invandring-och-morklaggning-karl-olov-arnstberg_gunnar-sandelin_2014-04-29
invandring-och-morklaggning-karl-olov-arnstberg_gunnar-sandelin_2014-04-29 invandring-och-morklaggning-karl-olov-arnstberg_gunnar-sandelin_2014-04-29
Resultaten i ESO-rapporten ligger väl i linje med internationellastudier. Professor Robert Rowthorn vid universitetet i Cambridgepublicerade 2008 en sammanfattning av ett stort antal liknandeundersökningar för invandringen till länder i Europa och Amerika.Hans slutsats är att den årliga effekten på den offentliga sektornsfinanser är små. För de flesta länder ligger den i intervalletplus/minus 1 procent av BNP. ”Negativ effekt uppkommer vid svagintegration på arbetsmarknaden av invandrare”, skriver Ekbergvidare. Han beräknar att invandringens årliga kostnader för detintegrationssvaga och bidragsgenerösa Sverige sedan mitten/slutetav 1990-talet ligger mellan 1,5 och 2 procent av BNP.Fler analfabeter än hjärnkirurgerEn huvudorsak till att utgifterna ytterligare stigit sedan dessa beräkningargjordes är accelerationen av Sveriges redan höga mottagandeav asylsökande och anhöriga till dessa, i förhållande till vårfolkmängd. 277 Detta orsakssamband nämns nästan aldrig, vare sigi politiken eller i medierna, trots att det är en faktor som skiljerSverige från resten av västvärlden.För de asylsökandes utbildningsgrad slår en statlig utredningfast att hälften saknar eller har bristfällig skolgång. 278 Ytterligareen fjärdedel har hantverksutbildning, vilket betyder att de har varitverksamma som byggnadsarbetare eller i något annat praktisktarbete i hemlandet. I denna grupp ingår också de som har teoretiskutbildning på gymnasienivå. Frågan lämnas emellertid obesvaradom huruvida dessa hantverkserfarenheter kan anses gångbaraoch lever upp till de krav som ställs på den svenska arbetsmarknaden.Endast en fjärdedel av de asylsökande antas ha eftergymnasialutbildning. Arbetsförmedlingens statistik hösten 2012 bekräftardenna bild: över 60 procent av de nyanlända flyktingarna och de-277 Se också statistikkapitlet278 SOU 2008:58252
as anhöriga visar sig högst ha förgymnasial utbildning. 279 I detdagliga svenska samhällslivet innebär det i stort att de är analfabeter– åtminstone det som brukar benämnas funktionella analfabeter.Sammantaget kan man därför räkna med att till Sverigekommer det via asylinvandringen ett stort antal faktiska och/ellerpraktiska analfabeter i åldrarna 18 till 64 år. Detta problem harbörjat diskuteras allt mer öppet i samband med att flera kommunerkräver ökade statliga anslag. Exempelvis utgör analfabeternahälften av de asylsökande som under senare år har tagits emot avBorlänge kommun. Kan många av de personer som söker asyl ochfår stanna i Sverige inte läsa och skriva blir en följdfråga hurmånga av deras anhöriga som kommer hit som har dessa färdigheteroch vad det i sin tur medför för samhällsekonomin.Den systematiska och strukturella diskriminering på arbetsmarknadensom medierna under alla år framhållit som den avgörandeorsaken till bristande integration kan inte hämta stöd urdessa uppgifter. Den stora anledningen till misslyckandet och vadsom kallas utanförskap beror i stället främst på bristande kvalifikationerhos många som kommit hit under senare år. Vi förnekarinte att det också förekommer negativ särbehandling av människormed utländsk bakgrund, men mediernas favoritbild under mångaår av hjärnkirurgen som tvingas köra taxi på grund av ett främlingsfientligtsamhälle, är inte representativ.Hur är det tänkt att dessa människor någonsin ska kunnakomma i arbete? I Sverige är bara två och en halv procent av dentotala arbetsmarknaden tillgänglig för lågkvalificerad arbetskraft,jämfört med 17 procent i genomsnitt för EU-länderna. Svensk industriär visserligen effektiv och konkurrenskraftig men jobbenhar halverats till cirka 600.000 jämfört med 1965, en minskningsom fortsätter. Dessutom kräver dagens industri högkvalificeradarbetskraft. Några lågutbildade finns det inte plats för. 280279 http://www.regeringen.se/sb/d/119/a/198141280 http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/visst-behover-sverige-skapa-fler-253
- Page 201 and 202: Vi kanske helt borde avskaffa straf
- Page 203 and 204: norlunda. Där kan man exempelvis p
- Page 205 and 206: grad av politiker just som en ersä
- Page 207 and 208: Forskarnas svekGrundläggande om fo
- Page 209 and 210: är statistik och det är här samh
- Page 211 and 212: ett hot mot forskningens framtid. O
- Page 213 and 214: ligt folk. Även om många bland de
- Page 215 and 216: Stefan JonssonVårt första exempel
- Page 217 and 218: ständigt pågående kulturdebatten
- Page 219 and 220: lade om konst och de närvarande ve
- Page 221 and 222: icke-krigshandlingar. Från Sovjet
- Page 223 and 224: Det första svenska Ship to Gaza in
- Page 225 and 226: Om Stefan Jonsson är uttalad postk
- Page 227 and 228: sysslar inte med att köra flygplan
- Page 229 and 230: um för multietnisk forskning på U
- Page 231 and 232: I en intervju i Dagens Nyheter den
- Page 233 and 234: De åtgärder som föreslås i utre
- Page 235 and 236: Masoud är engagerad och det är br
- Page 237 and 238: verkar faktiskt som svenska univers
- Page 239 and 240: Tyskland 1,3 barn/familj Italien 1,
- Page 241 and 242: frågan är: Hur säkra är vi i Eu
- Page 243 and 244: Arnstads artikel på DN-debatt där
- Page 245 and 246: fascism, Pierre Dilza som är profe
- Page 247 and 248: Invandringens kostnaderEtt av värl
- Page 249 and 250: heta att ”Vi ska inte prata om vi
- Page 251: tus i nationalekonomi Jan Ekberg vi
- Page 255 and 256: inte efterfrågas vid höga löneni
- Page 257 and 258: mött hård kritik från dem som h
- Page 259 and 260: Jan Ekberg har i sin ESO-rapport d
- Page 261 and 262: Sveriges regering anlitar inte län
- Page 263 and 264: Vi har inte haft brist på arbetskr
- Page 265 and 266: på grund av att många arbetsföra
- Page 267 and 268: 267
- Page 269 and 270: I Nässjö konsumerar 11,5 procent
- Page 271 and 272: en konstaterar i stället att utrik
- Page 273 and 274: Miljöpartiets invandringspolitikGr
- Page 275 and 276: klara av den ökade anhöriginvandr
- Page 277 and 278: lister, medan socialdemokraterna ha
- Page 279 and 280: Vi kunde alla sätta blommor i hår
- Page 281 and 282: under och att inget bensinpris kan
- Page 283 and 284: eller medför den ett haveri för d
- Page 285 and 286: Jonas Lindgren, verksamhetschef på
- Page 287 and 288: I grundskoleförordningen finns en
- Page 289 and 290: är två sidor under rubriken ”Mi
- Page 291 and 292: än 40.000 kronor i månaden. Samma
- Page 293 and 294: Nu kan man inte rösta särskilt p
- Page 295 and 296: och att för andra gäller endast b
- Page 297 and 298: Sharia och islamismFundamentalistis
- Page 299 and 300: Så har Säpo genom åren exempelvi
- Page 301 and 302: kallar dem som varnar för svenskde
as anhöriga visar sig högst ha förgymnasial utbildning. 279 I detdagliga svenska samhällslivet innebär det i stort att de är analfabeter– åtminstone det som brukar benämnas funktionella analfabeter.Sammantaget kan man därför räkna med att till Sverigekommer det via asyl<strong>invandring</strong>en ett stort antal faktiska <strong>och</strong>/ellerpraktiska analfabeter i åldrarna 18 till 64 år. Detta problem harbörjat diskuteras allt mer öppet i samband med att flera kommunerkräver ökade statliga anslag. Exempelvis utgör analfabeternahälften av de asylsökande som under senare år har tagits emot avBorlänge kommun. Kan många av de personer som söker asyl <strong>och</strong>får stanna i Sverige inte läsa <strong>och</strong> skriva blir en följdfråga hurmånga av deras anhöriga som kommer hit som har dessa färdigheter<strong>och</strong> vad det i sin tur medför för samhällsekonomin.Den systematiska <strong>och</strong> strukturella diskriminering på arbetsmarknadensom medierna under alla år framhållit som den avgörandeorsaken till bristande integration kan inte hämta stöd urdessa uppgifter. Den stora anledningen till misslyckandet <strong>och</strong> vadsom kallas utanförskap beror i stället främst på bristande kvalifikationerhos många som kommit hit under senare år. Vi förnekarinte att det också förekommer negativ särbehandling av människormed utländsk bakgrund, men mediernas favoritbild under mångaår av hjärnkirurgen som tvingas köra taxi på grund av ett främlingsfientligtsamhälle, är inte representativ.Hur är det tänkt att dessa människor någonsin ska kunnakomma i arbete? I Sverige är bara två <strong>och</strong> en halv procent av dentotala arbetsmarknaden tillgänglig för lågkvalificerad arbetskraft,jämfört med 17 procent i genomsnitt för EU-länderna. Svensk industriär visserligen effektiv <strong>och</strong> konkurrenskraftig men jobbenhar halverats till cirka 600.000 jämfört med 1965, en minskningsom fortsätter. Dessutom kräver dagens industri högkvalificeradarbetskraft. Några lågutbildade finns det inte plats för. 280279 http://www.regeringen.se/sb/d/119/a/198141280 http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/visst-behover-sverige-skapa-fler-253