invandring-och-morklaggning-karl-olov-arnstberg_gunnar-sandelin_2014-04-29

De misstänkta gärningsmännen var till cirka 90 procent pojkar, vanligtvis iåldern 15-17 och i många fall, men långt ifrån alltid, bosatta i socioekonomisktmindre välbeställda bostadsområden. […] Omkring hälften av ungdomsrånenbegicks enligt skoleleverna på dagtid och tillika hälften trots attdet fanns vuxna i närheten. Enligt eleverna förstod de vuxna inte vad sompågick, eller också förstod de men valde att inte ingripa. 179En ledare som BRÅ:s dåvarande generaldirektör Ann-Marie Beglerskrev i BRÅ:s tidskrift Apropå visar tydligt hur forskarna ser ämnet”invandrare och kriminalitet” som problematiskt. För henne ärdet så viktigt att framhålla att de flesta invandrade ungdomar intebegår brott, att hon i sin korta ledare meddelar det på inte mindreän tre ställen. Så här förklarar hon rapporten:Varför gör BRÅ då en sådan studie? Är det inte bättre att låta bli? Det finnsflera skäl till en studie av detta slag. Först när vi vet mer om gärningsmännen,omständigheterna kring brotten och ungdomarnas syn på brottsligheten,kan de som arbetar med problemen vidta rätt typ av åtgärder. Ju närmarevi beskriver omständigheterna, desto mer träffsäkert kan åtgärdernautformas. BRÅ har en tydlig skyldighet att ta fram kunskap som kan bidra tillaktiva och effektiva brottsförebyggande insatser. Så är det med studien omunga rånare, som visar att livsvillkoren för unga invandrare måste förbättras.Observera slutsatsen, att livsvillkoren måste förbättras. Det betyderatt de kriminella ungdomarna inte själva bär ansvaret utandet handlar om ett samhälleligt tillkortakommande, som löses ellerlindras med ökade resurser, det vill säga mer pengar.En C-uppsats i sociologi kastar också ett visst ljus över fråganom kriminalitet och invandrarungdom. Den bygger på intervjuermed elva ungdomar som rånat andra ungdomar. De är samtliga179 Brårapporten 2000:7 s. 7-8. Rapporten handlar inte särskilt om invandrarungdomar men detframgår tydligt att ”utlandsfödda ungdomar” är starkt överrepresenterade bland rånarna, samtidigtsom de är lika starkt underrepresenterade bland offren.171