invandring-och-morklaggning-karl-olov-arnstberg_gunnar-sandelin_2014-04-29

invandring-och-morklaggning-karl-olov-arnstberg_gunnar-sandelin_2014-04-29 invandring-och-morklaggning-karl-olov-arnstberg_gunnar-sandelin_2014-04-29

10.07.2015 Views

- Linnea, säg inget, då kommer du i tidningen som rashatare!- Jag är ingen vän av zigenare.- Zigenare får väl göra vad de vill.- Det är som Katarina Taikon säger, att zigenare inte stjäl höns. De stjälstörre saker.- Nej, då får man alla zigenare och allt vänsterfolk på sig. 62Läser man Landéns undersökning på ett enkelt och direkt sätt, såfår man uppfattningen att de affärsanställda hade egna dåliga erfarenheterav romer, dock säkerligen underblåsta av förutfattademeningar. Men Landén själv var mycket försiktigare i sin tolkningoch menade att romer alldeles oavsett hurudana de var – vilkethan undvek att gå in på i sin undersökning – fungerade som utmärktaexempel på hur man inte skulle vara och därigenom gavinstruktioner till ett mönstergillt uppförande:För den som upplever zigenare som ett hot är det naturligt och rationellt atträttfärdiga sin hotkänsla genom att begåva zigenarna med karaktärsdrag,beteenden och personlighetsdrag, som i sig utgör ett hot mot omvärlden,oavsett vem som besitter dessa egenskaper. 63Vi har här valt att exemplifiera tidsstämningen med romer, därföratt det är en etnisk grupp som många människor har mycketstarka åsikter om, men för den som ville höra kritik av invandrare,så fanns det givetvis också sådan. Denna bemöttes dock närmastsom dumhet och tecken på dåligt omdöme. Vanliga människor somvar kritiska ansågs inte ha den överblick och den avancerade förståelsesom var nödvändig. Genom att resonera alltför närsynt ochegoistiskt framstod de som obildade. Därför skulle man inte lyssnapå dem utan uppfostra dem. I synnerhet tog det nystartade In-62 Ragnar Landén: Inställningen till zigenare vid en affärsgata i Stockholm. ForskningsrapportIMFO-gruppen 1971 3:144.63 Landén a.a. s. 17660

vandrarverket sitt moraliska uppdrag på stort allvar och produceradeinformationsbroschyrer, bildband och annat moralmaterial förhögtryck. Men, och detta är betydelsefullt, i den mån svenska folketvar kritiskt, så var det ännu mest fråga om åsikter. Öppen diskrimineringoch rasistiska attacker gentemot invandrare av olikaslag förekom knappast. Dessutom, så länge Sverige behövde arbetskraftoch de som kom gjorde det i avsikt att jobba, så fanns detingen stark grogrund för kritik. Det var bara några små och särprägladegrupper som blev misstänksamt bemötta. De nyssnämnda romerna men också amerikanska desertörer från Vietnamkriget,som ansågs förmedla hippieideal och droger tillsvenska ungdomar.Det som främst förhindrade att misstänksamheten och kritikenväxte var kanske ändå att detta var de legitima upprorens tid: iPrag 1968, vilket ledde till att 3.000 tjecker kom till Sverige, i Polen– i synnerhet i samband med militärens maktövertagande, iGrekland under juntatiden 1967–74, i Portugal där inte alla önskadedelta i diktaturens afrikanska kolonialkrig och i Chile eftermilitärkuppen 1973. Många av oss minns dessutom slutet av 60-talet och början av 70-talet som en revolutionsromantisk tid. I studentkretsardiskuterades Kina, Castros Kuba, Latinamerika ochTjeckoslovakien. Affischer på Lenin, Mao och Che Guevara fannsuppsatta på väggarna i många unga svenska hem och dåtidens kollektiv.In i sammanträdesrummen1970-talet inleddes med en lågkonjunktur och det gav tydligt utslagi synen på invandrare. I en miniundersökning finns en intressantoch tidstypisk motsättning mellan en student, som tyckte attalla nationella murar borde rivas, att det var orättvist att några(dvs svenskarna) hade det bättre än andra, eftersom ”vi är någramiljarder som sitter i samma båt”. En femtioåttaårig friställdverkstadsarbetare från Luleå hade ett helt annat perspektiv:61

- Linnea, säg inget, då kommer du i tidningen som rashatare!- Jag är ingen vän av zigenare.- Zigenare får väl göra vad de vill.- Det är som Katarina Taikon säger, att zigenare inte stjäl höns. De stjälstörre saker.- Nej, då får man alla zigenare <strong>och</strong> allt vänsterfolk på sig. 62Läser man Landéns undersökning på ett enkelt <strong>och</strong> direkt sätt, såfår man uppfattningen att de affärsanställda hade egna dåliga erfarenheterav romer, dock säkerligen underblåsta av förutfattademeningar. Men Landén själv var mycket försiktigare i sin tolkning<strong>och</strong> menade att romer alldeles oavsett hurudana de var – vilkethan undvek att gå in på i sin undersökning – fungerade som utmärktaexempel på hur man inte skulle vara <strong>och</strong> därigenom gavinstruktioner till ett mönstergillt uppförande:För den som upplever zigenare som ett hot är det naturligt <strong>och</strong> rationellt atträttfärdiga sin hotkänsla genom att begåva zigenarna med karaktärsdrag,beteenden <strong>och</strong> personlighetsdrag, som i sig utgör ett hot mot omvärlden,oavsett vem som besitter dessa egenskaper. 63Vi har här valt att exemplifiera tidsstämningen med romer, därföratt det är en etnisk grupp som många människor har mycketstarka åsikter om, men för den som ville höra kritik av invandrare,så fanns det givetvis också sådan. Denna bemöttes dock närmastsom dumhet <strong>och</strong> tecken på dåligt omdöme. Vanliga människor somvar kritiska ansågs inte ha den överblick <strong>och</strong> den avancerade förståelsesom var nödvändig. Genom att resonera alltför närsynt <strong>och</strong>egoistiskt framstod de som obildade. Därför skulle man inte lyssnapå dem utan uppfostra dem. I synnerhet tog det nystartade In-62 Ragnar Landén: Inställningen till zigenare vid en affärsgata i Stockholm. ForskningsrapportIMFO-gruppen 1971 3:144.63 Landén a.a. s. 17660

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!