Föreläsning Dag 2

Morfologi,språktyperoch skriftsystemAllmän Grammatik ochFonetik HT10Dag 2

Skriftsystem: bokstavsalfabetenVarje skrivtecken motsvarar ett separatljud, konsonant (C) eller vokal (V):C-V-C-V-C-V etc.s-å h-ä-r s-k-r-i-v-e-r v-i p-å s-v-e-n-s-k-aC-V C-V-C C-C-C-V-C-V-C C-V C-V C-C-V-C-C-C-Vså här skriver vi på svenska

Skriftsystem:konsonantalfabetenI regel skrivs endast konsonanter ut iskrift, vokaler ”läses till” (vokaliseras).C-C-C-C etc.Arabiska: اا (alif), بب (bā), تت (tā) etc.‏السلام ‏عليكم[ S-S-L-M ‘-L-Y-K-M ]“as- salaamu 'alaykum”

Skriftsystem: stavelseskriftVarje tecken står för en kombination avkonsonant (C) + vokal (V):CV-C(C)V-C(V)Sanskrit: क (ka), ख (kha), ग (ga), घ (gha)सं-स-क-त-म्sam-skŗ-ta-m”sanskrit”

Skriftsystem: logogram ochpiktogramVarje skrivtecken motsvarar ett ord eller ettbegrepp.Piktogram = skrivtecknet är en bildåtergivningav sin betydelse = rökning förbjuden = post, ny e-mail, nytt smsLogogram = skrivtecknet står för ett ord = herrtoalett, damtoalett1, 2, 3 = ”ett”, ”två”, ”tre”

Skriftsystem: logogram ochpiktogramKinesiska ”kris” [weiji]:- wei ”fara”- ji ”möjlighet”

Skriftsystem – i världen och påinstitutionenBokstavsalfabeten har ett tecken för varje ljud, eller baraför konsonanter:• Alfabetskrift: C-V-C-V• Konsonantskrift: C-C-CStavelsealfabeten har ett tecken för varje kombination avkonsonant + vokal: CV-CV-CVBildskrifter har ett tecken för varje ord, morfem ellerändelse• Piktogram• LogogramAlfabeten klassificeras beroende på vadsom återges i skrift: ljud, stavelser ellerord.

Morfologiflick-aflick-a-nflick-a-n-sflick-orflick-or-naflick-or-na-sMorfem• minsta betydelsebärandeenheten i språket-a-n = bestämd form (penn-an)-or = flertal(penn-or)-or-na = flertal bestämd form(penn-or-na)-s = genitiv (ägandeform)(pojken-s, boken-s, skedens)(pennornas, pojkarna-s etc.)

Morfologiflick-a-n (ental, bestämd form)flick-or-na (flertal, bestämd form)**flick-a-na**flick-or-n

Språktyper: morfologiMorfologiska typerav språkAnalytiska= isolerandeSyntetiska= sammansmältandeAgglutinerande= morfem hakas påvarandra i en räckaFlekterande= morfemen smälter ihopmed sitt huvudordPolysyntetiska= flera ord/uttryck kansättas ihop till ett ord

Analytiska språk:Varje böjningsmorfem står somsjälvständig ord, t.ex. maori (NyaZeeland):kua kite te kaumātua i te whare o Ipana[IMP] se [best.] gamling [obj] [best.] hus åt Ivan”Den gammle mannen såg Ivans hus”kua kite = sågte kaumātua = gamlingeno Ipana = Ivansi te whare = huset (ett bestämt hus) [obj]

Syntetiska agglutinerande språkMorfemen hakas på varandra i en långrad, som på t.ex. turkiska:at ”en häst” : at-tan ”från hästen”at-lar ”hästar” : at-lar-tan ”från hästarna”at = ”häst”-lar = markerar flertal-tan = markerar riktning ”från”

Syntetiska flekterande språkMorfemen smälter samman med sitthuvudord, som på t.ex. latin:rex (reg-s) = kungen (ental)reg-es = kung-arna (flera)reg-is = kungen-s (ental, ägande)reg-um = kungarna-s (flertal, ägande)

Syntetiska polysyntetiska språkEtt helt påstående kan kombineras ihoptill ett enda ord, som på grönländska:Sikursuarsiurpugutsiku-rsuar – siur – pu - gutis - stor – dra igenom – [ind] - vi”vi seglar genom (den) stora isen”

Syntetiska polysyntetiska språkGrönländska:paasiartulinnguatsiarpara”jag tror att jag så smått börjat förstå det”Turkiska (ovanligt):seviştirilemediklerinden”därför att de inte har kunnat förmås attälska varandra“

Språktyper: sammanfattningAnalytiskt: varje morfem är ett eget ordSyntetiskt agglutinerande: morfemenhängs på varandra i en lång radSyntetiskt flekterande språk:morfemen smälter samman med sitthuvudord till en ny formSyntetiskt polysyntetiskt: flera ordformeroch uttryck kan kombineras ihop till ettenda ord

Språktyper på LingFilAnalytiskt: kinesiskaSyntetiskt agglutinerande: sumeriska,turkiska, swahiliSyntetiskt flekterande språk:arabiska, akkadiska, klassisk grekiska,hebreiska, hindi, kurdiska, latin, persiska,sanskrit, turkiskaSyntetiskt polysyntetiskt: swahili

… och svenska?Svenska är agglutinerande:flicka : flicka-n : flicka-n-ssko : sko-r : sko-r-na : sko-r-na-sSvenska är flekterande:fot : fötter, bok : böckerskära : skar : skuritfalla : föll : fallit

Svenskans ordklasser (snäll)”Substantiv är namn på ting,så som klocka, hatt och ring””Adjektiv är hur nåt är,till exempel gul och skär””Verb är sånt som man kan göra,hoppa, skrika eller höra”

Svenskans ordklasser (grov)”Substantiv kan man sätta –jävel eller–fan efter: klockjävel, hattfan…””Adjektiv kan man sätta förbannatframför: förbannat gul, förbannat skär…””Verb kan man sätta utav bara helveteefter: hoppade utav bara helvete, skrekutav bara helvete…”

SubstantivDeklination: böjningsmönsterBöjningskategorier:numerusspeciesgenus(kasus)

Substantivböjning på svenskaDeklination:böjning av substantiv (och adjektiv) efterbestämda mönster.PluralExempel1. –OR flicka – flickor; penna – pennor2. –AR sked – skedar; burk – burkar3. –R/-ER sko – skor; bild – bilder4. –N äpple – äpplen; hjärta – hjärtan5. –- svar – svar; träd – träd; tåg – tåg

Substantiv: genusGenus (= ”kön”)På svenska finns:EN stol, sol, penna, kvinna, man, polis,bok, skola, borgmästare, sångerska…en stol : en gul stol : den (gula) stolenETT tåg, djur, marsvin, barn, träd, hus,flygplan, suddgummi, kuvert, lexikon…ett tåg : ett gult tåg: det (gula) tåget

Substantiv: genusTyska har tre genus:der Mann ”mannen”maskulinumdie Frau ”kvinnan”femininumdas Kind ”barnet”neutrumEngelska har inga genusthe manthe womanthe childFranska har två genus:le garçon ”pojken”maskulinumla femme ”kvinnan”femininumTurkiska: inga allsKinesiska: inga allsvs.Swahili: 16 ”klasser”

Substantiv: genusSemantiskt genus:pojken = HANfr. le garçonital. il ragazzoty. der Jungekvinnan = HONfr. la femmeital. la donnaty. die DameOrdets betydelse(semantik):man = maskulinumkvinna = femininum

Substantiv: genusGrammatiskt genus:katten = sv. DENfr. le chat = maskulinumty. die Katze = femininumHar inte att göramed ordetsbetydelse – rentgrammatiskfenomenbordet = sv. DETfr. la table = femininumty. der Tisch = maskulinum

”Adjektiv är hur nåt är…”Deklination:böjning av substantiv och adjektiv efterbestämda mönster.Numerus (singular/plural)Species (obestämd/bestämd form)Kasus (grundform/objektsform)Genus (den/det)

Adjektivböjning på svenskaObestämd formen gammal bilett gammalt husBestämd formden gamla bilendet gamla husetAdjektiv**hus-t**bil-a**gaml-an (pennan)**gaml-or (pennor)

Adjektiv: kongruensböjningItalienska:povero ragazzo ”stackars pojke” (mask.)poveri ragazzi ”stackars pojkar”povera ragazza ”stackars flicka” (fem.)povere raggazze ”stackars flickor”**povera ragazzo**poveri ragazzeKongruens = ”iöverrensstämmelsemed”

Adjektiv: komparationKomparation anger en högre grad/intensitet av adjektivets betydelse.full (ännu) fullare fullastful (ännu) fulare fulastpositiv – komparativ - superlativOlika språk har olika morfem och olika reglerför vilka adjektiv som kan kompareras och hur!

Sammanfattning Dag 2Morfologi = böjningslära- Ett ords böjning anger dess funktion imeningen (ental/flertal, tidsform etc.)- Språk klassificeras efter böjningssättSkriftsystemSatsdelar I:-Substantiv-Adverb

Slut Dag 2Nästa föreläsningFredag 3/9 kl. 10-12i IhresalenLäs sid. 65-100 i kompendiet+ Extramaterial (kasus)