invandring-och-morklaggning-karl-olov-arnstberg_gunnar-sandelin_2014-04-29
invandring-och-morklaggning-karl-olov-arnstberg_gunnar-sandelin_2014-04-29 invandring-och-morklaggning-karl-olov-arnstberg_gunnar-sandelin_2014-04-29
- Linnea, säg inget, då kommer du i tidningen som rashatare!- Jag är ingen vän av zigenare.- Zigenare får väl göra vad de vill.- Det är som Katarina Taikon säger, att zigenare inte stjäl höns. De stjälstörre saker.- Nej, då får man alla zigenare och allt vänsterfolk på sig. 62Läser man Landéns undersökning på ett enkelt och direkt sätt, såfår man uppfattningen att de affärsanställda hade egna dåliga erfarenheterav romer, dock säkerligen underblåsta av förutfattademeningar. Men Landén själv var mycket försiktigare i sin tolkningoch menade att romer alldeles oavsett hurudana de var – vilkethan undvek att gå in på i sin undersökning – fungerade som utmärktaexempel på hur man inte skulle vara och därigenom gavinstruktioner till ett mönstergillt uppförande:För den som upplever zigenare som ett hot är det naturligt och rationellt atträttfärdiga sin hotkänsla genom att begåva zigenarna med karaktärsdrag,beteenden och personlighetsdrag, som i sig utgör ett hot mot omvärlden,oavsett vem som besitter dessa egenskaper. 63Vi har här valt att exemplifiera tidsstämningen med romer, därföratt det är en etnisk grupp som många människor har mycketstarka åsikter om, men för den som ville höra kritik av invandrare,så fanns det givetvis också sådan. Denna bemöttes dock närmastsom dumhet och tecken på dåligt omdöme. Vanliga människor somvar kritiska ansågs inte ha den överblick och den avancerade förståelsesom var nödvändig. Genom att resonera alltför närsynt ochegoistiskt framstod de som obildade. Därför skulle man inte lyssnapå dem utan uppfostra dem. I synnerhet tog det nystartade In-62 Ragnar Landén: Inställningen till zigenare vid en affärsgata i Stockholm. ForskningsrapportIMFO-gruppen 1971 3:144.63 Landén a.a. s. 17660
vandrarverket sitt moraliska uppdrag på stort allvar och produceradeinformationsbroschyrer, bildband och annat moralmaterial förhögtryck. Men, och detta är betydelsefullt, i den mån svenska folketvar kritiskt, så var det ännu mest fråga om åsikter. Öppen diskrimineringoch rasistiska attacker gentemot invandrare av olikaslag förekom knappast. Dessutom, så länge Sverige behövde arbetskraftoch de som kom gjorde det i avsikt att jobba, så fanns detingen stark grogrund för kritik. Det var bara några små och särprägladegrupper som blev misstänksamt bemötta. De nyssnämnda romerna men också amerikanska desertörer från Vietnamkriget,som ansågs förmedla hippieideal och droger tillsvenska ungdomar.Det som främst förhindrade att misstänksamheten och kritikenväxte var kanske ändå att detta var de legitima upprorens tid: iPrag 1968, vilket ledde till att 3.000 tjecker kom till Sverige, i Polen– i synnerhet i samband med militärens maktövertagande, iGrekland under juntatiden 1967–74, i Portugal där inte alla önskadedelta i diktaturens afrikanska kolonialkrig och i Chile eftermilitärkuppen 1973. Många av oss minns dessutom slutet av 60-talet och början av 70-talet som en revolutionsromantisk tid. I studentkretsardiskuterades Kina, Castros Kuba, Latinamerika ochTjeckoslovakien. Affischer på Lenin, Mao och Che Guevara fannsuppsatta på väggarna i många unga svenska hem och dåtidens kollektiv.In i sammanträdesrummen1970-talet inleddes med en lågkonjunktur och det gav tydligt utslagi synen på invandrare. I en miniundersökning finns en intressantoch tidstypisk motsättning mellan en student, som tyckte attalla nationella murar borde rivas, att det var orättvist att några(dvs svenskarna) hade det bättre än andra, eftersom ”vi är någramiljarder som sitter i samma båt”. En femtioåttaårig friställdverkstadsarbetare från Luleå hade ett helt annat perspektiv:61
- Page 9: Dissidenter och utanförskap 388Den
- Page 12 and 13: massmedierna: Flashback och Avpixla
- Page 15: Förord till andra upplaganVi fick
- Page 18 and 19: Huvudskälet till den dramatiska ö
- Page 20 and 21: Dom vill till Sverige”Dom vill EU
- Page 22 and 23: 2013 ansökte 3.800 så kallade ens
- Page 24 and 25: ningar Dagens Nyheter, Göteborgs-P
- Page 26 and 27: 4 procent lyckats få ett riktigt a
- Page 28 and 29: ler för nyetablerade relationer. O
- Page 30 and 31: - Vad är ditt svar till dem?- Att
- Page 32 and 33: somalier som kommer till Sverige ha
- Page 34 and 35: mottagarlandet i Europa - Storbrita
- Page 36 and 37: - De är början på den nedgång v
- Page 38 and 39: Att 500 miljoner indier varje dag i
- Page 40 and 41: Man kallar regelmässigt alla asyls
- Page 42 and 43: terst privilegierad situation att v
- Page 44 and 45: mäktiga finansfamiljer. Där finns
- Page 46 and 47: det han kastade tacksamma blickar m
- Page 48 and 49: politikern Björn Shaerström samma
- Page 50 and 51: sydafrikanska varor osv. Principen
- Page 52 and 53: informera om islamofobi - vid sidan
- Page 54 and 55: Naturligtvis blev det debatt kring
- Page 56 and 57: ekämpa den onda rasismen. På hemm
- Page 58 and 59: med samverkansprojekt. Som en effek
- Page 62 and 63: Jag har varit arbetslös ett halvå
- Page 64: tiska röster bland folket.Men oerh
- Page 67 and 68: ler, den växande arbetslösheten t
- Page 69 and 70: En generös flyktingpolitik är ett
- Page 71 and 72: tänksamt gentemot svenska myndighe
- Page 73 and 74: klassamhället är utrotat säger s
- Page 75 and 76: demokratiska invandrarminister Maj-
- Page 77 and 78: Nu sitter zigenarna på gräset uta
- Page 79 and 80: som man själv som att spy förakt
- Page 81 and 82: främlingsfientlig svans, men lejon
- Page 83 and 84: lingsfientliga ideal är inte konce
- Page 85 and 86: uppvigling, till dem som anser att
- Page 87 and 88: des till sjukhus. På platsen fanns
- Page 89 and 90: mycket sämre villkor utan att reag
- Page 91 and 92: ker att diskutera vidden av invandr
- Page 93 and 94: sport. Informationen måste vinklas
- Page 95 and 96: Dom flesta journalister idag undanh
- Page 97 and 98: lister hade publicerat med kritisk
- Page 99 and 100: Debattören, som uttalat sig kritis
- Page 101 and 102: De vände på sakfrågan. Vad som b
- Page 103 and 104: verka som konstnär. Så hur skall
- Page 105 and 106: InvandringsstatistikHur många har
- Page 107 and 108: Diagrammet baseras på material fr
- Page 109 and 110: ursprungslandet, följt av Somalia.
- Linnea, säg inget, då kommer du i tidningen som rashatare!- Jag är ingen vän av zigenare.- Zigenare får väl göra vad de vill.- Det är som Katarina Taikon säger, att zigenare inte stjäl höns. De stjälstörre saker.- Nej, då får man alla zigenare <strong>och</strong> allt vänsterfolk på sig. 62Läser man Landéns undersökning på ett enkelt <strong>och</strong> direkt sätt, såfår man uppfattningen att de affärsanställda hade egna dåliga erfarenheterav romer, dock säkerligen underblåsta av förutfattademeningar. Men Landén själv var mycket försiktigare i sin tolkning<strong>och</strong> menade att romer alldeles oavsett hurudana de var – vilkethan undvek att gå in på i sin undersökning – fungerade som utmärktaexempel på hur man inte skulle vara <strong>och</strong> därigenom gavinstruktioner till ett mönstergillt uppförande:För den som upplever zigenare som ett hot är det naturligt <strong>och</strong> rationellt atträttfärdiga sin hotkänsla genom att begåva zigenarna med karaktärsdrag,beteenden <strong>och</strong> personlighetsdrag, som i sig utgör ett hot mot omvärlden,oavsett vem som besitter dessa egenskaper. 63Vi har här valt att exemplifiera tidsstämningen med romer, därföratt det är en etnisk grupp som många människor har mycketstarka åsikter om, men för den som ville höra kritik av invandrare,så fanns det givetvis också sådan. Denna bemöttes dock närmastsom dumhet <strong>och</strong> tecken på dåligt omdöme. Vanliga människor somvar kritiska ansågs inte ha den överblick <strong>och</strong> den avancerade förståelsesom var nödvändig. Genom att resonera alltför närsynt <strong>och</strong>egoistiskt framstod de som obildade. Därför skulle man inte lyssnapå dem utan uppfostra dem. I synnerhet tog det nystartade In-62 Ragnar Landén: Inställningen till zigenare vid en affärsgata i Stockholm. ForskningsrapportIMFO-gruppen 1971 3:144.63 Landén a.a. s. 17660