invandring-och-morklaggning-karl-olov-arnstberg_gunnar-sandelin_2014-04-29
invandring-och-morklaggning-karl-olov-arnstberg_gunnar-sandelin_2014-04-29 invandring-och-morklaggning-karl-olov-arnstberg_gunnar-sandelin_2014-04-29
ekämpa den onda rasismen. På hemmaplan, tyckte de sig i förstahand finna den i relationerna mellan invandrare och svenskar.Den svenska solidariteten och viljan att hjälpa gällde inte enbartför de större städernas politiskt aktiva grupper, utan också i detlilla samhället. Inte alla naturligtvis, men den del av det svenskafolket som hade rätt att göra sig hörd tog ställning för invandringoch invandrarna. Etnologen Billy Ehn har skildrat hur pappersbrukssamhälletÅsensbruk ställde upp för ett hundratal jugoslaver,som bodde och arbetade där åren 1965-73. Som en pappersbruksarbetareuttryckte det, med en knivsudd avundsjuka överderas kompetens att snabbt utforma ett materiellt gott liv:Vi har haft tur här som fått hit så fina jugoslaver. De är så arbetsamma ochekonomiska, ligger ingen till last. Fast jag fattar inte hur de kan ha haft rådatt skaffa nya bilar efter bara något år här. 57Alldeles utan spänningar förlöpte givetvis inte samvaron. I Åsensbruktyckte jugoslaverna att svenskarna var tysta, kyliga ochsvåra att få kontakt med. Ibland hände det till och med att devände sig bort eller inte besvarade en hälsning. Men det vore felatt se detta som en utfrysning eller systematisk diskriminering.Som Billy Ehn skriver:Man behöver inte anstränga sig över hövan för att göra tankeexperimentetatt många av exemplen på stridigheter och fientligheter mellan svenskar ochjugoslaver lika gärna kunde ha gällt osämja mellan olika svenskar. 58Åsensbruk visar vad det lilla samhället förmådde, när det fannsjobb åt alla och invånarna var intresserade och vänligt inställda.Detta är emellertid inte liktydigt med att det var lätt för invand-57 Billy Ehn 1974: Sötebrödet. En etnologisk skildring av jugoslaver i ett dalsländskt pappersbrukssamhälle.Tidens samhällsstudier 1974, s. 6558 Ehn a.a. s. 11956
are att finna sig till rätta överallt ens under 1960-talet. De jobbsom erbjöds, i synnerhet i städerna, var ändå de som svenskarnarankade lägst – enkla städ- och restaurangjobb, hårda industrijobb.En godhetsbyråkrati skapasMellan 1968 och 1974 arbetade invandrarutredningen. När denlagt fram sin uppfattning och de invandrarpolitiska målen jämlikhet,valfrihet och samverkan formulerats, så byggdes Invandrarsverigeupp mycket snabbt. Om dessa mål säger dåvarande generaldirektörenför Statens Invandrarverk, Kjell Öberg, i en tillbakablickandeintervju 1985 att de förmodligen bidrog till att debattenblev såpass lugn i Sverige:Jag tror att det beror på att debatten under många år gällde de här abstraktionerna;man behövde inte ens vara i luven på varandra, utan alla höll med.Hade vi redan från början haft hetsiga politiska debatter om konkreta delarav invandrarpolitiken, då är det inte alls säkert att det hade varit lugnt ... 59Utan att tillfråga folket beslutade Sveriges riksdag 1975 att Sverigei framtiden skulle bli mångkulturellt och därmed ett föredömeför en bättre värld. Samtidigt skedde emellertid en stor förändringdå arbetskraftsinvandringen kom att utgöra en allt mindre del avden totala invandringen, för att mer eller mindre marginaliserastill förmån för en ökande asylinvandring. De som kom hit fick oftastanna av ”humanitära skäl”, vilket som ovan visats stod i samklangmed elitens dröm m Sverige som internationell förebild.Samtliga riksdagspartier tog avstånd från rasistiska inslag i politikenoch Sverige fick ännu en av alla dessa svenska modeller.Tillförsikten tycktes oändlig. I Sverige löstes bostadsbrist med miljonprogram,orättvisor med jämlikhetsprojekt, åsiktsskillnader59 David Schwarz: ”Med facit i hand. Intervju med Kjell Östberg, i Invandrare och minoriteter nr2 1985, s. 5.57
- Page 5 and 6: InnehållsförteckningFörord till
- Page 7 and 8: Forskarnas svek 207Grundläggande o
- Page 9: Dissidenter och utanförskap 388Den
- Page 12 and 13: massmedierna: Flashback och Avpixla
- Page 15: Förord till andra upplaganVi fick
- Page 18 and 19: Huvudskälet till den dramatiska ö
- Page 20 and 21: Dom vill till Sverige”Dom vill EU
- Page 22 and 23: 2013 ansökte 3.800 så kallade ens
- Page 24 and 25: ningar Dagens Nyheter, Göteborgs-P
- Page 26 and 27: 4 procent lyckats få ett riktigt a
- Page 28 and 29: ler för nyetablerade relationer. O
- Page 30 and 31: - Vad är ditt svar till dem?- Att
- Page 32 and 33: somalier som kommer till Sverige ha
- Page 34 and 35: mottagarlandet i Europa - Storbrita
- Page 36 and 37: - De är början på den nedgång v
- Page 38 and 39: Att 500 miljoner indier varje dag i
- Page 40 and 41: Man kallar regelmässigt alla asyls
- Page 42 and 43: terst privilegierad situation att v
- Page 44 and 45: mäktiga finansfamiljer. Där finns
- Page 46 and 47: det han kastade tacksamma blickar m
- Page 48 and 49: politikern Björn Shaerström samma
- Page 50 and 51: sydafrikanska varor osv. Principen
- Page 52 and 53: informera om islamofobi - vid sidan
- Page 54 and 55: Naturligtvis blev det debatt kring
- Page 58 and 59: med samverkansprojekt. Som en effek
- Page 60 and 61: - Linnea, säg inget, då kommer du
- Page 62 and 63: Jag har varit arbetslös ett halvå
- Page 64: tiska röster bland folket.Men oerh
- Page 67 and 68: ler, den växande arbetslösheten t
- Page 69 and 70: En generös flyktingpolitik är ett
- Page 71 and 72: tänksamt gentemot svenska myndighe
- Page 73 and 74: klassamhället är utrotat säger s
- Page 75 and 76: demokratiska invandrarminister Maj-
- Page 77 and 78: Nu sitter zigenarna på gräset uta
- Page 79 and 80: som man själv som att spy förakt
- Page 81 and 82: främlingsfientlig svans, men lejon
- Page 83 and 84: lingsfientliga ideal är inte konce
- Page 85 and 86: uppvigling, till dem som anser att
- Page 87 and 88: des till sjukhus. På platsen fanns
- Page 89 and 90: mycket sämre villkor utan att reag
- Page 91 and 92: ker att diskutera vidden av invandr
- Page 93 and 94: sport. Informationen måste vinklas
- Page 95 and 96: Dom flesta journalister idag undanh
- Page 97 and 98: lister hade publicerat med kritisk
- Page 99 and 100: Debattören, som uttalat sig kritis
- Page 101 and 102: De vände på sakfrågan. Vad som b
- Page 103 and 104: verka som konstnär. Så hur skall
- Page 105 and 106: InvandringsstatistikHur många har
ekämpa den onda rasismen. På hemmaplan, tyckte de sig i förstahand finna den i relationerna mellan invandrare <strong>och</strong> svenskar.Den svenska solidariteten <strong>och</strong> viljan att hjälpa gällde inte enbartför de större städernas politiskt aktiva grupper, utan också i detlilla samhället. Inte alla naturligtvis, men den del av det svenskafolket som hade rätt att göra sig hörd tog ställning för <strong>invandring</strong><strong>och</strong> invandrarna. Etnologen Billy Ehn har skildrat hur pappersbrukssamhälletÅsensbruk ställde upp för ett hundratal jugoslaver,som bodde <strong>och</strong> arbetade där åren 1965-73. Som en pappersbruksarbetareuttryckte det, med en knivsudd avundsjuka överderas kompetens att snabbt utforma ett materiellt gott liv:Vi har haft tur här som fått hit så fina jugoslaver. De är så arbetsamma <strong>och</strong>ekonomiska, ligger ingen till last. Fast jag fattar inte hur de kan ha haft rådatt skaffa nya bilar efter bara något år här. 57Alldeles utan spänningar förlöpte givetvis inte samvaron. I Åsensbruktyckte jugoslaverna att svenskarna var tysta, kyliga <strong>och</strong>svåra att få kontakt med. Ibland hände det till <strong>och</strong> med att devände sig bort eller inte besvarade en hälsning. Men det vore felatt se detta som en utfrysning eller systematisk diskriminering.Som Billy Ehn skriver:Man behöver inte anstränga sig över hövan för att göra tankeexperimentetatt många av exemplen på stridigheter <strong>och</strong> fientligheter mellan svenskar <strong>och</strong>jugoslaver lika gärna kunde ha gällt osämja mellan olika svenskar. 58Åsensbruk visar vad det lilla samhället förmådde, när det fannsjobb åt alla <strong>och</strong> invånarna var intresserade <strong>och</strong> vänligt inställda.Detta är emellertid inte liktydigt med att det var lätt för invand-57 Billy Ehn 1974: Sötebrödet. En etnologisk skildring av jugoslaver i ett dalsländskt pappersbrukssamhälle.Tidens samhällsstudier 1974, s. 6558 Ehn a.a. s. 11956