invandring-och-morklaggning-karl-olov-arnstberg_gunnar-sandelin_2014-04-29

Ansvarslösa politiker tycks behandla invandringens kostnader som en”springnota”, men någon måste betala, och det kan inte bli någon annan änskattebetalarna. Den notan blir dyr. 295Trefaldiga kostnader?Den tredje mer omfattande beräkningen av invandringens kostnadersom vi har kunnat finna är något äldre, från år 2002. Den ärgjord av Lars Jansson, tidigare universitetslektor vid handelshögskolani Göteborg. I sin bok ”Mångkultur eller välfärd?” gör han engenomgång beräknad på kostnader för 1999. 296Jansson räknar inte med invandrarnas bidrag genom inbetaldaskatter som intäkter att tillföra på pluskontot. Han menar i ställetatt skatter ska finansiera den gemensamma välfärden och kandärför inte öronmärkas för en viss grupp. I sin debattartikel iSvenska Dagbladet ”Vad kostar invandringen?” sammanfattar hani stora drag sina beräkningar. 297 De skiljer sig väsentligt från Ekbergsoch Tullbergs slutsatser och nära trefaldigar kostnaderna.Invandringens kostnader uppgick enligt mina beräkningar 1999 till 267 miljarderkronor. Kostnaderna fördelas så här:1. Centrala samhällsfunktioner, 32 mdr2. Offentlig konsumtion, 123 mdr3. Transfereringar, 84 mdr4. Inkomstförluster, 28 mdrUnderlaget är i huvudsak boksluten från kommuner och staten. Centralasamhällsfunktioner omfattar kostnader för rikets centrala ledning och nettoräntanpå statsskulden. Exempel på offentlig konsumtion är skola, sjukvårdoch rättsväsende. Transfereringar till hushåll är t ex a-kassa, sjukpenning ochpensioner, men även vissa subventioner till statliga och privata organisationer.Inkomstförlusterna avser bortfall av inkomster i den offentliga sektorn295 "Vad kommer den somaliska specialinvandringen att kosta?", manuskript 2012, opublicerat296 Bokförlaget Vitsippan (2002)297 http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/vad-kostar-invandringen_61728.svd264