invandring-och-morklaggning-karl-olov-arnstberg_gunnar-sandelin_2014-04-29

ningar har visat att gruppen infödda med utomeuropeisk bakgrund har svårigheterpå arbetsmarknaden. 289Över tid har det skett en dramatisk förändring av sysselsättningoch arbetsinkomster för utrikes födda. Mycket beror på att tyngdpunktenhar förskjutits från efterfrågad och behövd arbetskraftsinvandringtill en tämligen okontrollerad asyl- och anhöriginvandring.Under 1950–1970-talen var situationen en helt annan.Kombinationen av gynnsam ålderssammansättning och ett bra arbetsmarknadslägevar förklaringen till att invandrarna då bidrog, genom skatteroch socialförsäkringsavgifter, mer till den offentliga sektorn än vad de tog ianspråk av offentliga utgifter. Mellanskillnaden blev en intäkt för de infödda.290Jan Ekberg drar gränsen för invandringens positiva effekt till1990-talets första hälft. Då drabbades Sverige som bekant av enallvarlig lågkonjunktur, där främst utomeuropeiska invandrareförlorade eller aldrig hittade ett arbete.Exit EkbergJan Ekbergs centrala budskap är att den misslyckade integrationspolitikende senaste 20–25 åren är orsaken till de höga kostnaderna.Han menar att ekvationen vad det gäller invandringenskostnader skulle kunna gå plus max en procent av BNP per år,men detta ter sig som ett hypotetiskt resonemang. Då krävs nämligenatt vi återfår den integration som vi hade på 60- och 70-talen.Om integrationen ökade med tio procent skulle de offentliga finansernaförbättras med 18–20 miljarder per år. Men en liknande utvecklingär definitivt inte i sikte. Idag skjuter i stället utgifternaför asyl- och anhöriginvandringen i höjden.289 ESO-rapport 3. Invandringen och de offentliga finanserna 2009:3290 Se föregående not.260