A v byggnadschefen Rolf Krull - Kumla kommun

InnehållInför sjuttiotalet. Kommunalrådet HolgerHultman 3Hilma och Almer Larssons donationsfond.Kanslicbefen Tage Tapper .. 11Inför sjuttiotaletA v kommunalrådet Holger Hu/tmanEn ny visa om Kumla. Förmannen ElisIgelstad , . . 5Langen går i "Bygget", Om Kumlabornasfritidsparadis 7Har ni en vatten läcka? Så här kunlrollerarni mälaren! 8Tävling om namn på kvarteroch gator i Kumla by,•Abytorp och SannahedFastighetsägarebekymmer. ByggnndschefenRolf Krull 12Esters mi"ne. Pengar söker mOllagareHur syns Du i mörkret. Det kan gällalivet .E~ del av vårprogrammetNamntävlingen utlyses av byggnadsnämnden i avsikt att få lämpligakarakteristiska och om möjligt hävdvunna namn på kvarter och gatorinom de angivna områdena. Kartor över dessa områden med numreradekvarter och gator samt tävlingsblanketter är tillgängliga på bibliotek~t.och dess filialer, i stadshusets växel, på byggnadsnämndensexpedItIOn samt ortspressens lokalkontor. På dessa platser inlämnastävlingsförslag eller sändes dc mcd post till byggnadsnämndcn, Nämndbuset,69200 Kumla, senast den 6 mars 1970.Tävlingsförslag skall förseglas och märkas "Namntävling 1970".Byggnadsnämnden är prisnämnd och förbehåller sig fri prövningsrätt.För varje område utdelas ctt första pris på 100:-, ett andra pris på50:- och ett tredje pris på 25:-. Inlämnade förslag blir byggnadsnämndensegendom om inte förslagsställaren anger annorlunda. Resultatetav tävlingen offentliggöres i ortspresscn dcn 25 mars 1970.BYGGNADSNÄMNDEN131516Stora förväntningarNär detta nummer av Kumlan kommerläsaren tillhanda har vi hunnit enbit in i 70-talet; det årtionde som, avmånga uttalanden att döma har blivitde stora förväntningarnas decennium.Förhoppningarna är högt ställda ochde kommer nog till stora delar att infrias,men det ställer också stora kravpå människorna.Hur ser vi då för KumJas del påframtiden? Vilken utveckling kommervår stad att gå till mötes under 70­talet?Att spå är svårt, bar någon sagt, ochsärskilt om framtiden. MOl bakgrundav det nyanställningsbehov av arbetskraftsom flera företag tillkännagavunder föregående år, med hänsyn tillden faktiska utvecklingen inom näringslivetunder 6O-talet (som redovisadesi förra numret) och med beaktandeav de nyetableringar och utvidgningarsom är kända är det kanskeinte så svårt. Om inga oväntadebakslag inträffar kan vi se fram mot70-talet med ökad optimism. Företa~gens nyanställningsbehov av arbetskraftär stort. I fem företag som iaugusti anmälde ett omedelbart behovav 143 nyanställningar har emellertidunder 1969, på grund av bostadsbrist,endast c:a 60 kunnat anställas. Eftersomnyanställningsbehovet måste fyllasmed folk från andra orter kandetta endast ske om bostäder finnes.Företagens utveckling, och därmedäven stadens, har åter hindrats pågrund av bristen på bostäder. En primär önskan inför 70-talet blir därföratt stadens tilldelning av bostadsbyggnadskvotbctydligt ökas.FemårsplaneringNyligen har investeringsprogrammeti flerårsbudgeten publicerats. Att kunnaförverkliga aUa dessa investeringarinom den angivna tiden vore ju "ennåd att stilla bedja om". En expansioninom näringslivet med ctt betydligtökat befolkningsunderlag som följdger ökade möjligheter till utbyggnadav kommunala serviceanläggningar.Ett annat önskemål, som jag gärna villge uttryck [ör, är färdigställandet avE 3 och utbyggandet av flygfältet vidTäby som båda kommer att få storbetydelse för ulvecklingen I helalänet.Fem eldistributörerMellan Hallsberg och Kumla haretablerats ett visst samarbete. Delmåste vara av stort värde för bådaorterna att detta samarbete breddasoch fördjupas. Både inom planeringsochinvesteringsscktorn finns det säkertanledning att undersöka fördelarnaav samarbete. Här skulle mankunna räkna upp ett flertal objekt,men låt oss nöja med ett par sominte bara berör Kumla och Hallsbcrg.När Ekeby sammanlägges med Kumlaoch Sköllersta med Hallsberg så kom-2 3

mer det inom de två kommunernaatt finnas fem företag för eldiSlributian.De är alla var för sig relativtsmå om än välskötta. Det kan emel~lertid ifrågasättas om det är rationelltmed denna splittring, där del dessutominte kan undvikas intressekonflikter.En undersökning om förutsättningarnaoch de ekonomiska effekterna avett samgående till eu företag borde inledas.En nyårsänskan så god som nå­Iton. En annat önskemål som border:i. förutsättningar för en lösning i ochmed de nya kommunbildningarna ärkommunikationsfrågan. Mellan såvälEkeby som Sköllersta och Kumla finnesbehov av ordnade bussförbindelser.De dåliga vägförbindelserna mellanPålsboda och Hallsberg har juvarit ett inlägg i debatten om kommunindelningen.Med gemensammaansträngningar torde kommunikationsfrågankunna lösas och en utredninghärom bör snarast igångsättas.Kan "Oljebergel" räddas?Det ser ut som om den del av Ekebyocb Gällersta kommun som motsvarasav Ekeby församling och Kumlastad den l/I 1971 kommer attsammanläggas till en kommun. Jaghoppas det inte anses för påträngandeatt redan nu hälsa Ekeby-borna välkomna.Med denna sammanläggningföljer bl. a. att det inom Kumla kommunsgränser kommer att finnastvå nya sjöar; "Nordsjön" och "SÖderhavet"samt ett berg som i folkmundöpts till "Oljeberget". Intresse finnesför att av detta område skapa enfritidsanläggning med möjligheter tillaktiviteter såväl sommar som vintcr.En av förutsättningarna för att dessaplaner skall lyckas är alt den brytningsom pågår i slagghögen upphör, ochall högcn ställes till kommunens för-4fogande. Det torde under denna förutsättllingfinnas intresse hos de närliggandekommunerna all av områdetskapa ett centrum för allehanda fritidsaktiviteter.Framgång för dessasträvanden ingår i önskelistan (ör 70­talet.En intressant skriftMed den nya kommunbildningen följerdessutom att det inom Kumlasgränser kommer atl finnas tre församlingarav vilka två, Hardemo ochEkeby, har mycket gamla }...yrkor. Iavsikt aU inhämta lite kunskaper omEkeby kyrka uppsöktes biblioteket föralt ur Saxans bok om Närkes kyrkorinhämta nödiga uppgifter. Fann då ibokhyllan en skrift om Ekeby kyrkasom utgivits i anslutning till renoveringen1965 och författad av kyrkvärdenmajor Åke Byström. Skriftensyntes väl värd atl äga varför Dohl­WilZ bokhandel, som brukar vara välförseddmed litteratur om och frånNärke, uppsöktes i akt och meningau inköpa ett exemplar. Men se denfanns inte där, utan fick inhandlas pådet för sådana skrifter mera vanligasättet, genom ett besök i kyrkan. Bcsökelblev en angenäm upplevelse avett ljust, vackert och intimt kyrkorum.Av den lillgängliga litteraturen inhämtasalt den nuvarande kyrkan blev färdigår 1774 och au en förutvarandeäldre kyrka, vars ålder man inte vet.till vissa delar byggts in i den nya.Skriften innehåller en mängd intressantauppgifter.Av sägnerna att döma måste dct havarit mycket besvärligt med kyrkbyggeni äldre tid. Från både Hardemooch Ekeby berättas att trollen omnalten rev ned vad som byggdes uppp:'! dagen. l Hardemo löstes tvisten påså sätt att byggherren Olof den heligeEn ny visa om KumlaI tävlingen om ett namn pli den här tidskriften deltog bland allaandra även landskommunens förre brandchef, förman Elis Igelstad.l glädien över den blomsteruppsats han fick som belöning för sitlintresse, satte han sig ned och dikt:lde en Kumlavisa, som vi intekan neka oss nöjet att lIterge här.Melodi; Litet bo jag sätta vill.Liten stad vi bygga villOch med allt som hörer tillTänkte man på fyrtitaletär man ställdes inför valetGöra utav Kumla stadTredje uti Närkes rad.Kumla blev en vacker sta'Där man trivs och har de braStaden ligger mitt på slättenVid den lilla vattenskvänenSom man kallar Kumla sjöDen har både bro ocb ö.Gamla bemskomakerinLade grund för industrin[bland andra var det A.G.Som var med i första lage'A han byggde stor fabrikOch blev sedan mycket rik.träffade en överenskommelse alt trollethjälpte till med bygget mot att hangav trollet sina båda ögon när kyrkanstod färdig om han inte dcssförinnankunde gissa trollets namn. När kyrkannärmade sig fårdigställandet gick Oloforolig ocb grubblande över problemetut i skogen. Inifrån ett berg hörde hantrolJmor sjunga cn vaggvisa som avslöjadenamnet. Glad i hågen skyndadehan sig till kyrkan där trollet juslsatte upp tornspiran. "Sätt spiran rätlSkalle" ropade då Olof och trollet blevså häpet och argt att han ramlade nedoch slog ihjäl sig, berättar sägncn. AuMangen lever här på skorKanske [lera än man trorHär man på fabriker slititNåtlat, bankat läder vikitMen man tycker det är bästAtt man stannar vid sin läst.Men i Kumla gör man merOm man ut i staden serTvå fabriker gör kartongerHar utökat flera gångerOch i Via syns ett toroSom på hösten fylls med korn.Om man odlar frukt å bärÄr det ganska god affårSälja dem bos fruktfabrikenDär man enligt statistikenMängder gör av saft å mosLingonsylt och äppeljuice.lornet lutar någol mot öster lär berop:'! att trollet i häpenheten ej lyckadesplacera spiran rätt.I Ekeby blev man nödsakad flyIlakyrkan till annan plats för aU kunnafärdigsIäIla bygget. Detta tillgick såatt ett par tvillingoxar okades ochsläpptes. Där de stannade blev kyrbnbyggd.Efter denna utvikning i församlingarnaåterstår endast att avsluta dessarader med förhoppningar om ett gottsamarbete inom alla områden och tillönskaalla läsare ett lyckosamt 70-tal.•5

Svenska Radio A. B.Skaffa jobb åt skräddareSom fick gå från gamla AgaDär resurserna var svagaSkrädderiets tid är slutDet mot L. M. byttes ut.Om man vill till kyrkan gåMånga finns att välja påHär finns Pingstkyrka, Baptister,Centrumkyrka, Metodister,Ny Johanneskyrka finMen statskyrkan blev ruin.Langen går i "Bygget"Största industrin vi harKumla gärna vill ha kvarFina band där producerasOch det mesta exporterasJa det finns väl inget landSom ej känner Kumlas band.Men en önskan nu man harAtt de murar som står kvarAter skall en kyrka blivaInte ska man något rivaMånga har ju kyrkan kärOch man tror att grunden bär.Men en skamfläck Kumla fåttNågot mycket lystert gråttSom förfular stactsfigurenFängelset med höga murenVilken mörk och tråkig synI den gamla Via byn.Staden växer hastigt utStörre blir den väl till slutHela socknen nu man tagitOch åt väster har man dragitDen som bor i HardemoKallas också KumlahoKumlaboma ska bo flottVillor utav stora måttBygger man i västra stadenRedan ser man långa radenByggare Skånska cementNamnet är av alla känt.Hallsberg tar vi nog hämästHela socknen vore bästTisarstrand och Ti5arbadenKom då också med i stadenVilken förmån för vår stadAu få flera friluftsbad.Vill man bada och må gottMöjligheter nu man fåttI den stora KumlahallenKan man dyka ifrån pallenUti vattnet som är gröntKan man simma och ha skönt.Ska man resa någonstansFinns båd' buss och tåg till handsAven Taxi kan man finnaOm man därmed tid kan vinnaVar och en själv välja kan"SJ." Taxi "Weiderman".Allas önskan i vår stadNär vi vänder årets bladVi på säker grund får byggaArbeta och vara tryggaBåde ung och pensionärSkall då riktigt trivas här.Nu är slut för denna gångUppå K umlas enkla sångVisst har staden fel och bristerKanske för vårt lands turisterMen "Välkomna hit ändå"För att Kumla hälsa på.E.I-d. 1969Utan text är den hiir bilden nog ganskaförvirrande. Man ser eH myller av människorsom tydligen utför något slags arbete.Och längst till högcr stilr en man medhögtalare. Men det iir intc krigsfångar, somunder en sträng kommendnnts ledning gräverskyttegrnvar, utnn skolungdom frilnKumla som nrbetar med slalombacken i"Bygget". Det skedde en solig dag i höstas,och det är barkmassa som läggs på i backenför att göra den jämn och behagligför skidilkarna nu i vinter."Kommendanten" med högtalaren är östenJohansson, som har lag! ned åtskilligtid, energi och pengar på projektet "Bygget".Man har ett litet markområde meden stuga och arrenderar ett stycke markdiirutöver. Östens dröm är att en betydligtstörre del av marken däromkring skall förv;irvasav Kumla stad, s1'l att det går attbygga ut till ett verklig! vint~rparadis förKumlaborna. Och varför inte även et! sommarparadis.Missionsförsamlingens Talluddcnligger inte långt därifr1'ln Och ännu gärdc! att bada i Tisaren.Här finns lämpliga skidsp;'h av olikalängd. Här finns stora och små backar.Kumlabor med skidintre5se är välkomnaoch ännu lär det bli ett par (eller flera)vackra "veckändar" innan 511ön smälterbort.67

HarStora visarenangl.'r 100 Lpr. varv•ni en vattenläcka?(jj 1000Malars.lollmngvid senastedl,ooavlosningenHur Qvloser mon sin vOltenmutareEx 1 (Vlsarrokneverk).6Qn~ ,ro~ \OOOrr?Vlsor('('l mellan 1-2. las 1000EQrtsCilt vid 2Vlsor",n mellan 5-6 las 500Fortsatt vid 3Visaren mellan 5·6 las 50Forlsalt"'y!d "_Visaren mellan 3-4 las 3\_ Fortsatt vid 5_@9 V,sorl"n mellanS-O los 09_3 Addera och 5ummon bllr155J.9 m))}Så här kontrollerarMatar!'>tallmng Vid seonosteo ovlosningeonMotarstallnIng Vid nytt av\asnlngstillfalle•ni mätaren!H ur ovloseor mon sin vattenrnatareEx 2. (Slflerrokneverk).De lyra farsta Siffrorna orop;i mdtaren svarta och visoron talet kubik me ter (m')Sista SJlfran cir röd och visarantalet hundra liter.Las0.9 m'Malarslallning Vid nytt avlasnln95tlllfalle Las 21,73 5;1)300~3JJl0 t 0.4De vanligaste forekommonde votlenmatarnaI en· och tvåfamiljshus, Visaren me-llan 5-6 las 50002 Visaren mellan J-t, los 3003 Visaren mellan 1-2 las 10,4 V,saren ml!tlon 3-4 los 3Visaren mellan 4-5 los 04Addera och summan blir 53134m-3~-Subtrahera 531 J"1553.9ForbruknIngen ar 37595 m'Det händer ibland alt en vattenabonnent överraskas aven våldsamt stor vauenräkning.Detta orsakas då aven vattenläcka. Om I;ickan uppstllr inomhus brukar det inte dröjamånga timmar förr'Jn den upptäcks. Om läckan uppstllr utomhus - och det kan dengöra om man t ex har ledning mellan bostadshuset (M;:h en tvättstuga ~ kan det dröjal)o .@@Subtrahera 2lo73 509Forbrukning ...n or 2472.6Visar 10 Ilteor mellan varje d lstr...ck OJ liter pr. varv~2 Visor.' liter mellan voqed tslreck 10 Iller pr. varvRpr sig denna skiva och allo kronor aro slongda,do hor NI en vattenlackaKontroll ...ra Er vattenforbruknIng',ltd onormal forbruknIng kontakta genast ',lottenverkettel. 70317 e\l ...r 70960. 3J.'Tank på all en avbrut ...n vattenl('dnlf\g med 7'4 dtom('terger en ~tslromnlng av ungetor 85 m' pr dygn, och attvarje m koslar 1:20 kr, ach alt det or ett år mellanvarje ovlasnlflgstltllallemycket länge innan läckan upptäcks. Ibland ligger mätaren i en s k mätarbrunn på tomten,och då föreligger samma fara. Kontrollera därför mätaren. r synnerhet under vårenstjällossning kan läckor i markledningama lätt uppst1\.8 9

Hilma och Almer Larssons donationsfondA v kanslichefen Tage Tapper•Kumla stad förvaltar ett mycketstort antal donationsfonder, vars avkastningskall tillföras olika ändamål- i regel utdelning till behövande.Inte mindre än 44 donationer upptasi stadens bokslut för 1968, med behållningarvarierande mellan 500 kro~nor och 153707 kronor.Detta år har staden genom testamenteerhållit sin hittills största donationsfond,nämligen Hilma och AlmerLarssons donations/ond.I testamentet stadgas att hälftenav boets kvarlätenskap skall tillfalla"KumIa stad att förvaltas av dess 50­ciainänmd under namnet "Hilma ochAlmeT Larssons donationsfond", Sedanen tredjedel av fondens avkastninglagts till kapitalet, skall två tredjedelarutdelas som understöd till behövandehandikappade personer, vilkatrots god vilja och bemödanden ickekan förvärva arbetsinkomst och sominte åtnjuter socialhjälp, ävensom tillhemmadöttrar, vilka efter föräldrarnasdöd icke kan försörja sig och ickeuppbär folkpension. Utdelning börhellre ske till ett fåtal personer mednågot större belopp, än splittras påsmåbelopp till många personer. Utdelningfår endast ske till personer inomKumla församling. Detta villkor gälleräven om staden framdeles sammanläggesmed flera kommuner."Det belopp som överlämnas till stadenberäknas uppgå till cirka .kronor.Några ord om det par som givit donationensitt namn synes motiverade.Båda makarna var födda i Kurnla.Almer Larsson föddes 10 december1881 i Hörsta skola, son till lärarendär, Per Larsson, vars porträtt ännupryder Blåbandslokalen i Hörsta. AlmerLarsson bodde hela siu liv iKumla. Han sysslade mest med bokföringsarbeteoch ombesörjde sådantåt flera firmor i Kumla.Hilma Larsson föddes i Alvestaden 12 november 1889, dotter tilllantbrukaren August Karlsson. Honbehöll sin föräldragård intill sin dödoch denna försäljes nu och pengarnatillföres de olika donationslegaten. Tidigarehar hon försålt en hel deltomtmark i Hällabrottet, bl. a. denmark där provinsialläkarbostaden,pensionärshemmet och affärshuset ärbelägna. En del av Yxhultsbolagetsstadsområde är även beläget på dennamark.Aktenskapet ingicks 1915 och makarnaflyttade in i fastigheten Berglunda(nuv. Hagendalsvägen 14), somAlmer Larsson inköpt. Här kvarboddede till sin död.Almer Larsson avled den 16 april1953 och Hilma Larsson avled den27 oktober 1968. Makarna var barnlösa.Hilma Larsson hade inga nänlsläktingar och Almer Larsson hadeendast en brorsdotter kvar i livet.Makarna Larsson var kända avmånga, men ingen av dem hadenågra offentliga uppdrag och inte hellerdeltog de i föreningslivet i märkbargrad. Almer Larssons stora fritidsintressevar musiken och han traktera-•Kassör Almer Larssonde ett flertal instrument. En betydandemängd noter och böcker fanns ideras hem som tecken på deras kulturellaintressen.Med donationen har två väsentligahjälpbehov blivit ihågkomna, - delsde handikappade, dels hemmadöttrarnasom ofta blivit "utslagna" från arbetsmarknaden.Dessa kvinnor somvårdat sina gamla föräldrar till derasdöd och kanske levt ett liv i knappaomständigheter - föräldrarna kanskebara hade sin folkpension ~ stårplötsligt ensamma. De är för gamla attlära sig ett nytt yrke oeh för unga förMeddelande från Kumla elverkFru Hilma Larssonatt få folkpension. Inte sällan är de60-65 år gamla. Genom sin insatshar de besparat samhället stora utgifterför anstaltsvård eller hemhjälp,men står själva utan möjlighet till enrimlig försörjning. Några av dem kangenom denna fond få ett litet bidragtill sitt uppehälle.Makarna Larssons namn kommermed denna donationsfond att varabevarat för framtiden. De kommerockså att vara föremål för tacksamhetfrån de människor som blir hjälp~ta genom deras minnesgoda givmildhet.•,Kumla elverk kommer att under åren 1970-1972 bygga om sit! högspänningsnätoch i samband härmed höja spänningen från 6000 volt till 10 000 volt.Omläggningen berör direkt endast elverkets egna transformatorstnlioner Sltmlde större induSlrier som är högspänningsabonnenter.Indirekt berörs dock alla elverkets abonnenter vid ett eller lvå lillfällen undernämnda lid med några limmars strömavbrott i samband med alt elverkels personalbyter transformatorer i transformalorstalionerna samt gör erforderligaomkopplingar i nlitet.Avbrotten skall i möjligaste män förläggas till sommarmånadernas nätter ochkommer alt annonseras i god tid i dagspressen.10 11

FastighetsägarebekymmerA v byggnadschefen Rolf KrullEsters minnePengar söker mottagareSå här års har väl många Kumlaborredan blivit väl så belåtna på snön,kanske inte den som finns i "skogoch mark" utan den som finns ellerhar funnits på våra gårdar, gator ochgjngbanor.Såväl den enskilde fastighetsägarensom stadens tekniska verk gör väl istort vad på var och en ankommerför att undanskaffa snön och göragångbanor och gator framkomliga förtrafikanterna, men ibland kan kanskesmå konfliktsituationer uppstå omvems skyldighet det egentligen är attta hand om snön, och därför vill viförsöka informera något härom i detföljande.I princip föreskrives i första paragrafeni lagen om skyldighet att rCIlhållagata m. m., att dct ankommer påstaden att renhålla gata, torg, parkoch annan allmän plats. Häri inkluderasgivetvis snöröjning jämte undanskaffandeav snö och is ävensom sandningeller annan åtgärd till motverkandeav halka, i den mån ej åtgärdenankommer på kronan såsom väghållare.Skyldigheten att renhålla gångbanaeller alll/aI för gångtrafiken erforderligt/lIrymllle utanför fastighet åliggerdäremot respektive fastighetsägare.Observera, att det ej erfordras attegentlig trottoar är iordningställd, utanskyldigheten för fastighetsägaren förefinnesäven å den del aven gata,där gångbana saknas. Fastighetsägarensskyldighet avser alltså endastgångutrymme utanför fastigheten _hela sträckan utmed tomten. Om gatanär försedd med plantering eller liknandeanordning intill fastigheten, ankommerdet även då på fastighetensägare att svara för all renhållning pågångbana.[ lagen om skyldighet att renhållagata m. m. regleras endast frågan vemrenhållningsskyldigheten åvilar. Renhållningsskyldighetensinnebördvad som skall göras - angives i denAllmänna ordningsstadgan. Fastighetsägarensskyldigheter är dessutom närmareangivna i stadens lokala ordningsstadga,som utgör ett komplementtill Allmänna ordningsstadgan.Staden skall sopa, ploga, sanda ochbortforsla orenlighet från gata ochvägbana, medan fastighetsägaren harsamma skyldighet som ovan nämnts ågångbana eller gångutrymme utanförsin fastighet. För att underlätta någotför fastighetsägaren har sladen i sinlokala ordningsstadga medgivit, attfastighetsägaren får lägga upp gångbananssnö och is i vall mot körbanan,varvid staden på sin bekostnadsvarar för bortforslingen. Observeradock, att gångbanesnön skall varauppskottad på gatans snövall i så godtid, att bortforslingen kan ske samtidigtmed den snö, som upplogats frånvägbanan. r annat fall får fastighet~ägarensjälv svara för bordorslingen.Bortforslingen av snösträngarna skernär staden bedömer detta vara lämpligt.Staden kan också, där så erfordras,inom perifera områden ploga uppsnön på gångbanan, där den får liggalAlla svenska medborgare har i principrätt till förmåner genom försäkringskassorna(sjukkassorna). Dcttainnebär bl a att sjukhusvården i regelär kostnadsfri, enär försäkringskassanerlägger avgifterna. Även relativt dyrbarspecialistvård kan på detta sättbli helt kostnadsfri för den drabbade.Så har förhållandena inte alltid varit.Den obligatoriska sjukförsäkringenär ännu inte femton år gammal ochdet fanns många människor, som ge·nom sjukdom inte hade möjlighet attfå medlemskap i den tidigare på frivilliggrund byggda sjukförsäkringen.Dessa människors förhållanden beaktadesaven del välbeställda mänkvarför senare bortforsling. r sådantfall kräves givetvis inte av fastighetsägaren,att gångbanan skall hållas frifrån snö. Bedömningen av för vilkaområden detta förfaringssätt skall tilllämpassker i samråd med polisen.När åtgärden avser halkbekämpningär ansvarighetsförhållandena fördeladepå samma sätt mellan sladenoch den enskilde, som här ovan sagts.Att sopa ned sand, löv, papper ochannan orenlighet från gångbanan nedi rännstenen eller rännstensbrunn ärime lillåtet.Härutöver kan tilläggas, att fastighetsägarenalltid är ansvarig gent~emot tredje man i vad avser uraktlåtenhetifråga om halkbekämpning ågångbana och liknande utrymme utanförsin fastighet. Man får inte glömma,att även om fastighetsförsäkringenutgör ett skydd för eventuella skaniskor,som donerade pengar till "frisängsfonder"på våra lasarett ellerandra fonder för understöd åt människorsom drabbats av sjukdom.I östra Aby bodde ett par makar,Lars Erik Larsson och Maria LovisaLarsson, han var född 1849 och honvar född 1860. Båda var födda iKumla socken. De hade två barn, Jo-­sef och Ester, som dog tidigt. Till derasminne skrev de redan den 14 april1917 ett testamente, vari Kumla kom·mun skänktes 10 000 kronor, varav5 000 kronor skulle bilda en fond,lose/s mim/e, att användas till premierål trogna tjänare och tjänarinnor inomlantbruket i Kumla socken, och 5 000dar på grund av försumlighet från fastighetsägarenssida, kvarstår dock deträttsliga ansvaret för ägaren vid even·tueIla påföljder.I detta sammanhang vill vi manavarje fastighetsägare att tillse, att ingaistappar å taken finnas, och att låtaskotta bort snön från taken så attsnöras ej inträffar - det kan ju t. o.m. vara. fastighetsägaren själv, somstår på gångbanan.Slutligen vill vi erinra om fastighetsägarensskyldighct att hålla framkomligväg mellan tomtgräns och uppställningsplatserför sop- eller latrinbcMl·lare. Vägen skall ha en minsta breddav 85 cm samt vintertid hållas uppskottadoch sandad. Tänk på att ominte detta beaktas och avfallshämtningendärigenom försväras, kommerkostnad för extrahämtning att debite·ras.•1213

kronor till en fond som kallades Estersminne, vilken skulle användas tillsjuka eller vanföra barn som behövdesjukhus- eller sanatorievård. Derasbarn hade nämligen dött i tuberkulos.Lars Erik Larsson dog 1918 ochMaria Larsson dog 1945.Under 1946 överlämnades dessadonationer till Kumla landskommun.Det första man gjorde var att hosSvea Hovrätt överklaga Häradsrättensbeslut om arvsskatt, vilket besvär hovrätteni utslag den 21 juni 1947 biföll,varför fondens belopp ökade medöver 700 kronor. Fonderna inregistreradeshos Länsstyrelsen den 31 mars1948.Under årens lopp har utdelning urfonden Josefs minne skett varje år,medan utdelning ur fonden Estersminne skett mera sporadiskt, eftersomde behov fonden avsåg att täcka, tillgodosågsgenom den allmänna sjukförsäkringen.Genom Kungl. brev av den 14 april1961 fastställdes generellt att donationsfonderav detta slag får användasa) såsom bidrag under eller eftersjukhusvård till patient, som i anledningav sjukhusvistelsens längd ellerpå grund av minskad arbetsförmåga,orsakad av sjukdomen, fått sin ekonomiskaställning försämrad,b) lill täckande av kostnad för eftervård,som patient av ekonomiskaskäl eljest icke har möjlighet att bekostasamtc) till bestridande av kostnader förortopediska hjälpmedel.Avkastningen av dylik fond mådock icke användas för ändamål, somskall bekostas med allmänna medeleller till bestridande av utgift i den delden läckes av medel från försäkringskassa.Genom Kungl. brev av den 9 oktober1964 utvidgades användningsom-rådet så att dylika fonders avkastningfår användas, förulom för de i brevetangivna ändamålen, till bestridandeav kostnader för andra personligahjälpmedel än ortopediska, vilka personermed olika fysiska handikappmedicinskt bedömas vara i behov av,dock ej tandproteser och vanliga glasagan.Eftersom sjuka och vanföra barn fårsjukhus- och sanatorievård bekostadgenom den allmänna sjukförsäkringenkan alltså fonden Esters minneanvändas för ändamål som nämnes idessa de båda kungliga breven.Det är inte alltid de kommunalamyndigheterna får kännedom om sådanafall där utdelning ur fonden ärberättigad. Därför är det värdefullt omalla som läser detta och har kännedomom sjuka eller vanföra barn somhar behov av hjälp av det slag som härnämnts, ville meddela sig med socialbyrån,som kan undersöka om hjälpkan utgå ur avkastningen från dennafond. Några stora belopp kan det intebli, men sjukdomsfall som inte gerersättning från försäkringskassan bru~kar kunna bli så stora påfrestningarpå ekonomin, att även små summorär välkomna.Hjälp oss alltså att hjälpa medpengar ur denna fond.•LÄMPLIGT FERIEJOBB'!Under sommarmånaderna anställerstaden ett par turiSlvärdinnor till denturistbyrå som anordnas 10/6--20/8.Att kunna göra sig förstådd påengelska och tyska och ha ett trev~ligt sätt är de meriter som fordras.Fritidskonsulent lussi Lassarew kange närmare upplysningar. Tel. 019170980.r,l•Hur syns du • Imörkret?An så är del långt till vår .Och därmed också långt till de ljusakvällarna. Var och en som kör bil pålandsväg vet hur svårt det är att se enfotgängare vid vägkanten förrän manär bara något tiotal meter ifrån. Närdet är mörkt alltså. Och bur lätt detär att se dem när dom har reflexereller reflexband på sig.I höstas gjorde vi praktiska experimentbåde på E-trean och på riksväg52. Dom här gubbarna stod uppställ-da utefter vägkanten och var och enkunde själv se hur snart man blev uppmärksampå dom.Det där vet alltså varje bilist. Varendafotgängare borde veta precissamma sak.Det är inte för bilisternas skull vifotgängare skall reflektera. Det är förvår egen skull. Det är vi fotgängaresom råkar illa ut.Dags att reflektera!1415

TeaterKonserterFöreläsningar9 februariHei och Topsy. Visafton. Sannaheds värd·hem. 19.00. (För allmänheten)J2 februari4 historier fr3n cafe Caloa. Teater. Folketshus. 19.30.18 februariEva Paulsson. Lekplatser och Ickutrustning.Biblioteket Verbalen 19.30.23 februariGunnel Larsson. Minnen och gamla ting.Biblioteket Verbalen. 19.30.25 februariVårgårda skolorkester.H1J5uren.15 //lUfSMusik och miljö. (Sepå-gruppen). Musikdiskussion, utsliillning. Biblioteket. 16.00./7 mar~'Min syster och Jag. OperClI. Folkets hus.[9.30.25 marsABF:s öppna leater: Silen. Diskussion omnarkOlikoprobJcm. Biblioteket Verbalen.19.30.l aprilKumla Manssång. Kumla-Hallsbergs musikkår.Husaren. 19.30.3 aprilE:\ kväll på tealern. Teater, opera, film.Folkets hus. 19.30./5 uprilMusik och lyrik. Piano Sigurd Fredriksson.Uppläsning Eva-Lisa Lenn:lrtson. Husaren.19.30.UtställningarBiblioteket, Mo­/-14 jebrllariKonst av Gulli Vallberg.bilen.16-21 februariLekplatser och lekutrustning. Biblioteket.Mobilen.23-28 febmariLänets näringsliv. Biblioteket, Mobilen.1/-17 mursRumänien. Biblioteket, Mobilen./-8 aprilKeramik av Per Eklund. Biblioll;ket, Mobilen.Kumla bibliotekFOLKETS HUSöppet vard. kJ. 11-20, lörd. kl. 11-17,sönd. kl. 16-20. Guni-aug. vard. kl. 13­20, lörd. kl. 9-11).FILIALER:HALLAIJROTTET. PensionärshemmetÖppet månd., onsd., fred. kJ. 18-20, torsd.,lörd. kl. 10-12 Guni-aug. månd. kl. 18­20, toml. kl. 10-12).ABYTORP. PosthusetÖppet månd., tisd., tom!. kl. 18-20, fred.kl. 10-12).SANNAHED. CentrumhusetÖppet månd., torsd. kl. 18-20, tisd., fred.kl. 10-12 Guni-aug. tisd. kl. 10-12,torsd. kl. 18-20).Bokbussen besöker regelbundet stadens ytterområdenocll dessutom gamla m:h sjukai innerstaden som har svårt alt själva tasig till biblioteket. Nännare upplysningarom bussen lämnas per tel. 706 80.KB KUMLA TRYCKERI 6508