SKA MAN BEHÖVA TA? - LO

innehåll #4 2007NÄRA»Vanligt folks enda förutsättning förett bra och tryggt liv är att omfördelainkomsterna i samhället«, säger PerWinberg, ordförande i Transport..Alla kommenterar den borger ligaregeringens omvända fördelningspolitik.Alliansen tar frånde fattiga och ger till de rika. Numobiliserar facket till protestaktioneroch manifestationeri hela landet.23834DEN NYAARBETS-MARKNADENKonkurrensen om städjobben är stenhårdtrots att arbetsvillkoren är dåliga.Låga löner och små möjligheter tillutveckling. Och det monotona jobbetleder till arbetsskador. Alla har granskatarbetsvillkoren i städbranschen.4HJÄLTENÅsa Sivertsdotterharbara varitförsäkringsrådgivarei ettår men hunnitköra 250medlemskvartarbland handelsanställdai Malmö.»Facket synsför dåligtpå de småarbetsplatserna«,tycker Åsa.Köp Ulla Lembergsfotobok» Jag vill attdu skaveta«!4104 HJÄLTEN »Åsa Sivertsdotter är ny som försäkringsrådgivare«08 DEN NYA ARBETSMARKNADEN Vi granskar städarnas villkor34 NÄRA Per Winberg: »Det krävs ett politiskt uppvaknande«40 FRÅGA LENNART »Fibromyalgi – en omtvistad diagnos«41 BUTIKEN Se Ulla Lembergs fina bilder. Köp fotoboken!43 REFLEKTION Jan Stenmark: »Ett ovanligt barn«

hjälten»Det är ingen status att arbeta i butik menändå stor konkurrens om jobben eftersom detinte krävs någon utbildning. Till ett halvtidsjobbpå Ur & Penn var det 100 sökande.«mertiden ska fördelas rättvistär mertid inget man har rätt tilleller kan kräva.I vissa butiker är det aldrig ensaktuellt. I en symaskinsaffär träffarvi Mari-Ann Carmén som ÅsaSivertsdotter tidigare gett enmedlemskvart. Hon jobbar 50procent, 20 timmar i veckan, åkerbuss cirka 10 mil om dagen ochfår ut 5 000 kronor i månaden. Förhennes del blir det aldrig någraextratimmar eller helgjobb.Videomix-blockadenHandels satte Videomix i blockadpå tre orter den 13 septembereftersom arbetsgivaren vägradeteckna kollektivavtal och betalaob-ersättning.Fackets stridsåtgärder har varitstrejk, blockad och stoppadeleveranser.Eftersom många av de anställdapå Videomix inte är medi facket har butikerna kunnat haöppet under konflikten.Transport, Livs och Handelshar visat sitt stöd genom sympatiåtgärder.Den 6 november skrev arbetsgivarenpå kollektivavtaletvilket garanterar de anställdaavtalsenliga anställningsvillkoroch ob-ersättning.Övertid och mertidför handelsanställdaFör en heltidsanställd är ordinariearbetstid högst 40 timmari veckan. Arbetade timmar därutöverkallas övertid.Om en deltidsanställd personarbetar mer än vad som framgårav anställningsbeviset kallas detmertid upp till vad som motsvararen heltid. Därefter övertid.– Jag vill ha heltid. Men det ärsvårt att få andra jobb och jag ärglad att jag har ett jobb överhuvudtaget,säger Mari-Ann Carmén.– Det är ingen status att arbetai butik men ändå stor konkurrensom jobben eftersom det inte krävsnågon utbildning. Till ett halvtidsjobbpå Ur & Penn var det 100sökande, säger Åsa Sivertsdotter.FALSK TRYGGHETHur har du lagt upp jobbet närdu varit ute och informerat omförsäkringar?– Jag har satsat på ett geografisktavgränsat område i taget.Först tog jag Mobilia köpcentrum.Sen började jag vid Triangeln ochfortsatte gågatan ner mot city.Det är effektivare att systematisktbeta av ett geografiskt område änatt springa runt hit och dit.Åsa Sivertsdotter kan konstateraatt intresset varit störst på demindre arbetsplasterna som saknarfackklubb eller försäkringsrådgivare.– Det finns en risk att medlemmarnapå större arbetsplatserlever i en falsk trygghet och tar förgivet att de får all aktuell informationom försäkringar löpande.Men om de inte har en försäkringsrådgivareförstår jag inte hurdet ska gå till.Allra först ringde Åsa Sivertsdotterrunt till alla försäkringsrådgivarei avdelningen och frågadevad de hade gjort tidigare.– För en fjärdedel hade det gåttväldigt bra och för lika mångahade det inte fungerat alls eller såhade de inte kommit igång. Resten,det vill säga hälften, sa att dethade fungerat hyfsat, men det ärju lite svävande, säger Åsa Sivertsdotteroch tillägger:– Jag tycker att man bordechecka upp att folk verkligenutför sina fackliga uppdrag. Manska kunna ställa krav på den somhar ett uppdrag. Kanske var maninspirerad från början men blirskraj när det gäller. Ordet rådgivarelåter så stort och man är räddför att medlemmarna kommermed frågor som man inte kan svarapå. Det ligger också en fara i attpracka på folk uppdrag. Då kanman kanske inte förvänta sig attde är så intresserade.KRÅNGLIGT MED PENSIONKan du sammanfatta vilka devanligaste frågorna varit undermedlemskvartarna?– Den vanligaste gäller ags.Den andra handlar om arbetsskador.Och när jag berättat omavtalspensionen blir det alltid enmassa frågor efteråt. Många tyckeratt det är krångligt att självaplacera sina pengar och har intebrytt sig tidigare.Vi har följt med Åsa Sivertsdottertill olika arbetsplatser och frågatmedlemmarna vad de tyckerom medlemskvarten. Det genomgåendesvaret är att man lärt sigjättemycket, haft stor nytta avkvarten och tänker rekommenderasina arbetskamrater att ta enmedlemskvart.Åsa Sivertsdotter har märkt attkunskaperna om facket är dåliga.– Det är vanligt att man intevet vad ett kollektivavtal är trotsatt man är medlem. Dessutomfinns det handelsanställda, särskilti märkesbutikerna, som intevill vara med i facket eftersom deser det som en socialdemokratiskorganisation i första hand. Deuppfattar facket mer som en politiskorganisation än som en organisationsom kämpar för bättrearbetsvillkor och det skrämmerbort en del tror jag, säger ÅsaSivertsdotter.text. Kerstin Fredholm foto. Leif Claesson6 alla 4.2007

En försäkrings rådgivares dagbokMALMBORGS LIVS. Jeanette Nilsson (t v) och Malin Wendt (t h) tillsammansmed Åsa Sivertsdotter.– Det dök upp en del nytt under medlemskvarten. Att man har dubbelersättningsnivå om ens sambo också har en hemförsäkring via ett LOförbundvar intressant. Trots att jag själv är fackligt aktiv och har tillgångtill information har jag ändå varit oinformerad, säger Malin Wendt.– Hittills har jag bara pustat när jag fått mina pensionskuvert. Men senÅsa varit här har jag skickat efter PPM-koden så jag kan göra aktiva val,säger Jeanette Nilsson, skyddsombud.HENNES & MAURITZ. Åsa Sivertsdottertillsammans med Handelsmedlemmar.Från vänster CarinaBrandt, Rita Hansson, huvudskyddsombud,Åsa Sivertsdotter,Lena Ekander, Bodil Persson, ThereseRabe och Elin Lundström.– Fortsätter hemförsäkringen attgälla efter pensionen? undrarLena Ekander. Hon är nöjd medsvaret. Ja, den gäller om man ärmedlem och som pensionär fårman en reducerad medlemsavgift.– Vilka försäkringar ingår i medlemsavgiften?undrar Bodil Persson.Hem-, olycksfalls- ochinkomstförsäkringen som täckerupp a-kassan om man tjänar över18 700 kronor i månaden.BUKETTEN. Pernilla Bengtsson(t v) och Åsa Sivertsdotter.– Jag visste inte att mankunde få hjälp till begravningen,att jag hade en sådan försäkring(TGL). En del andra saker hadejag en viss aning om men nu föllallt på plats. Dessutom fick vinågra små broschyrer så jagvet var jag kan kolla, berättarPernilla Bengtsson.ALLA MEDLEMMARS KURS. ÅsaSivertsson informerar Handelsmedlemmar.Åsa Sivertsdottertillsammans med Gzim Ibrahim,Netto, Lars Rydhill, Söderhallen,Ystad, Gert Olsen, Hifi-klubben,Britt-Louise Nilsson, partiexpeditionensocialdemokraternai Malmö, Marina Persson,Ikea och Helene Olsson, CoopStadion.Det känns mer trovärdigt närÅsa kommer och informerar änom det kommer någon från ettförsäkringsbolag. Åsa har ingenprovision och tjänar inte pengarpå våra försäkringar, tycker dehär Handelsmedlemmarna.DRESSMAN. Eva Nilén (t v) ochÅsa Sivertsdotter.– Så mycket aha! Det fannsflera förmåner än vad jag kändetill. Jag är Handelsombud idagoch har faktiskt funderat på attutbilda mig till försäkringsrådgivare.Min syn på facket harförändrats efter medlemskvarten.Den har blivit positivare och jagkänner mig mer motiverad att gåpå möten, förklarar Eva Nilén.Läs mer på alla.lo.seGå in på Alla-webben och följ Åsasarbete med medlemskvarten.4.2007 alla 7

ARBETSVILLKOREN I STÄDBRANSCHENHUR MYCKETSKIT SKA MANBEHÖVA TA?På Centralen iMalmö sköterSamhall städningenoch det städas365 dagar omåret. Alla anställdapå Samhall harnågon form avarbetshandikapp.Tack vare subventionerfrån statenkan Samhall hahögre bemanningän de andra städbolagen.På bildenMao Jallou.

den nya arbetsmarknadenKAMP FÖR BÄTTRE VILLKOR Mångastädare går på värktabletter för att klarajobbet. När deras kroppar är utslitna blirde ett ärende. En växande pappershögsom bollas runt mellan facket, Försäkringskassan,experter och rättsinstanser.Ifrågasatta och överkörda lever människori ett konstant stresstillstånd i väntanpå beslut som är avgörande för deras tillvaro.Men städarna behandlas också somskit av både arbetsledare och kunder.Man slår neråt, på dem längst ner i hierarkin.Vi träffar medlemmar i Fastig hets iMalmö. Deras berättelser är en speglingav klassamhället Sverige år 2007.text. Kerstin Fredholmkerstin@alla.lo.sefoto. Leif Claessonleif@alla.lo.se

Försäkrad i befintligt skickPREJUDICERANDE DOM. Hon fick rätt i regeringsrätten efter tio år. Det ären facklig seger. Juristerna vid LO/TCO Rättsskydd åberopar den här domen iandra ärenden. Men för Snezana Obradovic som det handlar om har ingentingförändrats. Domen har bara lett till att en ny överklagandekarusell startat.Bo GunnarHemtke, juristvid LO/TCORättsskyddPå väg till jobbet blev hon prejadav några andra cyklisteroch körde omkull. Det hände1997.– Cykeln blev totalförstörd ochsjälv fick jag åka till akuten. Jagskadade det ena benet, revbenenoch fyra framtänder, berättarSnezana Obradovic.De skadade tänderna anmäldessom en arbetsolycka. Enligtarbetsskadeförsäkringen ersättskostnader för tandvård. MenFörsäkringskassan vägrade attbetala någon ersättning. Deansåg att tänderna redan föreolyckan var så dåliga på grundav karies att Snezana Obradovici alla fall behövde gå till tandläkaren.– Jag fick dra ut en tand direkt.De andra fixade jag provisoriskti Belgrad 1997. Ärendet överklagadesi olika instanser och i sex årväntade jag på ett nytt beslut omersättning men det hände ingenting.Jag var tvungen att besökatandläkaren i Belgrad en gång till2003. Totalt kostade tandläkarbesökeni Belgrad 42 000 svenskakronor.Efter tio år, 2007, fick SnezanaObradovic rätt i regeringsrätten. Idomen slås fast att hon har rätt tillersättning. Försäkringskassan skaverkställa domen och besluta ombeloppet.VIKTIG DOMDomen är prejudicerande ochprincipiellt mycket viktig. Dengäller tillämpningen av att varaförsäkrad i befintligt skick enligtarbetsskadeförsäkringen. Mangår in i försäkringen med de skavankerman har. Det krävs ingenhälsodeklaration för att omfattasav arbetsskadeförsäkringen.– I facket ser vi vidden avdomen, att det slås fast att man ärförsäkrad i befintligt skick. Denhär domen är mycket större änSnezanas ärende. För henne gällerdet tänderna, för mig är det enprincipiellt viktig fråga, säger LeifJonholm, Fastighets i Malmö, somdrivit ärendet till länsrätten. Sentog lo/tco Rättsskydd över.»Ett godkännande av skadantio år efter olyckan kan intefölja normala rutiner. Försäkringskassanhar inte tagithänsyn till komplikationersom kan ha uppstått under detio år som gått.«När vi träffar Snezana Obradovicen tid efter att domen kommitär hon inte alls så glad som mankunnat förvänta utan skeptisk.– Jag litar inte på något förränjag sett svart på vitt.När beskedet från Försäkringskassankommer innebär det atthon ska få ersättning för kostnaderenligt ett behandlingsförslagsom en tandläkare lämnadedirekt efter olyckan, 1997.– Ett godkännande av skadantio år efter olyckan kan inte följanormala rutiner. Försäkringskassanhar inte tagit hänsyn tillkomplikationer som kan ha uppståttunder de tio år som gått. Manmåste ta ställning till vilken tandvårdhon fått, utgifter hon haft,behov av vård som kvarstår pågrund av avslagsbeslutet. Prisernahar gått upp. Det väsentliga äratt det görs en utredning av vadsom hänt med tänderna under tioår. Försäkringskassan har hoppatöver det ledet. De måste ta ställningtill ett nytt behandlingsförslagfrån en tandläkare, säger BoGunnar Hemtke, jurist vid lo/tco Rättsskydd och den som drivitärendet.VÄNTAT I TIO ÅREn omprövning hos Försäkringskassanavslogs och nu ligger ärendeti länsrätten.Snezana Obradovic har väntati mer än tio år. Hon har vunniti regeringsrätten men inte settröken av några pengar från Försäkringskassan.10 alla 4.2007

Efter tio års överklagandevann honi regeringsrätten.Enligt domen harhon rätt till ersättningfrån Försäkringskassan.MenSnezana Obradovickänner sig intesom en vinnare. Enny överklagandekarusellhar startatom hur storersättning hon skafå. Ska det dröjatio år till nu?4.2007 alla 11

Lucia Turus, försäkringsansvarig,och Leif Jonholmförsäkringsrådgivarei Fastighets avd 3. Bådahar arbetat som städareoch kan branschen utan ochinnan. På grund av arbetsledarnasokunnighet bryterman mot arbetsmiljöreglermen städbolagen riderockså på medlemmarnasokunnighet, säger de.– Jag vill ha ett papper där detstår: Hej, Snezana! Dina pengarfinns på ditt konto! Med vänligahälsningar Försäkringskassan.EKONOMISK KATASTROFSnezana Obradovic har ytterligareett ärende hos Försäkringskassansom håller på att överklagas.De senaste tre åren har hon arbetatfyra timmar och varit sjukskrivenfyra timmar. Hon arbetarsom städerska på Lindex och äranställd av städbolaget iss. I mars2007 drog Försäkringskassan inhennes sjukpenning trots att SnezanaObradovic då var sjukskrivenav två olika läkare. Försäkringskassanoch städföretaget haruppmanat henne att gå till arbetsförmedlingenoch söka ett annatjobb.Hon var helt sjukskriven aven läkare för myosit och astmatill och med den 4 april och halvtsjukskriven av en annan läkareför myofaciellt smärtsyndrom ochwhiplash till och med den 1 april.I Försäkringskassans beslutanges som motivering: (…) »Försäkringskassanbedömer dinarbetsförmåga i förhållande tillditt arbete t o m 070309 då detåter klarlagts att du inte kanerbjudas lättare arbete på iss ochfr o m 070310 bedöms din arbetsförmågai förhållande till ett påarbetsmarknaden normalt förekommandearbete.«INDRAGEN SJUKPENNINGSnezana Obradovic har jobbatsom städerska sedan hon kom tillSverige från Serbien 1993. Honvill att vi ska förstå att hon hargjort rätt för sig.– Jag är invandrare men jag jobbaroch har alltid haft vitt jobb.Jag har jobbat hela tiden sen jagkom hit, åtta timmar plus fyratimmar extra på kvällarna, lördagaroch söndagar 6 timmar. Jagvill kämpa. För att klara jobbetäter jag Ipren varje dag och andratabletter som jag får på recept.Snezana Obradovic berättarom hur hon städade en bank på42 minuter. Hur hon for med bussmellan fem olika arbetsplatservarje dag. Stressen satte sig i halsen.Under sex månader, 1996,kunde hon inte prata.– Den indragna sjukpenningeninnebär en ekonomisk katastrof.Jag får ut 5 700 kronor i månaden.Min dotter måste hjälpa mig ekonomisktmen hon har ingen skyldighetatt försörja mig. Jag ärmycket stressad på grund av Försäkringskassekatastrofen.Jag blirpsykiskt nervös. Vilket annat jobbkan jag få? Vem vill anställa enutsliten städerska? Jag har dessutomaldrig haft tid att lära migsvenska eftersom jag jobbat såmycket. Ska jag gå på gatan? Ellertill socialen? Aldrig att jag går tillsocialen! säger Snezana Obradovic.Hennes ärende har överklagatstill länsrätten. Pappershögen växer.Snezana Obradovic har alltsånu två pågående ärenden i länsrätten.12 alla 4.2007

»Man kan inte bara viftabort medlemmarna«På Fastighets avdelning 3i Malmö är det öppna dörrar.En dag i veckan är avsatt förbokade besök, övriga dagarkan medlemmarna droppa inoanmälda. Och de kommer.Med i princip allt.Knäckta medlemmar som tappatförtroendet för läkareoch myndigheter och inte sernågon lösning på sina problem.Det enda stället där de känner sigtrygga och räknar med att få hjälpär fackexpeditionen.Här levererar facket inte baraden välfärd som facket förväntasstå för utan mycket mer. Samtidigtär detta ett underbetyg åtsamhället som inte klarar att mötasina medborgares behov.Avdelningen fungerar somfackexpedition, socialkontor ochvardagsrum på en och sammagång.– Många av våra medlemmarhar problem med språket, specielltskriftspråket i kontakten medmyndigheter. De vet inte helleralltid vart de ska vända sig eftersomde saknar nödvändig kunskapom samhället. Därför kommerde hit med i princip allt. Detkan gälla en flyttanmälan, tonåringarnasfickpengar, barnensöroninflammationer, skilsmässor,ja, vad som helst, säger LuciaTurus, försäkringsansvarig iavdelningen.– Vi avverkar myndighetsbiten,vi vet vad deras jobb och branscheninnebär. Men vi försökerockså backa upp våra medlemmarpå alla andra tänkbara sätt. Deska känna att vi tar oss tid när dekommer hit. Alla är unika och harhar rätt att få vara sig själva. Vibedömer dem inte som en grupp,säger Leif Jonholm, som varit försäkringsrådgivarei 20 år ocharbetat fackligt i 30.– En del är desperata och detgäller att först lugna ner dem. Dethandlar mycket om psykologi,om att känna empati och förmedlavärme. Det är viktigt att vi somförtroendevalda även behärskarden mänskliga biten, inte baraparagrafer. Det är medlemsvård.Man är försäkringsrådgivare,kurator och vän, förklarar LuciaTurus.Vi träffar medlemmar på fackexpeditionensom verkar ha lagtsitt liv i Leif Jonholms händer ochinte tror att de klarar någontingsjälva.– Det finns de som fått för sig attjag är en städkurator och kan hjälpatill med allt. Det är med blandadekänslor man tar på sig denrollen. Samtidigt känns det sköntom medlemmen går härifrånnöjd, säger Leif Jonholm.Men han menar att man intebara kan vifta bort medlemmarnautan det bästa är om man kan gehjälp till självhjälp eller få dem attgå till rätt instans.Det finns olika anledningar tillatt man kommer med alla problemtill facket. Det kan bero pådåliga kunskaper om samhället,bristande intresse att sätta sig ini hur saker fungerar eller att mansaknar en annan vuxen att diskuteramed.– Man försätter sig själv i enohållbar sits och kan trots att manär svensk ursäkta sin okunskap.Det är jävligt bekvämt. Ta kontrollöver ditt liv! säger Leif Jonholmoch fortsätter:– Man ser det fackliga medlemskapeti först hand som en för-Panelen:KATHE NILSSONJag har hjälptmånga medlemmaratt överklagaindragnasjukpenningaroch avslagna arbetsskadeärenden.Jag känner igen såmycket i det som beskrivs i artikeln.Inte nog med att du harblivit sjuk eller arbetsskadad.Du har värk och har även fåttgå ner i lön och oroar dig förhur du ska kunna försörja dig.Då kommer nästa »dråpslag«när ett beslut dimper neroch ifrågasätter om du talarsanning!För det är så de flesta uppleverett avslag eller en indragensjukpenning, att någonifrågasätter det som deraskropp känner och hur de mår.Det blir den sista spiken ikistan, det som saknas nu äratt någon lägger på locket.När medlemmarna kommertill mig vill de att jag ställerallt till rätta, för de kännersig så kränkta och rättslösa.De oroar sig för hur de skaöverleva och vet inte vart deska vända sig. Tyvärr räckerinte mina kunskaper ochresurser för att fixa allt, menjag hjälper till så gott jag kan,och det jag inte vet försökerFastighetsanställdasförbundMEDLEMMAR Fastighets har40000 medlemmar. De arbetarmed att städa kontor, trappor, industrier,affärer och sjukhus. Dearbetar också som fastighetsskötare,fönsterputsare, sanerare,specialstädare.ARBETSLÖSHET September 2007fick 3 271 medlemmar a-kassa.LÖN Ingångslön: 16 240 kr/mån(utan branschvana). Genomsnittslön:16 800 kr/mån.4.2007 alla 13

säkring mot orättvisor ochlurendrejerier. Många uppfattarnog facket som ett försäkringsbolagmot Försäkringskassan ocharbetsgivarna.Både Lucia Turus och Leif Jonholmhar själva arbetat som städareoch kan branschen utan ochinnan. På grund av arbetsledarnasokunnighet bryter man motarbetsmiljöregler men städbolagenrider också på medlemmarnasokunnighet, säger de.MOMENT 22Leif Jonholm tar hand om allaarbetsskadeärenden i avdelningeneftersom han har längst erfarenhet.Hans arbetsbeskrivningarär mycket detaljerade vilket hanmenar är nödvändigt.– Försäkringskassan anser inteatt städning är ett monotont jobb,snarare rörligt och nyttigt. Det ärderas grundinställning och det ärdärför svårt att få arbetsskadornagodkända. Bevisbördan liggerpå den skadade att visa att detrör sig om en arbetsskada. Försäkringskassanletar febrilt efterandra skäl än arbetet till att folkhar värk. Det är bara mellan enoch tio procent av arbetssjukdomarnasom blir godkända, sägerLeif Jonholm.Det är som Moment 22. Folkkämpar så länge så när de blirålderspensionerade har de ingenglädje av pensionen.– Folk vill jobba, de sliter ochvill göra rätt för sig, framför alltinvandrare. »Svensktrycket« göratt de vill bevisa att de gör rätt försig och är skattebetalare. De villrätta upp alla invandrares rykte.Jag har hållit på med det här sedan1978 och sett vad som händer meddem som har ont och vill kämpa.De skulle kanske välja att göranågot annat. De kan jobba idagmen om tio år kommer de på kryckor.Det skulle jag vilja slippa se.Detta är en socialförsäkringsfråga.Men Försäkringskassan lyssnarinte, säger Leif Jonholm.»Jag trivs med städningenoch har aldrig tänkt attjag har fel jobb«Ruzena Holik illustrerarväl det Leif Jonholm sägerom människor som kämparså länge de orkar ochsvårigheten att få arbetssjukdomargodkända avFörsäkringskassan.»Det var en stor chock förmig när Försäkringskassansa att jag skulle bli förtidspensioneradpå halvtid ochjag var 45 år gammal. Men nu ärjag glad att jag accepterade. Jagskulle inte klara att städa på heltid.Ibland är fyra timmar ocksåför mycket, säger Ruzena Holik.Vi träffar Ruzena Holik påapoteket Gripen i Malmö därhon städar 20 timmar i veckan.Hon är anställd av iss.– När jag går bland andramänniskor försöker jag glömmamin smärta. Men jag har alltidont och klarar mig inte utantabletter. Här kan jag jobba i minegen takt. Jag älskar mitt jobboch när jag vaknar är jag glad attjag ska gå till apoteket och städa.Jag hoppas att jag kan fortsättatill 65, säger Ruzena Holik.Hon kom från Serbien till Sverigesom 17-åring, för 35 år sen,och har jobbat som städare, diskareoch packare på en köttfabrik.Inte stämplat en dag. I städbranschenhar hon varit sen 1986.Hon har ont på fyra ställen; iknäna, ryggen, nacken och tummarna.– Försäkringskassan säger attdet har med åldern att göra ochdessutom är ärftligt. Problemenmed tummarna menar de berorpå klimakteriet. Det är konstigtför jag har haft problemen sen1970-talet.Ruzena Holik är besvikenöver att hennes besvär integodkänts som arbetsskada trotsöverklagande. Under en period dåhon arbetade fyra timmaroch var sjukskriven fyra gjordeFörsäkringskassan en utredningoch hon skickades till läkare, psykolog,socionom och sjukgymnast.Då kom man fram till att RuzenaHolik inte kunde rehabiliteras.– Jag fattar inte om inte städningär ett förslitningsjobb. Mangör samma rörelser hela tiden. Imin anmälan om arbetsskada ärjobbet beskrivet mycket väl.SMUTSIGA GRISARHon har arbetat på apoteket sen2006. Tidigare arbetade RozanaHolik i drygt 14 år heltid på ettföretag som tillverkar bankfackoch plåtskåp.– Ingen ville städa där eftersomdet alltid var mycket smutsigt. Detvar bara killar som jobbade där.Grisar är smutsiga men det här varvärre.Vad anser du om lönen?Ruzena Holik tvekar och säger:– Jag hade aldrig trott att jagskulle bli intervjuad i hela mitt liv.Det är så stort för mig.Hon vet inte riktigt vad mankan tala om i en intervju.– Jag är nöjd med det jag har.Man lär sig leva med det man har.Om de säger till mig att det är rättlön accepterar jag det. Men det ärklart att man skulle uppskatta omdet var mer, tillägger hon.14 alla 4.2007

– Jag trivs medstädningen och haraldrig tänkt att jaghaft fel jobb. Jag ärnöjd. Man jag älskarbebisar. Jagskulle kunna jobbamed små bebisar.Det är det enda somintresserar mig förutomstädning. Jagälskar barn, sägerRuzena Holik.4.2007 alla 15

Panelen:THERESE GÖTHETänk att kommatill jobbet varjemorgon och inteveta vilkenarbetsmiljö mankommer att möta? Det är intemånga som skulle accepteraatt ha det så på jobbet.Snacka om hjältar!Städning är ett arbete somalla förutsätter ska skötas,men man ser aldrig densom utför det. Eller gör mandet? Ser du och uppskattardu personen som städar idin trappa? Vad har du förmänniskosyn? Jag har hörtmånga säga att »jag skullealdrig ta ett städjobb, fy fan,vilket skitjobb«. Men hurskulle diskussionerna gå omdet inte fanns någon som städade?Alla som arbetar inomstädbranchen måste få höjdstatus i yrket.Facket har en otroligtviktig roll i detta. Alla skakunna känna yrkesstolthetoavsett om man arbetarinom städ, som diskare ellerparkarbetare. Höjda löner,bättre arbetsmiljö och att viskapar en status för alla yrkeni samhället är viktiga fackligafrågor. Det ska vara coolt attstäda, liksom att betala skatt.I Karlstad har vi diskussioneri tidningarna om attkommunens innevånaretycker att Karlstads centrumser för djävligt ut på söndagsmorgnar.Det är nedskräpatav krossat glas, papper ochmatrester från olika hamburgerkedjor.Är det kommunensansvar att gatorna utanförkrogstråket är nerskräpatoch skitigt? Nej, det är intekommunens ansvar, det ärvårt! Det lär vara innevånarei kommunen som varit ute påstan och festat. Vi måste läraoss att ta gemensamt ansvarför olika samhällsproblem.»Jag får ut 12 000 ocharbetar heltid. Det är jättesvårtatt klara ekonomin.«Klockan är elva på förmiddagennär en ung kille kommer uti pyjamas och börjar gapa påSamira Sehic när hon städartrappan i ett flerfamiljshus iRosengård.– Du ska se till att du städarmin trappa! Du har inte gjort det!»Man vet aldrig vad somhänder när man kommertill jobbet. Hyresgäster somgapar och skriker. Kiss, blod, spyorsom jag ska ta hand om. Barnsom inte har något att göra utansitter och röker i trappan. Jag blirförbannad och besviken när jagser det. Det är föräldrarnas fel,säger Samira Sehic.Relationen till hyresgästernakan ibland vara ansträngd. Deanvänder trappan som förvaringoch soprum, skakar dörrmattandär. Sen ringer de till bostadsföretagetoch klagar på städningen.– Trots att jag vet att jag varitdär och jobbat hårt, säger SamiraSehic.Hon städar 12 trappor om dan,60 i veckan.Att städa trappor är det tuffastestädjobbet. Man går baklängesoch upprepar hela tiden sammamoment vilket innebär en högbelastning på kroppen. Redskapoch teknik kan tyvärr aldrig kompenseramonotonin, enligt SamiraSehics chef, Boban Petrovic,som är med under intervjun.– Det är stor skillnad mellanolika hus. Där det finns hiss blirdet inte lika smutsigt. Områdenmed främst pensionärer går inteatt jämföra med Rosengård därmånga familjer har fem–sex barnoch det är mycket spring i trapporna.Familjerna är trångbodda ochorkar inte ha barnen hemma utansläpper ut dem utan övervakning,berättar Boban Petrovic.När Samira Sehic berättar förfolk att hon städar trappor blirreaktionen ofta att det är det värstaman kan göra.– Jag tycker inte det. Men det ärstor skillnad beroende på var manstädar. Jag har städat på andraställen än i Rosengård.Hyresgästernas sociala ochekonomiska situation speglar städarnasarbetsvillkor. I de »finare«områdena spyr, kissar och bajsarfolk inte i trapporna eller är trångbodda.Där är istället hund- ochkatthår städarnas gissel.Samira Sehic kom hit från Bosnienför fem år sen och har jobbatmed trappstädning i två år. Honhar fått jobbet genom en vän somrekommenderade henne. I hemlandetarbetade hon som fn-tolk.– Jag är nöjd med att ha ettjobb. Man flyttar gränserna närlivet förändras. Jag har en lön ochmin självständighet. Det hade tillexempel inte varit möjligt för migatt separera annars, säger SemiraSehic.– Jag får ut 12 000 kronor ocharbetar heltid. Det är jättesvårtatt klara ekonomin. Jag måste alltidköpa billiga kläder, kan inte gåpå restaurang. Det är inte fråganom någon lyx. Det är stor skillnadjämfört med den lön jag hade somtolk i Bosnien.Det är självklart för henne16 alla 4.2007

I hemlandet Bosnienarbetade honsom FN-tolk. I Sverigestädar hontrappor.– Jag är nöjd medatt ha ett jobb. Jaghar en lön och minsjälvständighet.Man flyttar gränsernanär livet förändras,sägerSemira Sehic.4.2007 alla 17

att vara med i facket. Men SamiraSehic poängterar att det också ärviktigt att förstå vad en organisationstår för.– Jag är intresserad av samhälletmen många människor som jagträffar är inte så intresserade.Hon pluggar på gymnasiet ochmålet är att bli kriminalvårdare. Ettbeslut som vuxit fram när hon settalla ungdomar i Rosengård medproblem och utan en förankring isamhället.Jag frågar Boban Petrovic vadhan går efter när han rekryterarstädare. Han har 60 anställda.– De som tycker att det ligger enheder i att jobba och tjäna pengarhar en bra inställning, tycker jag.Jag är inte så intresserad av folksom säger att jag söker jobbet för attFörsäkringskassan eller arbetsförmedlingenkräver det.Vad krävs annars?– Hyfsad svenska. Gärna körkort.Någon formell utbildning krävs inte,vi internutbildar. Av mina anställdahar 95 procent invandrarbakgrundoch hälften har en utbildning frånhemlandet men får inte motsvarandejobb i Sverige. På ett ledigt jobb iMalmö är det 100 sökande. Konkurrensenär hårdast om de här jobbensom inte kräver utbildning.Men konkurrensen är också stenhårdmellan städbolagen.– Oseriösa städfirmor konkurrerarpå marknaden och det handlar baraom pengar. Det stora problemet ärtrappstädning. Städarna pressas allthårdare. Trappstädning som för femår sen fick ta en och en halv timmeska idag klaras av på mellan en kvartoch 20 minuter. Ärligt talat så har städarnainte en chans att göra sitt jobbpå vissa arbetsplatser. Jag säger tilldem att de ska vara på jobbet sinaåtta timmar och göra vad de hinner.De ska jobba en viss tid och har intebetalt för antal kvadratmeter, sägerSenad Halimovic, regionalt skyddsombud,Fastighets, men tillägger:– Det finns många, även högutbildade,som vill behålla städjobbettill vilket pris som helst.»Jag förlorar 14 900 kronor perI sitt arbete har han skadatryggen och fått vibrationsskadori fötter och händer.När han inte orkade längreblev han omplacerad till tungastäd- och vaktmästarejobbsom tydligen anses lämpligaom man har ryggproblem.Varje arbetsbyte har inneburiten försämring av ryggen menockså i lön.Ben Hamida går framåtlutadoch rör sig som en gammalman trots att han bara är 52år. Ryggen fick sig en sista knäcknär han arbetade på Islamic centeroch skulle lyfta en avlidenfrån kistan till tvättbänken.I hela sitt yrkesliv har BenHamida haft tungt kroppsarbete.När han kom till Sverigegick han en verkstadsmekaniskutbildning och utbildade sig sentill svetsare på Kockums varv.– 1984 skadade jag ryggen påKockums. Jag anmälde det somarbetsskada även om jag troddeatt det skulle gå över men skadanblev kronisk. Idag har jag svårtatt gå, benen domnar och detsticker. Jag har också en vibrationsskadasom jag fått i arbetetoch som gör att jag får vita fingraroch fötter.Ben Hamida har hela tidenförsökt jobba och bytt till andra18 alla 4.2007

arbetsuppgifter som ansetts lättare.Först fick han en lönebidragsanställningsom vaktmästare vidett sportcenter. Men det höll intei längden att lyfta tunga brottningsmattor.Ryggbesvären komtillbaka. Då föreslog Ben Hamidasjälv ett jobb vid Islamic centeroch fick en lönebidragsanställningsom städare där. Tanken varatt jobbet skulle anpassas till BenHamidas arbetsförmåga men hanfick fler och fler arbetsuppgifter.Han städade, dammsög, jobbadei parken, skottade snö, tvättadeavlidna, guidade och tog emotmellan tre och fem grupper medbesökare varje dag.– Chefen på Islamic center sågMoskén i Malmö var BenHamidas arbetsplats i tioår. Här fick han en lönebidragsanställningefteren arbetsskada. Jobbetskulle anpassas till BenHamidas arbetsförmågamen han fick fler och flerarbetsuppgifter. Idag ärhans kropp utsliten ochhan kan inte arbeta längre.månad på mina arbetsskador«att jag hade ett gott hjärta, sägerBen Hamida, som förklaring tillatt han fick så mycket att göra.I 10 år arbetade Ben Hamidaheltid i moskén men tvingadestrappa ner på grund av sina skador.När han blev sjukskriven år2003 arbetade han 25 procent.KRÄVER MER I LIVRÄNTAVarje arbetsbyte har inneburitsänkt inkomst.– Jag har tvingats sluta arbetapå grund av arbetsskador. Jag hartappat 14 900 kronor per månadeller 178 000 per år i inkomst. Menjag får bara 684 kronor i månadeni livränta.Nu kräver Ben Hamida att hanska få en livränta som motsvararskillnaden mellan sjukersättningenpå 12 173 kronor i månaden ochvad en svetsare tjänar idag, detvill säga lägst 27 000 kronor. MenFörsäkringskassan anser inte attdet finns något samband mellanhans arbete och de gradvisa försämringarnai ryggen och erkännerinte skadorna fullt ut somarbetsskador vilket är en förutsättningför att livräntan ska ändras.Försäkringskassan påstår atthan haft ryggproblemen i 30 åroch att de därför inte kan sättas isamband med jobbet på Kockums.– Det stämmer inte, jag vet intevar de har fått det ifrån, säger BenHamida.Hans ärende har överklagatstill länsrätten men har skickatstillbaka till Försäkringskassan förny prövning.Det är inte första gången BenHamida känner sig lurad på sinarättigheter.– Alla vill ta något ifrån mig,säger han.När Ben Hamida jobbade påIslamic center var han utan lön itre månader och fick inte heller obsom han var berättigad till. Mendet rättades till eftersom han varmedveten om sina rättigheter ochtog kontakt med facket.På frågan om det inte är svårtatt kräva sina rättigheter i moskénsom också är platsen för hans religiösatillhörighet och dit han gårför bön svarar Ben Hamida:– Det är självklart två olikasaker för mig: Moskén där jag beroch moskén som arbetsgivare. Jagville bilda en fackklubb i moskénmen jag var den enda som tillhördeFastighets.Däremot mår Ben Hamida psykisktdåligt över att behöva överklagagång på gång för att få sinarättigheter tillgodosedda.– Det är bara papper och papper.När man blir orättvist behandladpå grund av sjukdomtappar man lusten för allt, sägerhan.4.2007 alla 19

Hakim Nazzal har blivit uppsagdsom städare av oklara skäl.– Jag tror att det är för att jag frågatefter mina rättigheter. De vill attjag ska jobba som en åsna. Om mansäger till en åsna: »gå till höger«,gör den det utan att fråga varför.Hakim Nazzal blir trakasserad på jobbetNär vi träffar Hakim Nazzalhar han dagen innan blivitavstängd från sitt arbetemed bibehållen lön.»Jag tror att det är för att jagfrågat efter mina rättigheter.En gruppledare somheter Naja har hela tiden sagt tillmig: »Du ska inte fråga. Punkt.Slut.«, säger Hakim Nazzal.Han berättar om absurdaarbetsvillkor ute på den skånskalandsbygden. Hakim Nazzal harstädat dels på ett äldreboende ochdels hemma hos gamla människori Bjärred och Lomma utanförLund. Han är anställd av FörenadeService.– Jag har städat två år utan klagomål.Jag ville visa att jag klaradejobbet och har inte varit pappaledigtrots att jag hade rätt till det.Jag har varit anställd på 89,3 procentmen alltid jobbat mer. Jag villedärför ha ett anställningsbevispå heltid men de sa nej.Hakim Nazzal använde sinegen bil när han skulle förflyttasig de tre kilometrarna mellanBjärred och Lomma. Men bilengick sönder. Någon tjänstebil vardet inte tal om utan han fick engammal cykel.– Jag cyklade i tio dagar menvisste att det skulle bli problem.Jag skulle sluta på ett ställe ochbörja på ett annat på samma tid.Med cykel tog det mellan 10minuter och en kvart att förflyttasig mellan arbetsplatserna. Alternativetvar att åka buss. Bussengick 11.28 och tog 20 minuter närHakim Nazzal skulle börja 11.30.– Jag frågade vad jag skullegöra om vårdtagarna klagade närjag kom för sent. Som vanligt blevsvaret: »Du ska göra så här. Du fårstäda kortare tid. Punkt. Slut. Varförförstår de inte cykel- och bussproblemet?Jag trodde det var migde ville anställa, inte min bil. Jagvill inte fuska med städningen.Min religion tillåter inte det, sägerHakim Nazzal.Att följa schemat var en omöjlighetmen Hakim Nazzal fick ävenen otydlig vägbeskrivning och hittadeinte hem till en vårdtagare.Eftersom Hakim Nazzal inte hadenågon mobil i arbetet fick hancykla till en särskild lokal, »telefonhuset«,varifrån han kunde20 alla 4.2007

inga till gruppledaren för att fåen vägbeskrivning.Istället för att visa honomvar vårdtagaren bodde eller gehonom en tydlig vägbeskrivninglät gruppledaren Hakim Nazzalcykla fram och tillbaka mellantelefonhuset och området därvårdtagaren bodde flera gånger.Och hotade dessutom med avdragpå hans lön.– När jag bad att någon skullevisa mig var huset låg svaradegruppledaren att jag skulle få ettbrev dagen därpå, säger HakimNazzal.Brevet kom och där stod detatt Hakim Nazzal var avstängdfrån arbetet med bibehållen lön.Någon dag innan hade han blivitkallad till ett möte med gruppledarenoch två chefer utan att haen facklig representant med sig.– Jag fick ingen möjlighet att förklara.En av cheferna sa bara: Duär här för att svara på mina frågor.Hakim Nazzal kommer frånJordanien och är utbildad farmaceutmed sju års yrkeserfarenhet.Han måste komplettera sinutbildning i Sverige för att kunnajobba inom sitt yrke. Pusslet harinte gått ihop; att försörja familjenmed tre barn, studera och taansvar hemma. Däremot har hanunder semestern tagit ett truckkörkortsom han själv bekostatför att gardera sig mot framtidaarbetslöshet.Sedan intervjun gjordes medHakim Nazzal har han blivitomplacerad till Tetra Pak i Lunddär Förenade Service också sköterstädningen. Han fick en tio dagarsprovanställning. Hakim Nazzaltrivdes med jobbet men företagetfortsatte att systematiskt trakasserahonom bland annat genom attge otydliga instruktioner och läggaupp arbetet efter en heltid trotsatt han bara jobbade 89,3 procent.Nu har han blivit uppsagd pågrund av personliga skäl. Fastighetshar ogiltigförklarat uppsägningen.Sven Lööv, en vårdtagaresom Hakim Nazzal städat hos– VI HAR HAFT STÄDNING i sex åroch aldrig haft någon så bra somunder de senaste två åren när Hakimkommit hit. Han är arbetsam,noggrann och ärlig. Han är enmycket, mycket bra människa. Jagtycker så synd om honom, att hanblivit behandlad så här av städföretaget,säger Sven Lööv.Han har haft avtal om städningmed Lomma kommun som anlitarFörenade Service men har nu sagtupp avtalet.– Det är helt oacceptabelt hurdet här företaget agerar så jaghar ordnat med att mina barn skahjälpa oss i fortsättningen. Jag är75+ och vill ha det lugnt och sköntpå gamla dar och inte ett sånt härkaos med städningen, säger SvenLööv.Han berättar att samma dag somHakim Nazzal hade blivit avstängdringde Naja, gruppledaren, en kvartinnan han skulle komma och sa atthan blivit sjuk.– Då sa jag, det tror jag inte,säger Sven Lööv.EN NY STÄDERSKA KOM. Andradagen var även gruppledaren Najamed.– Det städas alldeles för myckethär! Hakim städar alldeles förmycket, sa hon.Det var otrevligt och jag kändemig kränkt när hon gick runt imitt hem och inspekterade. Jagplockade fram mitt avtal med kommunendär det stod vad som skullestädas och stack under näsan påhenne. Då skrattade hon och börjadesjälv städa, klättrade upp ochtorkade gardinstängerna, berättarSven Lööv.Den nya städerskan kom en gångtill. Sen ringde de tidigt en morgonfrån Förenade städservice och saatt idag blir det städning en timmetidigare än vanligt. Och idag kommerdet en annan städerska.Läs fackets kommentarerSven Lööv förklarade att detinte gick eftersom han och hansfru inte hade hunnit duscha då. Detlyssnade man inte på. Det stod enbil utanför huset en timme tidigarei alla fall.– Städerskan som kom hadeför det första ingen legitimation.För det andra såg det likadant utnär hon gick som när hon kom.Då ringde jag till Naja och taladeom att den här personen som duskickat vill vi inte ha. Svara: Kanni ordna någon som städar lika brasom Hakim gjort i två år. »Jag kommeroch förhandlar, sa Naja.«– Du är inte välkommen i vårthem som du uppförde dig här förragången, sa jag till henne. Najaär aggressiv, arrogant och intemottaglig för argument. Jag sa tillhenne att Hakim är alldeles för braför er, säger Sven Lööv.HAN BERÄTTAR att han haft en arbetsledandefunktion och vet vilkakrav han kan ställa. Men frågarsig samtidigt hur många stackarsmänniskor det finns i Lomma kommunsom är beroende av FörenadeService och inte kan ställa krav.– Jag är så upprörd över hur deburit sig åt mot Hakim att jag varittvungen att ta sömntabletter. Jaghar inte kunnat koppla av det här,säger Sven Lööv.KOMMENTAR FRÅNFÖRENADE SERVICEVi har sökt gruppledaren NajaEl Jerbi för en kommentarutan framgång. Regionchefenför Förenade Service, Ulla-Britt Andersson, säger attdet bara är gruppledaren somkan svara på vad som hänt.Hon vill därför avvakta förhandligenmed facket i slutetav november innan hon självuttalar sig.4.2007 alla 21

Facket kommenterar:»Deras argumenthåller inte«Roger Ottosson är ombudsmani Fastighets och företräderHakim Nazzal. Han har ogiltigförklaratuppsägningen ochbegärt en förhandling medFörenade Service.»Det känns som om de harbestämt sig och vill ha bortHakim. Det spelar ingenroll hur han jobbar, säger RogerOttosson.Han bekräftar att Hakim Nazzalhar fått otydliga, muntliga instruktionerpå Tetra Pak som han varomplacerad till.– Jag kunde ta hål på deras argumentdirekt när de sa att Hakimgjorde ett dåligt jobb. Och de backade.Tetra Pak är ett jättestort ställeoch enligt de som jobbar där tar detett år att hitta alla kontor. Man kaninte bara säga: Gå till F 12, till ennyanställd. Det är inte rättvist attgöra en bedömning efter en vecka.Företaget måste dessutom geskriftliga instruktioner.Förenade Städservice sägeräven att Hakim Nazzal inte hinnermed det han ska.– Samma sak här. Deras argumenthåller inte. Vi har ett tidlöneavtalvilket betyder att manjobbar en viss tid i normal takt ochfår betalt för den tiden. Är maninte klar med det som var planeratfår man säga till arbetsledaren.Det står inget i avtalet om attman ska hinna med ett visst antalkvadratmeter på en viss tid, sägerRoger Ottosson.Vad är företaget ute efter?– Det kan egentligen bara företagetsvara på. Det har varit någonkonflikt mellan gruppledaren ochHakim. En verbal konflikt. Menjag kan känna att det ligger någotannat bakom.I slutet av november ska det bliförhandling.Hans Öhlund, ordförande i Fastighetsanställdas förbundVarför har medlemmarnai Fastighets så låga löner?»Vi har lyckats få upplägsta lönen, det vill sägaingångslönen, och den ärhögre än på många andra områden.Problemet är att sen händerdet ingenting. Städföretagenvärderar inte kunskap och ärinte beredda att betala för högrekompetens, säger Hans Öhlund.Flera faktorer påverkar, blandannat att det är stor rörlighet ibranschen. Städföretagens kontraktmed kunderna löper ofta påkort tid och man vet inte om kontraktetkommer att förlängas. Detresulterar i ett kortsiktigt tänkandeoch företagen är därför inteberedda att investera i de anställdaskompetens utveckling.– Företagen konkurrerar iprincip bara om priset och detverkar också vara det enda kundernabryr sig om. Det går förekvalitet, säger Hans Öhlund.Vid första anblicken kan ettstädföretag verka seriöst. Företagetbetalar skatter och avgiftermen lägger anbud på en nivå såatt det går minus.– Skillnaden mellan seriösaoch icke seriösa företag är liten.Marknaden domineras av enhandfull företag men man kaninte lita till hundra procent på destora heller. De smutsar ner siggenom att inte betala rätt lönereller andra avtalsenliga ersättningar.Vi borde inte ha någraärenden där. Bevisa att ni är seriösa,ni som säger att ni är det ochhåll inte på att schackra med felaktigalöner, säger Hans Öhlund.Hur kan städarnas arbetsvillkorförbättras?– De som jobbar i branschenhar rätt att jobbai sin egenarbetstakt. Enperson som äranställd på åttatimmar skainte jobba merför att bli klarmed ett visstantal kvadratmeterutaninformeraHans Öhlund,ordförande iFastighets.arbetsledaren om allt inte är klartnär arbetstiden är slut. Om maninte gör så här pressas folk att jobbaövertid utan att ens få betalt.Det finns dessutom en utbildninganpassad till branschenmen intresset är inte så stortbland städarna att gå den härutbildningen eftersom det intepåverkar lönen.Varför behandlar många arbetsledare,som ofta själva varit städare,de anställda så dåligt?– Det är ingen ursäkt menmånga i den positionen har förmodligenett fruktansvärt tryckuppifrån. De sitter på en mellannivåoch måste prestera ett resultat.Dessutom är det vanligt attarbetsledarna är dåligt utbildade.Många av Fastighets medlemmarhar dåliga kunskaper omsamhället och vet faktiskt intevad facket står för trots att deär medlemmar. Vad har du förkommentar?– Jag tror att det tyvärr är såpå hela arbetsmarknaden menvi har dessutom många invandrarebland våra medlemmar. Detär ett stort problem att de får sådålig utbildning i svenska ochsamhällskunskap.FOTO: P A HAMMARSTRÖM22 alla 4.2007

AVDELNINGEN FÖR NYHETER, NOTISER OCH BASFAKTA – BESÖK ÄVEN WWW.ALLA.LO.SEtext. Madeleine Randquist (om inget annat anges)Kamp för rättvisaMANIFESTATION. Det kokar i LO-leden – ochvem har väl inte blivit både arg och besviken påden borgerliga regeringens utförsäljning avrättvisan. De hårresande försämringarnaav ekonomin för sjuka och arbetslösa görlivet otryggt för alla löntagare. Nu gårfacket ut i protestaktioner över helalandet mot regeringens orättvisaklasspolitik. Kom med du också!ILLUSTRATION. SARA TELEMANVar med och visa vad du tycker! Protesteramot nedskärningar och enorättvis, löntagarfientlig politik! Pånästa sida kan du läsa om två av lo-förbundens,Kommunals och IF Metalls,protestaktioner runt om i landet. Ävenandra förbund genomför manifestationer,namninsamlingar med mera.Om ditt förbund inte har någon aktivitetdär du bor och arbetar – häng på deandra förbundens manifestationer!Den 19 december genomför lo ochfackförbunden en stor gemensam manifestation.Kom med du också om du är iStockholm den dagen!FLER JOBB, BÄTTRE JOBB – SLUTA1. STRAFFA SJUKA OCH ARBETSLÖSAFörsämringar för sjuka och arbetslösagör livet otryggt för alla löntagare.SÄLJ INTE UT VÅR2. GEMENSAMMA EGENDOMSjukhus, statliga företag, allmännyttansbostäder – borgarna vill sälja allt.SATSA PÅ VÄLFÄRD – INTE3. SKATTESÄNKNINGAR FÖR RIKASlopad förmögenhetsskatt och pigavdragär inte välfärd annat än för deredan rika.ProgramDen 19 december i Stockholm:Samling på NorraLatins skolgård kl 17.30.Kl 18 startar ett fackeltågsom går mot Mynttorgetdär riksdagen har sina lokaler.Svensk Pop underhållerpå Mynttorget frånklockan 18.00 och till ochmed då hela fackeltågethar anlänt. Därefter talarLOs ordförande WanjaLundby-Wedin.4.2007 alla 23

alla.lo.se | aktuellt»Vi kämpar så länge detKAMP FÖR RÄTTVISA. Vi skahålla på så länge det behövs!Tills regeringen backar från sinaförsämringsbeslut. Under parollen»Kamp för rättvisa« demonstrerarKommunal varje torsdagklockan 12 på Mynttorget iStockholm. Den centrala aktivitetenkompletteras med motsvarandeutåtriktade lokala ochregionala aktiviteter runt om ilandet.mas så att de äger rum mellan den20:e och 25:e i varje månad, alltsåsamma dag som utbetalningarnafrån Kommunals a-kassa går uttill arbetslösa medlemmar.Tid, plats ochtyp av aktivitetfår man redapå genom attkontakta Kommunalsavdelning.Det är intesäkert att manifestationenalltidgenomförspå centralorten ilänet, utan manDavidSamuelsson,Kommunalkommer att ha aktiviteter också ilänets kommuner.– Avdelningarna styr detta själva.Det viktiga är att Kommunaloch resten av fackföreningsrö-Kommunals informationschefDavid Samuelsson berättar:– På många håll blir detsoppkök, för att visa på hur regeringenspolitik gör många somredan har det svårt ännu fattigare.Därför kommer de regionala/lokala manifestationerna att tajrelsensyns och hörs. Våra medlemmardrabbas oerhört hårt avregeringens olika beslut. »Kampför rättvisa« är ett sätt att visaöppet vad vi tycker och vad vi kräver.David Samuelsson framhålleratt kampanjen inte är en tillfälligaktivitet. Kommunal tänker hållapå så länge det behövs. Men hursannolikt är det att den borgerligaregeringen tar intryck?– Det kan vi inte veta. Hittillshar de knappast visat sig varalyhörda eller lyssnat på protesterna,men vi kan inte stillatigandestå och se på när den generellavälfärden slås sönder på ett systematisktsätt.För, säger David Samuelsson,den borgerliga regeringens försämringarär ett led i en myck-»Det kokar bland IF Metalls meVI KRÄVER BARA RÄTTVISA.Så heter IF Metalls kampanjunder hösten och vintern2007/2008. Startskottet gick iseptember med de årligadialogdagarna och IF Metallträffarnasom förbundsledningenoch alla ombudsmännen påförbundskontoret deltar i.Förbundets 52 avdelningargenomför dessutom så mångaarbetsplatsbesök som det baragår.Syftet är att få igång den politiskadiskussionen bland medlemmaroch förtroendevalda. Ochunder Rättviseveckan, vecka 50,blir det mängder av utåtriktadeaktiviteter.IF Metalls informationschefLars Ankarfjäll har en hel packemed tidplaner, program och preliminäraresultat från den pågåendeenkätundersökningen blandmedlemmarna.Ilskan ochfrustrationenöver orättvisornaoch regeringensattacker påvälfärden kokarbland IF Metallsmedlemmar.– Den borgerligaregeringensLars Ankarfjäll,IF Metallsystematiska slag mot löntagarnahar helt klart skapat ett aktiveringsbehovbland medlemmarna.– Vi har till exempel haft såmånga sökande till IF Metalls fackligakurser att alla som velat intefått plats. Och det visar sig att varannanmedlem antingen är ellerskulle vilja engagera sig politiskt.– Svaren på den enkät som videlar ut på alla arbetsplatsbesökär väldigt tydliga. Medlemmarnavill att kongressen nästa år fokuseraspå frågor om a-kassan ochresten av den sociala tryggheten.Under parollen »Vi kräver bararättvisa« satsar IF Metall stort påarbetsplatsbesök.Under vecka 50 – förbundetsRättvisevecka – kommer IF Metallockså att synas utåtriktat på gatoroch torg. Det blir torgmöten, affischer,namninsamlingar ochmycket mer.Avdelningarna ansvarar för delokala och regionala aktiviteternaantingen själva eller i samarbetemed andra förbund och/eller lodistriktet.24 alla 4.2007

ehövs«et medveten och väl genomtänktstrategi. Särskilt moderaterna harlärt sig läxan från förr, när mantalade öppet om ett systemskifte– och fick kalla handen av väljarna.Systemskifte vill moderaternafortfarande, men nu har man enny strategi för att nå dit.– Det hela går ut på att skapa enbåde mental och ekonomisk klyftamellan dem som arbetar och demsom inte har jobb, säger DavidSamuelsson. Att få dem som harjobb att släppa solidaritetstankenoch acceptera mer av privata kompletteringslösningar.Varför betala för dem som intearbetar? Hela moderatpolitikenidag går ut på att ställa dennafråga, både direkt (som mangjorde i valrörelsen) och indirekt.dlemmar«Lars Ankarfjäll uppmanar allafackligt aktiva, medlemmar ochsympatisörer att delta i de aktivitetersom genomförs under höstenoch vintern.– Både vi och andra förbundsamt lo genomför manifestationer,namninsamlingar och andraaktiviteter runt om i hela landet.– Delta! Visa vad du tycker! Om»ditt« förbund inte har någon aktivitet,häng på de andras!Det finns också andra bra sättatt sätta press på beslutsfattarna.Skriv insändare, blogga, chatta.Eller fråga politikerna direkt:– Ta kontakt med borgerligariksdagsledamöter och frågahur de har röstat om till exempela-kassan och hur de tänker röstaom kommande regeringsförslag.Den borgerligaregeringensfördelningspolitikVisst har moderaterna ochderas allianspartier i regeringenen fördelningspolitik!Den är hur tydlig som helstoch den är både välplaneradoch noga genomtänkt.Problemet för oss som inte ärmångmiljonärer är att den fördelarpengarna åt fel håll.Men genomtänkt är den –de förmögna ska bli rikareoch de som har svårt attfå pengar och månad att gå ihopska helst bli riktigt fattiga.Det ska vara skillnad på attarbeta och inte arbeta. Brytautanförskapet. Leva på bidrag.Ska bli lönsammare att välja attarbeta. Orden avslöjar strategin.Dels ska den som är för sjuk föratt arbeta eller som står längstbak i kön till ett jobb skämmasför detta. Dels ska majoritetensom trots allt fortfarande har ettjobb fås att ta avstånd från sjukaoch arbetslösa medmänniskor.Jobbavdraget, det vill sägaskattesänkning för alla förvärvsarbetande(men inga pensionärer,sjuka, arbetslösa eller föräldralediga)infördes den 1 januari2007. Vid årsskiftet tas ett andrasteg i jobbavdraget, som höjsmed 100–250 kronor. Fortfarandebara för förvärvsarbetande.NÅGRA FÖRSÄMRINGAR 2007Avskaffat avdrag för fackföreningsavgiftoch avgift tilla-kassan.Kraftigt höjda avgifter tilla-kassan.Från den 1 juli 2007 kostar trafikförsäkringspremien32 procentmer på grund av en ny skatt.Om regeringen gör allvar av attbryta ut trafikskadorna frånsjukförsäkringen, blir bilförsäkringenrejält mycket dyrare från2009.Massor av regeländringari a-kassan som urholkar försäkringsskyddetför alla arbetslösa.Gå tillbaka till årets alla nyhetsartiklarpå www.alla.lo.seoch repetera.FLER FÖRSÄMRINGAR I A-KASSANRegeringen har visserligen sagtatt den ska lämna a-kassan ifredunder 2008. Men det blir ändåtvå nya försämringar till årsskiftet:Ytterligare två karensdagarinförs, så att den som blir arbetslösfår gå 1,5 veckor utan ersättningi stället för tidigare envecka.Ersättningsdagarna för deltidsarbetslösabegränsas tillhögst 75 dagar (tidigare 300).SJUKFÖRSÄMRINGARNAS ÅR2008 blir sjukförsäkringsförsämringarnasår.När detta trycks är besluten iriksdagen inte tagna ännu, menlär komma att bli av senast veckanföre jul. Vissa försämringarbörjar gälla direkt, den 1 januari2008. Andra vill regeringen fåprincipbeslut på nu för att återkommamed konkreta lagförslagunder våren.1 JANUARI 2008sgi ska multipliceras med 0,97före beräkning av exempelvissjukpenning. Detta sänker sjukpenningeni praktiken till 774.2007 alla 25

alla.lo.se | aktuelltprocent av den sjukpenninggrundandeinkomsten.Rätt för alla arbetsgivare somvill att begära sjukintyg från förstasjukdagen.Socialförsäkringsnämndernaavskaffas och därmed en viktigdel av insynen i socialförsäkringssystemet.(Se separat artikel omden nya beslutordningen förbland annat sjuk-/aktivitetsersättningoch arbetsskadelivränta påsidan 30–31).1 JULI 2008Regeringen planerar att riksdagenföre årsskiftet ska fatta principbeslutom försämringar somplaneras till den 1 juli 2008:Stegvis sänkning av sjukpenning.Ny skärpt prövning av arbetsförmågan.Ny så kallad minskningsregel.Detaljer om de planerade försämringarnafinns på www.alla.lo.se/zino.aspx?articleID=10986.FÖRDELNING TILL DE RIKADen borgerliga regeringens fördelningspolitikger till de rika:När fastighetsskatten blir enavgift på högst 6 000 kronor omåret, är vinnarna de med de dyraste,finaste villorna i de »bästa«lägena. De flesta andra betalarnästan lika mycket som förr och såtillkommer en ränta på 0,5 procentsom ska betalas på uppskovsbelopp,även på »gamla« sådana.Förmögenhetsskatten avskaffashelt, retroaktivt från och med2007. Denna skattesänkning delfinansierasmed att avdraget förprivat pensionssparande sänks till12 000 kronor per år från dagensdrygt 20 000.Fler möjligheter att göra pigavdrag.Från årsskiftet får man göraavdrag även på förmånsvärdet avhushållsnära tjänster som någonannan, till exempel arbetsgivaren,har betalat.Borgarna backar!PENSION. Från och med den1 januari 2008 återställs pensionsrättenför personer medsjuk-/aktivitetsersättning.Den framtida ålderspensionenska åter bygga på 93 procentav den så kallade antagandeinkomsten.Under hela 2007 harpensionsrätten varit 80 procent.Skulle 80-procentsnivån ha fåttbestå, skulle det ha medfört lägreålderspensioner för alla »förtidspensionärer«.Från 65 års ålder –och livet ut. Exempel: En 55-åringmed hel sjukersättning skulle haförlorat 500 kronor i månaden ochen 30-åring 1 500 kronor i månaden.Riksdagsmannen Tomas Eneroth(s) är den som drivit fråganända sedan den borgerliga regeringenunder hösten 2007 offentliggjordeförsämringen och sedandrev igenom beslutet i riksdagen.– Det som gjort mig så upprördär att regeringen väljer att försämraekonomin för dem som intekan göra något själva för att motverkaeffekterna. Här slår man påmänniskor som mist sin arbetsförmågapå grund av svår sjukdomeller skador från ett hårt arbetsliv.– De 1,7 miljarder kronor somregeringen har sparat under 2007är för övrigt exakt samma summasom förmögenhetsskattenhar sänkts med under samma tid.Tydligare än så kan inte regeringensfördelningspolitiska ambitionerbeskrivas!Men nu har den borgerligaregeringen till slut backat ochlovar att återställa pensionsrättentill de 93 procent som gäller enligtfempartiöverenskommelsen från1994 om ålderspensionerna. I detpressmeddelande som gick ut förstaveckan i november lindas återställarenin i diverse vackra ord.I själva verket insåg nog regeringenatt de hade målat in sig i etthörn.Socialdemokraterna har underhela året pekat på att försämringenär ett solklart brott mot pensionsöverenskommelsen.Vadskulle det då vara för mening medatt utreda förutsättningarna fören ny bred uppgörelse (om framtidenssocialförsäkringar) tillsammansmed en regering som bryterdet förra avtalet så fort som de fåttregeringsmakten?ILLUSTRATION. SARA TELEMAN26 alla 4.2007

»Människan måstegå före systemen«Tomas Eneroth är socialdemokraternastalesman i socialförsäkringsfrågor.Det är myckettack vare hans agerande i riksdagensom regeringen till sluttvingats backa från sin försämringav förtidspensionärernaspensionsrätt.Tomas Eneroth är naturligtvisglad över segern i dennafråga – men samtidigt bådearg och oroad över den borgerligaregeringens fortsatta försämringar.Allt kommer en eventuellsocialdemokratisk regering inteatt kunna återställa – men principenom en generell och solidarisktfinansierad välfärd står fast.Det låter ju fint och vi har hörtorden förr i högtidstalen, men vadbetyder de i praktiken? Och varförär det så tyst från socialdemokraternaom socialförsäkringsfrågorna?– Nja, tyst skulle jag väl intesäga att det är, svarar Tomas Eneroth,men området uppfattas nogsom rätt »tekniskt« och har därförsvårt att få genomslag i medierna.Det är så mycket annat, merlättfattligt och lättdebatterat, somkonkurrerar om utrymmet. Samtidigtska sägas att det är flera årkvar till valet 2010, och att partietbehöver den här tiden för att utarbetaen politik som håller ocksåför framtiden.Att socialförsäkringsfrågornainnehåller många »teknikaliteter«och därmed kan vara svårgreppbaraför medierna visas tydligt avpensionsfrågan. Den stora glädjandenyheten om återställarenfick några notiser men överflygladesrejält av den massiva rapporteringenoch debatten kringen viss moderat statssekreteraresutekväll.Men det fackliga engagemangetska inte begränsas av mediasrapportering eller tystnad.Nu, mer än någonsin, gäller detatt fackliga försäkringsrådgivaresprider kunskaper och hållerdebatten levande på arbetsplatserna.FLER FACKLIGA TILL RÅDSLAGET!Tomas Eneroth vill gärna görareklam för de pågående socialdemokratiskarådslagen. Ett av demhandlar om välfärden, inklusivesocialförsäkringar och allmännapensioner. Tomas, som själv har enfacklig bakgrund, tycker att det ärviktigt att så många fackligt aktivasom möjligt deltar i rådslaget.– Nu formar vi framtidens politik!Och den här gången har vi tidoch utrymme att göra det såsomarbetarrörelsen traditionellt hargjort, genom att lyssna på medlemmaroch sympatisörer. Mendet ställer krav på oss alla, ävenpå dem som är kritiska och knyternäven i byxfickan, att göra sinaröster hörda.– Du frågade vad principen omen generell och solidariskt finansieradvälfärd betyder i praktiken.Ja, det är en av de saker sområdslaget ska ge underlag till. Tvåsaker är viktiga, tycker jag: Människanska sättas framför systemet.Det är det första. Det andraär att systemet, hur det än kommeratt se ut i framtiden, måsteha stark legitimitet både hos deenskilda människorna och hosparterna på arbetsmarknaden.Till dem som deltar i socialdemokraternasrådslag om välfärdenhar Tomas Eneroth ett råd:Skäms inte för era åsikter ochhuka inte, utan säg vad ni tycker.»Så vill jag att välfärden inklusivesocialförsäkringarna ska fungeraTomas EnerothARBETE Riksdagsledamot försocialdemokraterna, partiets talesmani socialförsäkringsfrågorÅLDER 40 årTIDIGARE ARBETSLIV Metallarbetarepå Hammarstedts i Växjö(nuvarande Autoliv)FACKLIG BAKGRUND IF Metall, huvudskyddsombudoch ledamot avklubbstyrelsen på HammarstedtsFAMILJ Fru och barnBOR VäxjöGÖR PÅ FRITIDEN Spelar trumpet iKosta MusikkårSENAST SEDDA FILM Little MissSunshineSENAST LÄSTA BOK Jens Orback:Medan segern firades. En bok ommin mamma.BRINNER FÖR Människor som slitsut i arbetslivet – rättvisa för demsom drabbats och ett stopp fördåliga arbetsmiljöer så att allakan gå i pension oskadade.för mina barn och barnbarn«, ären bra utgångspunkt.OMSTÄLLNINGSTRYGGHETSocialförsäkringssystemets syfteär stöd i omställningen, anserTomas Eneroth. Vi har försäkringarsom är tänkta att ge inkomsttrygghet.Två exempel: Sjukförsäk-4.2007 alla 27

alla.lo.se | aktuelltVi har från politiskt håll underskattat spräng -kraften i att många känner sig illa behandlade,ja rent ut sagt kränkta av handläggningenpå Försäkringskassan, arbetsförmedlingeneller inom sjukvården. Man ska inte behövaha advokat med sig till Försäkringskassan.Rätten att bli korrekt bemött ska finnas ändå.«ringen ska stödja när man gårfrån frisk till sjuk och sedan tillbakatill arbetet. Arbetslöshetsförsäkringenska stödja när man går frånarbete till arbetslöshet och tillbakatill arbete. I båda fallen behövsett större ansvarstagande frånarbetsmarknadens parter. Det ärtill exempel inte alldeles säkert attFörsäkringskassan är rätt instansför att hantera rehabiliteringsfrågorna.– En bred uppslutning från fackoch arbetsgivare är en del av förutsättningenför att vi ska fortsättaha ekonomisk trygghet iomställningen. Om både statenoch arbetsmarknadens parterskulle samverka på ett tydligaresätt, så ökar också möjligheternaatt alla som har arbetsförmågaockså får arbeta.Exakt hur det ska gå till, finnsdet inga färdiga förslag till. MenTomas Eneroth ser alltså en trepartssamverkanmellan arbetsmarknadensparter och statenframför sig. Parternas bidrag skullekunna vara ett omställningsavtaldär rehabilitering ingår.PARTERNA ÄR NYCKELNBetyder det att du anser att manska lyfta ut delar av socialförsäkringssystemetoch lägga över påparterna?– Nej, egentligen inte. Ett sammanhålletgenerellt socialförsäkringssystemär både rättvist ochekonomiskt rationellt, eftersomkostnaderna blir lägre om riskernautjämnas på hela befolkningen.Vi har dessutom som politikerett ansvar inte bara för dem somär inne på arbetsmarknaden utanockså för dem som av olika skälstår utanför.– Men arbetsmarknadens parterär nyckeln ändå, eftersom deså att säga förfogar över jobben.Jag återkommer till hur viktigtdet är att socialförsäkringssystemetuppfattas som legitimt av parterna,att det känns som »vårt system«.– Därför är det dubbelt olyckligtatt den borgerliga regeringenavskaffat försäkringsdelegationernaoch tänker avskaffa socialförsäkringsnämnderna.Socialdemokraternavill försöka hitta enmodell för ett starkare inflytandeför förtroendevalda, till exempelfrån parterna.Tomas Eneroth tycker inte attdet är rätt väg att slå ihop sjukförsäkringoch arbetslöshetsförsäkringsom man gjort i Norge.Däremot borde vi försöka hitta engemensam ingång för de försäkradeoch en lokal/regional modellför demokratisk insyn och inflytande.Inflytandet för förtroendevaldabör utvecklas, inte avvecklassom regeringen vill.RÄTTEN TILL ETT GOTT BEMÖTANDEVi samtalar vidare och återkommertill legitimitetsfrågan. TomasEneroth vill att socialdemokraternaska gå till val på ett socialförsäkringssystemsom kan uppfattassom legitimt av hela befolkningen.– Här har vi dels det gamla problemetmed att folk hamnar »mellanstolarna« (för frisk för sjukpenning,för sjuk för a-kassa), dels renabemötandefrågor, säger TomasEneroth. En gemensam ingångtill exempelvis sjukförsäkringVisst kan moderater hoppa av och bli sossarSundbyberg, är Stockholmskommunendär moderaterna Michael Spiraoch Arne Wijkman tröttnade på denborgerliga politiken och gick över tillsocialdemokraterna. Motiveringen,som den framfördes i en debattartikelav den 9 augusti 2007 i SvenskaDagbladet känns onekligen väldigtaktuell också i rikspolitiken:»Inom moderaterna i Sundbyberghar det länge inte varit möjligt att diskuteraviktiga frågor under demokratiskaformer. De stora frågorna harbeslutats av ett fåtal, över huvudetpå oss andra. Efter alla ledaravhopp/-avsättningarråder det ledningskaosinom moderaterna, somnegativt har påverkat den förda politiken.Det går inte att kombinera ettinre kaos med en ansvarsfull politik.De stora ledningsproblemen inommoderaterna och alliansen gör attvi för sundbybergarnas bästa väljeratt gå över till socialdemokraterna.«Michael Spira,tidigare m – nu (s)Arne Wijkman,tidigare m – nu (s)FOTO. ULF LODIN28 alla 4.2007

och arbetslöshetsförsäkring – ochinsyn från förtroendevalda i systemet– skulle kunna motverka attmänniskor hamnar helt utanför.– Vi har från politiskt håll sysslatför mycket med ersättningsnivåeroch tekniska modeller ochunderskattat sprängkraften i attmånga känner sig illa behandlade,dåligt bemötta, ja rent ut sagtkränkta av handläggningen påFörsäkringskassan, arbetsförmedlingeneller inom sjukvården.Man ska inte behöva ha advokatmed sig till Försäkringskassan,säger Tomas Eneroth. Rätttenatt bli korrekt bemött ska finnasändå.LÅGT I TAKEn annan viktig fråga som rörlegitimiteten är inkomstbortfallsprincipen.Allt fler slår i inkomsttaken,inte minst i akassan menäven i sjukförsäkringen. För allamed inkomst över taket (som isjukförsäkringen är cirka 25 000kronor per månad och i a-kassan18 700 kronor per månad) blirersättningen inte 80 procent utani många fall betydligt lägre.För de arbetslösas del har delåga ersättningarna lett till kompletterandeförsäkringar. Numerafinns inkomstförsäkring inomi stort sett alla akademikerförbund,flertalet tco-förbund ochnumera också en del lo-förbund.– Jag är orolig för en utvecklingdär de fackliga organisationernaförhandlar fram egna trygghetspaket,säger Tomas Eneroth. Jagförstår att det är fackligt rationelltatt exempelvis teckna inkomstförsäkring,men i förlängningenurholkar det legitimiteten hos detgenerella system som vi alla ändåytterst vill ha.Kommer socialdemokraternaalltså att gå till val på höjdainkomsttak? Tomas Eneroth svararatt partiet redan lovat höjdatak i a-kassan. I sjukförsäkringenskulle ett höjt tak till 10 prisbasbelopp(cirka 34 000 kronor permånad nästa år) kosta cirka 700miljoner kronor.– Vi vill återställa den nivånsom ju den förra (s)-regeringeninförde. Ett generellt system börju ge inkomstkompensation till såmånga som möjligt. I dag, med deöverskott som finns i statsbudgeten,skulle det gå. Men det är somsagt långt till nästa mandatperiod.Om vi vinner, måste vi se vaddet är för situation då.PRESSA BORGARNA LOKALT!Innan vi skils åt, går vi igenomnågra av de nya försämringarför löntagarna som den borgerligaregeringen vill driva igenom iriksdagen före den 20 decemberoch sedan till våren. Tomas Enerothsitter själv i riksdagen ochträffar borgarnas riksdagsledamötervarje dag.– Jag har väldigt svårt att troatt alla dessa, ens alla moderaternasriksdagsledamöter, känner sigbekväma med hela den borgerligapolitiken. Många av regeringensförslag är ju sådana som kraftigtförsämrar vardagen för derasgrannar, vänner, före detta arbetskamrateroch andra på hemorten.Egentligen räcker det medatt några stycken av de borgerligaskulle bryta »allianslinjen«i en omröstning för att förslagetska falla. Det skiljer sju mandat iriksdagen mellan det borgerligablocket (m+fp+c+kd) och socialdemokraternasamt (v) och (mp).– Det skadar ju inte att »våra«partivänner, sympatisörer – jakort och gott alla som vill ha etträttvisare samhälle, inte minstalla fackligt aktiva – sätter litepress på »sina« borgerliga riksdagsledamöterlokalt. Ring dem!Mejla eller skriv till dem! Tala omvad ni tycker!Nu är det visserligen väldigthård press på de borgerliga attrösta för alla regeringsförslag.Partierna gör sitt yttersta för atthålla ihop regeringen. Men manvet ju aldrig.Panelen:RONNY FRITHIOF»Gärna medalj,men först enrejäl pension«,så gick snacketnär ATPn skulleinföras i slutet av 50-talet.Motståndarna då var Högerpartietsom idag bytt namntill Moderaterna, eller DetNya Arbetarpartiet. En ulv ifårakläder. Olika namn mensamma värderingar.Jag tycker det är skamligtatt räkna ner pensionernaför alla de människor somslitit ut sig för att Djursholmsdirektörernaska fåsitta med feta bankkontonsom de slipper skatta för.Varför kan inte vi arbetareockså få ha en någorlundatrygg ålderdom? Tack TomasEneroth som slagits motborgerligheten så att de sombyggde Välfärdsstaten Sverigeäven får njuta frukternaav slitet! Varför ska det varaså svårt att respektera människor,speciellt människorsom har det svårt?Jag blev själv arbetslösi mars 2005 och besöktearbetsförmedlingen i Huddinge.Vid själva inskrivningenblev jag korrekt bemött aven trevlig Af-representant.Två veckor senare närjag var på det obligatoriskainformationsmötet komförnedringen i form av enruskigt dominant Af-representantsom klart och tydligtmarkerade att vi arbetssökandeminsann skullegöra som vi blev tillsagda.Annars skulle hon minsanninformera respektive a-kassa så vi blev avstängda.Hela mötet gick ut på attsom arbetslös ska du inteifråga sätta något som arbetsförmedlingenspersonalhittar på.4.2007 alla 29

erna skrotasSammanfattningen och3. andra handlingar i ärendetgår till beslutsfattaren (som ocksåär en Försäkringskassetjänsteman).Beslutsfattaren får någradagar på sig att läsa in sig på ärendetoch sen träffas föredragandeoch beslutsfattaren för att gå igenomärendet.Beslutsfattaren fattar4. beslut och skickar det tillden försäkrade.Nya omprövningscentra inrättasOm den försäkrade är missnöjdmed beslutet, kommer det att ståi beslutet att hon/han ska begäraomprövning hos Försäkringskassansomprövningscenter som ären kommande ny funktion på Försäkringskassan.När detta skrivs och trycksfinns de inte ännu, men tankenär att det ska finnas ett omprövningscenteri Stockholm och ett iJönköping.MÖJLIGHET ATT ÖVERKLAGAOm den försäkrade efter omprövningscentretsbeslut fortfarande ärmissnöjd, kan hon/han överklagatill länsrätten och så vidare. (Läsmer i LO:s Grundbok för försäkringsrådgivarei kapitlet »Överklaga«.Från och med länsrätten blirdet inga förändringar i körschematför överklaganden.)Nya basbelopp för 2008DET VANLIGA PRISBASBELOPPETDet vanliga prisbasbeloppet förår 2008 blir 41 000 kronor(en höjning med 700 kronor från2007, då prisbasbelopp varit40 300 kronor).DET FÖRHÖJDAPRISBASBELOPPETDet förhöjda prisbasbeloppet förår 2008 blir 41 800 kronor(en höjning med 700 kronor från2007, då det förhöjda prisbasbeloppetvarit 41 100).INKOMSTBASBELOPPETInkomstbasbeloppet för år 2008blir 48 000 kronor(en höjning med 2 100 kronor från2007, då inkomstbasbeloppetvarit 45 900 kronor).SAF-LOblir inte klar förrän strax före jul.Vi lägger ut information på www.alla.lo.se så fort som vi vet mer!LÄS SAMMANFATTNINGENEn sammanfattande broschyrmed de nya villkoren hittar dudock redan nu på www.alla.lo.se/document/Villkor_avtalspension_SAF-LO.pdfLäs mer på alla.lo.seDu hittar mer information på Allawebbenfrån veckan före jul.Om förhandlingarna mellan LOoch Svenskt Näringsliv samtupphandlingsprocessen går somplanerat, kommer vi att veta merom 2008 års nyheter veckanföre jul.Titta in på www.alla.lo.se då!Om du anmäler dig till Alla-webbensnyhetsbrev så får du ett mejlnär nyheterna läggs ut.Boka medlemskvart!Den 1 december 2007 öppnarden nya webbadressenwww.medlemskvart.lo.seSidan är ytterligare ett verktygför LO-förbunden att nå allade medlemmar som inte haren »egen« försäkringsrådgivare.Den som vill ha en medlemskvart,fyller i namn och andrakontaktuppgifter, inklusive vilketförbund man tillhör.Anmälningarna skickas till respektiveförbundsavdelning, somansvarar för att en försäkringsrådgivarekontaktar medlemmen.Det kan göras som en central aktivitetpå avdelningen – eller genomatt du som är försäkringsrådgivarefår uppdraget att kontakta ochgenomföra medlemskvarten.Om du är rådgivare på enarbetsplats, ska du naturligtvisköra medlemskvartar regelbundetmed medlemmarna. Det kanhända att någon som anmäler sigvia webbsidan inte är medlem.Medlemskvartsbokningen är juöppen för alla. Om du får den personensom kontaktuppdrag, börjardu självklart med att värvahenne/honom som ny medlem!Varje förbund och avdelningbestämmer själv hur man ska jobbamed anmälningarna. Du kommeratt få mer information frånditt förbund/avdelning.Vi återkommer självklart ocksåhär i tidningen Alla med mer informationoch lägesrapporter.www.medlemskvart.lo.se4.2007 alla 31

alla.lo.se | aktuellt»Var medoch skapaframtidenspolitik!«Socialdemokraterna omprövar nu sin politikpå bred front och gör det bland annat i form avrådslag. Alla intresserade, även icke-medlemmar,är välkomna att delta. Ett av flera teman är välfärd.Det uttalade syftet är att lyftapå locket, öppna dörrar ochsläppa in fler synpunkter ochidéer. Tidningen Alla har träffattvå av de ledande politikerna i välfärdsrådslagetoch de uppmanaralla fackliga att delta.I sitt inledningsanförande påpartiets framtidsdagar i novemberbeskrev Mona Sahlin det somatt »taket nu är lyft i framtidsdebatten«och att det som gäller äratt »tänka nytt, fritt och stort«.Stefan Löfven och Amela Hodzicär två av dem som ingår i styrgruppenför välfärdsrådslaget.Båda anser att det är oerhörtviktigt att lo-förbundens medlemmartar plats i rådslagsarbetet.Det är ju de som drabbas hårdastav nedskärningar i exempelvisförsäkringssystemen.– Välfärd för mig är att alla harmöjligheten att uppnå sina livsdrömmar.Välfärd får aldrig blibara »frånvaron av ofärd«. Om tillexempel folk »hamnar mellan stolarna«i systemen, är det ett teckenpå att välfärden inte fungerarsom den ska. Vi får aldrig sättasystemen före människan, sägerStefan Löfven.Amela Hodzic tycker att poli-Stefan LöfvenARBETE Förbundsordförandei IF MetallÅLDER 50 årTIDIGARE ARBETSLIV SvetsareFAMILJ Fru och två »bonusbarn«BOR StockholmGÖR PÅ FRITIDEN Teater, bio,tikens roll är att skapa förutsättningarför att människor ska kunnakänna sig trygga och delaktiga.Socialdemokratin nådde inteända fram under de senaste mandatperiodernamen grundvärderingarnahåller.– Vi ska vara stolta över allt vibyggt upp. Och vi ska vara medvetnaom att Sverige internatio-promenader – och fritidshuset iÖrnsköldsvikSENAST SEDDA FILM »Svartanejlikan«, om Harald Edelstam iChile 1973SENAST LÄSTA BOK »Svinalängorna«av Susanna AlakoskiBRINNER FÖR Rättvisa!32 alla 4.2007

nellt sett är en förebild på välfärdsområdet.Nu är det dagsatt titta framåt och hitta nya lösningarsom håller en lång tidfram-över – men utan att tappade grundläggande värderingarna.Både Amela och Stefan försäkraratt socialdemokraternas pågåenderådslag (och det kommande,Amela A HodzicARBETE Politisk sekreterare (s)i Malmö stadÅLDER 33 årTIDIGARE ARBETSLIV FörsäkringstjänstemanFolksam, bland annatpå flerspråkiga rikskundtjänstenFAMILJ Make och två sönerBOR MalmöVi vill ha flerfackliga röster ipolitiken! StefanLöfven och AmelaHodzic uppmanarförsäkringsrådgivarnaatt delta ivälfärdsrådslaget.under 2008) är på djupaste allvar.Partiet har blivit mer öppet ochvälkomnande.– Alla är välkomna, inte barapolitikerproffsen, säger AmelaHodzic. Det är tydligt att partiledningenär beredd att lyssna ochta till sig nya idéer. Alla ska medi välfärden och därför är alla välkomnaatt delta.GÖR PÅ FRITIDEN Skriver, promenerar,umgås med mina barnSENAST SEDDA FILM »Höst i NewYork«SENAST LÄSTA BOK »Maskrosungen«av Sandra GustafssonBRINNER FÖR Lika tillgång tillvälfärd för alla!Så här gör du för att deltaVälfärdsrådslaget har en styrgrupppå tio personer. IF Metallsförbundsordförande StefanLöfven är ordförande tillsammansmed förra socialministernYlva Johansson. Även LOs IreneWennemo finns med.Välfärdsrådslagets ingångssida,med material och informationom olika sätt att delta i rådslaget,finns på internetadressen www.socialdemokraterna.se/Templates/Page____116440.aspx.Därfinns bland annat ett 14-sidigtdiskussionsmaterial.Glöm inte bort att läsa LOspolitiska underlagsrapporttill LO-kongressen »Fler jobb,bättre jobb«. Där finns fackliginspiration till både välfärdsrådslagetoch socialdemokraternasandra rådslag som allaintresserade är välkomna attdelta i. LO-rapporten hittar du påwww.lo.se/home/lo/home.nsf/unidview/381E5ADE97D489F5C12573680035B410/$file/Kongress2008_1_utredning_webb.pdfDu kan delta i rådslaget på fleraolika sätt: Skriva, chatta, skickafilmer, fylla i enkät och så vidare.Detta för att varje grupp ochindivid ska kunna välja sin egenambitionsnivå och inriktning.– Gör det som passar er och läggambitionsnivån så högt eller lågtsom ni mäktar med. Huvudsakenär att alla synpunkter och godaidéer kommer fram, säger rådslagetsordförande Stefan Löfven.Den 25 januari 2008 avslutasrådslagets första del. Då ska allasvar, synpunkter, idéer, förslagvara inne. Mejla till valfard@sap.seeller skriv till Socialdemokraterna,Välfärd, 105 60 Stockholm.Under våren 2008 kommersocialdemokraterna att genomföraseminarier runt om i landetkring rådslaget. Hösten 2008 gårvälfärdsrådslagets del 2 igång.Då vill man ha in mer konkretaförslag på olika områden, tillexempel a-kassan, sjukförsäkringen,rehabiliteringsfrågorna.4.2007 alla 33

Per WinbergÅLDER 54 årFAMILJ Gift för tredjegången, frun och hennesson, två barn sentidigare äktenskap, ettbarnbarnBOR I villa i TullingeFACKFÖRBUND TransportFACKLIGA UPPDRAGFörbundsordförande,nyligen omvald. Harjobbat i förbundet i 25 årmed olika uppdragUTBILDNING Jur kand,målareARBETSLIVSERFAR-ENHET Målarlärling,lastbilschaufför, truckförare,juristFRITID Skogen, svampplockning,musik,motorcykelMOTION Raska promenaderperiodvisFILM Little Big Man ochGudfadern är favoritfilmerLÄSER Wilhelm Moberg,Gustav Fröding, AugustStrindbergINSTRUMENT SpelargitarrPer Winberg med sin ögonsten,en Honda Goldwing. Hanhar kört motorcykel i 30 år.»Att köra motorcykel ger merfrihetskänsla än att köra bil.«

näraPer Winberg»Det krävsett politisktuppvaknande«»Det krävs ett politiskt uppvaknande, att folk ser vilkakrafter som motarbetar oss. Kapitalet vill ha otryggamänniskor, en stor klass av underbetalda tjänstehjonsom ska förse medel-, överklass och industrin medbillig arbetskraft«, säger Per Winberg, ordförandei Transportarbetareförbundet.Hur vanligt är det med ideologiska diskussionerpå arbetsplatserna idag?– Inte så vanligt. Facket måste tainitiativ till den ideologiska debattenoch ta makten över ordet på arbetsplatserna.De fackliga företrädarna måste våga diskuteraideologi men många känner en osäkerhet och frågarsig vad de har för mandat, förklarar Per Winberg.Vad är det för budskap du vill ska föras ut blandarbetarna?– Att det är genom kollektivavtal vi kan trygga välfärdenför arbetarna. Men vi ska också ta den politiskadebatten om vad vi vill med vårt samhälle i stort.Det gäller att med alla medel mota bort kapitaletsrevansch.Vad innebär det konkret?– Att kämpa mot börsen, aktieägare och direktörer.Vad håller på att hända med sjukvård, äldrevård ochskolan? Att få folk att tro att det ska bli bättre välfärdgenom sänkta skatter är att föra svenska folket bakomljuset. Hur kan vi få igång människors tänkandeså att de ser sambanden? Vanligt folks enda förutsättningför ett bra och tryggt liv är att omfördelainkomsterna i samhället, säger Per Winberg.4.2007 alla 35

Rånen inom värdetransporterna har ökatdramatiskt. Här träffar Per Winberg värdetransportörernaPia Eliasson(t.v) ochAnn-Charlotte Nilsson (t.h) från Loomis.»Att utsättas för hot och våld i arbetet är inteacceptabelt«, säger Ann-Charlotte Nilsson,huvudskyddsombud på Loomis.»Pengarna får aldrig gå före liv och hälsa.«Hans 82-åriga mor var allvarligt sjuk och låg påsjukhus hela sommaren. Per Winberg berättar att handå gjorde nya upptäckter och fick en annan förståelseför personalens arbetssituation på sjukhuset och ihemtjänsten.– De har en fruktansvärd arbetssituation och räckerinte till. Jag har inget att klaga på när det gäller denmedicinska vården men det var för lite av »varma samtal«.Det behövs mer folk så att det blir en kvalitetsvårdistället för kvantitetsvård. Idag sker vården på löpandeband, säger Per Winberg.Han anser att Kommunals medlemmar förtjänarhögre lön. Men att de gjorde fel när de släppte tarifflönerna.Därför har de förlorat i lönebildningen påarbetsplatserna. Man kan inte kolla om folk har rättlön när det är individuella löner. Transport kör därförinte med det systemet utan har genomgående tarifflöneroch lika påslag för alla.Sverige går bra men de flesta löntagare missgynnasoch har fått stå tillbaka under de senaste fem åren,menar Per Winberg.– Jag är kritisk mot det inflytande industriavtalethar fått för svensk lönebildning med en norm på10,2 procent. Transports avtal inom flyget till exempelgenererar mellan 14 och 17 procent, den norm somlo-förbunden ursprungligen var överens om.SVAGHETSTECKENDu säger att det krävs ett politiskt uppvaknandeoch att man måste få igång människors tänkande.Socialdemokraterna har haft många år på sigatt förankra sin ideologi. Hur vill du kommenteradet?– Ett stort fel i det socialdemokratiska välfärdsbyggethar varit att man siktat in sig på att mätta magarnamen missat själen. Vi har inte lyckats föra ideologinvidare och skapa nyfikenhet kring hur man kan påverkagenom facket och politiken. Nu är vi tillbaka i ettgenuint klassamhälle. Vi var på väg bort från det menhar istället fått ett nytt klassamhälle, ett två- tredjedelssamhälle.Socialdemokraterna har inte orkat stå emotkapital- och marknadskrafterna vilket är ett svaghetstecken,konstaterar Per Winberg.Han tycker att socialdemokraterna sakta mensäkert har svängt åt höger och glömt många människorpå vägen. Det har blivit en allmän förskjutning av36 alla 4.2007

värderingarna i samhället. Mot mindre medkänslaoch mer »skyll-dig-själv«-mentalitet. De värderingarnahar sakta smugit sig in hos folk i gemen. Vi har fåttett samhälle på väg mot ett hårdare synsätt som raserartidigare ideologiska värderingar.– Socialdemokraterna måste tillbaka till sittursprung, i modern tappning. Idag krävs det att mankan arbetarrörelsens historia för att vara trogen partiet.Jag har alltid varit vänstersosse men om jag varitung idag är det inte lika säkert att jag röstat på sossarna.Jag har vacklat och blivit förbannad genom årennär man glömt de grundläggande värderingarna,säger Per Winberg.Han har gjort en klassresa från uppväxten på 37kvadrat med utedass till ett modulhus i ett lugnt villaområdeutanför Stockholm. Dessutom har han tagiten akademisk examen, är jur kand.Efter att ha suttit av nio år i grundskolan tänkte hanom och började på folkhögskola och fortsatte på Komvuxpå kvällarna för att få gymnasiekompetens.– Jag kommer från enkla förhållanden. Pappa varbusschaufför och mamma ägde en liten tvätterifirma.Att göra den klassresan som jag gjort är inte möjligtidag. Det är verkligen hemskt. För att det ska vara möjligtkrävs det en ekonomisk uppbackning genom skatteintäkteroch en bättre fördelningspolitik än den vihar nu. Man måste få en andra och tredje chans i livetmen det får man inte längre. Det dras in pengar frånKomvux och vuxenstudier, vissa utbildningar måsteman betala för.Hur har du blivit mottagen som akademiker i arbetarrörelsen?– Det finns en jantelag i arbetarrörelsen, en påbjudenaversion mot skolning. Det är märkvärdigt eftersomarbetarrörelsen har kämpat för utbildning, dethar varit en av de stora målsättningarna. Man trorman ska bli väl mottagen men möts av misstro: Ska viha en akademiker som ledare? Den känslan har avtagitmed åren när man sett att jag inte är en svikare. Detär upp till bevis som gäller.Menar du att den synen lever kvar inom arbetarrörelsenatt universitetsutbildning är något suspekt?– En del ser inte att tillvaron är så komplicerad idagatt det både krävs utbildning och erfarenhet för attmöta motståndarna. Arbetsgivarsidan är välutbildad.BRODERN LEVDE I MISÄRMedan Per Winberg pluggade på universitetet levdehans bror sitt liv på gatan, alkoholiserad och bostadslös.Något gick snett i 12–13 årsåldern. Båda brödernavar inblandade i en drunkningsolycka. Brodern försökterädda en pojke och kämpade hårt men fick geupp när han var nära att stryka med själv. Han fick enhedersmedalj men tog väldigt illa vid sig av händelsenoch gick på sjön, 14 år gammal. Två år senare kom hantillbaka med stora alkoholproblem.– Sen gick det rakt utför. Han bodde på gator, härbärgenoch i fängelser hela sitt liv. Min bror var i grundoch botten en fin människa. Han diktade och speladegitarr. Jag fick se den sociala misär han levde i ochbesökte honom på olika institutioner. Jag var i 30-årsåldern sista gången vi träffades. Jag kämpade förhonom och engagerade mig men det höll aldrig. Tillslut tog jag ett beslut och gav upp. Jag kunde inte förstöramitt liv. Han måste vilja själv.Var inte det ett svårt beslut?– Jo, men när jag väl kom fram till beslutet kändesdet som det enda rätta för mig och min familj.Vad gjorde samhället?– Han fick bra förutsättningar och det gjordes godainsatser genom socialen. Jag kan inte anklaga samhälletför hans olycka. Nu har han varit död i två år. Hanvar bostadslös när han dog och han efterlämnade enplastsäck med lite grejer som jag fick ta hand om. Jagförstår att samhället gav upp. Han fick säkert tusenchanser men kunde inte ta tillvara dem. Det hade varitdrägligare med ett institutionsliv än det liv han levde.Min mamma gav aldrig upp och hennes förklaring varbara att han är min son.Ni hade två olika strategier, du och din mamma,men ingen var framgångsrik. Vad återstår?– Det är tragiskt med ett syskon vars liv tar en såtrasslig väg. Genom en nära anhörig har jag fått insikti ett system och en djupare erfarenhet av livet. Dethar styrkt mig i min tro att man måste vara ödmjukinför allt. Alla kan råka illa ut, rik eller fattig, svageller stark. Och allt går inte med politik, man måstevilja själv.COWBOYMENTALITETOm du ser på facket och ditt eget förbund vad ärdet för välfärd ni kan leverera till era medlemmar?– Målet är att de kan känna sig trygga i sitt arbetemen även när de blir av med arbetet så att de kan gåvidare i livet. Idag lever många i en hårt konkurrensutsattsituation.Det råder rena cowboymentaliteten i transportbranschen,menar Per Winberg. Transport var motståndaretill eu-anslutningen och alla faror de såg har besannatsenligt honom. Främsta skälet till motståndet varatt man inte byggt upp system för öppna gränser ochjämlika arbetsvillkor.– Våra arbetsgivare öppnar filialer i de nya medlemsländernaför att få billigare arbetskraft. Vi harett låglöneproletariat inom eu. Jag skulle vilja se ett eudär människorna kommer i första rummet, inte kapitalet.Människor bara utnyttjas. De som säljer till lägstapris får jobbet. Det beror på att det är för stora4.2007 alla 37

skillnader i välfärdssystem, löner och arbetsvillkormellan länderna. Man kan inte sätta ihop två osynkroniseradesystem utan vidare. De som får betala prisetär löntagarna. Alla slåss med varandra om arbetstillfällenoch bjuder under varandra så länge alla inte harkollektivavtal.För Transports medlemmar har det fått stora konsekvenser.De ser sina jobb försvinna. Att köra utrikeshar alltid varit lite glamoröst i förhållande till övrigatransporter. I mitten av 1980-talet fanns det cirka 1 000utlandschaufförer bland medlemmarna, idag 300.RÅNEN HAR ÖKATMen den mest aktuella frågan för Transport underhösten har varit värdetransportrånen. Det har integått en vecka utan att nya rån rapporterats. Vid någottillfälle har en väktare även utsatts för fysiskt våld.Nu har det gått så långt att facket överväger att stoppatransporterna.– Pengarna får aldrig gå före liv och hälsa, säger PerWinberg.Han är kritisk till värdetransportbolagen som intevill ta kostnaderna för att det ska bli säkrare systemmen det gäller även banker, handel och kunder. Förtekniken finns till stor del. Kritiken gäller också polisen.Problemen skulle kunna förebyggas med poliseskortvid vissa transporter men polisen säger att deinte har resurser.Det talas ju mycket om att det handlar om insiders.– Rånarna har lärt sig nya spelregler och kartlagttransporterna ännu bättre. De har god kännedom omtransporterna. Att det är insiders inblandade kan manutgå ifrån men det behöver inte nödvändigtvis varaväktare utan kan lika gärna vara personer högre upp ihierarkin inom polisen eller i bankerna.Rånen är den mest aktuella frågan. Vilken ärannars fackets viktigaste fråga idag?– Vi måste vara ute på arbetsplatserna ännu mer ochtala om varför facket finns och vad vi står för. Medlemsvärvningär vår största uppgift nu, säger Per Winberg.Transport är det enda lo-förbundet som gått framåtunder 25 år i följd enligt Per Winberg. Men nu haräven Transport tappat medlemmar, drygt 6 000 på ettår, och det är de sämst betalda som hoppar av i förstahand.Per Winberg är övertygad om att bakslaget i Transport,precis som i de andra lo-förbunden, beror påregeringens höjning av a-kassan.– Ett tvärfackligt samarbete är nödvändigt. Vi harinte tillräckliga ekonomiska och personella resurser ivarje förbund att vara ut så mycket som krävs. Vi hargått 15 miljoner back i Transport men får ändå inte sparapå att vara ute utan måste prioritera om. Medlemsvärvningoch förhandlingsverksamhet i första handoch mindre konferensande.Hur ska ni få med ungdomarna i facket?– Det är en bra fråga men jag har inget bra svar. Vihar gjort försök men har svårt att hitta fackliga ungdomsfrågor.Hur ska vi kunna förklara nyttan medfacket för ungdomar? Det är lättare under svåra förhållandenmen idag har alla en hyfsad välfärd. Ungdomarnaser inte att det är fackföreningen som drivitpå i välfärdsfrågorna. Det finns en historielöshetpå det här området, något skolan missat. Idag lyfterman fram jultomtar när man beskriver vad välfärd är,säger Per Winberg.TREDJE ÄKTENSKAPETHan har haft olika uppdrag i Transportarbetareförbundetunder 25 års tid. Det har varit svårt att kombinerauppdragen med privatlivet. Han är gift för tredjegången, har tidigare levt i två långa förhållanden ochvar tvåbarnsfar redan som 20-åring.– Det här livet som jag levt innebär slitningar. Detblir för lite tid att ta hand om varandra. Det är denhuvudsakliga orsaken till att mina tidigare förhållandenspruckit. Man känner en otillräcklighet både motsin familj och mot arbetet. Tillvaron är så uppskruvadoch hektisk. När man granskar sig själv på ett självkritisktsätt inser man att man vill något mer. Det blirmånga krockar i ett intensivt liv. Yrke och försörjningtar mesta tiden och det blir inte så mycket utrymmeför annat. Det är ett mänskligt dilemma och gällerför båda könen. Jag upplever att kvinnor och män harsamma problem i det avseendet.Nuvarande hustrun är ögonläkare och forskare frånKina.HUR TRÄFFADES NI?– Jag träffade min fru på ett tåg mellan Stockholm ochMalmö. Det låter banalt. Jag var på väg till Malmö ochhon skulle hoppa av redan i Linköping. Jag satte migmitt emot henne. Hon hade en massa konstiga bilderpå ögon och jag frågade: Vad är det? Hon var ganskaavvisande i början men jag ville inte avsluta kontakten.Hon hade en attraktionskraft. Vi utväxlade i allafall kort innan hon gick av tåget. Vi var särbor i tre åroch bor nu ihop sen ett år.Tillvaron har knappast blivit lugnare för Per Winbergunder de senaste åren. Han blev Transports förbundsordförandeår 2002 och blev omvald år 2007.– Att bli ordförande innebär att man växlar upp tempotytterligare men jag försöker att delegera. Bådemin fru och jag är uppfyllda av våra arbeten. Vi har enambition att vara lediga under helgerna och få tid förvarandra. Då åker vi motorcykel och äter lunch ellermiddag ute. Jag vill helst vara hemma när jag är ledigså det blir inte så mycket annat.text. Kerstin Fredholmfoto. Leif Claesson38 alla 4.2007

En plats för reflektion iett annars hektiskt liv. PerWinberg på berget i sinträdgård i Tullinge utanförStockholm. »Tidigare varjag mer tyngd av allvar ochsåg katastrofen när detuppstod problem men harmed åren lärt mig att detmesta går att hantera. Idagkänner jag mig trygg ochlugn i själen«.4.2007 alla 39

åga lennartFråga Lennart Steén, Allas arbetsskadeexpert omarbetsskador och skadeanmälan. Lennart Stéen hararbetat i mer än 30 år på LO-TCO Rättsskydd medfrämst arbetsskadeärenden och skadeståndsrätt.»Äkta« fibromyalgi ellerbelastningsskada??Hej Lennart! Min fråga: Ärdet någon idé för mig attanmäla en arbetsskada? Jaghar jobbat i lantbruk sen slutet av90-talet, mycket utomhus och ikyliga lokaler med både djur ochmaskiner. Det har varit stressigt,rätt mycket tunga lyft och skador.Är nu sjukskriven sedan nästantvå år tillbaka med diagnosenfibromyalgi.Anna!Hej Anna! Diagnosen fibromyalgiär en svår diagnosatt få ersättning för. Om detdessutom är så att den står ensam,alltså utan andra diagnoser, så blirdet än svårare.Även om du har en belastningsskadaoch fibromyalgi är det svårt. Vibrukar då försöka hävda att fibromyalginhar utvecklats som en följd avbelastningsskadan. Detta förutsattatt belastningsskadan är tillräckligtomfattande och då inneburit storaförändringar i den dagliga tillvaron.Belastningsskadan i sig ska ju alltidprövas som arbetsskada.Det allmänna svaret är medandra ord att det är svårt att fåfibromyalgi godkänd som arbetsskada.Men jag brukar trots detaldrig avråda från att anmäla och fåärendet prövat. För då behöver duinte grubbla i framtiden på om duinte borde ha sökt prövning ändå.Inför din anmälan tycker jag att duSkriv till »Fråga Lennart«ska försöka klarlägga en del saker.En viktig fråga som du kan ställatill din läkare är om det verkligenär fibromyalgi som du lider av. Endel läkare är lite slarviga med attställa denna diagnos och förstårinte vilka konsekvenser den kan haersättningsmässigt. Sök gärna enannan läkare och be om utredningoch bedömning.Det som du behöver känna tillär att fibromyalgi är en omtvistaddiagnos. Vid fibromyalgi ska man ha» Är det någon idé förmig att anmäla enarbetsskada?«värk på flera ställen i kroppen dvsknäveck, höfter och axlar, det villsäga i alla »kroppskvadranterna«.Ofta är det så att värk kan finnasi till exempel i övre kroppshalvanoch kanske bara på en sida. Då ärdet inte fibromyalgi utan mer troligten annan typ av skada, exempelvisen belastningsskada,och kringvilken ett mer allmänt värktillstånduppstått.Då ska besvären prövas sombelastningsskada och inte somfibromyalgi.Du använder ordet skador i dittbrev. Om du har råkat ut för ett allvarligtolycksfall så kan fibromyalgiuppstå efter och som en följd avdetta. För att få FörsäkringskassansAlla, 105 53 Stockholm.Du kan också fråga Lennart Stéen, LO-TCO Rättsskydds arbetsskadeexpert,via Alla-webben på www.alla.lo.se.accept för detta bör det då röra sigom en allvarlig skada.Sammanfattningsvis: Försök tareda på om det är en »äkta« fibromyalgioch gör därefter anmälan.Det kostar ju inget att begära prövning.Bli dock inte nedslagen omFörsäkringskassans prövning ledertill avslag. Om det inte är en »äkta«fibromyalgi är således förutsättningarnaför godkännande störreoch om belastningsskada föreliggeri samma område Så är även fallet omandra skador uppkomna i arbetetkan ligga bakom utvecklingen avfibromyalgin.Hälsningar Lennart StéenSkadad av mögel på jobbet?Hej Lennart! Jag har arbetati många år som städare på ettföretag där det fanns mögligalokaler. Men när jag blev riktigtsjuk så jobbade jag inte där,utan på ett annat jobb med a ttlyfta tunga saker. Jag var tröttoch hängig innan och är hes i halsen,men läkarna menade att jagfick ont i ryggen av lyften. Så jagfick inte godkänt för arbetsskadahos afa. Problemet är att på senareår har jag drabbats av en massasvampinfektioner samt led- ochnervvärk och en massa annat medmagen och huden.Kan jag pröva att anmälaarbetsskada igen, som svamp ochmögelangrepp på huden och äveninne i kroppen? Läkaren sombehandlar mig vill inte skicka migpå utredning till yrkesmedicinskklinik och menar att största problemetär att jag har fått ont i ryggenav de tunga lyften.Felbedömd40 alla 4.2007

utiken!Hej! Även jag tycker att detfinns anledning att funderaöver om du inte drabbats avsamma sort besvär som drabbararbetare i sågverk m m när dearbetar med fuktskadat virke medsvampangrepp (»justerverkssjuka«är namnet för detta).Vad jag förstår så är det denbehandlande läkaren som motsättersig en prövning åt det hållet?Han vill inte heller remittera dig tillnärmaste yrkesmedicinska klinik.Det bästa rådet är att du byterläkare och begär att den nya läkarenremitterar dig. Annars kan dusjälv kontakta den yrkesmedicinskakliniken och fråga om du inte kan»självremittera« dig dit. Berätta i såfall också hur besvärligt du har det.Det kan kanske förkorta väntetiden,som brukar vara längre om manremitterar sig själv än om en läkareskriver remissen.Av ditt brev får jag den uppfattningenatt du inte är sjukskriveneller i varje fall att Försäkringskassaninte kan pröva din rätt tillarbetskadelivränta? Förutsättningför arbetsskadelivränta är ju att dugör en bestående inkomstförlustfrån dags dato i minst ett år. Omförsäkringskassan godkänner dittärende så skickas ju handlingarnadärifrån till AFA Försäkring.Det viktigaste är hur som helst attdu får snar vård för alla dina besvär,inte bara för ryggvärken. Även därförbör du överväga att byta läkare.Hälsningar Lennart StéenHur anmäler jag skada?– arbetsgivaren är död?Hej Lennart! Det här är enkomplicerad situation menjag hoppas att du kan hjälpamig. Jag råkade ut för ett olycksfallpå jobbet förra hösten/vinternmen anmälde inte. Jagsnubblade/halkade på grus i entrappa inomhus och slog knät rättså illa i trappkanten, ingen sjukskrivningmen jag har fortfarandeont. Nu har företaget lagts nedEn fotobok med bilder ur Ulla Lembergsportfolio som består av fotografier frånöver 80 länder under åren 1970–2007.I WANT YOU TO KNOW/JAG VILL ATT DU SKA VETABeställ Ulla Lembergs nya fotobok »I Want you to know/Jag vill att du skaveta«! Ulla Lemberg är en av Sveriges mest kända dokumentärfotografer.Hon tacklar allt från sociala problem och mänskliga rättigheter till samhällsutveckling.»Att fotografera är som att skriva med ljuset«, säger UllaLemberg. I många år valde hon att rikta sitt ljus mot de mest utsatta ochosynliga människorna i världen, kvinnorna och barnen. Under senare tidhar hon valt att spegla den positiva utveckling som skett i Sverige därpappor och män lever närmre sina barn än någonsin i historien.Fotoboken kostar 250 kronor inklusive frakt- och expeditionsavgift.JA!Bok, antal:Namn:Adress:Postadress:Telefon:E-post:250KRONORJag vill beställa fotoboken, »I Want youto know/Jag vill att du ska veta«Det går även bra att beställa boken från www.alla.lo.se. Klipp urtalongen och lägg den i ett kuvert. Frankeras ej. Alla betalar portot.Skicka din beställning till: Alla, Svarspost, Kundnummer 110 401 902,110 00 Stockholm.4.2007 alla 41

på grund av ägarens dödsfall.Vi hade kollektivavtal men ingetskyddsombud och det var bara jagoch en till som var medlemmar ifacket. Nu är jag rädd för att knätska börja »spöka« i framtiden, såjag vill anmäla arbetsskada. Menpå båda blanketterna krävs ju attbåde skyddsombud och arbetsgivareskriver på. Vad ska jag göra?Bättre sent än aldrig, eller?!Hej! Inget hindrar att du självpå blanketten – arbetsskadeanmälan- gör en anmälan.Skriv på anmälan att arbetsgivarenhar avlidit och att skyddsombudsaknades. Kontrollera dock medfacket om det inte fanns ett regionaltskyddsombud som hade ansvarför din arbetsplats? Hon/han bör i såfall skriva på arbetsskadeanmälan.Anmälan bygger dock på dinauppgifter om det nu inte är så att detregionala skyddsombudet råkadekänna till din skada.Mitt tips är att du letar blandarbetskamraterna ifall det är någonsom känner till att du skadades ellersom kan intyga att denna trappastädades dåligt och att det oftafanns grus i den och som hade dragitsin med skorna från gården.Du bör dock vara införståddmed att en arbetsskadeanmälani ditt skadefall inte väger särskilttungt vid en framtida prövning.Anledningen är då främst att du intevar sjukskriven för skadan – inte såmycket att ägaren avlidit och/elleratt skyddsombud saknades. I ochmed att du inte blev sjukskriventorde det ligga nära till hands attman vid en prövning av framtidaknäskada kan komma att anseatt olycksfallet i trappan inte haftnågon betydelse. Men visst ska dugöra en arbetsskadeanmälan!Hälsningar Lennart StéenLäs mer på www.alla.lo.seFler frågor och svar hittar dupå www.alla.lo.se under »FrågaLennart«.ÅÅÅÅ Å ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅSuduko: medelsvårSuduko: svårÅhjärngympaÅÅÅÅÅ42 alla 4.2007Å Å Å ÅÅÅ Å ÅÅÅÅ ÅÅ Å

eflektion | »Ett ovanligt barn« Jan Stenmark4.2007 alla 43

ETT ÅREFTERVALETÖkade klyftorFörsämrad arbetslöshetsförsäkringHöjd egenfinansiering, sänkt tak, sänkt ersättning,skärpt arbetsvillkor, avskaffat studerandevillkor ochslopade skatteavdrag för fack- och a-kasseavgiften.JobbavdragetArbetslösa, sjuka, pensionärer och föräldraledigafår betala högre skatt än de som har arbete.Försämrade socialförsäkringarSänkt ersättning i sjuk- och föräldraförsäkringen,sänkt tak i sjukförsäkringen.Försämrat anställningsskyddLagen om anställningsskydd, LAS, urholkas. I praktikenkan man vara tillfälligt anställd hos en och samma arbetsgivareunder flera års tid utan att det ger rätt till fast anställning.Kraftiga nedskärningar i arbetsmarknadspolitikenTusentals människor får minskade möjligheter tillvidareutbildning eller praktik.Dumpad arbetsmiljöArbetslivsinstitutet har lagts ned och Arbetsmiljöverketfår minskade anslag. Färre arbetsmiljöinspektörer ledertill sämre arbetsmiljö.SkattesänkningarMinskade skatteintäkter till staten gynnar främst de som ärvälbeställda och tränger undan välfärdsreformer för alla.