invandring-och-morklaggning-karl-olov-arnstberg_gunnar-sandelin_2014-04-29
invandring-och-morklaggning-karl-olov-arnstberg_gunnar-sandelin_2014-04-29 invandring-och-morklaggning-karl-olov-arnstberg_gunnar-sandelin_2014-04-29
tiska röster bland folket.Men oerhört mycket viktigare var inlevelsen. Från såväl invandraresom samhällsbyråkrater och forskare utgick ett entydigt kravtill svenska folket på att det skulle försöka se situationen med arbetsinvandrarnasoch flyktingarnas ögon. En kör av röster, somockså innefattade de handläggare och politiker som hade som uppgiftatt fatta beslut i asylärenden, krävde detta inlevande. Invandrarverketstidskrift ”Ny i Sverige” eller den självständiga ”Invandrareoch minoriteter”, det spelade inte så stor roll – i grunden levereradede samma budskap: ”det är olyckligt och svårt att förlorasina rötter, att bli en främling”.Problemen var privata och existentiella snarare än samhälleligaoch invandraren, i synnerhet flyktingen, framstod som otrygg ochångestfylld. Kort sagt: det är synd om invandrare! Invandrartidskrifteroch antologier citerade med jämna mellanrum dikter ochandra litterära alster i denna genre av Rita Tornborg, BinnieKristal-Andersson, Lütfi Özkök, Bulent Ecevit och många fler.Helt säkert var det funktionellt för samhället att underblåsa deexistentiella svårigheterna. De främlingar som kom var inte farliga,utan det var synd om dem. De verkliga hoten var snarare attvänta sig från svenskarna. När invandrarna inte längre var nyttigaoch när det inte längre var synd om dem – det var lätt atträkna ut vad som skulle hända då. Historiskt sett demokratiskaförebilder som England och Frankrike var sedan länge skakade avetniska motsättningar.Det är inte självklart att dessa bilder av det smärtsamma flyktingskapetoch det svåra kulturmötet gagnade invandrarna. Etttydligt resultat blev dock en ström av utredningar och åtgärder:diskrimineringsutredningen, kulturarvsutredningen, expertgruppenför invandrarforskning, svenska för invandrarekommittén,rösträttskommittén, medborgarskapskommittén och så småningomde båda grupperna för utredning av flyktingmottagandet, AGFAoch Arthur. Kulturmötet flyttade bort från folket, med dess opoleradeåsikter, in i sammanträdesrummen.64
- Page 15: Förord till andra upplaganVi fick
- Page 18 and 19: Huvudskälet till den dramatiska ö
- Page 20 and 21: Dom vill till Sverige”Dom vill EU
- Page 22 and 23: 2013 ansökte 3.800 så kallade ens
- Page 24 and 25: ningar Dagens Nyheter, Göteborgs-P
- Page 26 and 27: 4 procent lyckats få ett riktigt a
- Page 28 and 29: ler för nyetablerade relationer. O
- Page 30 and 31: - Vad är ditt svar till dem?- Att
- Page 32 and 33: somalier som kommer till Sverige ha
- Page 34 and 35: mottagarlandet i Europa - Storbrita
- Page 36 and 37: - De är början på den nedgång v
- Page 38 and 39: Att 500 miljoner indier varje dag i
- Page 40 and 41: Man kallar regelmässigt alla asyls
- Page 42 and 43: terst privilegierad situation att v
- Page 44 and 45: mäktiga finansfamiljer. Där finns
- Page 46 and 47: det han kastade tacksamma blickar m
- Page 48 and 49: politikern Björn Shaerström samma
- Page 50 and 51: sydafrikanska varor osv. Principen
- Page 52 and 53: informera om islamofobi - vid sidan
- Page 54 and 55: Naturligtvis blev det debatt kring
- Page 56 and 57: ekämpa den onda rasismen. På hemm
- Page 58 and 59: med samverkansprojekt. Som en effek
- Page 60 and 61: - Linnea, säg inget, då kommer du
- Page 62 and 63: Jag har varit arbetslös ett halvå
- Page 66 and 67: Vi har byggt upp en apparat med så
- Page 68 and 69: är inte mer fientliga gentemot inv
- Page 70 and 71: mad serie program om konfliktfyllda
- Page 72 and 73: uppmaning till flyktingarna att gö
- Page 74 and 75: än på 1960-talet, då svenskarna
- Page 76 and 77: men då kanske man bör räkna bort
- Page 78 and 79: Journalisters föraktSå här uttry
- Page 80 and 81: stått budskap på nyhets- och samh
- Page 82 and 83: När vi var ”homogena” så var
- Page 84 and 85: ige. Hela Europa är på fallrepet
- Page 86 and 87: eskrivs på ett negativt sätt så
- Page 88 and 89: set. 1,4 miljarder muslimer, en fem
- Page 90 and 91: I samma partiska anda kan journalis
- Page 92 and 93: Uppfostra i stället för att infor
- Page 94 and 95: är att det är en myt att vi inte
- Page 96 and 97: handla om att det nu kommer 174.500
- Page 98 and 99: Den erfarna skribenten som ger ut s
- Page 100 and 101: tycker likadant men vågar inte st
- Page 102 and 103: intervjua mig. Flygresor tur och re
- Page 104 and 105: 104
- Page 106 and 107: Diagrammet baseras på material fr
- Page 108 and 109: Invandringens höga och eskalerande
- Page 110 and 111: ställning. Massinvandring är ett
- Page 112 and 113: därför missvisande när medierna
tiska röster bland folket.Men oerhört mycket viktigare var inlevelsen. Från såväl invandraresom samhällsbyråkrater <strong>och</strong> forskare utgick ett entydigt kravtill svenska folket på att det skulle försöka se situationen med arbetsinvandrarnas<strong>och</strong> flyktingarnas ögon. En kör av röster, somockså innefattade de handläggare <strong>och</strong> politiker som hade som uppgiftatt fatta beslut i asylärenden, krävde detta inlevande. Invandrarverketstidskrift ”Ny i Sverige” eller den självständiga ”Invandrare<strong>och</strong> minoriteter”, det spelade inte så stor roll – i grunden levereradede samma budskap: ”det är olyckligt <strong>och</strong> svårt att förlorasina rötter, att bli en främling”.Problemen var privata <strong>och</strong> existentiella snarare än samhälleliga<strong>och</strong> invandraren, i synnerhet flyktingen, framstod som otrygg <strong>och</strong>ångestfylld. Kort sagt: det är synd om invandrare! Invandrartidskrifter<strong>och</strong> antologier citerade med jämna mellanrum dikter <strong>och</strong>andra litterära alster i denna genre av Rita Tornborg, BinnieKristal-Andersson, Lütfi Özkök, Bulent Ecevit <strong>och</strong> många fler.Helt säkert var det funktionellt för samhället att underblåsa deexistentiella svårigheterna. De främlingar som kom var inte farliga,utan det var synd om dem. De verkliga hoten var snarare attvänta sig från svenskarna. När invandrarna inte längre var nyttiga<strong>och</strong> när det inte längre var synd om dem – det var lätt atträkna ut vad som skulle hända då. Historiskt sett demokratiskaförebilder som England <strong>och</strong> Frankrike var sedan länge skakade avetniska motsättningar.Det är inte självklart att dessa bilder av det smärtsamma flyktingskapet<strong>och</strong> det svåra kulturmötet gagnade invandrarna. Etttydligt resultat blev dock en ström av utredningar <strong>och</strong> åtgärder:diskrimineringsutredningen, kulturarvsutredningen, expertgruppenför invandrarforskning, svenska för invandrarekommittén,rösträttskommittén, medborgarskapskommittén <strong>och</strong> så småningomde båda grupperna för utredning av flyktingmottagandet, AGFA<strong>och</strong> Arthur. Kulturmötet flyttade bort från folket, med dess opoleradeåsikter, in i sammanträdesrummen.64