Vindkraft Karlskoga - ANTAGANDEHANDLING 2012-05-21.pdf

VINDKRAFTKARLSKOGA KOMMUNTEMATISKT TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLANENAntagandehandling 2012-05-21

KOMMUNAL ARBETSGRUPPLars Näsström, KommunledningskontoretBosse Björk, stab, SamhällsbyggnadsförvaltningenJohan Ljung, Mark och exploatering, SamhällsbyggnadsförvaltningenTheres Riddersand, Miljökontoret, SamhällsbyggnadsförvaltningenKONSULTWSP SamhällsbyggnadLAYOUT, FOTON OCH KARTORWSP om inte annat anges

INNEHÅLLINLEDNING ...........................................................................................5Nationella mål .................................................................................................5Översiktsplan för Karlskoga kommun .............................................................5VÄGLEDNING OCH RIKTLINJER VID ETABLERING AV VINDKRAFT 6Lokalisering av vindkraftverk ...........................................................................6Bedömningsgrunder .......................................................................................7Områden där andra intressen anses vara så viktiga och prioriterade att vindkraftsetableringarinte bedöms lämpligt ..........................................................8Områden med konkurrerande intressen men där det ändå kan fi nnas möjligheteratt samordna detta med vindkraftsetableringar ..........................................8Områden utan uppenbara hinder för vindkraftsetablering..............................11Hänsyn till landskapsbild ..............................................................................11Generella riktlinjer för vindkraftsetablering .....................................................12ÖVERGRIPANDE LANDSKAPSANALYS ...........................................14Inledning ......................................................................................................14Vindkraft i landskapet ...................................................................................14Beskrivning av landskapet ...........................................................................17Områdesbeskrivningar .................................................................................19OM VINDKRAFT .................................................................................24Teknik och utseende ....................................................................................24Ytbehov .......................................................................................................25Vindförhållanden ...........................................................................................26Infrastruktur ..................................................................................................28Prövning ......................................................................................................28Mellankommunalt intresse ............................................................................30Riksintresse vindkraft ....................................................................................30RIKSINTRESSEN ...............................................................................32Naturvården .................................................................................................32Kulturmiljövården ..........................................................................................32Övriga riksintressen .....................................................................................32ÖVRIGA BEVARANDEINTRESSEN ...................................................34Särskilt skyddade områden ..........................................................................34Övriga områden med bevarandeintressen ....................................................34Vindkraft och konkurrerande intressen ..........................................................36STÖRNINGAR OCH RISKER .............................................................37Lämpligt avstånd till bebyggelse ...................................................................37Buller ............................................................................................................37Ljus ..............................................................................................................38Skuggor .......................................................................................................38Säkerhet ......................................................................................................38Flora och Fauna ...........................................................................................39Skyddszoner ................................................................................................40MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING................................................42Sammanfattning ...........................................................................................42Syfte ............................................................................................................42Konsekvenser av alternativ: planförslag ........................................................44Konsekvenser av alternativ: nollalternativ ......................................................45Konsekvenser av alternativ: restriktivitet ........................................................45

INLEDNINGVindkraft är idag den snabbast växande energiformen i världen (Energimyndigheten2011). I Sverige har den installerade effekten i vindkraftverk ökat kraftigt särskilt de senastetre åren och uppgick vid årsskiftet 2010/2011 till 2 000 MW. Produktionen av eluppgick för helåret 2010 till 3,5 TWh (Energimyndigheten,Vindkraftsstatistik 2009).Energiproduktionfrån vindkraft utgör dock fortfarande en liten del av Sveriges energiproduktion,idag ca 2,4 %.I Örebro län finns det idag (2011) cirka 20 vindkraftverk och det produceras ca 9GWh i länet.NATIONELLA MÅLRiksdagen har antagit en planeringsram som innebär att det år 2020 ska vara möjligt attbygga vindkraft för en elproduktion på 30 TWh, varav 20 TWh på land och 10 TWh lokaliserattill havs. Detta innebär att antalet vindkraftverk behöver öka från drygt 1 600 till3 000-6 000 stycken beroende på effekt.I propositionen ”Miljövänlig el med vindkraft – åtgärder för ett livskraftigt vindbruk”(prop. 2005/06:143) betonade regeringen vikten av att bl.a. kommuner aktivt bidrar tillförbättrade förutsättningar för planering av en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigthållbar elproduktion från vind.ÖVERSIKTSPLAN FÖR KARLSKOGA KOMMUNEn ny kommunomfattande översiktsplan antogs av kommunfullmäktige i mars 2011.Översiktsplanen hanterar endast vindkraft översiktligt. Bl.a. anges i översiktsplanen attkommunen har för avsikt att upprätta en vindkraftstrategi som visar på möjliga respektiveområden som inte är lämpliga för lokalisering av vindkraftverk. Vidare anges attslutlig prövning av vindkraftverk görs i det enskilda fallet utifrån de förutsättningar somanges i respektive ansökan.Tillägg till översiktsplanen?Planeringsfrågor som inte hanterats i en aktuell översiktsplan kan behandlas i ett tematiskttillägg. I tillägget ska konsekvenserna och sambandet med den kommunomfattandeöversiktsplanen framgå tydligt. Liksom den kommunövergripande översiktsplanen är tematiskatillägg till denna inte rättsligt bindande.Förfarandet vid upprättande av tillägg till översiktsplaner regleras av PBL och processenär densamma som för den kommunomfattande översiktsplanen. Dialogen medmedborgarna och myndigheter är en viktig del. Planen godkänns av kommunstyrelsenoch antas av kommunfullmäktige.MiljökonsekvensbeskrivningEn översiktsplan antas alltid medföra betydande miljöpåverkan enligt 4 § MKB-förordningenvilket innebär att en miljöbedömning ska göras. Detta gäller även ett tillägg tillöversiktsplanen. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen såatt en hållbar utveckling främjas. Konsekvensanalyser har gjorts kontinuerligt vid upprättandetav denna plan i samband med att olika lokaliseringsmöjligheter vägts mot varandra.Miljöbedömningen finns därför integrerad i handlingen. En sammanfattning avmiljökonsekvenserna finns i slutet av handlingen. Genom att anta planen tar kommunenockså ställning till att miljökonsekvensbeskrivningen utgör ett tillräckligt underlag förbeslut.LÄS MERVindkraftstatistik 2010, Energimyndighetenmöjlighet att lämnasynpunktermöjlighet att lämnasynpunkterANTAGANDEpolitiskt beslutUPPDRAG SAMRÅDUTSTÄLLNINGpolitiskt beslutpolitiskt beslutProcess för den fördjupadeöversiktsplanen och tillhörandemiljöbedömningVINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 20125

VÄGLEDNING OCHRIKTLINJER VID ETABLERINGAV VINDKRAFTDet finns i dagsläget inga uppförda vindkraftverk i Karlskoga kommun och intresset harhittills varit relativt lågt. Bygglov har beviljats för två vindkraftverk på Granåshöjdennorr om Karlskoga, byggnationen har ännu inte påbörjats. Kommunen har en generelltpositiv inställning till vindkraftsetablering. Detta tematiska tillägg till översiktsplanenutgår ifrån en sammanställning av kunskap och syftar till att ge övergripande riktlinjerför planering av vindkraft i kommunen. Som del av översiktsplanen är det tematiska tillläggetöversiktligt utformat och liksom översiktsplanen i sin helhet är det inte juridisktbindande.Detta tematiska tillägg ger därmed i sig inte klartecken för vindkraftsetableringar ivissa geografiska lägen, lika lite som det sätter ett absolut stopp för vindkraft på andraplatser. Det ger däremot god vägledning i hur framgångsrik en etableringsprövning kankomma att bli.Planen behandlar temat vindkraft och omfattar hela kommunens yta. Syftet är attskapa en översiktlig kunskapsbas om de förutsättningar som påverkar och påverkas videtablering av vindkraftverk.Detta underlag vänder sig såväl till den som önskar göra en vindkraftsetablering, somtill kommuninvånare, handläggande tjänstemän och till beslutande politiker. Det tematiskatillägget ger en sammanvägd bild av de övergripande förutsättningarna. Både generellkunskap om vindkraft och lokala intressen som bör vägas in vid bedömningar.LOKALISERING AV VINDKRAFTVERKKarlskoga kommun har valt att inte peka ut några särskilda områden som är lämpligaför vindkraft. Generellt gäller att vindkraftverk bör lokaliseras till områden som i så storutsträckning som möjligt är fria från konflikter med andra intressen.Kommunens yta har delats in i följande tre kategorier med avseende på lämplighet förvindkraftsetablering:• områden där andra intressen anses vara så viktiga och prioriterade att etablering avvindkraft inte bedöms lämpligt,• områden där det finns konkurrerande intressen men där det ändå kan finnas möjligheteratt samordna detta med vindkraftsetableringar• områden där inga uppenbara hinder för vindkraftsetableringar har identifieratsDärutöver finns en samrådszon för vindkraftsetableringar inom 1 km från kommungränsdär berörd kommun ska kontaktas.Lämplighetsbedömningen är gjord på en översiktlig nivå vilket innebär att gränsdragningarnamellan olika områden inte är exakta och definitiva. Det kan finnas mindre områdeninom en viss kategori som är mer eller mindre lämplig än den översiktliga bedömningenvisar.Oavsett områdestyp görs alltid en prövning i det enskilda fallet, med nödvändigakompletterande utredningar som är relevanta för respektive specifik plats. Detta tillägginnehåller därför även riktlinjer för vad en sådan prövning ska innehålla i form av faktaoch andra underlag.Kartan ”Områdens lämplighet för vindkraft ” på sidan 9 ger en översiktlig bild av hurlämpliga områden inom kommunen är för vindkraftsetablering.6VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 2012

BEDÖMNINGSGRUNDERUtgångspunkten för att bedöma lämpligheten för vindkraft i kommunen är en avvägningmot konkurrerande intressen. Avvägningen innebär att kommunen i vissa områdenprioriterar andra allmänna och enskilda intressen än vindkraft. De motstående intressensom särskilt har beaktats är:• naturvärden• kulturvärden• friluftslivets intressen• landskapets tålighet• risk för störningar runt kända bostäder och framtida utbyggnadsområden• kommunikationer• totalförsvarets intressen• flygets intressenEn landskapsanalys med fokus på vindkraft har tagits fram vilken beskriver hur tåligaolika landskapstyper är för vindkraftsetableringar. Vidare beskrivs vilka förhållandensom gäller i Karlskoga kommun med avseende på andra konkurrerande intressen såsomriksintressen, naturreservat mm.Detta tematiska tillägg till översiktsplanen ska fungera som en kunskapsbas vid prövningav vindkraftsetableringar. De planeringsförutsättningar som legat till grund för dennalämplighetsbedömning redovisas längre fram i detta dokument. Inledningsvis finnsett kapitel om hur vindkraftverk generellt fungerar, vilken energi som produceras, hurstora markytor som krävs, etc.Tillgången på vindenergi är den enskilt viktigaste faktorn för lokalisering av vindkraftsanläggningar.Den översiktliga vindkarteringen som redovisas i detta tematiska tillläggger en indikation på var i kommunen det är goda vindförhållanden. Hur mycketenergi ett vindkraftverk kan producera redovisas inte då detta kräver mer detaljeradestudier. Sådana överväganden kräver kompletterande undersökningar vilka ska göras ochbekostas av den som vill etablera vindkraft.Vindförhållanden utgör således inte ett kriterium i detta tematiska tillägg för var detbedöms lämpligt att etablera vindkraft.En annan viktig faktor är närheten till elnätet och vilken kapacitet det har samt tillgångtill transportvägar. Dessa bedömningar görs av respektive vindkraftaktör.PLANERINGSUNDERLAGFöljande inventeringar ochprogram för natur-,kultur- ochlandskapsintressen är underlagvid prövning av vindkraftetableringar.Avvägningar mot intressensom redovisas i dessa skaalltid göras.• Översiktsplan för Karlskogakommun (2011)• Program för kulturmiljövårdÖrebro län• Naturvårdsprogram Örebro län• Naturvårdsprogram, Karlskogakommun• Skogsstyrelsens nyckelbiotopinventering• Ängs- och betesmarksinventeringen• Inventering av värdefullavåtmarker i Örebro län (1993-1994)• Nationell bevarandeplan förodlingslandskapet (1997)• Sveaskogs naturvårdsskog iKarlskoga kommun• Strategi för formellt skydd avskog i Örebro län (2006)VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 20127

Områdens lämplighet för vindkraftOmråden utan uppenbara hinder för vindkraftOmråden där andra intressen anses vara så viktiga ochprioriterade att etablering av vindkraft inte bedöms lämpligtOmråden med konkurrerande intressen men där det ändå kanfi nnas möjligheter att samordna detta med vindkraftsetableringarSamrådszon med grannkommun0 1 2 3 4 5 KilometerZon runt Villingsbergs skjutfält (ca 20 km) inom vilketförsvaret kan ha synpunkter på höga objektVINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 20129

MöckelnAngsjönVåtsjönE18DEGERFORSKOMMUNSkogliga värdetrakterNatura 2000Blivande naturreservatSveaskogs naturvårdskogarNaturreservatNaturvårdsprogramRiksintresse naturLEKEBERGSKOMMUNSödra Kilsbergen inom Karlskoga kommunsom vägledande för att kunna identifiera vilka delar av kommunen som kan vara mer ellermindre lämpliga för vindkraftsetablering. Mindre verk kan eventuellt medges närmreoch i andra fall kan längre avstånd på upp till 1 km vara nödvändigt. Även de av kommunenutpekade LIS-områdena har inkluderats eftersom dessa enligt översiktsplanen kankomma att prövas för bostadsutveckling.I en zon på 1 km runt Karlskoga tätort, inklusive i översiktsplanen föreslagna utbyggnadsområden,bör särskild restriktivitet tillämpas för att inte försvåra tätortsutveckling.Inom denna zon bör alltid vindkraftverk prövas med detaljplan.Till dess att ett nytt Naturvårdsprogram har utarbetats bör särskild hänsyn tas till deområden som pekats ut i det gällande programmet från 2001. Påverkan på de 90 skyddsvärdaobjekt som finns redovisade i ”Natur och kultur” bör även bedömas. Hänsyn böräven tas till eventuellt influensområde kring skyddsobjektet.Södra Kilsbergen är ett förhållandevis opåverkat naturområde med höga friluftsintressen.Inom området finns dessutom flertalet naturreservat och ett intressant fågelliv.Helhetsupplevelsen i området är viktig och detta bör särskilt beaktas vid prövning avvindkraftverk. Området avgränsas i norr och väster av det vägreservat för en framtidasträckning av E18 som finns utpekat i översiktsplanen. Även området runt Alkvettern börbehandlas med särskild hänsyn p.g.a. höga friluftsintressen. Kommunen har för avsikt attgöra en utredning kring stora opåverkade områden i kommunen.En av de stora kvaliteterna i opåverkade områden är att de är relativt tysta. Naturvårdsverkethar tagit fram rapporten ”god ljudmiljö” (rapport 5709) som beskriver områdestypermed definierade krav på bullernivåer. Påverkan på tysta områden kan prövas för enenskild vindkraftsetablering även om det inte finns en kommuntäckande kartering. Detär kommunens tillgång på opåverkade områden i sin helhet som bör ligga till grund föravvägningar i varje enskilt fall.Badplatser såväl som vandringsleder är viktiga för det rörliga friluftslivet. Vid dessaplatser handlar det framförallt om att bedöma eventuella vindkraftverks visuella påverkanoch hur det kan inverka på upplevelsen som är kopplad till friluftsaktiviteten.10VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 2012

OMRÅDEN UTAN UPPENBARA HINDER FÖR VINDKRAFTKommunen har som nämnts ovan inte pekat ut några områden som är lämpliga för vindkraft.Generellt gäller dock att vindkraft bör lokaliseras till områden med få eller ingakonkurrerande intressen. Denna kategori är därför en indikation på områdenas lämplighet.Inga uppenbara hinder har identifierats på den översiktliga nivå som detta tematiskatillägg behandlat. Fördjupade studier krävs dock för att slutligt kunna väga vindkraftsetableringarmot konkurrerande intressen.HÄNSYN TILL LANDSKAPSBILDHänsyn till landskapsbilden ska beaktas inom samtliga kategorier av områden. Detta ärtillämpbart på såväl grupper av verk som enstaka både större och mindre verk. När detgäller mindre verk kan man vara något friare i placeringen eftersom dessa inte påverkarlandskapsbilden i samma utsträckning. Principerna är endast vägledande och omfattarinte alla aspekter som kan vara relevanta. De enskilda projekten måste därför alltid studerasutifrån de förutsättningar som är unika för projektet och platsen. Krav på visualiseringkan ställas. Vid placering av vindkraftverk bör den kumulativa effekten på landskapet beaktas.Vindkraftverkens placering i landskapet i förhållande till andra tekniska elementsom exempelvis andra vindkraftverk, högspänningsledningar m.m. bör studeras i varjeenskilt fall. När det gäller enstaka gårdsverk kan det vara positivt om dessa kan läsas ihopmed gården. Vindkraftsparker bör inte bryta landskapets rumslighet d.v.s. inte sträckasig mellan olika landskapsrum. Grupperingar bör utformas med tydliga avgränsningar.Lämpliga platser med hänsyn till landskapsbildVindkraftverken bör följa och förstärka landskapets former. Exempelvis kan vindkraftverkenplaceras uppe på höjder, följa höjdryggar eller stå i områden med stora plana ytor.Det är lättare att få acceptans för vindkraftverk där de uppfattas som ett harmoniskt tilllägg.För att ge ett lugnare intryck bör man inom en vindkraftspark eftersträva att tornenstoppar ligger på en jämn horisontlinje. I kuperade landskap bör verken placeras uppe påplana höjdpartier så att de står väl förankrade i landskapet.Vid placering av vindkraftverk bör man i första hand välja storskaliga landskap medliten komplexitet. Detta kan exempelvis vara områden som domineras av produktionsskog.Platser som bör undvikas med hänsyn till landskapsbildVindkraftverk bör främst undvikas i småskaliga landskapstyper. Sprickdalar har ofta ensmåskalig karaktär eftersom de är smala. Stora vindkraftverk kommer att jämföras meddalgångens bredd vilket ger ett disharmoniskt intryck. Vindkraftverk bör därför stå uppepå höjden, en bit från dalgången.Sjöar och myrar har lugna ytor vilket förstärker omgivande landskap. Vindkraftverkframhävs därför nära sjöar. Sjöar i sprickdalslandskap som redan är känsliga ökar känslighetenmedan sjöar i plana områden är mer tåliga. Även om sjöarna och myrarna harvarierande känslighet rekommenderas placering på något avstånd från dessa. EftersomKarlskoga är rikt på denna landskapstyp kan något eller några områden ändå komma attanvändas för vindkraft.Småskaliga och ålderdomliga jordbrukslandskap med t.ex. hagar och gärdsgårdar ärkänsliga för storskaliga inslag och här bör vindkraftsetableringar därför undvikas.Vindkraftverk en naturlig del av landskapsbildenI översiktsplanen för Karlskoga kommun (1 mars 2011) aviserar kommunen en generelltpositiv inställning till vindkraft samt att det behöver finnas acceptans för vindkraftverkäven om de påverkar landskapsbilden.VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 201211

GENERELLA RIKTLINJER FÖR VINDKRAFTSETABLERINGBullerI samband med prövning av vindkraft ska redovisning ske av att riktvärden för buller inteöverskrids. Naturvårdsverkets riktvärde 40 dBA för buller utomhus ska tillämpas. Bullerberäkningarska utföras enligt Naturvårdsverkets rekommendationer. Redan stördaområden kan vara särskilt lämpliga. Vid prövning bör även lågfrekvent buller inomhusberäknas i situationer där nivåerna utomhus ligger nära det avvägda riktvärdet.Socialstyrelsens riktvärden för inomhusbuller ska tillämpas. För infraljud saknassvenska riktvärden. Kunskap saknas i nuläget för lågfrekvent ljud och infraljud. Det aktuellakunskapsläget bör därför beaktas vid prövning.Ljus och skuggorSkuggberäkningar ska utföras enligt Boverkets rekommendationer med redovisning avhur riktvärdet 8 h/år och 30 min/dag kan säkerställas för rörliga skuggor. Särskild hänsynska tas för att undvika skuggor på uteplatser i syd- eller västerläge.Hinderljus sätts upp på vindkraftverk av säkerhetsskäl. Om det finns bostadsbebyggelseinom en radie på 5 kilometer ska högintensiva ljus avskärmas så att direkt ljus inteträffar markytan på närmare avstånd än 5 kilometer. Ljus bör även skärmas av mot markytanav hänsyn till friluftsliv och landskapsbild.SkyddsavståndHela Karlskoga kommun berörs av MSA-ytor (Minimum Sector Altitude — minsta sektorhöjd,en yta som ska säkerställa hinderfrihet och bestämmer lägsta flyghöjd vid startoch landning på instrumentflygplats) kring Örebro flygplats. När det gäller s.k. MSA-ytorkring flygplatsen är det viktigt att påpeka att förståelsen av ytornas funktion och analysav hur ett vindkraftverk kan påverka ytorna kräver särskild kompetens. När det gällerfristående luftfartsanläggningar ute i terrängen som inte tillhör en flygplats görs dennautredning av luftfartsverket. I övrigt görs utredningen av respektive flygplats. Det är därförviktigt att samråda med flygplatsen inför en etablering. Luftfartsverket ska alltid göraen bedömning vid planering av byggnader högre än 20 meter.Skyddszoner kring väg motsvarande minst vindkraftverkets totalhöjd ska beaktas.Kring järnväg gäller att avstånd till närmaste spårmitt ska vara vindkraftverkets totalhöjdutökat med 20 m. I båda fallen gäller minsta avståndet 50 m.Fåglar och fl addermössSärskild hänsyn ska tas till fåglars häckningsplatser och sträckningsvägar. Vid ansökanska redovisning av förekomst av häckande fåglar och eventuella sträckningsvägar i aktuelltområde ske. Inventering av känsliga arter görs i god tid så att resultaten kan liggatill grund för planeringsarbetet. Det samma gäller förekomst av fladdermöss och deraseventuella sträckningsvägar.Krav på återställandeKrav kan ställas på återställande av mark i samband med prövning. Kommunen eftersträvaratt när vindkraftverken tagits ur drift ska marken så långt som möjligt återställas tillsitt ursprungliga skick av ägare/exploatör. Graden av återställande preciseras i sambandmed prövning och är t.ex. baserad på var vindkraftverket är lokaliserat. Det vill säga atten känslig miljö medför ett högre krav på återställande.12VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 2012

CHECKLISTA VID PRÖVNING AV VINDKRAFTUNDERLAG FÖR PRÖVNINGVid prövning av vindkraftverk bör den sökande utgå från att följande material ska redovisas som underlagför beslut:• påverkan på landskapsbild, visualiseringar• påverkan på natur, kultur och friluftsliv• påverkan på fåglar och fl addermöss• buller vid bostäder och i tysta områden• störningar från ljus• störningar från skuggor• förekomst av fornlämningar och behov av arkeologisk utredning• tillgång på eller behov av vägar• förekomst av naturreservat, Natura 2000-områden, naturvårdsskogar, biotopskydd och nyckelbiotoper.VINDLOVVindlov.se är en webbplats omtillståndsfrågor för vindkraftverksom tagits fram i samarbetemed omkring 20 offentligamyndigheter och organisationer.Samordnande myndighet förprojektet är Energimyndigheten.Vindlov.se har bildats påuppdrag av regeringen. Syftetmed webbplatsen är att ta etthelhetsgrepp på tillståndsprocessenför vindkraftverk.TILLSTÅND OCH DISPENSERI samband med vindkraftsetablering kan en rad ansökningar om tillstånd och dispenser bli aktuella.Dessa ansökningar måste i vissa fall avslås och kan i andra fall hanteras genom samråd istället fördispens. De fl esta av dessa ärenden styrs av miljöbalken och lagen om kulturminnen. Några vanligatillstånds- och dispensärenden är följande:• samråd enligt miljöbalken 12 kap 6 § om utbyggnad av väg och elnät samt andra åtgärder• dispens enligt artskyddsförordningen• biotopskyddsdispenser• natura 2000-prövningar• tillståndsansökan för, eller anmälan av, vattenverksamhet• tillstånd enligt kulturminneslagen• dispens från strandskyddSAMRÅDSOMRÅDENFör vissa områden krävs särskilda samråd. Hela Karlskoga kommun berörs av MSA-ytor kring Örebrofl ygplats (ej Karlskoga fl ygplats). Det är därför viktigt att samråda med fl ygplatsen inför en etablering.Luftfartsverket ska alltid göra en bedömning vid planering av byggnader och andra objekt högre än 20meter.Inom 20 km från Villingsbergs skjutfält genomförs en särskild beredning inom Försvarsmakten innanvindkraftverk får byggas. Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför ochhögre än 45 m inom sammanhållen bebyggelse.Vid etablering av vindkraftverk i anslutning till kommungräns (1 km) ska berörd kommun kontaktas i etttidigt skede av i första hand exploatören. I vissa lägen kan kontakt med grannkommun behövas ävenvid längre avstånd än 1 km från kommungränsen.VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 201213

ÖVERGRIPANDELANDSKAPSANALYSDEFINITION AV LANDSKAPENLIGT EUROPARÅDETSLANDSKAPSKONVENTION”ett område sådant det uppfattasav människor och varskaraktär är resultatet av ochsamspelet mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer”VIKTIGA ASPEKTERFÖR UPPLEVELSEN AVLANDSKAPET:• skala och sammanhang• landmärken• riktningar och utsiktspunkter• vegetationINLEDNINGEn landskapsanalys kan bidra med en detaljerad förståelse för landskapets karaktär ochkänslighet för förändringar, som exempelvis vindkraft. Denna landskapsanalys bestårav två steg; beskrivning av landskapets karaktär samt en analys av landskapets tålighetför vindkraftsetableringar. I vissa delar kan vindkraftverk innebära en positiv förändringsom tillför nya värden medan andra delar av kommunen är mer känsliga för nya inslag ilandskapet.Syftet med denna övergripande landskapsanalys är att lyfta fram landskapets kvaliteter.Analysen omfattar förutom de visuella aspekterna även naturgeografiska och kulturhistoriskaaspekter samt det sociala och funktionella sammanhanget. Utifrån dessaaspekter värderas landskapets kvaliteter. Denna värdering ligger sedan till grund för bedömningav olika områdens känslighet/tålighet för förändring och intrång med fokus påvindkraft.Vindkraft i Örebro länLänsstyrelsen i Örebro län har tagit fram en regional landskapsanalys med fokus på tålighetenför vindkraft (2011). Den delar in Örebro län i olika övergripande landskapstyper,varav tre finns inom Karlskoga kommun. Dessa är sjö- och myrrikt skogslandskap, mosaikartatodlingslandskap och urbant landskap. Inom var och en av dessa, finns karaktärsområdensom bedöms vara tåliga, känsliga eller mycket känsliga. Denna landskapsanalysutgår från länsstyrelsens arbete.Sjö- och myrrikt skogslandskap står för de allra största områdena. Landskapstypen ärgenerellt sett tålig för vindkraft eftersom den till stor del är skogsklädd och siktlinjernainom områdena därför är korta. Flera av skogsområdena är dessutom produktionsskogoch i dessa är tåligheten särskilt hög. Dock finns det andra strukturer som inte alls är likatåliga, det handlar t.ex. om de många sjöarna och myrarna som utgör öppna landskapsrum.Det mosaikartade odlingslandskapet är den andra landskapstypen inom kommunenoch den är på grund av sin höga variationsrikedom även mycket varierande i känslighetför etablering av vindkraft. Till exempel är de delar som är småskaliga och kanske ävenålderdomliga i sitt uttryck mer känsliga än de storskaliga odlingslandskapen.Den tredje landskapstypen är det urbana landskapet som innefattar tätorten Karlskoga.Detta är generellt sett tåligt, men det är viktigt att vindkraftverkens placering inte kommeri konflikt med stadens egna landmärken eller friluftsområden och andra miljöer somär viktiga för invånarna.Oavsett om landskapet generellt bedöms vara tåligt eller känsligt för etablering avvindkraft så finns det ofta karaktärsområden eller mindre objekt inom i varje områdesom är mer eller mindre lämpade att samverka med vindkraft.VINDKRAFT I LANDSKAPETVindkraftverk utgör ett relativt nytt inslag i landskapet. De skiljer sig från andra elementdels genom sin skala, dels genom att de är i rörelse och därmed drar blickarna till sig. Ävenfärgen avviker ofta från omgivningen. En viktig aspekt är att identifiera hur synliga vindkraftverkär i olika typer av landskap och från vilka håll verken kan vara synliga. Både småoch stora verk kan påverka landskapet. Enstaka verk och grupper av verk påverkar landskapetpå olika sätt och skiljer sig även åt vad gäller möjligheten att anpassa till landskapet.14VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 2012

Erfarenheten är att stora vindkraftverk kan få en tämligen stor effekt på nära håll och enklar dominans inom en närzon. Storleken på denna zon beror på de topografiska förhållandenaoch landskapstypen. I ett öppet landskap bedöms denna närzon vara ca 0-3km (Opstilling af store vindmöller i det åbne land – en undersögelse av de visuelle forhold,Miljö- og energiministeriet, 1996).Viktiga frågor i landskapsanalysen är om vindkraftverken kan försvåra helhetsupplevelsenav landskapet eller om specifika värden riskerar att gå förlorade. Vindkraftverkkan exempelvis påverka och förändra upplevelsen av historiska inslag i landskapetoch kulturmiljön, som gravhögar, kyrkor, större gårdar eller särskilda kulturhistoriskasammanhang.Vid sidan av analysen av hur pass väl vindkraftverken syns, är upplevelsen av landskapeti stor utsträckning subjektiv. Inställningen till vindkraft som energikälla kan tillexempel påverka hur vi värderar landskapets tålighet för vindkraftverk. Även om vindkraftverkpåtagligt påverkar landskapsbilden behöver detta alltså inte nödvändigtvis uppfattassom negativt.Landskapets tålighetHur tåligt ett landskap är för påverkan beror på en rad olika aspekter. Tåligheten är koppladtill hur landskapet upplevs och vilken funktion det har. Vissa landskapstyper är mertåliga än andra.En landskapstyp med jämn och skogsbeklädd mark har en god tålighet mot visuellpåverkan från anläggningar som vindkraftverk. Tåligheten beror på att marken är jämnöver stora områden vilket ger landskapet en lugn och stabil grund. Skogen ökar dessutomtåligheten genom att helt enkelt dölja anläggningarna.I öppna landskap blir vindkraftverk alltid synliga. Landskapets skala har då en stor betydelseför hur vindkraftverken uppfattas. Stora öppna slättområden är exempel på storskaligalandskapsrum. Stora vindkraftverk har en skala som överensstämmer med dennalandskapstyp.Storskaliga landskapsrum är ofta tåliga.Småskaliga landskap har en stor variation, är mer komplexa och förstärks ofta av mindreelement som t.ex. bostadshus och trädgårdar. Småskaliga jordbrukslandskap som liggerinsprängda i skogen kan vara känsliga inslag. De har en idyllisk och småskalig karaktärsom gör att vindkraftverk här skulle uppfattas som ett mycket främmande inslag. Pådessa platser finns dessutom ofta äldre bebyggelse vilket ger en kulturhistorisk dimensionVINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 201215

åt landskapsupplevelsen. Runt sjöar blir vindkraftverk väl synliga på stora avstånd översjöarnas lugna ytor. Dessa har därmed en högre känslighet för visuell påverkan. Kraftigtkuperade skogslandskap kan i vissa fall också vara mer känsliga eftersom vindkraftverkuppe på höjder blir synliga över långa avstånd.I småskaliga landskap utgör stora vindkraftverk en påtaglig kontrast vilket gör attde kan påverka helheten negativt. Landskapets tidshorisont har också betydelse för hurvindkraftverk med sin påtagligt moderna och tekniska karaktär kan smälta in. Naturlandskapmed en vild och orörd karaktär kan vara känsliga liksom kulturområden medäldre bebyggelse och ålderdomliga naturtyper.Småskaliga landskapsrum har en förhöjd känslighet mot vindkraftverk.Olika typer av verk och visuell påverkanRekommendationerna i det här tematiska tillägget till översiktsplanen gäller för all vindkraftsetableringinom kommunen. Förutsättningarna liksom vilken påverkan det blir påomgivningen är dock till stor del beroende av verkens storlek (höjd) och av antalet verki en grupp.Höjden på vindkraftverk har stor betydelse för den visuella påverkan. Det är i dagslägetvanligt att vindkraftverken har en tornhöjd på 80-105 m och en rotordiameter på 90m vilket ger en totalhöjd på ca 150 m. Tekniken utvecklas dock och verk med tornhöjderpå 125 m och en totalhöjd på ca 170 m kommer att bli allt vanligare. Särskilt aktuellt kandetta bli i skogsområden där de goda vindförhållandena finns framförallt på 103 m övernollplansförskjutningen (se bild sid. 26).Landskapets tålighet för mindre verk kan bedömas som något högre än för störreverk. När det gäller bullerstörning bör dessa verk däremot behandlas som vilka andraverk som helst eftersom påverkan kan vara minst lika stor från små verk. Det samma gälleroftast påverkan på höga natur- och kulturvärden. Mindre verk som är avsedda att energiförsörjaenstaka bostadshus eller brukningsenheter kallas ofta gårdsverk. Totalhöjdenpå dessa är oftast högst 25-30 m. Mindre verk får placeras i grupper om två vindkraftsverki anslutning till varandra. Etableringar av mindre verk bör vara tydligt avskilda frånandra vindkraftsetableringar.16VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 2012

BESKRIVNING AV LANDSKAPETKarlskoga kommun består till två tredjedelar av ett skogsklätt landskap med betydande inslagav sjöar och våtmarker samt områden av odlingslandskap. Ofta är landskapet mosaikartatoch ger omväxlande upplevelser av öppet och slutet. Terrängen är på sina ställen mycketkuperad och brant, där höjder och långsmala vattendrag ofta har en nord-sydlig riktning. Deflesta av de många vattendragen rinner ut i sjön Möckeln, den största sjön i kommunen, varssödra del ligger i Degerfors kommun. Landskapet har brukats under lång tid vilket har sattsina spår, både skogarna, bergen, jorden och vattendragen har använts av människan.NaturmiljöDe stora skogsarealerna i Karlskoga består främst av barrskogar med ett mindre inslag avlövträd. Dessa utgör i själva verket den sydligaste delen av taigan. Skogarna i Karlskogahar nyttjats för järn- och skogsbrukets ändamål sedan 1600-talet, vilket självklart sätterprägel på dagens skogslandskap, även fast brukningshistoriken är högst varierad. Främstberoende på terrängförhållandena som särskilt i vissa kuperade områden som Karlsdaloch Villingsberg är starkt bidragande till att det idag finns kvar ovanligt många äldre skogarmed höga naturvärden i kommunen.Karlskoga är en sjötät kommun med över 100 sjöar och vattendrag. Dessa utgör storatillgångar i landskapet, här finns till exempel en rik fauna och vattendragen används flitigtav friluftsfolk. De största sjöarna Möckeln och Lonnen är kantade av bebyggelse. Fleraav vattendragen är också exploaterade och har t.ex. använts för vattenkraft. De flesta avvattendragen ligger dock i obebyggda områden. Även de många våtmarkerna har storbetydelse för ekologin och inte minst fågellivet. De finns utspridda över hela kommunenmen de största områdena ligger öster och nordost om Möckeln.I kommunen värnar man om sitt landskap och sin natur och det finns tre riksintresseområdenför naturvård, ca 20 naturreservat samt flera Natura 2000 områden.FriluftslivI kommunen finns ett rikt friluftsliv kopplat till natur- och kulturmiljön, till exempelvandringsleder, badplatser och fiskesjöar. Kommunens största friluftsområde är Lunedet,beläget vid sjön Lonnen, som även är ett statligt naturreservat. Här kan man fiska, campa,hyra kanot m.m. och här anordnas även midsommarfirande och andra evenemang.Södra Kilsbergen är ett viktigt rekreationsområde. Det utgör ett sammanhängandeoch relativt oexploaterat vildmarksområde. Inom området finns ett flertal naturreservatsamt vandringsleder. Samma rekreationsförutsättningar med exempelvis fiske finns i devidsträckta skogsområdet mellan Granbergsdal, Karlsdal och Lokadalen.KulturmiljöLandskapet i Karlskoga kommun har länge varit bebott och därför finns det många lämningarefter mänsklig aktivitet. Ofta är det rester efter hyttor och bruk som återfinns i anslutningtill vattendragen.I kommunen finns tre riksintresseområden för kulturmiljö. Två av dessa finns i Karlskogatätort och det tredje ligger i Karlsdal i nordöstra delen av kommunen.BebyggelseBebyggelsen i kommunen är koncentrerad till Karlskoga tätort där majoriteten av invånarnabor. Bebyggelsens struktur är ganska typisk för bruksortens, och de flesta byggnadernaär uppförda under 1900-talet, framförallt 1940-1970. Staden är relativt glest bebyggd. Fleraav 1940- och 1950-talens flerbostadshus ligger i gröna miljöer enligt den tidens ideal.Övriga invånare är spridda över kommunen i mycket små byar eller fristående gårdar.Dessa gårdar är ofta små gods som härstammar från järnhanteringens storhetstid, s.k.bergsmanshemman. Kring Möckeln, Lonnen och Timsälven finns en betydande fritidshusbebyggelsesom dels ökar, dels genomgår en konvertering till åretruntboende.VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 201217

Landskapstyper i Karlskoga kommun5Lersjön3Lonnen4Karlskoga6Möckeln2Sjö- och myrrikt skogslandskap1. Södra Kilsbergsdelen av kommunen2. Skog, myr och sjömosaikerna på Bofors och Villingsbergsskjutfält3. Norra höglänta delarna av Karlskoga kommun4. Höjderna mellan Gottebol och Lunedet1VåtsjönMosaikartat odlingslandskap5. Området längs Lokaåsen samt Linnebäck och HögåsenUrbant landskap6. Karlskoga tätort och stränderna längs Möckeln

OMRÅDESBESKRIVNINGARFöljande områdesbeskrivningar hänvisar till kartbild på sid 18.SkogskommunenDet skogklädda landskapet i trakten är starkt uppbrutet av långsträckta dalgångar medmellanliggande åsformationer och upplevs därför som påtagligt småkuperat med mångautblickar ut över landskapet. Dalsvackorna domineras av sjöar och vattendrag medan dei centrala delar av kommunen istället är uppodlade med långsmala stråk av odlings- ochbetesmarker. Flackare områden med vidsträckta myr- skog och sjömosaiker bildar kommunensnordöstra delar som även utgör en nordvästlig del av Kilsbergen. Sammantagetskänker det geografiska läget, topografin och inte minst de olikartade geologiska villkoren,kommunen en representativ natur för Bergslagen.Sjö- och myrrikt skogslandskapDen vanligaste landskapstypen i kommunen är sjö- och myrrikt skogslandskap. Trots attlandskapstypen till största delen är skogsklädd så är den ganska varierande. De mångamyrarna och sjöarna skapar rumsligheter som bryter upp de ibland monotona skogsområdena.På sina ställen utgörs de öppna ytorna av mindre odlingsmarker. Även topografinskapar kontraster mellan de skogsklädda åsarna och de öppna myrarna. Siktlinjerna äribland långa och vida och ibland utgörs de endast av vägen man åker på.1. Södra Kilsbergsdelen av kommunenDen del av Södra Kilsbergen som ligger inom kommunen utgörs av den vidsträcktaskogstrakt som tar vid söder om Villingsberg och i väster avgränsas av de sluttningarsom vetter ned mot Möckelns stränder, den så kallade ”Kosia”. E18 kan sägas utgöra områdetsnordliga gräns. Landskapet är känt för sin otillgänglighet genom sina oavbrutetsmåkuperade terrängformer med åsar, sprickdalar och rikedom på stenblock av iblandjätteformat. Trakten är sjö- och myrrik med flera större mosaiker där framförallt mosaikenav våtmarker och sjöar vid Angsjön och Stora Lysingen är en av de mest framträdande.I området finns ett betydande friluftsliv med vandringsleder, rastanläggningaroch fiskesjöar. Därtill utgör området en värdetrakt utsedd av Länsstyrelsen för skydd avskogsmark. Detta eftersom ett tätt kluster av naturreservat finns i området som därtillhar en hög andel naturvårdsskogar avsatta av den nästan helt dominerande markägarenSveaskog. Sammanfattningsvis kan området betecknas som känsligt för vindkraft. Främstmed tanke på den höga andelen skyddad skogsmark men också ur rekreationssynpunktdär bl.a. sportfisket är ett av de mest frekventerade i Mellansverige.2. Skog, myr och sjömosaikerna på Bofors och Villingsbergs skjutfältKilsbergsdelen av Karlskoga kommun ändrar stegvis karaktär norr om E18. Landskapetär betydligt flackare även fast det fortfarande har småkuperade terrängformer. Sprickdalarnaoch stenblocken blir dock med ens betydligt färre. Istället öppnar sig skogen successivtmed vidsträckta myrmarker, sjöar och skogklädda myrholmar. Skog, myr och sjömosaikernakan sägas ha sin största utbredning på Bofors skjutfält men också Villingsbergsskjutfält har vidträckta vidder av omväxlande myrar, skog och sjöar där naturreservatetTrangärdet får anses vara ett av de finaste exemplen. Norr om Bofors skjutfält ändrarlandskapet åter karaktär i samband med att terrängformerna börjar slutta mot Svartälvenoch mineraljordens tilltagande tjocklek. På dessa sluttningar finns istället bördig granskogmed insprängda ängsluckor sedan en svunnen tid. Skjutfälten är riksintressen förtotalförsvaret (Villingsberg) respektive för industriell produktion (Bofors). Etablering avvindkraft får därför anses olämplig.VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 201219

Blockrik terräng, Stora LysingenTät barrskogKnappforsenKarlsdalTrösälvenBergsmansgård20VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 2012

3. Norra höglänta delarna av Karlskoga kommunFramträdande för skogslandskapet i norra Karlskoga är den tilltagande höjden över havetvilket medför att denna del av kommunen befinner sig i en helt annan klimatzon. Denhögsta punkten i Karlskoga når här strax över 300 meter över havet (att jämföra medMöckelns yta på cirka 90 m). Den högläntare topografin gemensamt med att jordarternadomineras av mer eller mindre grövre texturer gör att landskapet ändrar karaktär mot ettnästan norrländskt snitt. Här blir skogarna glesare och lågvuxnare, ofta med ett större inslagav tall. Det humida klimatet tydliggörs av ett stort inslag av myrmarker som i dennadel dock mest uppträder som småskaliga mosaiker av sumpskogar, myrar och små skogssjöar,ofta liggandes på rad i någon av de otaliga terrängsvackorna. I öster mynnar områdetut i Svartälvens dalgång med byn Karlsdal som centralpunkt. Karlsdal anses vara ettav de finare exemplen i denna del av Bergslagen på en bevarad järnbruksmiljö. Tillsammansmed hyttlämningen och den gigantiska slagghögen är delar av bebyggelsen vad somfinns kvar sedan mer än 250 års järnframställning på platsen. I väster avgränsas traktenav branta sluttningar och ättestupor ned i Lokadalen. Lokadalen utgör ett riksintresseför naturvård. Skogstrakten mellan Karlsdal och Granbergsdal upp till kommungränsenmot Hällefors är av Länsstyrelsen utsedd som värdetrakt för skogsskydd. Detta eftersomett tätt kluster av naturreservat och (av Sveaskog) avsatta naturvårdsskogar tillsammansbildar en ansenlig areal skogsmark avsatt för biologisk mångfald. Området är därtill ettvälfrekventerat friluftsområde och utgör tillsammans med Villingsberg ett av de mestnyttjade kortfiskeområdena i Mellansverige. Sammanfattningsvis kan området betecknassom känsligt för vindkraft. Främst med tanke på den orörda karaktären och även ur rekreationssynpunktdär bl.a. sportfisket har stor betydelse.4. Höjderna mellan Gottebol och LunedetSkogstrakten mellan Gottebol och Lunedet är bitvis rejält kuperad med åsar, blockmarkeroch långsträckta sluttningar. Som helhet utgör det en förhållandevis bördig skogstraktdär framförallt de långa granskogssluttningarna är iögonfallande. Området är fattigtpå skogssjöar men sumpskogar och mindre myrområden i terrängsvackorna bildaren mosaik av skogsmiljöer vid bl.a. Paddtjärnen där även en av de mest välfrekventeradelederna i Karlskoga kommer förbi. Leden har sin slutdestination vid Lunedet som är ettsocialt naturreservat och en viktig plats för Karlskogaborna när det gäller friluftsliv ochbad. Generellt kan området anses vara tåligt för vindkraft, i synnerhet de områden medskogsbilvägar som präglas av storskaligare skogsbruk. Dock finns områden som är mindrelämpliga för vindkraftsetablering. Ett av dessa är Lunedets naturreservat. Den kuperadeskogstrakten med åsarna intill sjöarna Alkvettern och Lonnen är betydelsefull urlandskapsbildssynpunkt och för friluftslivet i området.Svartälvens dalgångOdlingslandskap nära KedjeåsenVINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 201221

Mosaikartat odlingslandskapDet mosaikartade odlingslandskapet är väldigt variationsrikt men i huvudsak öppet ävenom träddungar och mindre skogspartier och områden ofta finns med i blickfånget. Siktlinjernaär ofta långa och tack vare den kuperade terrängen har man ofta vyer mot skogskläddaberg långt borta. Landskapets skala är generellt sett mindre än skogslandskapens.Gårdar, hagar och betesdjur är nästan alltid synliga.5. Omväxlande kultur- och skogslandskap på sedimentmarkerDetta område kan betecknas som landskapet Värmland i miniatyr. Uppodlade dalgångari nord-sydlig riktning som skiljs åt av brant uppstickande men ändå mjuka åsryggar,där mörk granskog står i bjärt kontrast till de ofta lövrika skogarna nere i dalbottnarna.Dessa ingår inte sällan i ravinsystem med rinnande vattendrag som t.ex. Svartälvens nedresträcka, Trösälven och Kedjan. Trakten är förhållandevis sjöfattig även om Alkvetternoch Lonnen gränsar i centrala västra delen, och småsjöar ligger jämnt utspridda i norradelen som ingår i ett så kallat dödisområde (Hållsjödeltat). Eftersom landskapet varierarså kraftigt mellan öppet och slutet, modernt och ålder¬domligt kan man inte ge ett generelltomdöme i frågan om vindkraftsetablering. Sikt¬linjerna är ofta långa och tack vareden kuperade terrängen har man ofta vyer mot skogs¬klädda berg långt borta. Det finnsflera platser som kan tåla vindkraft men det finns också de som är mer känsliga. Exempelpå känsliga områden är just de ålderdomliga och småskaliga odlingslandskapen. Andraex¬empel på miljöer som är mer känsliga är sjöarna samt platser som är viktiga för friluftslivet.I den sydvästra delen av jordbrukslandskapet ligger kommunens enda egentligaslättsjö: Fisksjön, som är naturreservat och en av kommunens förnämsta fågellokaler.Karlskoga sett från östra sidan MöckelnAlfred nobels torg, centralt i Karlskoga22VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 2012

Urbant landskapTätorten Karlskoga är det enda urbana landskapet inom kommunen. Ett urbant landskapdomineras av bebyggelse i form av bostäder, verksamheter och industri. Miljön kangenerellt anses vara storskalig men eftersom stadsbebyggelsen består av många olika elementoch rumsligheter av olika karaktär, funktion och skala är det urbana landskapet enganska komplex landskapstyp.6. Karlskoga tätort och stränderna längs MöckelnKarlskoga har en bebyggelse som i huvudsak är uppförd under 1900-talet. Staden är enganska typisk bruksort och industrierna framträder tydligt i stadslandskapet. Bebyggelsenär dock relativt gles, varför det finns gott om grönområden inne i staden. KringMöckeln finns t.ex. värdefulla strandängar och här ligger även Östervik som är en del avett riksintresseområde för naturvård benämt Knutsbol och som till största delen liggeri Degerfors kommun. Inom det urbana området finns även tre naturreservat och två avkommunens tre riksintresseområden för kulturmiljövård. De senare utgörs av arbetareellertjänstemannabostäder.Ur vindkraftsetableringssynpunkt kan området som helhet anses vara tåligt. Karaktärenär starkt påverkad av byggda element, liv och rörelse. Dock finns element i stadensom har svårare att samverka med vindkraft. Dessa är naturreservaten, riksintresseområdenaoch välbekanta landmärken av olika slag.VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 201223

OM VINDKRAFTTEKNIK OCH UTSEENDEMänniskan har länge utnyttjat vinden som energikälla. Man uppskattar att det redan förtretusen år sedan fanns väderkvarnar i Kina och Japan. I Europa tog utbyggnaden av väderkvarnarfart under 1200-talet.Under 1980-talet började vindkraften utvecklas till en kommersiellt konkurrenskraftigoch storskalig industri. Utvecklingen har gått mot större verk med högre effekt. Underbörjan av 1980-talet fram till 1990-talet ökade storleken på verken från 25 kW till 250 kWoch vidare till 2 500 kW i början på 2000-talet (Wizelius 2007). Under samma tidsperiodhar vindkraftverkens storlek fördubblats ungefär vart tredje år. Idag finns verk med eneffekt på 3 MW för kommersiell etablering på land och verk på 5 MW för etablering tillhavs är under framtagande för kommersiella syften.Ett vindkraftverk utnyttjar vindens rörelseenergi för att producera elenergi. I praktikenöverförs vindens rörelseenergi till en axel som får ett vridmoment, driver runt engenerator och alstrar ström. Generatorn alstrar vanligen växelström. Ett vindkraftverkproducerar energi vid vindhastigheter mellan 4 och 25 m/s. Maximal effekt, så kalladmärkeffekt, uppnås vid ca 12-14 m/s, beroende på turbintyp.Det finns ett flertal olika konstruktioner av vindkraftverk. Det finns modeller medaxeln mellan rotor och generator placerad vertikalt, till exempel den så kallade Savoniusrotorn,men det i särklass vanligaste är att axeln är placerad horisontellt. Även antaletrotorblad kan variera. Dagens stora vindkraftverk har oftast tre rotorblad.TotalhöjdSvepytaNavhöjdMaskinhusRotordiameterTornPrincipbild av ett vindkraftverksuppbyggnad24VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 2012

Den energi som ett vindkraftverk producerar avgörs, bortsett från den lokala vindenergin,av vilken effekt verket kan ge. Effekten beror i sin tur på flertalet tekniska variablersåsom rotorns svepyta, rotorns förmåga att fånga upp vind samt generatorns och växellådansverkningsgrad.Ett modernt vindkraftverk utnyttjar idag ca 50 procent av vindens energiinnehåll ochproducerar energi under 98 procent av årets timmar under optimala förhållanden (Wizelius2007). Ett vindkraftverk med en effekt på 2 MW producerar i ett bra vindläge ca 5000 MWh/år, vilket motsvarar hushållsel till ca 1 000 villor vid en elförbrukning på 5 000kWh/år (Vindkraftshandboken – Boverket 2008). Eftersom det blåser mer under vinterhalvåretföljer vindkraftverkets produktion dessa villors elbehov under året.FramtidFör att ytterligare öka vindkraftverkens effekt och energiproduktion krävs i regel en störredimensionering. Mycket resurser läggs därför idag på materialutveckling. Hög hållfasthetoch styvhet i materialen är en förutsättning för stora rotorer och höga torn samtidigt somvikten av generatorn kommer att utgöra en större begränsning för etableringen ju störreverken blir. Större rotor medför högre ljudemission varför mycket resurser även läggspå bladutveckling. Genom en justering av utformningen av bladen kan ljudemissionenminskas och energiutvinningen ökas.Inom ramen för det EU-finansierade forskningsprojektet Upwind med samordningscentrumi Risö forskningsinstitut, Danmark, utvecklas samtidigt designen för vindkraftverkpå mellan 8-10 MW. Man förutspår här en framtida rotordiameter på över 150 meter(http://www.upwind.eu/).För landbaserade vindkraftverk är det dock många gånger logistiska problem sombegränsar utvecklingen av verken. Bladen i vindkraftverkens rotorer transporteras hela,vilket gör etableringen mer kostsam ju större rotor ett vindkraftverk har. För en landbaseradetablering i mer svårtillgängliga områden kommer därför detta att vara en stor begränsandefaktor. I nuläget är även elnätets kapacitet en begränsande faktor.YTBEHOVEtableringen av vindkraft tar mark i anspråk. För fundamentet krävs en yta på mellan300 - 500 m 2 beroende på turbintyp och markunderlag. På mark med normal beskaffenhetetableras så kallade gravitationsfundament som i princip innebär att vindkraftstornetgjuts fast i armerad betong nergrävd under markytan. Vid etablering på berg förankrastornet med bultar som kläms fast med betong i djupa hål i berggrunden.Utöver fundamentet åtgår mark till byggnation av väg fram till vindkraftverket. Vindkraftverketableras i regel inom outbyggda områden där vägnätet ofta håller en sämrestandard. Av denna anledning kan anläggningen av vägar utgöra en stor kostnad vid envindkraftsetablering.För anslutningen till elnätet anläggs i regel en transformatorstation i närheten av vindkraftverken.Elledningarna förläggs främst under mark.Vindkraftverken måste stå på ett visst avstånd från varandra för att utnyttja vindenerginoptimalt. På land behövs det 4-5 gånger rotordiameterns avstånd mellan verken ien grupp beroende på hur de placeras i förhållande till vindriktningen. I ett område medstora höjdvariationer kan verken stå tätare. Enligt Boverkets Vindkrafthandbok beräknasytbehovet för en vindkraftspark till 0,1-0,2 km 2 /MW beroende på hur terrängen ser ut.VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 201225

VINDFÖRHÅLLANDENGrundläggande för en god vindkraftsetablering är områdets vindförhållanden. Vinduppkommer genom tryckskillnader i atmosfären men påverkas även av andra kraftersom gravitation.På låg höjd påverkas vinden av markfriktionen, det vill säga terrängförhållanden somtopografi och yt-råhet. Av denna anledning ökar vindens energiinnehåll med höjden övermarken. På ca 1 000 meters höjd uppkommer den geostrofiska vinden, det vill säga vindhelt opåverkad av jordytans friktion. Höjden då den geostrofiska vinden uppstår varierarmed jordytans friktion, varför den över hav redan kan uppkomma vid 200 meter.VindkarteringSveriges vindklimat har kartlagts för att öka tillförlitligheten i bedömningen av densvenska vindenergipotentialen. Uppsala universitet har genomfört vindkarteringen påuppdrag av Energimyndigheten och använt sig av beräkningsmodellen MIUU. Resultatetav kartläggningen innebär att medelvinden redovisas för 49, 71 samt 103 meter över dens.k. nollplansförskjutningen (se förklaring nedan). Det är framförallt vindförhållandenapå 71 och 103 meters höjd som är intressanta för dagens vindkraftsetableringar.Vindkarteringen har en rumslig upplösning på 1 kvadratkilometer. Med vindkarteringmenas alltså modellberäkning av vindhastighet och kartläggning av vindförhållandenaper kvadratkilometer.År 2009/2010 har uppdateringar av vindkarteringen genomförts p.g.a. att man harfunnit brister i tidigare beräkningar. De nya beräkningarna täcker södra och västra Sveriged.v.s. sydvästra och nordvästra Götaland, från Skåne upp till södra Västergötland ochdärifrån upp till södra Värmland.Medelvinden är inte det enda viktiga vid lokaliseringen av vindkraftverk. Turbulensoch vindgradient (vindhastighetens ändring med höjden) som framförallt beror på hurlandskapet ser ut har också stor betydelse för de laster som ett vindkraftverk utsätts förmen även hur mycket energi som verket fångar. Vid hög turbulens blir vindkraftverkeninte lika effektiva. Vindkarteringen inkluderar inte dessa aspekter på vindförhållanden.NollplansförskjutningNollplansförskjutningen (i bilden markerat d) kan uppskattningsvis sättas till tre fjärdedelarav vegetationens höjd (angett som h). För ett område med 20 meter hög skog, ska alltsåtre fjärdedelar av höjden, det vill säga 15 meter läggas till för att få höjd ovan mark. Förfallet med en 20 meter hög skog ska resultaten exempelvis för höjden 72 meter tillämpasför 72 + 15 = 87 meter ovan mark.Källa: Energimyndigheten26VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 2012

Vindförhållanden i KarlskogaVid utpekande av riksintresseområden har Energimyndigheten valt områden där årsmedelvindenär lägst 6,5 m/s på 71 meters höjd över nollplansförskjutningen. Detta bedömsvara en nedre gräns för att storskalig utbyggnad av vindkraft ska vara gångbar.Enligt den uppdaterade vindkarteringen (2010) ligger medelvinden på 71 meters höjdinom stora delar av kommunen under 6,0 m/s. På vissa platser uppgår medelvinden tillmellan 6,0 och 6,5 m/s och på Bofallshöjden i norra kommundelen uppgår medelvindentill mellan 6,5 och 7,0 m/s.På 103 meters höjd är vindförhållandena bättre. Huvudsakligen ligger medelvinden påmellan 6,5 och 7,0, men uppgår även till mellan 7,0 och 7,5 m/s. Enligt vindkarteringenfinns de bästa vindförhållandena på Södra Kilsbergen, Bofallshöjden i östra delen avkommunen samt vid Bodalsbacken längs vägen mot Kristinehamn. Mätningar har dockvisat att vindförhållandena på Granåshöjden är lika goda.Förutom medelvinden har det betydelse om platsen ligger i ett slätt landskap medlåg vegetation eller i skogsmiljö. Turbulens och vindgradient kommer emellertid att varaolika mellan slätt- och skogslandskapet. Vid en turbulent och varierande vind blir vindkraftverkethelt enkelt inte lika effektivt. Karteringen ger uppskattningar av medelvinden,men dock inte av hur mycket energi man får ut från ett vindkraftverk.Vindförhållanden ingår inte i bedömningsgrunderna för vilka områden som bedömsmer eller mindre lämpliga för vindkraft. Faktiska vindförhållanden måste identifieras genommätningar under längre tid, ett ansvar som kommunen inte ska ta på sig.< 6,06,0 - 6,56,5 - 7,07,0 - 7,57,5

INFRASTRUKTURElnätetEn vindkraftspark ansluts till elnätet via ett ställverk. Vissa vindkraftsmodeller innefattaräven en mindre transformatorstation invid varje verk. I andra modeller innefattas transformatorni tornet. Kabel förläggs normalt under mark.Ju högre spänning en ledning har desto mindre förluster uppkommer vid transport avel. Transport av el över stora avstånd sker därför i Sverige genom det så kallade stamnätetmed en spänning på 400 eller 230 kV. Distribueringen härifrån sker i två steg, genomregionnätet och det lokala distributionsnätet, där spänningen transformeras ner till 130eller 70 kV respektive 40, 20 eller 10 kV. Distribueringen till användning från en lägrespänning ger visserligen större förluster, men ledningar och annan utrustning blir betydligtbilligare.Dagens vindkraftverk producerar i regel en spänning på 690 V. Eftersom dyrare utrustningkrävs för att transformera upp spänningen vid en anslutning till ett elnät medhögre spänning kopplas ett vindkraftverk i regel på det lokala distributionsnätet.Inom Karlskoga kommun passerar några regionala kraftledningar, 40 kV, samt lokalaledningar på 12 kV.VägarEn vindkraftsetablering kräver att anslutningsvägar etableras fram till varje vindkraftverk.Vägarna används dels för att transportera verken och dels under driftsskedet i sambandmed service och reparation. Stora krav på bärighet, bredd och lutning föreligger förde vägar som ska användas under byggskedet för transport. Av denna anledning är det avstor vikt att nyanläggning och förstärkning av befintliga vägar föregås av god planering.Vid eventuella nya vägdragningar ska vägens placering i så stor utsträckning som möjligtanpassas på sådant sätt att områden emd höga kultur- och naturvärden inte hotas.Invid varje vindkraftverk etableras en hårdgjord yta för uppställning av kranar i anläggnings-och nedmonteringsskeden samt vid underhåll. Ytans storlek är beroende påverkens storlek vanligtvis i storleksordningen 45x25 meter.PRÖVNINGVid prövning av vindkraftverk är det framförallt miljöbalken (MB) och Plan- och bygglagen(PBL) som är styrande. Från och med 1 augusti 2009 gäller nya regler för prövningav vindkraftverk. Syftet med de nya reglerna är att underlätta utbyggnaden av vindkraftutan att minska kraven på en rättssäker och omsorgsfull prövning.Generellt gäller att vindkraftverk är bygglovpliktiga om de uppfyller någon av följandeförutsättningar:• är högre än 20 meter över markytan• placeras på ett avstånd från tomtgränsen som är mindre än kraftverkets höjd övermarken,• monteras fast på en byggnad, eller• har en vindturbin med en diameter som är större än tre meterOm vindkraftverket tillståndprövas enligt 9 eller 11 kapitlet miljöbalken gäller intebygglovplikten. Bygganmälan ska dock ske till kommunen för samtliga verk med totalhöjdöver 50 m eller för två eller flera verk som står tillsammans. Krav på detaljplan förvindkraftverk gäller endast inom ett område där det råder stor efterfrågan på mark fört.ex. byggnader. Detta krav gäller oavsett om bygglov krävs eller inte.Tillstånds- och anmälningsgränsen enligt miljöbalken baseras numera på höjd ochantal i stället för produktion. Anläggningar med två vindkraftverk där varje verk är högreän 150 meter, inklusive rotorblad, eller anläggningar med sju eller fler verk där varje verk28VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 2012

MINIVERKEtt så kallat miniverk defi nieras som ett vindkraftverk med en totalhöjd på maximalt 20 m och med enrotordiameter på maximalt 3 m. Det krävs inte bygglov för att bygga ett sådant vindkraftverk om detinte ska monteras på en byggnad eller kommer uppföras på ett närmare avstånd från tomtgränsen änverkets höjd.GÅRDSVERKEtt så kallat gårdsverk defi nieras som ett vindkraftverk med en totalhöjd på 20-50 m eller ett verk varsrotordiameter överstiger 3 m. För att bygga ett sådant vindkraftverk krävs bygglov enligt plan- ochbygglagen med tillhörande förordning.MEDELSTORA ANLÄGGNINGARFör att bygga en medelstor landbaserad vindkraftsanläggning krävs anmälan enligt miljöbalken samtbygglov enligt plan- och bygglagen. Såväl bygglov och anmälan enligt miljöbalken prövas av kommunen.Till medelstora anläggningar räknas:• ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 50 meter,• två eller fl er vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation), eller• ett vindkraftverk som står tillsammans med ett annat vindkraftverk, om verksamheten påbörjasefter att verksamheten med det andra vindkraftverket påbörjades.STORA ANLÄGGNINGARFör att bygga en stor landbaserad vindkraftsanläggning krävs tillstånd enligt miljöbalken samt kommunenstillstyrkan. Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken prövas av länsstyrelsen. Som stora anläggningarräknas:• två eller fl er vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverkeninklusive rotorblad är högre än 150 meter,• ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med ensådan gruppstation som avses ovan, eller• ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 150 meter och står tillsammans med ettannat sådant vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter att verksamheten med det andravindkraftverket påbörjades.Alternativt• sju eller fl er vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverkeninklusive rotorblad är högre än 120 meter,• ett vindkraftverk som inklusive rotorblad är högre än 120 meter och står tillsammans med ensådan gruppstation som avses ovan, eller• ett eller fl er vindkraftverk som vart och ett inklusive rotorblad är högre än 120 meter och stårtillsammans med så många andra sådana vindkraftverk att gruppstationen sammanlagt består avminst sju vindkraftverk, om verksamheten påbörjas efter att verksamheten eller verksamheternamed de andra vindkraftverken påbörjades.Källa www.vindlov.seär högre än 120 meter är tillståndspliktiga enligt miljöbalken och prövas av länsstyrelsen.Enstaka vindkraftverk som är högre än 50 meter (inklusive rotorblad), två eller fler verksom står tillsammans eller ett verk som kommer att stå tillsammans med ett befintligtverk är anmälningspliktiga.Kommunalt vetoFör alla tillståndsärenden för vindkraftverk gäller att kommunen aktivt måste tillstyrkaden planerade exploateringen, annars kan tillstånd inte meddelas, d.v.s. kommunen harvetorätt. Om kommunen låter bli att svara kan tillståndsprocessen inte gå vidare. Kommunenska avge en eventuell negativ uppfattning redan i samrådsprocessen för tillståndsansökan.VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 201229

MELLANKOMMUNALT INTRESSEVindkraft är en planeringsfråga som är av särskilt stort mellankommunalt intresse eftersometableringar ofta sträcker sig över kommungränser. Det är därför mycket viktigt attsamråd sker med kringliggande kommuner vad gäller planeringsunderlag för vindkraft.Av Karlskogas grannkommuner har Kristinehamn och Örebro antagna planer förvindkraft i form av tematiskt tillägg (Kristinehamn) och som en del av översiktsplanen(Örebro). Lekebergs kommun håller på att ta fram ett tematiskt tillägg som nu varit påsamråd. Degerfors, Storfors, Hällefors och Nora saknar övergripande planeringsdokumentför vindkraft.SamrådszonVi etablering av vindkraftverk i anslutning till kommungräns ska berörd kommun kontaktasi ett tidigt skede av i första hand exploatören. Detta för att föra en dialog om gradenav påverkan och ge möjlighet att upplysa om särskilda planeringsförutsättningar. Påkartan har en zon (1 km) närmast gräns mot grannkommun markerats.RIKSINTRESSE VINDKRAFTDet finns inget utpekat riksintresseområde för vindbruk i Karlskoga kommun.I angränsande kommuner finns områden utpekade i Lekebergs kommun nära gränsentill Karlskoga samt i Hällefors, Örebro, Degerfors och Kristinehamns kommun.Att ett område är angivet som riksintresse för vindbruk, innebär att Energimyndighetenbedömer området som särskilt lämpligt för elproduktion från vindkraft. Bedömningenhar gjorts med hänsyn till bland annat medelvinden i området. Områden av riksintressenför vindbruk är en sammanvägning av Energimyndighetens och länsstyrelsernasbedömningar. Processen har skett i samråd med Boverket och andra berörda centralamyndigheter. I maj 2008 togs beslut om ett antal nya riksintresseområden.Energimyndigheten genomför en revidering av riksintresse vindbruk under 2011-2012. Revideringen omfattar både process, metod och kriterier för riksintresse vindbruk.Revidering förväntas resultera i både borttagande av befintliga riksintresseområden, justeringav gränser och angivande av helt nya områden. Detta utifrån de kriterier som utarbetatsi dialog med Boverket och Länsstyrelserna. Revideringen planeras vara färdigtidigast första kvartalet 2012.30VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 2012

Riksintresse vindbrukStorforsHälleforsNoraKristinehamnKarlskogaÖrebroDegerforsLekeberg0 5 10 KilometerRiksintresse för vindbruk i Örebro länVINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 201231

RIKSINTRESSENRIKSINTRESSEN SOM KANBERÖRAS AV VINDKRAFTNatur1. Knutsbol2. Lokadalen3. TrangärdetNatura 20004. Fisksjön5. Råmossen-Lomtjärnsmossen6. Trangärdet7. Torkesviken8. HögforsskogenKultur9. Karlsdal10. Norra Bohult11. Bofors BjörkbornTotalförsvaret12. Villingsbergs skjutfältIndustriell produktion13. Bofors skjutfältInfrastruktur• E18Allmänna intressen som är särskilt värdefulla och betydelsefulla för hela landet kallasriksintressen. Riksintressen ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada deras värdeneller möjligheterna att använda dem för avsett ändamål. Vid konflikt mellan olikaintressen ska företräde ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt godhushållning. De riksintressen som framförallt riskerar att hamna i konflikt med vindkraftutbyggnadär riksintresseområden för naturvård och kulturmiljövård. Det finns ingaområden som är av riksintresse för friluftslivet i Karlskoga kommun.NATURVÅRDENDet finns tre riksintresseområden för naturvården i Karlskoga kommun; Knutsbol, Lokadalenoch Trangärdet.Knutsbol, utmed östra Möckelnstranden är intressant utifrån såväl geologiskt perspektivsom för sin landskapsbild med beteshagar och ängsgranskog. Här förekommeräven värdefull flora. Lokadalen är en markant sprickdal med värdefulla limniska miljöersamt en rik biologisk mångfald. Trangärdet slutligen, är ett naturreservat med högavärden kopplade till en omväxlande myr- och skogsmosaik av gammal skog. Trangärdetär även delvis ett Natura 2000-område. Det finns ytterligare fyra Natura 2000-områdeninom kommunen; Högforsskogen, Torkesviken, Fisksjön och Råmossen-Lomtjärnsmossen.Natura 2000 är ett nätverk av särskilt värdefulla naturområden inom EU. Förverksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura2000-område krävs tillstånd.Generellt är riksintresseområdena för naturvård relativt tydligt avgränsade utifrån devärden som de avser.KULTURMILJÖVÅRDENRiksintresseområden för kulturmiljövården kan omfatta såväl små miljöer eller enstakaobjekt som större landskapsavsnitt som karaktäriserar en särskild tidsepok. Inom Karlskogakommun finns tre riksintresseeområden för kulturmiljövården. Ett av dessa liggerutanför tätorten och utgörs av en kulturmiljö, nämligen Karlsdal, en gammal välbevaradjärnbruksmiljö från 1880-talet.ÖVRIGA RIKSINTRESSENTotalförsvaretRiksintresset för totalförsvarets militära del kan i vissa fall redovisas öppet i en översiktsplanmen inte alltid. Villingsbergs skjutfält är av riksintresse för totalförsvaret. Riksintressetkan påverkas av höga byggnadsobjekt som vindkraftverk. Inom 20 km från skjutfältetgenomförs därför en särskild beredning inom Försvarsmakten innan vindkraftverk fårbyggas. Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför och högreän 45 m inom sammanhållen bebyggelse.Industriell produktionBofors skjutfält är utpekat som riksintressen för industriell produktion eftersom det ären viktig provanläggning för produkter som utvecklas och produceras av näringslivet iKarlskoga. Det innebär bl a att åtgärder som försvårar avsedd användning av skjutfältetinte ska medges. Området kommer eventuellt även att bli riksintresse för destruktion avavfall (ammunition etc.).KommunikationE18 som passerar tvärs igenom kommunen är en väg av riksintresse.32VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 2012

RiksintressenRiksintresse vägNatura 2000Riksintresse naturvårdRiksintresse kulturmiljöRiksintresse totalförsvaretRiksintresse industriell produktion29Lonnen820524313E181110Karlskoga73/64Möckeln1215E18Degerfors0 1 2 3 4 5 Kilometer

NATURRESERVAT1. Trangärdet2. Fisksjön3. Lunedet4. Rövarbro skans5. Bullerdalen6. Torkesviken7. Rävåsen8. Älvskogen9. Gällsjöhöjden10. Örgivsmossen11. Angsjön12. Bofallsmossen13. Djupa dalen14. Fjärhanabergen15. Flatlandsmossen16. Lobergshöjden17. Norra Ölsdalen18. Råmossen och Svarttjärnsskogen19. Trehörningen20. Ängsmossetjärnarna21. BåsbergetFÖRESLAGNA NATURRESER-VAT22. Stora Stråsjön23. Trösälven24. Lokadalen södra25. Murstensdalen26. Råhöjden27. Kärne28. Falbergshöjden29. MalmhöjdenÖVRIGA BEVARANDEINTRESSENSÄRSKILT SKYDDADE OMRÅDENNaturreservatSyftet med naturreservat är att bevara biologisk mångfald samt att vårda och bevara värdefullanaturmiljöer. Naturreservatet syftar ofta även till att tillgodose behov av områdenför friluftslivet. Reservaten omfattas av skyddsföreskrifter som exempelvis kan innebäraförbud mot bebyggelse och i vissa fall även beträdandeförbud. Inom Karlskoga kommunfinns 20 naturreservat, ytterligare 5 områden föreslås bli naturreservat.StrandskyddSyftet med strandskydd är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv, samtatt bevara goda livsmiljöer för växt- och djurliv. Alla vattendrag över en viss storlek omfattasav 100 m strandskydd. Definitionen på detta är alla dubbelstreckade vattendragsom finns redovisade i skala 1:10 000 på Lantmäteriverkets GSD-fastighetskarta (denversion som gällde 1 juli 2008). Undantag, t.ex. Lerälven i Karlskoga kommun, finns.Skyddade kulturmiljöerFasta fornlämningar får enligt Kulturminneslagen (kap 2) inte förändras, skadas eller tasbort utan länsstyrelsens tillstånd. Inte heller beslutade byggnadsminnen får ändras utanlänsstyrelsens tillstånd. Alla kyrkobyggnader byggda före 1940 liksom de flesta kyrkotomteroch begravningsplatser är skyddade enligt kulturminneslagen (4 kap).Utanför tätorten finns tre mindre kyrkor/kapell; i Lunedet, i Karlsdal samt i Tavlan.Inom kommunen finns två byggnadsminnen; Villingsbergs herrgård samt Granbergsdalshytta med omgivningar. Det finns 15 fasta fornlämningar i kommunen efter hyttor ochbruk som sammanfaller med vattendrag och rik naturmiljö.ÖVRIGA OMRÅDEN MED BEVARANDEINTRESSENSjöar, vattendrag och våtmarkerKarlskoga kommun är rikt på vatten med över 100 sjöar och vattendrag. Det finns fleraintressen som är kopplade till dessa t.ex. djur- och växtliv samt friluftsliv. Flertalet sjöaroch vattendrag är mycket lite exploaterade men här finns också det största bebyggelsetrycketidag. Översiktsplanen har pekat ut s.k. LIS-områden (Landsbygdsutveckling istrandnära områden) där ny bebyggelse i strandnära lägen kan prövas. Dessa områdenligger vid Våtsjön samt vid Lonnen. I övrigt framhåller översiktsplanen att sjöarnas ochvattendragens betydelse för friluftsliv och rekreation ska beaktas.SkogarKarlskoga utmärks av en kuperad skogsbygd som bildas av långsträckta dalgångar och bergåsar.Kommunens variationsrika naturförhållanden och Bergslagshistorik skänker unikaskogsmiljöer på ett flertal platser runt om i kommunen. Så exempelvis Angsjöns myrmosaikoch kalkbarrskog, Lokadalens grannaturskogar samt Gällsjöhöjdens högläges naturskog.KulturmiljöI inventeringen ”Natur och kultur” från 1989 redovisas ca 90 skyddsvärda objekt. Någoninventering av värdefulla bebyggelsemiljöer av yngre datum finns inte.Länsstyrelsen har tagit fram ett program för kulturmiljövård som beskrivet länet ochutgör ram för länsstyrelsens arbete med kulturmiljövården.34VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 2012

Övriga bevarandeintressenNaturreservatBlivande naturreservatLänsstyrelsens skogliga värdetrakterSveaskogs naturvårdsskogarNaturvårdsprogram (regionalt)Naturvårdsavtal24251312NyckelbiotoperNaturvärdesobjektVåtmarksinventeringCykellederBadplatser2723291620938Lonnen243205E182875612226 2KarlskogaMöckeln11E18174Degerfors1014181915210 1 2 3 4 5 Kilometer

NaturvårdsprogramKarlskoga kommun har ett naturvårdsprogram (antaget av KF 2001). Ett nytt programkommer dock att upprättas som även integrerar andra kommunala intressen och innehållermer konkreta målsättningar. I det befintliga naturvårdsprogrammet anges 10skyddsvärda områden.Örebro län har tagit fram en naturvårdsöversikt som beskriver länets natur och redovisarde mest värdefulla områdena. Dessa områden finns redovisade på intilliggandekarta.FriluftslivNaturreservatet Lunedet är Karlskogas stora friluftsområde. Här finns t.ex. motionsspåroch vandringsleder. Andra viktiga friluftsstråk är de tre cykellederna Hyttleden, Lunedsrundanoch Granbergsdalsrundan.Viktigt för friluftslivet i kommunen är också tillgången till vatten för t.ex. bad och båtliv.Kommunala badplatser finns i Alkvettern, Möckeln, Lersjön och Svartälven. Sportfiskeförekommer på flera platser i kommunen och är en viktig del av friluftslivet. Särskiltviktiga områden är Villingsbergs och Karlsdals sportfiskeområden, som båda är blandmellansveriges mest välbesökta.Stora opåverkade områdenEnligt miljöbalken 3 kap 2§ ska stora opåverkade områden skyddas mot åtgärder sompåtagligt påverkar områdets karaktär. Syftet med att peka ut opåverkade områden är attkunna bevara dessa i så stor utsträckning som möjligt med tanke på den biologiska mångfaldenoch användningen av områdena bl.a. för rekreation. Dessutom finns det ett värde iatt bevara större landsbygdsområden för t.ex. jord- och skogsbruk. Exploateringsföretagsom vill utnyttja mark- och vattenområden inom dessa utpekade opåverkade områdenska i första hand utnyttja andra redan exploaterade områden.Inga stora opåverkade områden finns utpekade i kommunens översiktsplan, menkommunen har för avsikt att utreda detta vidare.VINDKRAFT OCH KONKURRERANDE INTRESSENOm vindkraftetablering är lämplig eller inte inom områden med bevarandeintressen förnatur, kultur eller friluftsliv beror förutom risken för faktiska skador, även på områdetsorördhet, hur området används eller upplevs av befolkningen.Skjutfälten Villingsberg och Bofors omfattas av riksintresse för totalförsvaret respektiveindustriell produktion. Detta innebär en konflikt med vindkraftintresset eftersomdessa ställer krav på hinderfrihet. Här prioriteras skjutfältens intresse.Riksintresseområdena (undantaget totalförsvaret) omfattar en relativt liten del avkommunens yta vilket utgör ett motiv till att undvika vindkraftverk inom dessa. Riksintresseområdenaför naturvård (Knutsbol, Lokadalen och Trangärdet) samt för kulturmiljövård(Karlsdal) är områden som även har en värdefull landskapsbild. Vindkraftetableringinom eller i direkt anslutning till dessa riksintresseområden bedöms ha en negativinverkan på områdenas grundläggande värde.Även om det inte framgår av föreskrifterna, bör vindkraftsetableringar undvikas isamtliga av kommunens naturreservat och Natura 2000-områden. Samma sak bör gälla iområden som av länsstyrelsen är utpekade som värdetrakter eftersom där finns kluster avnaturreservat, naturvårdsskogar och nyckelbiotopsobjekt. Exempel på sådana områdenär den höglänta skogsterrängen i norra karlskoga samt vid Kilsbergen. De är väl avgränsadevilket innebär att vindkraftetableringar inom dessa områden kan medföra en konkretpåverkan på skyddsvärd flora och fauna.36VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 2012

Inom de områden som pekats ut som värdefulla i Örebro läns naturvårdsprogram börsärskild hänsyn tas vid prövning av vindkraftetablering. Vid upprättandet av ett nytt naturvårdsprogramför kommunen bör vindkraft ingå som ett av de intressen som integreras.Mycket av friluftslivet i kommunen är kopplat till de många sjöarna och vattendragen.En del av dessa är skyddade genom Natura 2000-område eller naturreservat. Sjöarna harockså stor betydelse för fågellivet i kommunen. Förutom de sjöar som är skyddade bör ävenMöckeln, Lonnen och Våtsjön behandlas restriktivt med hänsyn till vindkraftsetablering.VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 201237

STÖRNINGAR OCH RISKERLÄMPLIGT AVSTÅND TILL BEBYGGELSENär vindkraftverk etableras i närheten av bebyggelse och blir ett inslag i människors miljökan verken på olika sätt bli störande och orsaka ohälsa för boende. Störningen kan ha sinorsak i, eller påverkas av:• vindkraftverkens visuella dominans i omgivningen (se vidare landskapsanalys)• skuggor och reflexer• ljud/bullerI kriterierna för utpekande av s.k. riksintresseområden för vindbruk anger Energimyndigheten400 meter skyddsavstånd till bebyggelse. Störningsbilden för närboende är enkombination av ljud, skugga och visuell påverkan. I praktiken är det dock troligen riktvärdetför bullernivåerna som styr minsta tänkbara avstånd från bebyggelse. Boverketanger att en bedömning ska göras lokalt utifrån de speciella förhållanden som råder vadgäller skyddsavstånd. Det är viktigt att ta hänsyn till verkens storlek och de lokala förutsättningarna.Avstånden bör öka i och med att verken blir allt större.Majoriteten av kommunens invånare bor i tätorten Karlskoga. Endast ca 9% av befolkningenbor på landsbygden. Detta innebär att stora delar av kommunen är glest bebyggd.Större utvecklingsområden för bostäder finns framförallt omedelbart söder om Karlskoga,på båda sidor av Möckeln.Kommunen är generellt positiv till ny bostadsbebyggelse på landsbygden. Enligtöversiktsplanen prioriteras konvertering av åretruntboende med anknytning till vatten(främst vid sjöarna Möckeln, Lonnen och Våtsjön). Landsbygdsutveckling prioriteras i demindre samhällena Villingsberg/Våtsjötorp, Lonnhyttan/Lunedet, Linnebäck och Granbergsdalsamt i Östervik. Villingsberg/Våtsjötorp samt Lonnhyttan/Lunedet har pekats utsom s.k. LIS-områden i kommunens översiktsplan.I detta tematiska tillägg till översiktsplanen redovisas en buffertzon 400 m kring bostäderi kommunen. Detta ska inte betraktas som heltäckande eller som ett definitivt säkerhetsavstånd,utan enbart som en indikation på vilka områden som ligger i närheten avbostäder som riskerar att störas av vindkraftetableringar.Vilket avstånd som är lämpligt måste avgöras i varje enskilt fall. Detta innebär att detibland, för mindre verk kan vara kortare än 400 m och framförallt, för större verk, oftalängre.BULLEREtt vindkraftverk genererar buller av två typer, dels i form av mekaniskt ljud från maskinhusetoch dels i form av aerodynamiskt ljud från rotorns rörelse. För moderna vindkraftverkär det aerodynamiska ljudet det mest påtagliga.Vid en vindkraftsetablering tillämpas riktvärden från Naturvårdsverkets riktlinjer förexternt industribuller (RR 1978:5). Riktvärdet för bostäder angående buller utomhus somtillämpas är i de flesta fall är 40 dB(A).Det finns studier som visar att upplevelsen av störningen från buller har ett starktsamband med den visuella störningen. Att verkets synlighet samt hur det påverkar landskapethar betydelse för om man upplever sig störd av buller.Lågfrekvent buller och infraljudVindkraft verk genererar även lågfrekvent buller i området 20-200 Hz. Lågfrekvent bullerkan sprida sig över längre avstånd än vanligt buller och dämpas inte i lika hög grad av38VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 2012

väggar. Störningar kan därför uppstå inomhus då utomhusnivåerna totalt sett ligger närariktvärdet för vanligt buller. Vid mätning av lågfrekvent buller används c-vägning sominte dämpar de låga tonerna. Turbiner med högre effekt orsakar mer buller än mindreturbiner men skillnaden mellan olika tillverkare och modeller är större, vilket gäller bådevanligt buller och lågfrekvent.Vid exponering av lågfrekvent buller kan problem som trötthet, huvudvärk och sömnstörningaruppstå redan vid låga ljudnivåer. De studier som gjorts för mindre vindkraftverkvisar inte att kraftverken medför några störningar. Det finns dock enligt Naturvårdsverketett behov av forskning kring huruvida större kraft verk (över 2 MW) kan geupphov till skadliga nivåer av lågfrekvent ljud (www.naturvardsverket.se). Socialstyrelsenhar tagit fram riktvärden för lågfrekvent buller inomhus (SOSFS 2005:6).Rotorbladen hos stora vindkraftverk genererar infraljud som har frekvenser under 20Hz och normalt inte är hörbart. En dansk studie av kraftverk med effekt upp till 3,6 MWtyder inte på att infraljud är ett problem eftersom ljudnivåerna ligger långt under hörtröskelni verkens närhet. Danmark och Holland har gränsvärden för infraljud som anger enökande nivå från ca 85 dB för 10 Hz upp till ca 96 dB för 5 Hz.LJUSVindkraftverk ska markeras med ljus enligt ”Transportstyrelsens föreskrifter och allmännaråd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten” (TSFS 2010:155).Ett vindkraft verk med höjden 45–150 meter ska vara försett med medelintensivt röttblinkande ljus under skymning, gryning och mörker. Ett vindkraftverk som är högre än150 meter ska förses med högintensivt vitt blinkande ljus.Ljus kan skärmas av mot marken i verkens omgivning för att minska störningar. Omdet finns bostadsbebyggelse inom en radie på 5 kilometer ska högintensiva ljus enligt föreskrifternaavskärmas så att direkt ljus inte träffar markytan. Hinderljusen kan uppfattassom störande nattetid eftersom de förändrar upplevelsen av glest bebyggda naturområden.SKUGGORRotorbladens rörelser skapar vissa timmar på dygnet skuggor som kan upplevas som störande.Främst uppkommer skuggorna då solen står lågt, det vill säga tidigt på morgonen ochsent på kvällen. Skuggstörningen minskar ju längre bort från verken man kommer. Riskenför skuggstörningar är störst då vindkraftverken placeras sydost-sydväst om bebyggelsen.Det finns inga officiella riktvärden eller rekommendationer för hur mycket en vindkraftsetableringfår skugga en bostad. Det konstateras dock i Boverkets Vindkraftshandbokatt den faktiska skuggstörningen inte bör vara över 8 timmar per år och 30 minuterper dag på ett störningsområde vid en bostad.Idag kan skuggeffekter reduceras genom att definiera de timmar på året när verkenskapar störningen och under dessa timmar stänga av verken.Reflexer eller solkatter från vindkraftverk anses idag vara i stort sett obefintliga. Verkenär numera behandlade för att få en matt yta vilket har avlägsnat problemen.SÄKERHETOlyckor i samband med drift av vindkraftverk är sällsynta. Driften av vindkraftverkenbevakas kontinuerligt med hjälp av automatiska system och rutinmässig service. På dettasätt undviks haverier och vindkraftverkens livslängd förlängs. Det förs inte någon officiellstatistik över skador och olyckor vid vindkraftverk.I Sverige har enbart arbetsmiljörelaterade olyckor uppstått vid montage, service ochreparationer av vindkraftverken. Det har hittills handlat om säkerhetsvajrar som lossnat,klämskador och fall från ställningar.VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 201239

Oftast diskuteras dock risken för att hård snö eller is lossnar och slungas iväg frånbladen eller att delar från vindkraftverken lossnar och slungas iväg. Om vindkraftverkenstått stilla en längre tid i kallt klimat medför det en liten risk för iskast. Fenomenet ärovanligt men har förekommit då hård snö eller is tagit fäste på vindkraftverkets vingaroch därefter slungats iväg när rotorn återigen börjar snurra. Nedisning har uppkommitfrämst på högre höjder och i samband med speciella väderförhållanden, såsom dimmaföljt av frost och underkylt regn.Elforsk har tagit fram rekommendationer som rör iskast för roterande respektive stillaståendevindkraftverk. Dessa finns redovisade i ”Svenska erfarenheter av vindkraft ikallt klimat – nedisning, iskast och avisning”, Elforsk rapport 04:13. Rekommenderatriskavstånd för iskast när vindkraftsverket är igång är följande:d = ( D + H) x 1.5där d är riskavstånd [m], D rotordiameter [m] och H navhöjd [m].Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB (tidigare Räddningsverket) bedömerrisken med olika energiproduktionssystem, däribland vindkraft, i sin rapport ”Nyaolycksrisker i ett framtida energisystem”. Här konstaterar MSB bl.a. att vindkraftverkeni sig inte kan betecknas som riskabla undantaget de risker som finns för de serviceteknikersom skall genomföra underhåll. Att vindkraftverken skulle förstöras under stormbeskrivs som en synnerligen osannolik händelse.FLORA OCH FAUNAVäxtlivet påverkas på den markyta som tas i anspråk för byggnation av verken, inklusivenybrutna anslutningsvägar och kraftledningsgator till verken.Varken tama eller vilda däggdjur verkar störas av vindkraftverk, med undantag avfladdermöss. Det finns studier på att exempelvis renar inte berörs särskilt av närhet tillvindkraftverk. Man befarar att den mänskliga aktivitet som förekommer runt ett vindkraftverkkan vara mer störande än själva anläggningen.FåglarFåglar riskerar att påverkas av en vindkraftsanläggning på tre sätt:• Vindkraftverken kan utgöra en barriär och påverka fåglarnas rörelsemönster• Fåglar skadas eller omkommer genom kollision med vindkraftverk• Fåglar undviker områden med vindkraft för häckning, vila eller för sökande avfödaVid en vindkraftsetablering ska därför hänsyn tas till skyddsvärda fågellokaler. Det finnsskäl att inte etablera vindkraft i specifikt utpekade flyttstråk, häckningslokaler eller födosökområden.I Vindkraftshandboken menar Boverket att särskild försiktighet krävs vidområden som är klassificerade som:• Natura 2000-områden, enligt ministerrådets fågeldirektiv• Våtmarker och vattenområden utpekade enligt RamsarkonventionenBoverkets Vindkrafthandbok föreslår en buffertzon på 500-1500 m för att inte störa fåglarnasinflygning vistelse, födosök eller flykt vid kända fågelområden.Karlskoga kommun med sin höga andel sjöar, myrar och vattendrag har ett rikt fågelliv.Det viktigaste fågelflyttstråket löper längs med Letälvsdalen. Delar av fågelsträcketi östliga Vänern sträcker in längs med denna dalgång, något som är högst påtagligt påvårarna vid t ex Fisksjön och Sandtorpsudden vilka är två av kommunens mest kändasträckfågellokaler.40VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 2012

Vid ansökan om vindkraftsetablering ska redovisning av förekomst av häckande fåglaroch eventuella sträckningsvägar i aktuellt område ske.FladdermössDet finns studier som visar att vindkraftverk tenderar att dra till sig insekter och därmedfödosökande fladdermöss. Fladdermöss är mycket känsliga för vindkraftverk i och medatt de påverkas av de tryckförändringar som driften av verken orsakar. Tryckförändringarnakan leda till tryckfallsjuka med dödlig utgång. Vindkraftverk bör inte placeras i destråk som fladdermössen huvudsakligen använder. En kartläggning av eventuell förekomstav fladdermöss och deras sträckningsvägar bör därför föregå en vindkraftsetablering.En möjlig åtgärd för att minska kollisionsrisken i fladdermustäta områden, är att haen beredskap att kunna stänga av vindkraftverk vid låga vindstyrkor.SKYDDSZONERVäg, järnväg och kraftledningarEnligt Trafikverket bör avståndet mellan väg och vindkraftverk vara minst totalhöjdenpå vindkraftverket dock minst 50 m. Enligt Trafikverket gäller detta oavsett vägtyp. Intilljärnväg gäller att avståndet från närmaste spårmitt till vindkraftverk ska vara vindkraftverketstotalhöjd utökat med 20 m. Reklam på vindkraftverk kan påverka trafiksäkerhetennegativt. Samråd ska vid etablering av vindkraftverk ske med Trafikverket och dåfastställs lämpligt skyddsavstånd för objektet. Vindkraftverk kan påverka järnvägens radiosystemMobiSIR vilket måste kontrolleras under planeringsskedet.Delar av rotorbladen och is som lossnar från rotorblad kan skada kraftledningar. Elsäkerhetsverketrekommenderar därför att avstånd mellan kraftverk och ledning minstbör vara verkets totalhöjd. Eftersom ledningar besiktas från helikopter blir flygsäkerhetenavgörande för avstånd mellan kraftverk och ledning. Verk med höjd under 50 meterplaceras minst 100 meter från ledning och verk med höjd över 50 meter placeras minst200 meter från ledning, räknat från rotorns periferi. Avstånd för verk med höjden 15-25meter bör vara verkets höjd multiplicerat med 1,5.FlygplatserOmrådet kring en flygplats är kopplat till regler för inflygning. Närmast en flygplats finnshinderbegränsande ytor som reglerar högsta tillåtna höjd för byggnadsverk, t.ex. vindkraftverk.Längre ut från flygplatsen finns s.k. procedurområden och MSA-ytor. Även fördessa kan nya hinder ha en negativ inverkan på flygtrafiken.Karlskoga flygplats har klassats ner från instrumentflygplats till allmänflygplats. Detinnebär att den inte omfattas av MSA-ytor. Närmast flygplatsen finns hinderbegränsandeytor. Enligt översiktsplanen innebär detta att det inte längre finns någon konflikt medvindkraftsintresset.Örebro flygplats är riksintresse och ska alltså enligt Miljöbalken skyddas mot åtgärdersom påtagligt kan försvåra utnyttjandet. De hinderbegränsande ytorna kring flygplatsenberör inte Karlskoga kommun. Däremot omges flygplatsen av s.k. MSA-ytor som omfattaren cirkel 55 km runt flygplatsen och således påverkar även Karlskoga kommun.Det är viktigt att påpeka att när det gäller förståelsen av MSA-ytornas funktion ochanalys av hur ett vindkraftverk kan påverka dessa krävs särskild kompetens. Respektiveflygplats samt Luftfartsverket är de som avgör om byggnader och andra objekt påverkarluftfarten. Samråd ska därför ske med dessa.VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 201241

"" "" " " " " " " "" " " """"" " """""" "" """Skyddszoner och buffertzoner" " " " " "Buffertzon bostäder, 400mKraftledning, regionalJärnväg med säkerhetszonVäg med säkerhetszon" " " " " " " " "" " " " " " " "" " " " " " "" " " " " " " " "" " " "" " " " "" " " " "" " " " " " " " " " " "" " " "" " " " " " " " " " " " " " "" " " "" " " " " " " "" " "" " " "" " " " " "" " " " " " " " "" "" " " " " " " "" " " " " " " " " "" " "" "" " " " " """ " " " "" " " " """"""" " "" """""" "" """ """""" """""" " " """ " " "" " " " " """ "" "" " " " " "" "" " " "" " " """"" " " "" " " "" " " "" " " "" "" " "" " " " " """ " " " """ "" "" "" " """" " " " """" """ " """ "" " " " "" " " " " " " "" """" " "" "" "" "" " """"" "" " "" "" " " " " " """" """"""""" " " " "" " " """ " " "" """"" " " " " """" " "" " " "" "" """ """""" "" "" """ " " " " " """"" "" " "" " " " """ " " "" " """ "" " " " " " " " " " " " "" " " " " " " " " "" " " " "" " " " " " "" " " " "" " " " " "" " "" "" """""""" " " " " " " """ "" "" " " "" " "" " "" " " " "" " " " " " " " " " "" " " " " " " " " " "" " "" " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " " "" " " "0 1 2 3 4 5 Kilome42VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 2012

MILJÖKONSEKVENS-BESKRIVNINGSAMMANFATTNINGUtbyggnad av vindkraft är positivt för att minska koldioxidutsläpp och användning avfossila bränslen. Detta tematiska tillägg främjar utbyggnad av vindkraft i kommunen.Samrådsförslaget pekar inte ut några områden som är särskilt lämpliga för vindkraft. Iställetinnehåller planen en förslagskarta som redovisar tre olika lämplighetsnivåer förvindkraft. Utgångspunkten är att vindkraftverk ska lokaliseras där förutsättningarna ärbäst med hänsyn till framförallt vindtillgång och elnät. Kommunens viljeinriktning äräven att vindkraftverk ska placeras där det finns så få konkurrerande intressen som möjligt.Hänsyn har i planen tagits till olika bevarandeintressen samt till människors hälsaoch säkerhet. Detta innebär att risken för negativ påverkan på exempelvis natur- och kulturvärdensamt landskapsbilden minimeras. Planen innebär dock inte att några områdenhelt undantas från möjligheten till vindkraftprövning.MILJÖKVALITETSMÅLDe miljökvalitetsmål som ärrelevanta för vindkraftsetableringarär framförallt ”begränsadmiljöpåverkan”, ”frisk luft”, och”god bebyggd miljö”.Även miljömålen ”ett riktodlingslandskap” och ”levandeskogar” har viss relevans förvindkraftetableringarSYFTEEn översiktsplan liksom tematiska tillägg av denna antas alltid medföra betydande miljöpåverkanenligt 4 § MKB-förordningen och ska därför miljöbedömas. Syftet med miljöbedömningenär att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas.Planförslaget ska bedömas ur miljösynpunkt jämfört med minst ett nollalternativ.Miljöbedömningen ska identifiera, beskriva och bedöma de aspekter som kan innebärabetydande miljöpåverkan. Reglerna kring miljöbedömning av planer och program finnsi 6 kapitlet Miljöbalken.MiljöbedömningMiljöbedömningen ska avgränsas utifrån vilka miljöaspekter som kan anses vara relevantaför att planen ska kunna uppfylla sitt syfte. Avgränsningen ska även fokusera påmiljöaspekter där det finns risk för att en betydande miljöpåverkan kan uppkomma.Miljöbedömningen är den process som innebär att miljöaspekterna integreras i planen.Miljöbedömningen resulterar i en miljökonsekvensbeskrivning som redovisar planenskonsekvenser och motiv till varför planförslaget ser ut som det gör. I miljökonsekvensbeskrivningenska kommunen också redovisa rimliga alternativ till planförslaget.AvgränsningEftersom detta tematiska tillägg till översiktsplanen är översiktligt, avgränsas även miljökonsekvensbeskrivningentill att omfatta övergripande konsekvenser. Planen saknarstyrning i form av specifikt utpekade områden för vindkraft. Istället är det en till karaktärenupplysande handling som identifierar områden där restriktivitet bör tillämpas. Miljöbedömningenspeglar därför framförallt konsekvenser av strategiska åtaganden. Vidfortsatt prövning av en vindkraftsetablering t.ex. anmälan eller tillståndsprövning sker enmer djupgående bedömning av miljöpåverkan t.ex. med avseende på buller, fågelliv, fladdermöss,skuggeffekter och landskapsbild.Denna miljöbedömning fokuserar på hur vindkraftsetableringar kan påverka allmännaintressen (kulturmiljö, naturmiljö, friluftslivet) landskapsbild samt eventuella störningarför närboende. Planens upplägg innebär att det under arbetets gång gjorts avvägningarmellan olika intressen. Detta arbetssätt gör att olika alternativ för lokaliseringoch hantering av vindkraftsetableringar varit uppe för diskussion och att översiktliga bedömningarav olika miljöaspekter har gjorts för att identifiera olika områdens lämplighetVINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 201243

för vindkraftsetablering. Dessa bedömningar och avvägningar finns redovisade i kapitel”Störningar och risker” samt ”Bevarandeintressen”.Miljöbedömningen innehåller också en bedömning kring huruvida planen respektivealternativen bidrar till att uppfylla de nationella och regionala miljökvalitetsmålen. Enbedömning görs också rörande måluppfyllelse av Riksdagens planeringsram för vindkraftsom innebär att det år 2020 ska vara möjligt att bygga vindkraft för en elproduktionmotsvarande 30 TWh varav 20 TWh på land.Relevanta miljökvalitetsmålAv de 16 nationella miljömålen har tre bedömts som särskilt relevanta för detta tematiskatillägg. Örebro län har brutit ner dessa mål på en regional nivå. Följande regionala delmålpåverkas mest:Begränsad miljöpåverkan• År 2010 ska utsläppen av de sex växthusgaserna i Örebro län ha minskat med 5procent från 2000 års nivå.• Andelen tillförd förnybar energi till Örebro län ska år 2010 överstiga 50 % avden totala tillförda energin.• År 2015 bör vindkraften i länet stå för en produktion av minst 19 GWh/år.Frisk luft• Detaljerade mål för minskade halter av kvävedioxid, partiklar m.m.God bebyggd miljö• Kommunerna ska i översiktsplanerna senast år 2010 tagit ställning till hur enenergianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara energiresurser ska tas tillvara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi,biobränsle och vindkraft ska främjas.• Kommunerna ska i översiktsplanerna senast år 2010 tagit ställning hur storanaturområden som endast obetydligt är påverkade av olika ingrepp i miljön sålång möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenaskaraktär.ALTERNATIVI denna miljöbedömning har en metod valts som utgår från att utöver planförslaget, konsekvensbeskrivaett nollalternativ och ytterligare ett alternativ. Vart och ett av dessa trescenarier speglar olika inriktning i kommunens hantering av vindkraftsetableringar. Syftetmed de tre olika scenarier är att ge en bredare bedömningsgrund och få en bild av deolika effekter/konsekvenser som kan uppstå. Planens strategiska karaktär gör att alternativeninte är fysiskt knutna till markområden utan speglar olika tillvägagångssätt för styrning/regleringav vindkraftsetableringar.PlanförslagetDetta scenario avser att redovisa konsekvenserna för en hantering av vindkraftsetableringari enlighet med de riktlinjer som föreslås i det tematiska tillägget. Detta innebär engenerellt positiv bild av vindkraftsetableringar med en tydlig definition av vilka områdensom inte är lämpliga, alternativt mindre lämpliga för denna typ av exploateringsföretag.RestriktivitetScenariot restriktivitet innebär en allmänt återhållen inställning till vindkraft som endastmedger vindkraftsetableringar i områden där det inte råder någon som helst konflikt eller44VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 2012

negativ påverkan. I detta scenario skulle det finnas en enhetlig konsekvent styrning närdet gäller vindkraft. Styrningen skulle vara exakt och möjligheterna till lokala anpassningarskulle vara mycket små. Prövningar av olika förfrågningar skulle ske enligt sammabedömningsgrunder.NollalternativNollalternativet är ett scenario som beskriver eventuella vindkraftsetableringar utifråndagens situation där styrmedel och viljeinriktning saknas, d.v.s. att planen och de riktlinjersom denna innebär inte antas eller genomförs.KONSEKVENSER AV ALTERNATIV: PLANFÖRSLAGNationella och regionala mål för vindkraftPlanen är generellt positiv till etablering av vindkraft. Detta kan underlätta för vindkraftsetableringoch därmed bidra till att uppnå de nationella och regionala målen förvindkraft. Områden med goda vindförhållanden är dock begränsade inom kommunenoch det finns inget i dagsläget som tyder på att vindkraftutbyggnaden i Karlskoga kommunkommer att öka nämnvärt. Planen bedöms dock ha potential att bidra till att uppnåde mål som finns för utbyggnad av vindkraft.Allmänna intressenEn tydlig inriktning i planförslaget är att vindkraft ska lokaliseras där det finns få motståendeintressen. Planen har därför identifierat områden utan uppenbara hinder förvindkraftsetablering. Detta innebär att de områden med höga natur-, kultur- och friluftsintressenhar bedömts som mindre lämpliga. Hänsyn tas även till möjligheten förutbyggnad av tätorten.Inga stora opåverkade områden enligt miljöbalken 3 kap 2§ finns i dagsläget utpekadei kommunen. Så länge detta saknas finns en risk att andelen relativt ostörda områden ikommunen minskar. Bedömningen är att planförslaget behandlar eventuella konfliktermellan vindkraft och andra allmänna intressen vilket ger goda möjligheter att tillgodosedessa intressen i framtida planering och prövning.LandskapetEn utbyggnad av vindkraft kommer att förändra landskapet i Karlskoga kommun. Hurstor förändringen blir beror på hur omfattande utbyggnaden blir. Huruvida denna förändringkommer att upplevas positivt eller negativt är i stor utsträckning individuellt.Som en del av denna plan har en översiktlig landskapsanalys för hela kommunen tagitsfram. Denna beskriver landskapets uppbyggnad och pekar ut vilka delar av kommunensom är tålig respektive känslig för påverkan av nya inslag som exempelvis vindkraftverk.Denna analys utgör ett användbart bedömningsunderlag vid prövning av vindkraftoch kan bidra till att negativ påverkan på landskapet minimeras. En förutsättning fördetta är att rekommendationerna för hänsyn till landskapet följs och att ytterligare studierav landskapspåverkan görs i de fall risk för konflikt med vindkraftutbyggnad föreligger.Uppfyllelse av miljökvalitetsmålPlanen är generellt positiv till vindkraft och innebär att prövningen av vindkraftsetableringari Karlskoga kommun underlättas. Genom att inte begränsa vindkraftutbyggnad tillutpekade områden, finns möjlighet att lokalisera vindkraft till områden med goda vindförhållanden.En utbyggnad av vindkraft kan bidra till minskad användning av fossilabränslen och därmed minskade koldioxidutsläpp.Vindkraft är en ren energikälla och medför inga utsläpp av miljöfarliga ämnen. De avregeringen fastställda miljökvalitetsnormerna för utomhusluft påverkas positivt av ut-VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 201245

yggnad av vindkraft eftersom det inte bidrar till några utsläpp och kan innebära att andramer förorenande energikällor ersätts.Detta tematiska tillägg till översiktsplanen innebär att Karlskoga kommun tar ställningtill hur utbyggnaden av vindkraften främjas. Vindkraft kan riskera att hamna i konfliktmed bevarandet av stora opåverkade områden. Underlag för denna avvägning saknasoch denna plan tar därför inte ställning i denna fråga.KONSEKVENSER AV ALTERNATIV: NOLLALTERNATIVNationella och regionala mål för vindkraftScenariot innebär att kommunen inte kan förhålla sig till etableringar av vindkraft ochgällande mål på ett långsiktigt sätt. Riksdag och regering har på olika sätt tydliggjort attkommunerna ska arbeta aktivt för en utbyggnad av vindkraft. Om inte en vägledandevindkraftplan finns, skulle kommunen vid varje förfrågan om vindkraftsetableringar behövagöra avvägningar och bedömningar utifrån det enskilda fallet. Detta skulle försvåragenomförandet och antagligen förlänga processen vilket skulle verka negativt för möjlighetenatt uppfylla de nationella och regionala målen.Allmänna intressenAtt inte ha en samlad bild av de rådande intressena eller en initial avvägning mot vindkraftsintressetgör att risken för felaktiga bedömningar är större och att viktiga intressenkan förbises.LandskapetAvsaknaden av rekommendationer och vägledning för vindkraftsetableringar i landskapetgör att en exploatör får det svårare att i ett tidigt skede förhålla sig till landskapetstålighet.Uppfyllelse av miljökvalitetsmålAvsaknad av vägledning för utbyggnaden av vindkraft kan försvåra uppfyllandet av miljökvalitetsmåletför begränsad klimatpåverkan. Även om utbyggnad av vindkraft kankomma till stånd är det troligt att tillstånds- och planeringsprocessen tar längre tid eftersomenhetlig bedömningsgrund saknas. Detta skulle inte heller bidra till minskadeutsläpp av kol-, svavel- och kvävedioxider och därmed inte bidra till att uppfylla målet omfrisk luft inom den närmaste framtiden. Målet att kommunerna senast 2010 ska ta ställningtill hur t.ex. vindkraft ska främjas uppfylls inte.KONSEKVENSER AV ALTERNATIV: RESTRIKTIVITETNationella och regionala mål för vindkraftEn restriktiv hållning som endast hänvisar vindkraftsetableringar till platser där det intefinns någon som helst konflikt med motstående intressen främjar inte utbyggnaden avvindkraft i kommunen. En alltför reglerande plan skulle troligen vara negativ för möjlighetenatt uppfylla de nationella och regionala målen för vindkraft. Restriktiva rekommendationersom är hårdare än de generella rekommendationerna skulle dessutom troligenvara svårt för kommunen att hävda i framtida prövning.Allmänna intressenScenariot skulle innebära att allmänna intressen såsom natur-, kultur och friluftsintressenprioriteras framför vindkraft och därmed påverkas minimalt. Risken är dock att bedömningarnasom ligger till grund för detta är för principiella och inte tar hänsyn tilllokala förutsättningar. Detta skulle kunna leda till felaktiga avvägningar.46VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 2012

LandskapetRisken för negativ påverkan på landskapet skulle minimeras och färre människor skulletroligen uppleva vindkraften som ett negativt inslag i landskapet. En landskapsanalys avdet slaget som tagits fram till detta tematiska tillägg är allt för översiktlig för att kunnaligga till grund för en bedömning som innebär att lokala tolkningar kan undvikas. För atthantera detta skulle en betydligt mer detaljerad landskapsanalys tas fram.Uppfyllelse av miljökvalitetsmålScenariot försvårar utbyggnaden av vindkraft och bidrar därmed inte till att målet ombegränsad klimatpåverkan uppfylls. Inte heller målet om frisk luft.Indirekt innebär den restriktiva hållningen till vindkraft en positiv inverkan på andramiljökvalitetsmål som t.ex. Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar. En mycketbegränsad utbyggnad av vindkraft innebär att höga natur- och kulturvärden prioriteras.VINDKRAFT - KARLSKOGA KOMMUNAntagandehandling maj 201247