Nr 2 - ASVT

Tidningen för alla travintresserade Nr 2 • 2006Ny strategi för ASVT sid 8 • Plasma räddar föl sid 12 • Skråmsta sid 20Tema: FöletTravhästen nr 2 • 2006 1

InnehållMedlemsblad för Avelsföreningen förSvenska Varmblodiga TravhästenASVTSolvalla Travbana 161 89 StockholmTel 08-445 23 00, Fax 08-445 23 09www.asvt.se - asvt@asvt.seGeneralsekreterare:Nils-Bertil Hansson, fr o m 18 aprilBiträdande generalsekreterare:Ulrika LundbergStyrelse:Margareta Wallenius-Kleberg (ordf)Börje Larsson (v ordf)Ingemar AlinLennart Petersson-BroddaSven RejnöCarina Dahling-SatrellOve KonradssonBjörn LjungekYlva LindhPer JohnssonRonny OlofssonTidningen Travhästen utkommersex gånger per år. Under 2006som följer:Nr 1 i februari, tema: avelNr 2 i april, tema: föletNr 3 i maj, tema: hästens hälsaNr 4 i september, tema: utfodringNr 5 i oktober, tema: horsemanshipNr 6 i december, tema: utrustningTidningen ingår i medlemsavgiftena´ 475 kr för ASVT:s medlemmar.Ansvarig utgivare:Ulrika LundbergVik. redaktör ochstf ansvarig utgivare:Lena Karlsson, lena@asvt.se,08-445 23 02, 070-326 74 03Tidningsproduktion:LIME AB, Tel 040-40 86 80,Fax 040-40 86 86 www.lime.nuAnnonsförsäljning:Hanna Lindgren,hanna.lindgren@lime.nuGrafisk form och layout:Charlotta Behrens, charlotta@lime.nuTryck:UPC Print, FinlandMiljöcertifierat tryckeri.Travhästen 2•06PÅ OMSLAGET: Nu väntar härliga tidermed många fina föl på gång. Som på den härbilden - ett av många fina bidrag till förraårets tävling om finaste fölbilden.FOTO: KlangRogerLedare 2ASVT just nu – Möt nyegeneralsekreteraren 4Årsstämman 2006 6-9ASVT:s strategi för 2006-2008Utvärdering av avelsvärderingenASVT:s egen ”Hästgala”Tema Fölet 10-18Den viktiga råmjölkenPlasma räddar fölungars livFelaktiga benställningar hos fölBesök på Skråmsta stuteri 20Uppfödarpremier– en milstolpe i svensk uppfödning 26Färjestad tar tv till hjälp atthitta nya hästägare 29Trottex 34Hingstdepån 37Ny studie: Unghästar växerbra på enbart grovfoder 38Segerstatistik 41Statistik 3-åringar 42Statistik 4-åringar 43Uppfödarstatistik 44410920Travhästen nr 2 • 2006 1

ASVT satsarpå framtiden!– Ny generalsekreterare ochtuff strategiplan ska vända trendenDet blir nystart på många områden i ASVT framöver.Till att börja med förstärks ASVT:s kansli med en nygeneralsekreterare – Nils-Bertil Hansson tillträder 18april - och en halvtidstjänst för undertecknad sombiträdande. Det kommer innebära nya möjligheteratt lägga kraft på medlemsnytta och medlemsengagemangför medlemmar i ASVT. Därtill har styrelsensatt upp en ganska tuff strategiplan för framtiden vilketvisar på engagemang, handlingskraft och målmedvetenhet.De viktigaste målen för 2006 blir att återtakontakten med uppfödarna och bryta den negativatrenden med minskat antal medlemmar.UppfödarmötenPå Elis Ljungeks tid som generalsekreterare åkteman land och rike runt för att träffa och språkasmed uppfödarna. Det stärkte relationerna mellanorganisationen och medlemmarna och gav om inteannat en viktig input för styrelsen. Nu, i tider därmånga uppfödare slutar med travhästuppfödning,är det viktigt att få markkontakt för att kunna fångaupp och driva frågorna på rätt sätt. Uppfödarmöteni kombination med en förbättrad kontakpersonsverksamhetska bli medicinen under detta år.Det måste vara roligt!Oroväckande för svensk travsports framtid är attbasen i svensk travsport – uppfödarna – nu i snabbtakt lämnar sporten. Det handlar naturligtvis i storutsträckning om ekonomi. I förlängningen är det intehållbart att behöva skjuta till pengar varje år för attfå föda upp föl. I alla fall inte när risktagandet blirför stort. Det största orosmolnet torde vara svårighetenatt få avsättning för unghästar och åtminstonefå rimlig kostnadstäckning. Det kan också översättasmed brist på nya hästägare och en sinande framtidstro.Därför är det glädjande att STC nu på allvarstartar ett Hästägarprojekt tillsammans med BASorganisationerna.Under det gångna året har ASVT,TR och RST redan träffats ett flertal gånger för attdiskutera just kring åtgärder som förbättrar och gördet roligare att vara hästägare. Roligt är ett ord att tafasta på framöver. Det måste vara kul att vara hästägare.Många människor är beredda att satsa stortbara de har roligt för pengarna. Både vi uppfödare,och framförallt tränarna, har här ett stort ansvar ochen viktig roll att förvalta som kundmottagare. I tiderdå det faktiskt går bra för Sverige borde också travsportensaktiva kunna få känna den medvinden.Stimulanspaket för unghästarFör att återigen få fart på intresset för unghästar ärdet viktigt att såväl tävlingsprogram som stimulansåtgärderhar en klar och tydlig strategi. Finns det ettutarbetat tävlingsprogram för unghästar med pengaratt tjäna i tidig ålder kommer förmodligen intressetför att äga unghästar att öka. Mellanperioden fråninköp av 1,5-åring till första start måste också bliattraktivare. Det kan den bli om det finns mål ochmorötter på vägen. Premieloppen är en viktig milstolpeoch en fortsättning på det systemet i form avytterligare stimulans vid exempelvis första start somtvå- eller treåring, skulle säkerligen betyda välbehövligkrydda och hjälp på vägen mot riktiga prispengar.Ersättningen i premieloppen har för övrigt i år höjtsytterligare med totalt 6 miljoner kronor vilket ärhögst betydelsefullt för att återupprätta och höjastartprocenten bland treåringarna framöver.Framgångar för AHABTill sist vill jag passa på att gratulera AvelsföreningensHingstdepå till ett mycket spännande år. Tvåhingstar, Rite On Line och Armbro Trick, som börjatriktigt bra med sina första 3-åringskullar förraåret och två hingstar, Fast Photo och Banker Hall,där nyblivna 3-åringar redan visat att de har rättinställning till tävling. Det bådar gott för framtiden!Innan Du gör årets val av hingst till ditt sto - ta entitt i AHAB:s hingstkatalog.Ulrika LundbergGeneralsekreterareulrika@asvt.se2Travhästen nr 2 • 2006

Travhästen nr 2 • 2006 3

ASVT Just nuTEXT: Lena KarlssonNils-Bertil HanssonGår från ridsporttill travsportNils-Bertil Hansson harutsetts till ny generalsekreterarei ASVT. Han lämnardärmed ridsporten förtravsporten.Nils-Bertil Hansson är polisensom hoppade av tillridsporten. För fyra årsedan blev han förbundschef förSvenska Ridsportförbundet (SvRF).Det har varit fyra roliga men arbetssammaår på SvRF som idag har sittkansli på Strömsholm. När han börjadekom han till ett förbund i ekonomiskkris och med uppdraget attverkställa flera redan fattade menomdiskuterade beslut av förbundsstämmaoch -styrelse. Det handladebland annat om höjning av medlemsavgifter,omorganisation av kanslietoch uppsägning av personal. Efternågra års hårt arbete har nu förbundetvänt underskott till överskott.Förra året slutade resultatet på enhalv miljon kronor i överskott.– Idag är förbundets egna kapitalåterställt till en acceptabel nivå.Chans att prova något nyttNu tar han ett nytt hopp och flyttaröver till travsporten som general-Nils-Bertil Hansson är ny generalsekretareför ASVT och Ulrika Lundberg arbetar vidaresom biträdande generalsekreterare.FOTO: Lena Karlsson4Travhästen nr 2 • 2006

sekreterare för ASVT. Annonsen iTravronden om det lediga uppdragetlockade direkt:– Uppdraget innehåller allt det jagstår för och ger mig också chansen attprova något nytt.Hästintresset väcktes hos Nils-Bertil Hansson när han utbildade sigtill polis i Stockholm. Han lärde sigrida och det förde honom vidare tillen karriär som ridande polis, först iStockholm, sedan i Malmö, under tioårs tid. Sedan flyttade han till Uppsalaoch jobbade vidare på Arlandaflygplats som yttre befäl.– Det var en spännande tid menockså ett jobb där anspänningen varhög eftersom det var under en perioddå flera unga flygplanskapare frånöststaterna kom till Arlanda. Deflesta visade sig inte vara några våldsmänmen det kunde man inte veta påförhand.Läste vidare till juristNärheten till universitetet i Uppsalafick honom så småningom att sättasig på skolbänken och ta en juristexamenmed inriktning mot miljörätt,ett område som då ännu inte kommiti ropet. Sedan antog han utmaningenatt bygga upp en ny enhet från grundeninriktad mot miljörättsområdethos Rikspolisstyrelsen. Ett områdeenheten kom att arbeta med var handelmed utrotningshotade arter.– Det var spännande och stimulerandeatt få vara med och bygga uppnågot nytt. Det gav också andra uppgifteroch erfarenheter som att bidratill att bygga upp en miljörättsligutbildning för poliser i Europol.Det var till stor del en administrativtjänst, Nils-Bertil Hansson beskriversig själv som centralbyråkrat, ochatt hålla och ordning och reda tillhörhans goda egenskaper. Någon somsäkert vägde tungt när SvRF behövdeen förbundschef.– Det var inte ett alldeles lättbeslut att byta jobb men kändesmycket stimulerande och innebar enny utveckling.Svårt att hålla fokusNär han nu kommer till ASVT är detmed uppgiften att ansvara för verksamhetenoch organisationen menockså för att bland annat utvecklaföreningsverksamheten och arbetamed kontaktpersonssystemet. Hananser det dock för tidigt att mer idetalj gå in på sitt kommande uppdrag.Först behöver han sätta sig in iverksamheten mer och avsluta arbetetpå SvRF. Han börjar sitt nya uppdragpå ASVT: s kansli 18 april för attsuccessivt öka tjänstgöringen till heltidsenast 1 juni.– Jag påstår inte att jag kan uppfödningoch avel men den bild jag hari övrigt av travsporten och hästnäringenär tillräckligt stor. Jag serockså att det idag inom ASVT finnsmänniskor med rätt teoretiska bakgrunderoch god kompetens.Redan nu funderar han dock överhur den negativa trenden ska vändasoch hur nya och helst unga uppfödareska rekryteras till sporten.– Det vore ingen nackdel att få merpengar till sporten men jag tror inte attlösningen är så enkel. Man måste ocksåengagera sig och vilja bli uppfödare.Två egna hästar på listanNils-Bertil Hansson har varit travintresseradunder många år och blandannat hjälpt till att köra häst på fritidenhos exempelvis Jim Frick. Det harockså blivit en del lopp körda genomåren. Idag har han två hästar på träningslistanoch som ägs i ett samarbetemed brodern Per som fött upp dem.Förstärkermed50 procentOmorganisationen i ASVT: sledning innebär att organisationenförstärks med en halv tjänst. UlrikaLundberg får rollen som biträdandegeneralsekreterare medhuvudansvar för frågor kring blandannat avel och uppfödning på ennyinrättad tjänst.Det är familjeskäl som gör att UlrikaLundberg efter två år som generalsekreterareoch vd i ASVT valt att ändra arbetsuppgifter.– Att vara mamma med tre pojkar i åldrarna3-9 år har varit svårt att förena medden krävande rollen som generalsekreterarei ASVT, säger Ulrika Lundberg.Nu ska hon arbeta vidare med frågorsom rör främst avel och uppfödning,det vill säga avelsråd, kurser och kursmaterialsamt uppfödarträffar. Hon skaockså fortsätta hålla i kontakterna kringSTC-BAS och arbeta med medlemstidningen.Hon behåller också till viss delledningsfunktionen gentemot dotterbolagennär det gäller praktiska frågor ochmarknadsföring.– Till en början kommer Nils-Bertil ochjag att dela på en del av de arbetsuppgiftersom är viktiga att ta tag i direkt. Dethandlar bland annat om rättsskyddsförsäkringenoch övriga försäkringar, uppfödarmötenaoch omorganisationen avverksamheten med kontaktpersoner.Fakta om…Namn: Nils-Bertil Hansson.Ålder: 55.Bor: Sekelskifteslägenhet i Västerås.Familj: Sambo med Maria. Två barn från tidigareäktenskap, 1 barnbarn.Karriär: Polis, jurist, förbundschef SvRF.Aktuell som: Ny generalsekreterare för ASVT.Intressen: Hästar, träna travhäst. Resor, konst, kultur,bio och teater.Senast lästa bok: Historia från Färs av Fritiof NilssonPiraten.Senast sedda film: BussresanBästa häst ridit: Tjänstehästen Bolero i Malmö, somäven var duktig i dressyr.Bästa hästar kört: Oracle Suit, The Big Apple (kört iträning hos Jim Frick).Travhästen nr 2 • 2006 5

Årsstämma 2006Ansvarsfrihetför styrelsenIngemar Alin föredrog styrelsens strategiplan på årsstämman.Styrelsen och generalsekreteraren för ASVTbeviljades ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2005av årsstämman. Det sedan revisorerna tillstyrktansvarsfrihet. Revisorerna, med auktoriserad revisorAnne Perruchon i spetsen, ansåg att varkenstyrelsens ledamöter eller generalsekreterarenhandlat i strid med föreningens stadgar.Robert Stejdahl reserverade sig dock mot beslutetoch hävdade att det varit ett stadgebrott atttävla med avelshingstar som verkar i AHAB:s regi.Ny strategi skavända trendenAtt vända den negativa medlemsutvecklingenoch ökamedlemsengagemanget är detvå viktigaste uppgifterna förASVT under 2006. Det framgårav den tuffa strategiplansom arbetats fram av ASVT:sstyrelse och som presenteradespå årsstämman.Ett 80-tal medlemmar kom tillASVT: s årsstämma på Frösundavikden 18 mars. Det antalet ska fördubblasredan till nästa års stämma och ärett av målen i det strategiarbete somstyrelsens genom Ingemar Alin presenteradevid stämman. Under ett parårs tid har ASVT tappat omkring 750medlemmar bland annat som en följdav att allt fler slutar med uppfödningav travhästar. För att vända trendenoch öka medlemmarnas engagemangoch nytta utarbetade styrelsen under2005 en strategiplan för 2006-2008.Planen innehåller konkreta mål somatt öka kontakten med landets uppfödaregenom regionala uppfödarmöten,ordna utbildningar, förbättra medlemstidningenoch vara aktiv som opinionsbildareoch fortsätta arbeta för höjdaprispengar och ökade uppfödarpremier.Dessutom pågår en översyn avkontaktpersonverksamheten som skaresultera i att ASVT blir mer aktiv i deolika regionerna, bland annat genomatt ordna träffar och kurser. ASVT skaockså arbeta för att kontaktpersonernafår en mer aktiv roll ute på banornaoch att göra det möjligt för dessa attfå delta i banornas BAS-möten ochstrategidiskussioner.– Kontaktpersonerna ska fungerasom ambassadörer ute i landet ochfungera som samordnare för träffaroch kurser och på så sätt stärka nätverkenoch vi-känslan bland uppfödarna,säger Ulrika Lundberg.I strategiplanen anges också attASVT ska delta mer i den travpolitiskadebatten för att främja utvecklingenav hästnäringen och arbetabland politiker på olika nivåer för attöka förståelsen för uppfödarnas ochhästnäringens situation.Fotnot: Strategiplanen som presenteradespå årsstämman finns även att studera påwww.asvt.se under Medlemssidorna.Klubbat i korthetBörje Larsson och Sven Rejnö omvaldessom ledamöter i styrelsen. Ove Konradssonvaldes in som ordinarie ledamotsedan Peter Björnsson av tidsskäl avböjtomval. Ylva Lindh omvaldes som suppleanti styrelsen och Ronny Olofsson valdessom ny suppleant.Någon ersättning utgår inte hellerunder 2006 för styrelse, ledamötereller revisorer.Det beslöts att vinsten för 2005, somvar 3 314 kronor, överförs i ny räkning.Stämman beslöt att medlemsavgiften skavara oförändrad 2007, det vill säga 475kronor. Familjemedlemmar kan också gåmed i ASVT som stödjande medlemmarför 25 kronor.Valberedningen fick följande utseende:Thomas Tell, sammankallande, Mantorp,Gunilla Wilhelmsson, Nossebro,Per-Olov Sellén, Kovland, Peter Björnsson,Lidköping och Sören Ohlzon,Kristinehamn.Val av nya kontaktpersoner bordlades.Det i avvaktan på att organisationenkring kontaktpersoner ska ses över somett led i ASVT:s strategiarbete 2006-2008.Travhästen nr 2 • 2006 7

Årsstämma 2006Avelsvärdering- ett tillförlitligt instrument i hingsturvaletAvelsindex är bästa verktyget för den uppfödare som sätter avelsframsteget främst.– Den som inte tar hänsyn till avelsframsteget i sina beslut blir så småningom omsprungen,säger Staffan Philipsson.Fotnot:Utvärderingeni sin helhetpublicerades iTravhästen nr3-2005.Staffan Philipsson, som blandannat varit ledamot av avelsvärderingsnämnden,redogjordepå årsstämman för denutvärdering som gjorts av avelsvärderingssystemet.Innan 1985premierades de varmblodiga travhingstarnagenom att visas på enpremiering för alla raser. Stor viktlades vid hingstens exteriör medanprestationer och härstamning tillmättesalltför liten betydelse. Detkunde till exempel betyda att entravhingst med fina prestationerkunde få nej på grund av att deninte var exteriört korrekt.1985 infördes ett nytt sätt attavelsvärdera hingstarna. En avelsvärderingsnämndtillsattes och fick uppdragetatt värdera hingstarna utifrånall tillgänglig forskning. Resultatetblev ett värderingssystem som släpptefram många och unga hingstar iaveln för att senare avkommeprövadem. Målet var att åsätta den ungahingsten ett värde hur den förväntadeslyckas i aveln. Det, menar StaffanPhilipsson, var den stora vinsten:– Nu, 20 år senare, kan vi se attsättet som hingstarna bedömdes ochsorterades på blev väldigt bra, till ochmed bättre än vad vi hoppades på.Bedömda med poängskalaHan stöder sig bland annat på detfaktum att 40 av 41 Elit- och A-hingstar kommer från Klass I ochII och att från Klass IV har bara enenda hingst värderats till AB medan75 procent av Klass IV-hingstarnakasserats på grund av bristande förärvning.I undersökningen deladesStaffan Philipsson har granskat det 20-åriga systemet med avelsvärdering av hingstar ochbland annat kommit fram till att det finns starka samband mellan den unga hingstens förväntadeavelsvärde i form av nämndens poäng och samma hingsts slutliga avelvärde vid en säkeravkommebedömning. FOTO: Lena Karlssonhingstarna in i fyra olika klasser beroendepå nämndens poäng.– Systemet har också visat att detgår att bedöma en hingst förärvningmycket tidigare än vad många tror,säger Staffan Philipsson.Redan vid fem avkommor går detatt bedöma arvbarheten till nästan60 procents säkerhet och det var medden metoden som Tibur en gång blevgodkänd. Ett aktuellt fall i år är denkanadensiske ostartade hingsten FillV. som bedömdes på 25 avkommor.Med 25 avkommor kan man medcirka 80 procents säkerhet bedömahur bra/dåliga avkommorna blir.Till grund för värderingen avhingstarna har nämnden använt enpoängskala. Den poängsättningen haraldrig varit officiell.– Ett misstag vi gjort efter deförsta tio åren är att inte ha publiceratpoängsättningen. Hade den varitoffentlig tror jag att vi hade sluppitmånga diskussioner om gränsdragningenkring olika hingstar och varförden ena och inte den andra godkänts.Tre sekunder snabbareUnder de senaste 20 åren har travhästavelngjort stora framsteg. Tillexempel så har den genomsnittligakilometertiden bland travhästarnasänkts med tre sekunder. Snabbaregenerationsväxlingar med allt högreavelsframsteg per generation harinneburit att hästarna i Sverige barablir bättre och bättre.– Om det inte görs framsteg förvarje generation är det inte avel utanenbart fortplantning, säger StaffanPhilipsson.8Travhästen nr 2 • 2006

Uppfödare belönadesJubel och applåder blev det när Björn Goop gick i mål i sistaV75-avdelningen på lördagen efter att årsstämman avslutats.Segern resulterade i sju rätt och 33 000 kronor att dela på förde medlemmar som köpt andelar i systemet som konstrueratsav Kristian Pellvik och Max Hultin på ASVT:s kansli.Applåder och uppskattning blev det också vid ASVT: s egen”Hästgala” när utmärkelserna för bland annat Årets hästar ochklassiska vinnare 2005 samt elitston hedrades med blommor ochdiplom.Jubel och applåder när sista spiken satt där den skulle i V75. FOTO: Lena KarlssonMargareta Wallenius-Kleberg fick själv taemot blommor ochdiplom efter att Jadedvunnit Svenskt Travkriterium2005.FOTO: Lena KarlssonEn överraskad Hans Barkevall fick ta emot Avelsföreningensguldnål nummer 15 för sina insatser inom svensk travavel.Vid årsstämman belönadesägarna till åretsnya elitston. Bland annatSusanne och MichaelDemmers, VästerboStuteri, som tog emotdiplomet för BowlersDream – mamma tillbland annat VästerboDaylight.Kristian Pellvik stod tillsammans med Max Hultin bakom detV75-system som inbringade 33 000 kronor att dela på blanddeltagarna på stämman.Ylva Lindh togemot diplomoch blommorför uppfödningenav årets2-åring 2005Simb Chaplin.Vid stämman avtackades Peter Björnsson för hans mångårigaengagemang i ASVT:s styrelse. Han är dock fortfarande ledamotav styrelsen för Trottex.Text från årsstämman: Lena Karlsson FOTO: Claes KärrstrandTravhästen nr 2 • 2006 9

Tema: FöletAtt vara med om en fölunges födsel är högsta lyckan för en uppfödare. Se den komma till världen, tasina första stapplande steg och hitta spenen för att högljutt smackande suga i sig mjölken. Men iblandär olyckan framme, stoet förlorar sitt föl eller fölet blir sjukt. Men många gånger finns hjälp att få.Som till exempel det ovärderliga arbete som utförs inom ammajouren.Den livsviktigaråmjölkenTEXT:Lena KarlssonTill skillnad mot oss människor föds föl utanantikroppar. Därför kan varje andetag, varjekontakt med omgivningen som ett slickandepå boxväggen vara livshotande om fölet intefått i sig råmjölken inom 6-8 timmar efterfödseln.Bakterier och andra infektionsämnen som inteutgör någon som helst fara för vuxna hästarkan leda till svåra sjukdomstillstånd hosfölen. Det på grund av att fölen föds utan ett egetimmunförsvar. Därför är det också infektioner orsakadeav bakterier som är den vanligaste dödsorsakennär nyfödda föl dör.– Det betyder att de vanliga bakterier som normalt10Travhästen nr 2 • 2006

Faktorer som hindrar upptaget i tarmen:Stress under förlossningenModerkakan har släppt och kommer förstHög koncentrationHos hästar är det via råmjölken som nyfödda föl fårsina antikroppar och som i sin tur skapar reaktioneri kroppen för att möta alla främmande bakterieroch infektionsämnen. I stoets juver bildas 1,5-2 literråmjölk (kolostrum) under de sista två till fyra veckornaföre fölning. Råmjölk av god kvalité är tjockoch klibbig samt gulvit till färgen. Råmjölken får enhög koncentration av immunoglobuliner (IgG) menkoncentrationen sjunker snabbt efter fölning. Redanfyra till åtta timmar har den sjunkit med 85 procent.Samtidigt är tidsintervallet för när fölet kan tillgodogörasig antikropparna ur råmjölken begränsad.– Upptaget görs i tunntarmen och det största upptagetgörs 6-8 timmar efter fölning och efter 24 timmarupphör upptaget helt. Därför är det så viktigtatt fölet får i sig råmjölken tidigt.Skulle fölet utsättas för någon form av stress i sambandmed fölningen, bli nerkyld eller tvingas springaförkortas tiden för upptaget av antikroppar i tunnarmenytterligare, säger Gittan Gröndahl.En fölunge behöver omkring 4-5 deciliter råmjölkde första timmarna. Många väljer att mjölka ur stoetråmjölk och ge i nappflaska till fölet. Att ha frystråmjölk i frysen är också ett sätt att gardera sig.Råmjölken håller ett par år.– Att mjölka ur och ge fölet är en bra rutin, då vetman att fölet har fått i sig antikroppar. Det är intefarligt att ge nappflaska, det stör inte det normalabeteendet. Fölet diar själva sedan ändå, säger GittanGröndahl.Det kan inte nog poängteras hur viktigt det är att föl får i sigråmjölken både i tid och mängd menar statsveterinär GittanGröndahl. FOTO: Lena Karlssonfinns i hästens livsmiljö kan ge en livsfarlig infektionhos fölet, säger Gittan Gröndahl, statsveterinär hosSVA och specialist på virologiska sjukdomar hos föl.Orsaker till bristande intag av råmjölk:Svaga fölSjuka fölMissbildade föl som exempelvis har svårt att ståTappat sugreflexen/dummie-fölElakt, oroligt stoOutvecklat juverKräver behandlingEn fölunge som diat ordenligt brukar ha över 8 gramIgG per liter serum. En i övrigt frisk fölunge i en bramiljö kan klara lägre halter, ner till 4 gram per liter.25 procent av de föl som har en halt på 2-4 gramdrabbas av infektioner som kräver behandling. Harfölet under 2 gram per liter har överföringen av antikropparmisslyckats helt. Minst 75 procent av dessaföl drabbas av infektioner och av dem är det mångasom dör.– Har fölet redan fått en dålig start i livet genomtill exempel sjukdom, förlossningsproblem, dåligmiljö eller annan stress rekommenderas en halt påminst 8 gram för att undvika infektioner.I de fall man kan misstänka att fölet inte fått i sigråmjölken eller att halterna kan vara för låga finnsnumera fölplasma att tillgå och som innehåller deantikroppar som krävs. För att ta reda på hur höghalten är av IgG hos ett föl finns enkla snabbtestersom veterinären kan använda. Fölplasman kanockså användas som delbehandling i de fall ett fölredan drabbats av sepsis (fölsjuka) eller andra sjukdomar.Det tar upp till sex månader för ett föl att nå ettimmunförsvar som en vuxen häst och vid 4-5 veckorsålder inträffar en kritisk punkt i immunförsvaret.Den sammanfaller ofta med när stoägaren vill skickaiväg sitt sto för en eventuellt ombetäckning.– Fölen får ofta en svacka i antikroppshalten i denålder och därför bör man vara extra försiktig med fölungenunder den perioden, säger Gittan Gröndahl.Orsaker till för låga halter av IgG i råmjölken:Genetiska faktorerFörstföderskor eller äldre stonFeta stonFör tidig fölning (prematur)/igångsättningRåmjölken har droppatStoet har flyttatsTravhästen nr 2 • 2006 11

Tema: FöletPlasma räddarfölungars livPå Håtunaholm några mil utanförStockholm finns hästarna som räddarlivet på fölungar. Med hjälp av derasblod framställs så kallad fölplasma somkan ges när fölungen inte fått i sig denlivsviktiga råmjölken.En fölunge som fått tillräckligt med råmjölk får en god start i livet. För andra fölungar kantillskott av blodplasma bli skillnad mellan liv och död. FOTO: Claes KärrstrandStatens veterinärmedicinska anstalts sektionför blodprodukter har funnits på Håtunaholmi Upplands-Bro sedan 1980-talet dåverksamheten flyttades från Stockholm. På gårdenfinns bland annat ett 50-tal hästar, övervägandevarmblodsvalacker, som regelbundet tappas på blodsom sedan bland annat används till odlingssubstratinom sjukvården. Nu har de så kallade blodshästarnaen ny uppgift att fylla. Sedan ett par år tillbakaanvänds deras blod även för att framställa fölplasma.Plasman kan användas till föl som av olikaanledningar inte fått den livsviktiga råmjölken ellerav andra orsaker har för låga halter av antikroppari blodet.2003 började Håtunaholm ta fram plasman och12Travhästen nr 2 • 2006

2004 fanns den att köpa för första gången. Innandess har det inte funnits någon svensk plasma påmarknaden utan den har importerats. En del störrestuterier har också tagit fram plasma på egen handmen utan möjligheter att kontrollera framställningenfullt ut.– Det är en dyr produkt att ta fram – den kräverhästar, kunskap och utrustning för rening och kontroller.Det är sådana resurser som SVA har, sägerLouise Treiberg Berndtsson, veterinär vid SVA:svirologiska avdelning.Verksamheten vid Håtunaholm är kvalitetssäkradenligt ISO 9001:2000.Åtta utvaldaDet är åtta av hästarna som är utvalda som givare avplasma. Det är hästar som har hög halt av antikroppar,immunoglobuliner (IgG), och de är vaccinerademot influensa, stelkramp och rotavirus. Håtunaholmär en isolerad karantänsgård dit inga främmande djurfår komma. Allt för att undvika olika smittor ochsjukdomar. Nya djur som tas till gården måste gå ikarantän och genomgå en omfattande provtagninginnan de släpps in i någon av de etablerade flockarna.För att ytterligare minska risken för eventuellasmittor tappas hästarna när det gäller blod för plasmanenbart under vintern.Ges av veterinärEn liter fölplasma kan ersätta råmjölken om föletinte fått möjlighet att dia eller inte fått tillräckligtmed råmjölk. En omgång med fölplasma kan ocksåhjälpa ett föl som av någon anledning har för låg haltav antikroppar.Plasman kan beställas via veterinär och ges avveterinär direkt i magsäcken eller i blodet.Priset för en förpackning är 2 590 kronor exklusivemoms.– Det kan tyckas mycket men det är en litensumma i det stora hela när eller om det går fel viden fölning eller fölet drabbas av sjukdom, sägerKarin Olsson.Fölplasma är en dyr produkt att framställa och kräver både kunskap och utrustningsom SVA har, säger Louise Treiberg-Berndtsson. FOTO: Lena KarlssonFölplasman levereras fryst i två separata flaskor. Hållbarheten i frys är minst ett år.FOTO: Lena KarlssonTravhästen nr 2 • 2006 13

Tema: FöletBortstött avsin mammaAmma fostrade Yerbas TexasNär Yerbas Texas varnyfödd ville hans mammainte veta av honom.– Hon nosade inte ens påhonom, han skulle bara ut urboxen. Det berättar HåkanAhrsjö i Båstad. Men det slutadelyckligt. Den lilla fölungenadopterades av 20-åriga travstoetGateway.Så här såg det ut när Yerbas Texas första gångenmötte sin nya ”mamma”; travstoet Gateway,som mist sitt föl samma natt. De två kundeparas ihop efter samtal till föl- och ammajourensamt lokalradion i Skåne. FOTO: Aina LindahlTEXT :Lena KarlssonFörra året skulle det då 5-åriga halvblodsstoetAnastasia föla för första gången dräktigmed hopphingsten Iowa. Hon fölade ibörjan av juni.– Jag fick rätta till ett framben på fölet och hjälpatill att dra lite det sista men det var inga störrekomplikationer vid fölningen, säger Håkan Ahrsjö,rutinerad djursjukvårdare som arbetat vid Helsingborgsdjursjukhus i 15 år och som fött upp ett 10-talhalvblods- och varmblodsföl.Men istället för att ligga kvar, som de flesta ston görnär fölet kommit ut, reste stoet sig direkt och börjadeäta. Först när det började röra sig i halmen reageradehon men med aggressivitet. Fölet togs ur boxen ochflera försök att närma sto och föl misslyckades. Honblev som en furie. Det var också med svårighet detgick att mjölka stoet på den livsviktiga råmjölken.Håkan Ahrsjö ringde ammajouren direkt ochsedan hämtade han mjölkersättning och nappadefölet varje timme under natten.Stoet tog till sig föletUppfödaren Aina Lindahl, Stall Yerbas, i Trelleborghörde av sig. Hennes varmblodssto Gateway hadeprecis fölat men fölet var dött. Veterinären hadesprutat för att efterbörden skulle avgå och mjölkenrann ur juvret. Fölet lastades i transporten ochväl framme fick stoet byta box, det döda fölet togsundan och hingstfölet smordes in med efterbörd.Sedan fördes de båda samman och efter en litenstund kunde fölet med lite hjälp hitta rätt och diainnan han lade sig och somnade.– Aina hade tv-övervakning i stallet så vi lämnadesto och föl och gick för att dricka kaffe. Senarekunde vi på tv:n se hur stoet väckte fölet för att hanskulle komma upp och dia.14Travhästen nr 2 • 2006

Ammajouren– med rätt att förmedlaVid årsstämman utsågs en överraskad Henrik Hult till hedersmedlemi ASVT. Det för sina stora ideella insatser i föl- ochammajouren som Henrik Hult varit engagerad i sedan desstillkomst 2001. FOTO: Claes KärrstrandAllt fungerade som det skulle och paret fick gåkvar i stoets hemmiljö cirka 14 dagar innan HåkanAhrsjö hämtade hem dem. De gick sedan tillsammansfram till årsskiftet innan det var dags föravvänjning.Travston bättre mammor?– Så enkelt kan det gå. Men vi hade lite tur och attdet var snabbt inpå tror jag är avgörande. Likaså attvi kunde använda oss av efterbörden. Av erfarenhetsägs också travston vara bättre mammor vilket ocksågör det lättare att föra samman dem med ett annatföl, säger Håkan Ahrsjö.Det är också känt att en del halvblodsston kan haproblem med temperamentet och vägra accepterasina föl. Att betäcka om halvblodsstoet var därföraldrig aktuellt för Håkan Ahrsjö.– Däremot satte vi igång henne igen efter fölningenmen tyvärr skadade hon en menisk i ett bakknävarför vi fick ta bort henne.Som ett tack för lånet av Aina Lindahl sto döpteshingstfölet till Yerbas Texas.Cirka 300 påringningar omförmedling och 200 samtalom rådgivning kring fölninghar det blivit årligen sedanFöl- och ammajouren startade2001.Jouren är ett samarbete mellanavelsföreningarna ASVT, ASVH,SFAF och SH. Ansvarig för verksamhetenär Henrik Hult, somarbetar ideellt med jouren. Syftetmed jouren är att para ihop föl sommist sin mamma med sto som mistsitt föl.– Hur många ammajouren hjälptär däremot svårt att veta. Omdet lyckas är det sällan det ringstillbaka. Då är det oftast fullt uppatt få det nya att fungera, sägerHenrik Hult.Förutom förmedling av ammoroch föl blir det många telefonsamtalfrån människor som behövermer information och det handlarom allt från var de kan hittaråmjölk till vilka nappflaskor somfungerar.Om en förmedling lyckas är detviktigt att stoets och fölets ägarekommer överens om de ekonomiskavillkoren för ”lånet”. Den erfarenhetensom Henrik Hult dragit:– Därför har ASVT tagit framett färdigt kontrakt som mananvända sig av.Jouren är öppen för alla hästaroavsett ras och föreningstillhörighet.Rasen spelar också mindre rollför en lyckad utgång.– Vi har haft ett halvblodsföloch ett shettis-sto och efter tretimmar gick det bra.För att förbättra föl- och ammajourenvill Henrik Hult att ännufler ska anmäla sina ston till jouren.– Ju fler ston vi har desto bättreoch lättare går det att para ihop föloch sto.Tips för att lyckas:• Flytta stoet från den boxhon fölat i.• Smörj in en starkt luktande salvaeller parfym i stoets näsborraroch använd samma ämne påfölet.• Finns fosterhinna och efterbördkvar kan det användas.• Prova sig fram så att fölet inteskadas av stoet.• Ju längre tid som förflyter frånfölning desto sämre blir möjlighetenatt lyckas.Se mer på www.asvt.se/Föl- och ammajourTel ammajouren: 0733-14 13 16Travhästen nr 2 • 2006 15

Tema: FöletArtikeln har tidigare publicerats i två delar av författarna i Compendium on ContinuingEducation for the Practicing Veterinarian, 27(1):48-55 & 27(2):134-146, 2005, ochpresenteras här i svensk översättning i förkortad version med tillstånd från utgivaren.FelaktigabenställningarFelaktiga benställningar hos föl är ganska vanliga. Det finns olika orsaker till varför fölendrabbas och problemet kan uppstå både under fosterstadiet och efter födseln. Iblandkrävs inte mer behandling än kontrollerad motion för att komma tillrätta med problemet,i andra fall kan det krävs mer omfattande åtgärder eller kirurgiska ingrepp.Valgus- och varusställning av benen hos föl ärrelativt vanligt förekommande. Vid valgusställningär benaxlarnas vinkelspets riktadmedialt och vid varusställning lateralt (Fig. 1). Enviss rotationsställning av benen ingår alltid (utåtrotationvid valgus och inåtrotation vid varus). Vinkelställningar,som oftast utgår från karpus, tarsus ellerkotledsregionen, kan förekomma både som ett medföttoch som ett förvärvat tillstånd.Syftet med denna artikel är att presentera enkortfattad översikt beträffande etiologi, diagnostik,behandling och prognos vid vinkelställningar avbenen hos föl.EtiologiDe etiologiska faktorer som ligger till grund föruppkomsten av vinkelställningar hos föl är till stordel okända. Etiologin anses vara multifaktoriell därbåde pre- och postnatala faktorer inverkar. Prenatalafaktorer inkluderar intrauterin felställning, ofullständigtförbenade karpal- och tarsalben, slappastödjevävnader runt lederna, placentit och olika hormonellaobalanser. Snabb tillväxt, tillväxtzonrubbningaroch överbelastning på grund av kraftig hältapå det motstående benet är postnatala faktorer somkan leda till vinkelställningar. De exakta patogenetiskaförhållanden som ligger bakom dessa faktorerär dock inte helt kartlagda.Diagnostik av vinkelställningarDiagnostiken innefattar inspektion, manipuleringav benet eller benen och i många fall röntgen.Vinkelställningar är lätta att observera vid en kliniskundersökning. Det är dock nödvändigt att denOfta föds fölen korrekta men felaktiga benställningar är relativtvanliga. Men det finns hjälp att få – ibland krävs inte mer änkontrollerad motion, i andra fall operation. FOTO: KlangRoger16Travhästen nr 2 • 2006

undersökande veterinären har kännedom om dennormala benställningen hos föl av olika åldrar för attkunna göra en korrekt bedömning. Behandlingen skasedan inriktas på att uppnå en för åldern passandebenställning. Speciellt ska man vara uppmärksampå att nyfödda föl normalt sett har en lindrig grad avvalgusställning vid karpus som successivt går tillbakainom loppet av det första levnadsåret.Nästa steg i den diagnostiska utredningen är manipuleringav benet i syfte att avgöra om vinkelställningenkan lägerättas. Detta är ett viktigt kliniskttest som möjliggör indelning av vinkelställningarnai två kategorier beträffande den vidare diagnostikenoch behandling. Om vinkelställningen medlätt manuell manipulering kan lägerättas är orsakenvanligtvis slappa stödjevävnader runt lederna eller,mer sällsynt, ofullständigt förbenade karpal- och/eller tarsalben. Om däremot inte vinkelställningengår att lägerätta med manipulering är orsaken oftastasymmetrisk tillväxt i skelettet (tillväxtzon och/ellerepifys). Obehandlade fall av ofullständigt förbenadekarpal- och tarsalben går inte heller att lägerättamanuellt efter bara ett par veckor.Röntgenundersökning är en viktig del av utredningenav många vinkelställningar eftersom metodengör det möjligt att bestämma benaxlarnas skärningspunktoch kontrollera karpal- och tarsalbenensförbeningsgrad. Det är vår uppfattning att inte allaföl med vinkelställningar behöver röntgas. Vi rekommenderarröntgenundersökning av nyfödda föl medvinkelställning av karpus och/eller tarsus eftersomtidig upptäckt och behandling av ofullständigt förbenadekarpal- och tarsalben har stor betydelse förprognosen (se avsnitten nedan om terapi respektiveprognos). Dessutom rekommenderar vi röntgenundersökningav föl med icke-manipulerbara vinkelställningarsom inte svarat på konservativ behandlingoch där kirurgisk korrektion planeras. Därför bördiagnosen inte ställas enbart med hjälp av röntgenutan den ska alltid baseras på en noggrann kliniskundersökning eventuellt kompletterad av en röntgenundersökning.Olika behandlingsmetoderAvsaknaden av kontrollerade, kliniska studier beträffandebehandlingen av vinkelställningar hos föl harmedfört att de i litteraturen angivna behandlingsmetodernaoftast baseras på empiri. De i denna artikelomtalade tillvägagångssätten och behandlingsmetodernagrundar sig på litteraturen och författarnas kliniskaerfarenhet. Vi använder termerna lindrig, måttligoch kraftig vinkelställning som definieras som 20° felställning av benet.Hos de flesta nyfödda föl med lindriga till måttligavinkelställningar krävs ingen särskild behandlingutöver kontrollerad motion. Den vanligaste orsakenär slappa stödjevävnader runt leden i fråga. Fullständigboxvila är enligt vår uppfattning inte att rekommendera.Daglig vistelse i en sjukhage som tillåterfölet att röra sig under relativt kontrollerade formerverkar stärkande på de slappa vävnaderna och fullständigtkliniskt återställande uppkommer i regelninom 2-4 veckor. Rör det sig däremot om kraftigavinkelställningar på grund av slappa stödjevävnaderrunt leden behövs andra åtgärder. Sådana föl är ibehov av någon form av stödbandagering utöver kontrolleradmotion enligt ovan. Ett stödbandage kanutformas på olika sätt. Man kan använda ett bandagemed en stödskena eller ett cirkulärgips. Fördelenmed en stödskena framför gips är att man relativtenkelt kan växla mellan perioder med och utan stödvilket vi tycker snabbar på återställandet (man kantill exempel låta fölet gå utan bandage på dagen ochenbart ha benet bandagerat på natten).Rör det sig om ofullständigt förbenade karpalochtarsalben går behandlingen ut på att med hjälpav ett stödbandage hålla benaxeln i korrekt lägemedan förbeningsprocessen pågår vilket normalt tar2-4 veckor. Hålls inte benaxeln i korrekt läge kommerkarpal- och tarsalbenen att förbena i kilformattillstånd med permanent vinkelställning till följd.Använder man cirkulärgips måste detta bytas medEtt 8 månadergammalt föl medvalgusställningav det vänstraframknät.OrdlistaMedialt = insidan på benetLateralt = utsidan på benetMetakarpus = skenbenetValgus = utåtvriden snedställning (”kobent”)Varus = inåtvriden snedställning (”hjulbent”)Tibia = skankbenetKarpus = framknätTarsus = hasenTarsal = hörande till hasenPre- och postnatala = före och efter födselnEtiologi = sjukdomsorsakIntrauterin = i livmodernRadius = underarmsbenetEmpiri = som bygger på erfarenhet(i motsats till vetenskap)Placentit = livmoderinflammationPatogeniska faktorer = sjukdomsutlösande faktorerProximalt = uppåt på benetPeriostlyftning = benhinnesnittDistalt = nedåt på benetDorsopalmara/plantara röntgenbilder = röntgenbildertagna framifrån på framben resp. bakbenTravhästen nr 2 • 2006 17

1. Röntgenbild av dethögra framknät på ettnyfött föl med valgusställning.Notera deofullständigt förbenadekarpalbenen.1 2 32.Samma föl som ifigur 2, tre veckor senare.Ett cirkulärgipssom hållit karpus i korrektläge har möjliggjortnormal förbeningav karpalbenen.3. Postopertiv röntgenbildsom visar etttillväxtbromsande implantatsom placeratsi anslutning till dendistala tillväxtzonen iradius.TEXT:NICOLAI JANSSON,leg veterinär, PhD,Dipl ECVS, specialist ihästens sjukdomar, Europaspecialisti hästkirurgiNORM DUCHARME,DVM, MSc, Dipl ACVSProfessor of LargeAnimal Surgery CornellUniversity, USA10-14 dagars intervaller på grund av föls relativtsnabba tillväxt. Som alltid vid ingipsning måsteuppkomsten av skavsår kontrolleras minst 1 gångdagligen (tecken på detta är hälta och svullnad övergipset).Vinkelställningar som uppstår på grund avasymmetrisk tillväxt i skelettet drabbar oftast föli ålderskategorin två veckor till sex månader, menkan ibland även vara medfödda. Stödbandage medskena eller cirkulärgips bör inte användas i dessa falleftersom risken för djupgående skavsår är mycketstor. Likaså bör olika specialdesignade ortoser (stödskenorsom tillåter normal ledfunktion) användasmed återhållsamhet. Det är vår uppfattning ocherfarenhet att lindriga vinkelställningar svarar bra påvistelse i sjukhage utan annan form av behandling.Måttliga vinkelställningar behandlas med vistelsei sjukhage och verkning/skoning som syftar till attkorrigera vinkelställningen genom att korrigerarotationen som alltid ingår. Detta uppnås genom attskapa en lindrig obalans i hoven antingen med hjälpav raspning, plastning eller placering av en limmadplastsko som är utlagd på medialsidan (valgus) ellerlateralsidan (varus). Används limmade plastskor ärdet oerhört viktigt att skoningsperioden inte överstigertvå veckor. Detta för att undvika uppkomsten aven deformerad hov. Kraftiga vinkelställningar samtlindriga/måttliga vinkelställningar, som inte svaratpå behandlingen ovan, bör opereras.Två kirugiska principerDet finns två kirurgiska principer för hur man kanpåverka tillväxten i skelettet vid valgus- och varusställning.Dels finns en tillväxtaccelererande metod,dels olika tillväxtbromsande metoder. Gemensamtför metoderna är att ett lyckat resultat förutsätteratt operationen utförs i god tid innan tillväxtpotentialenavtar för den aktuella. Generella åldersgränserär svåra att ange, men som tumregel kan man utgåfrån att förutsättningarna för ett optimalt resultat ärbäst om operationen utförs före fyra månaders åldernär det gäller karpal- och tarsalvinkelställningarrespektive två månaders ålder när det gäller vinkelställningari kotledsregionen. Kirurgisk behandlingkan utföras senare, men resultaten är då varierande.Postoperativt är kontrollerad motion och verkning/skoning tills normal benställning uppnåtts en integreraddel av behandlingen.Den tillväxtaccelererande metoden kallas periostlyftningoch är ett enkelt ingrepp utan risk föröverkorrigering. Den exakta mekanismen som liggerbakom periostlyftningens tillväxtaccelererandeeffekt är okänd, men man räknar med att minskadspänning över tillväxtzonen spelar en roll. En nyligenpublicerad experimentell studie pekade på attperiostlyftning inte var effektivare än konservativbehandling när det gällde korrigering av valgusställningarvid karpus. Studien har medfört att periostlyftninghar ifrågasatts. Det är dock vår uppfattningoch erfarenhet att många kliniska fall, som inte svaratpå konservativ behandling, snabbt kan korrigerasmed hjälp av periostlyftning. Hur som helst kan studienkomma att ändra periostlyftningens status somden vanligaste operationsmetoden.De tillväxtbromsande metoderna innefattar placeringenav ett implantat tvärs över tillväxtzonen påbenets konvexa sida. Implantatet bromsar tillväxtentemporärt och måsta tas bort så snart normalbenställning uppnåtts eftersom för sent borttagandeleder till överkorrigering av vinkelställningen. Teknikenrekommenderas vid kraftig vinkelställning ochhos lite äldre föl med minskad tillväxtpotential.God prognos i många fallVid korrekt behandling är prognosen god för de flestavinkelställningar. Förhållanden som för sent insattbehandling eller kraftig grad av ofullständig förbeningav tarsalbenen påverkar prognosen negativt.18Travhästen nr 2 • 2006

Travhästen nr 2 • 2006 19

Scarlet Knight kanske skrattar sig lycklig över attvara nykomling på Skråmsta. Nu får han ägnasig åt avelsarbete på heltid och Carina Dahling-Satrell är nyfiken på hur det kommer att gå.Skråmsta har haft många hingstar genom årenmen ingen så väl meriterad som Scarlet Knight.Hästar är livetför Carina– Det finns inget härligare ljud än ett föl som smackar och diar. Det säger Carina Dahling-Satrellsom driver Skråmsta stuteri. Nu väntar högsäsong för henne – 50 ston ska föla under våren.TEXT OCH FOTO:Lena KarlssonCarina Dahling-Satrell haralltid ägnat sig åt hästar ochidag driver hon den verksamhetvidare som byggdes upp avhennes föräldrar på 1960-talet. Attarbeta med något annat än hästar haraldrig varit ett alternativ:– Jag har gjort avbrott och gjortannat när jag varit lite less men alltidkommit tillbaka. Det är så roligt attarbeta med hästar, att få vara medoch dra fram fölungar. I år väntarsammanlagt ett 50-tal fölningar. Denövervägande delen är ston som ärinackorderade. Skråmsta nöjer sig med20Travhästen nr 2 • 2006

Årets första föl, fött i februari, blev en fuxhingst efter tyske Diamonds Way och Milena.Skimmeln och tjejfavoriten Tap In tillhör numera nästan inventarierna på Skråmsta. Det blir 8:e säsongen hanverkar på stuteriet.7-8 egna fölston och aldrig mer än 10.Det bland annat för att inte riskera blikvar med osålda unghästar om marknadensviker.Inackorderingsstona är en viktig del iverksamheten vid Skråmsta speciellt nunär svenska travsport har en tuff periodmed minskat intresse och allt färre stonsom betäcks. I gengäld har Skråmstafyllt stallet med inackorderingar ochstuteriets närhet till Stockholm trorCarina är en fördel.– Idag tycker jag trenden att allaska ut på landet och ha hästar hemmahar vänt. Många tycker det är bättreatt stalla upp stona på ett stuteri ochdet behöver inte bli så mycket dyrare.Andra överlåter gärna fölningen tillnågon annan. Många är oroade överfölningen, andra har kanske varit medom en svår fölning och vill inte upplevanågot sådant igen.Roligt men krävandePå stuteriet är fölningsperioden enrolig men oerhört krävande tid sominte ger utrymme för mycket mer.– Jag är med vid alla fölningar såman är lite uppe i varv den tiden. Jagär ute i stallet nästan hela tiden ochsover när jag kan helt enkelt. Men detär det värt.Det betyder att när det är som mestintensivt brukar hon sova mellanklockan sex och midnatt på kvällarnamedan maken övervakar stona.Sedan är hon upp resten av natten.Till sin hjälp har hon övervakningskamerasom kan visa fyra boxarsamtidigt på tv-skärmen. Men det ärinte bara själva fölningen som kräverövervakning, nästa steg kräver nästanmer jobb för att kontrollera att föletkommer benen, kan dia och får i sigråmjölk, bajsar och kissar som den ska.Hon kan inte tänka sig att låta ettsto föla obevakat. Att ston kan skötafölningen själva, som många verkartycka, håller hon inte med om:– I värsta fall inträffar ett fellägedär inte bara fölungen utan ocksåstoet stryker med och jag är övertygadom att obevakade fölningar är enstor orsak till att många föl dör, någotsom också styrks av de erfarenheterHenrik Hult i ammajouren fått, sägerCarina Dahling-Satrell.Scarlet Knight ny hingst på gårdenMellan fölningarna handlar det omatt ta emot ston för betäckningar,tappa hingstarna på sperma, se tillatt sperma skickas till mottagarstationer,kontrollera och insemineraston. Tre hingstar finns på gården:Tap In, som gör sin åttonde säsong pågården, Hingstdepåns Armbro TrickTravhästen nr 2 • 2006 21

födningen genom låga priser ochsvårigheter att få avsättning för unghästarna.– Jag tror vi alla måste bli bättre påatt förmedla att travsport inte bara ärpengar och statistik utan hur roligtdet också är att ha häst. Visst behövervi stora hästägare med pengarmen det handlar om så mycket annatockså. Det måste vara möjligt att fåtävla och avla på sitt sto även om detinte bidrar till stora avelsframsteg.Hjärta och känslor måste få varamed.Ett 50-tal ston ska föla hos Carina Dahling-Satrell på Skråmsta stuteri. Ett av stona är stuterietsegna Windsurfing efter Nevele Pride och dräktig med Calvin Capar.Värnar om breddenHon värnar om bredden och menar,som många andra, att utan den finnsheller inget underlag för en topp.Hon anser att bredden varit förutsättningenför den högkvalitativasvenska travsport vi har idag medinternationella gångbara hästar.– Jag tror att det är tack vare attbreddens intresse att engagera sigoch betäcka som till slut gör att detgår bättre. Har man inte intresset ärdet svårt att motivera varför man skahålla på med trav.Många av stuteriets kunder tillhörockså den trogna kategorin med mereller mindre bra ston som de väljeratt betäcka för att få en tävlingshäst.Kanske inte varje år men ändå regelbundet.– Deras hästar går kanske inte attsälja på den öppna marknaden menför dem handlar det om glädjen ochen hobby som de har råd att hålla påmed. Sådana vill vi ha fler av, sägerCarina Dahling-Satrell.och nytillskottet Scarlet Knight somkom från Stefan Melander i mittenav mars. Med följde också ett 15-talston. De tre hingstarna har gett stuterieten bredd i utbudet både vadgäller stammar och prislägen.– Vi var ute efter en tredje hingstså det föll sig ganska bra. Vi hartidigare inte haft en så väl meriteradhingst som Scarlet Knight på gården.Det ska bli intressant att se hur detgår. Hans första avkommor är ju 2 åri år och han har fått en hel del braston.Sport med utrymme för känslorCarina Dahling-Satrell är ledamot iASVT:s styrelse, som arbetar för attvända den negativa trenden i travsporten.Den drabbar i hög grad upp-Skråmsta stuteri1964 flyttade familjen Dahling till arrendegården Skråmsta i Upplands-Bro någramil utanför Stockholm. Där byggde Christer och Ingrid Dahling upp en egen stuteriverksamhet.1990 togs stuteriet över av syskonen Carina och Björn Dahling ochsedan 1995 driver verksamheten ensam men med fortsatt stöd av pappa Christer.Idag ägs gården av Carina och hennes man Anders Satrell. Skråmsta har i genomsnitt7-8 egna fölston och uppfödningarna får numera initialerna C.D. som står förbåde Carina och Christer Dahling.Bästa uppfödning hittills är Carolo Min som vann Svenskt Travkriterieum. PetitAubiose är också uppfödd på Skråmsta men omdöpt liksom både Pripps Porter ochPripps Royal som ingick i en hel årgång som Pripps köpte. Doctor C.D. är också enframgångsrik Skråmstahäst.Stuteriet tar emot inackorderingar av både fölston och unghästar. Säsongen 2006stallas tre avelshingstar upp: Tap In, Armbro Trick och Scarlet Knight.Skråmsta har också ett karantänstall där djurtransportörer låter djur vila och lastasom i samband med längre transporter, samt fungerar som hästhotell vid Trottexauktioner.22Travhästen nr 2 • 2006

Travhästen nr 2 • 2006 23

Uppfödaren Johan Dieden fick 20 procent i uppfödarpremier när Kung Lavec vann Breeders´ Crown-finalen tack vare sponsring från Folksam.FOTO: Lars JakobssonUppfödarpremier– 67,2 miljoner utbetalades 2005Sedan 1991 har uppfödarna fått 10 procents uppfödarpremier på den totala prissummansom hästarna springer in i totalisatorlopp i Sverige. En milstolpe som med målinriktatoch enträget arbete tog 20 år att nå.TEXT:Ulrika Lundbergulrika@asvt.seElis Ljungek, som var generalsekreterarei ASVT under åren1971 till 1990, säger så här:– Uppfödarpremierna var alltiden högt prioriterad fråga på dagordningenunder ASVT:s styrelsemöten.När vi började var uppfödarpremiernaendast 0,1 procent av prispengarnamen vi var tuffa och satteupp målet om 10 procent väldigttidigt.Det har funnits uppfödarpremieri Sverige sedan 1960-talets börjandå STC och banorna betalade ut ettvisst anslaget belopp. Det fanns ingenangiven procentsats utan den räknadesut för varje år. 1975 kom beslutetatt uppfödarpremier skulle betalas utför 2-4-åringar som placerat sig blandde tre i lopp. Utvecklingen av uppfödarpremiernakom sedan i etapper.Fram till och med 1989 har flerålderskategorier och prisplaceringarsuccessivt omfattats av premierna föratt från 1990 utgå med 9,3 procentför 2-7-åriga varmblod och 3-8-årigakallblod med placering 1-5.10 procent i 50-årspresentGenombrottet för ASVT:s mål med10 procents uppfödarpremier tillalla premieberättigade hästar kom1991 vid Avelsföreningens jubileumsstämma.Då offentliggjordes beslutetatt man tillmötesgått ASVT: s kravoch beskedet överräcktes i form av en50-årspresent till ASVT från ATGoch STC.– Det var fantastiskt och på sättoch vis ett stort erkännande försvensk travhästuppfödning i det egnalandet och av vår egen organisation.Vägen har varit lång och slingrig menväl värd all möda, säger Elis Ljungek.Utan uppfödarpremierna hade Sverigesannolikt heller inte varit dentravnation som vi är idag på deninternationella travkartan.26Travhästen nr 2 • 2006

Förra året gick också Folksam in somsponsor i Breeders Crown och 20procent kunde utgå i BC-finalernaför 3- och 4-åringar.I Svensk Uppfödningslöpning utgick 20procents uppfödarpremier till Simb Chaplinsuppfödare; Ulrik och Ylva Lindh, genomsponsring av Krafft. FOTO: Lars JakobssonPremier för utlandstävlandeASVT arbetade tidigt för att svenskföddahästar skulle få uppfödarpremieräven på prispengar de tjänadeutomlands. Det ekonomiskautrymmet fanns eftersom utländskahästar tog del av den svenskapriskakan vid tävlingar i Sverige.1984 infördes uppfödarpremier påutlandsstarter med högst 50 000 kronortotalt inklusive pengar vunna iSverige. Denna summa utveckladesså småningom (1993) till att gällaenbart utlandsstarterna och från ochmed 2001 höjdes gränsvärdet till max100 000 kronor.20 procent i klassiska loppI insatslopp som Kriteriet, Derbyt,Kungapokalen, Stochampionatet,Breeders´ Crown, E3 med flera harbanorna betalat ut 10 procent i uppfödarpremier.Från 1998 utbetaladeäven STC 10 procent vilket gav 20procent i uppfödarpremier totalt. Närsparpaketet genomfördes 2004 blevinsatsloppen över en natt direkt avmed sin extra premie från STC. Tackvare ASVT:s idoga arbete kvarstod deenligt proposition i Svenskt Travkriterium2004 samt i Svenskt TravDerbyoch Stochampionatet 2004 och 2005till vilka insatserna redan betalats införe sparpaketets genomförande.2004 gick också Krafft in ochsponsrade uppfödarpremierna iSvensk Uppfödningslöpning som därigenomkunde bibehålla 20 procent.Tre sponsorer 2006ASVT arbetar vidare för att få tillbakade 10 procent extra uppfödarpremiersom utgick i de klassiskaloppen och i insatsloppen innansparpaketets genomförande. 20-procentiga uppfödarpremier utgicktyvärr inte i 3-åringarnas största löpning2005; Svenskt Travkriterium.Inför 2006 utgår de från STC såledesinte heller i Derbyt eller Derbystoet.Däremot har Travronden tacksamtanslutit sig i ”20 procents-klubben”och sponsrar uppfödarpremierna iDerbyt och Derbystoet 2006.Det innebär att tre lopp under2006 står med 20 procent uppfödarpremier:• Svensk Uppfödningslöpning genomKrafft (samtliga lopp i serien).• Breeders´ Crown genom Folksam(finaler för 3- och 4-åringar).• Svenskt TravDerby och Derbystoetgenom Trav- och Galoppronden.Genom Krafft erläggs dessutomförsta insatsen i såväl Svensk Uppfödningslöpningsom Svenskt TravDerbyoch Derbystoet för alla svenskföddatravhästar. Utöver detta garanterasförstapriset i Svensk Uppfödningslöpningoavsett hur kullstorleken påverkarde insatser som senare betalas in avhästägarna.Sedan 2003 betalas uppfödarpremierut fyra gånger per år för inhemskastarter. Premier från banorna(insatslopp) utbetalas vanligtvismånaden efter loppet har körts. Premierpå prispengar intjänade i utlandetutbetalas för närvarande en gångper år, vilket sker i februari.mkr8070605040302010Simb Chaplin efter ha vunnit Svensk Uppfödninglöpning 2005.FOTO: Lars JakobssonHögsta premier 20022002 nådde uppfödarpremierna sintopp hittills och uppgick till 73,4 miljonerkronor. Under 2004 sjönk däremotuppfödarpremierna drastiskt pågrund av sparpaketets genomförandemed totalt 6,2 miljoner kronor. Orsakenvar minskade prispengar när 80tävlingsdagar togs bort, borttagandeav de extra 10 procent som utgått iklassiska lopp/insatslopp samt sänktersättning för 2-åringar som gått godkäntpremielopp. Glädjande nogökade uppfödarpremierna under 2005till sammanlagt 67, 2 miljoner kronordär höjningen företrädesvis kan hänförastill höjd ersättning i premieloppenför 2-åringar.Uppfödarpremiernas utveckling från 1976Källa: STC01976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 ÅrFrån STCFrån insatsloppTravhästen nr 2 • 2006 27

Bildsekvenser ur tv-programmensom ska locka nya hästägare. Frånvänster hästen Global Income,Farmen-Veronica, kompisarna i StallIncome HB, programledaren TheréseLandström och Anders Holmqvist tillsammansmed Therése Landström.FOTO: Kanal 12Samarbetsprojekt på FärjestadTar tv till hjälpför att hitta nya hästägareNu testar Färjestad tv sommedium för att rekrytera nyahästägare. I en programserie ifyra delar ska tv-tittarna få delav hur det är att vara hästägare.Bakom projektet med programserien”Att vara hästägare”står Färjestads travsällskapoch hästägareföreningen påbanan i samarbete med den lokalatv-kanalen Kanal 12. Kanalen nåromkring 80 000 tittare i Karlstad-Hammaröområdet.– I projektet når vi ut brett och utanatt det kostar alltför mycket pengar.Projektet är ett test om tv kan vararätt media för nyrekrytering av hästägare,säger Andreas Slätt, marknadschefpå Färjestadstravet.Projektet med tv-serien om att ägatravhäst är budgeterat till 80 000kronor. Hälften av kostnaden finansierasav Färjestadstravet och bananshästägareförening. Resterande delfinansieras via sponsorer som blandannat ASVT.Under våren får tittarna följa 3-åringen Global Income, i träning hosMagnus Jakobsson på Färjestad, pådess väg mot start och hästens ägare– tio kompisar i Stall Income HB.I programmen speglas olika aspekterav hästägandet. Bland annat hur manblir hästägare, hur andelsägande fungerar,vad det kostar att köpa och ägahäst, hur en häst utvecklas i träningoch hur tävlandet i travsporten ärupplagt.– Mycket handlar också om densociala delen kring att äga häst exempelvisi andelsform, säger AndreasSlätt.Färjestads hästägareförening haridag närmare 300 medlemmar. Ettutskick förra året till alla som hadehäst i A-träning men inte var med iföreningen resulterade i ett 30-tal nyamedlemmar.– Med projektet hoppas vi blandAndreas Slätt, marknadschef på Färjestad.FOTO: Kanal 12annat öka möjligheten för uppfödarnaatt få avsättning för sina hästar framförallt i andelsägande och att få flerhästar i träning, säger Anders Holmqvist,föreningens ordförande.Han hoppas också att programserienska resultera i att nya grupper sökersig till travsporten och blir hästägare:– Vi vill gärna locka till oss fler ungamänniskor och gärna kvinnor.Första avsnittet i programseriensändes i mitten av mars och visadesmed jämna mellanrum dygnet runt ien veckas tid i Kanal 12.TEXT:Lena KarlssonTravhästen nr 2 • 2006 29

Statliga pengar till avelsanalysNu ska STC analysera densvenska travavelns och uppfödningensnedgång. Projektetfinanserias med hjälp avstatliga pengar via Jordbruksverket.Det föds allt färre svenska travhästar.I år förväntas antalet födda fölhamna någonstans runt 3 400 varmblodigaföl. Det kan jämföras medrunt 8 000 varmblodsföl för några årsedan.– Vi har ju sett hur betäckningssiffrornavikit under flera år och nuvill vi försöka ta reda på orsak ochverkan, säger Christina Olsson, avelschefpå STC.Det handlar bland annat om attChristina Olsson,STC:s avelschef.undersöka orsaken till den minskadeuppfödningen, vad som påverkaruppfödarnas beslut och vilka planernauppfödarna har framöver.– Vi behöver få lite mer fakta kringde här frågorna för att också veta hurvi ska kunna agera framgent. Nu sågvi en chans att kunna göra det medhjälp av statliga pengar, säger ChristinaOlsson.Hur projektet kommer att se ut idetalj och vilka som ska involverasi det är ännu inte klart. Tanken ärdock att analysen ska vara klar i höst.STC har fått 575 000 kronorfrån Jordbruksverket men pengarnaska delas mellan avelsanalysenoch ett hästägarprojekt med fokuspå nya hästägare. Medlen ingår iden satsning på 15 miljoner kronorsom staten gör på hästnäringen ochdär Jordbruksverket fick 6 miljonerkronor att fördela för att främja hästföretagandet.TEXT:Lena KarlssonTravhästen nr 2 • 2006 31

Tränarna vill haöppen anmälanFörändrat anmälningssystem,tävlingsplan för 2-åringar ochtillbaka till de gamla reglerna fördiskvalificering för galopp. Det ärnågra av travtränarnas viktigastefrågor under 2006.Travtränarnas Riksförbund har flera,som de ser, angelägna frågor på dagordningenunder året. En av de viktigaste ärändrade anmälningsrutiner för lunchochvardagstravet. TR vill ha öppenanmälan med möjlighet till korrigeringoch att det ska bli möjligt med efteranmälningartill lopp, även till rikstoton.– Det gagnar ingen att köra lopp medsex, sju hästar till start, säger Jan Jönsson,generalsekreterare i TR.TR har haft svårt att få gehör för sinaåsikter både hos STC och i hästägarleden.Nu verkar det enligt Jan Jönssonmer positivt.– Det här är ju också enbart till fördelför deras hästar så att vi kan matcha hästarnabättre så att de också kan springa inmer pengar.Tillbaka till gamla reglerTR fortsätter också driva frågan om enåtergång till tidigare regler när det gällerdiskvalificering för galopp, det vill sägaatt hästarna får galoppera sammanlagt150 meter i loppet men maximalt 100meter under loppets sista 300 meter.20-metersregeln som gällde under ettpar år för galopp på upplopp var intepopulär, inte heller nuvarande regel däringen galopp alls tillåts på upploppet. TRtycker att bedömingarna kan bli ganskasvåra om en häst tar ett galoppsteg ellerinte.– I Norge har man trotsat UET ochgått tillbaka till sina gamla regler. Då kanvi också också göra det.Vill ha proffsdomareFörbundet fortsätter också driva fråganom en proffsdomarkår för att öka möjlighetentill likavärdiga bedömningari loppen liksom att man vill se en planÖppen anmälan, nya diskningsregler och enplanläggning av 2-årstävlandet är några av deviktiga frågor som TR och dess generalsekreterareJan Jönsson ska driva under 2006.FOTO: Petri Johanssonför hur 2-årstävlandet ska se ut framåt iSverige. Enligt dokumetet Trav 2010 ska2-åringarna få del av 4 procent av priskakanoch då menar TR att det börjarbli dags att planera hur det ska gå till.– Vi vill se att en tävlingsplaneringför 2-åringar tas fram i god tid så att vitränare dels vet hur loppen ligger övertävlingssäsongen för att kunna planeraträningsupplägget, dels så att det inteblir onödiga krockar mellan de lopp somskrivs ut. Vi vill också se en fortsatt satsningpå premieloppen.– Vi vill ha en fortsatt satsning påpremierna för att stimulera till inköp avunghästar.TEXT :Lena Karlsson32Travhästen nr 2 • 2006

Fyra nyaelitston 2006De fyra stona Bowlers Dream, Charity Value, NeveleDuchess och Theiza har utsetts till Elitston 2006. 141ston har sedan 1991 utsetts till Elitsto.Bowlers Dreams främsta avkomma är Västerbo Daylight, somsatte världsrekord i monté och tjänade 6,3 miljoner.Charity Value saknar en klassisk vinnare men hennes jämnaförärvning motiverade ett utnämnande. Elva av tolv avkommorhar vunnit lopp och tre är miljonärer: Fighter Value, ExtremeValue och Giant Value.Nevele Duchess´ första avkomma är Nilema Pearl och dentionde avkomman heter Joy Ås. Nevele Duchess är också mortill Eternal Circle, som lämnat Malabar Circle Ås, samt Real Ås.Theiza har lämnat derbyvinnaren och avelshingsten Good AsGold. Bland hennes övriga avkommor finns också Frosts Oilbaronoch Frosts Majesty.Elitstokommittén, med representanter för ASVT och STC,gav ett hedersomnämnande till Make Magic. I diskussionernaförekom även Toormore och Make a Deposit men båda harstartande avkommor och har möjlighet att förbättra chansernatill nästa år.Intressanta reportage om respektive elitsto publiceras i kommandenummer av Travhästen.SpelutvecklingenVecka 12 innebar en rekordnotering för en V75-omgång utanjackpot, kupongaktivitet eller liknande. Guld Trippel-kampanjenbidrog till att öka Harry Boy-omsättningen i veckan med 25procent.Veckan 12:s siffror jämfört med motsvarande vecka föregående år.Spelform Mkr ProcentV75 86,9 mkr +11,5V64/V65 ons 21,5 +24,8V65 sön 7,7 -13,2V5 och V65 varje dag 20,6 +15,9DD 38,8 -3,7LD 4,3V/P 27,2 -10,7Komb 1,7 +40,2Trio 8,0 -5,8Tvilling 8,0 +117,6V3 1,4 -1,8V4 6,6Totalt vecka 12 232,7 +12,2Ackumulerad omsättning är 2 567miljoner kronor, vilket är 0,1procent mer jämfört med fjolåret. Rensat för den extra V75-omgång som fanns ifjol är den ackumulerade omsättningen+2,8 procent.Nya ElitstonSto Ägare UppfödareBowlers Dream Västerbo stuteri Margareta Hedlund, StockholmCharity Value Stall Value Line Johan Behrn, StockholmNevele Duchess ACL Stuteri Nevele Holiday Stable Inc., USATheiza KB Theiza Fleur de Hundred Farm, USATravhästen nr 2 • 2006 33

TrottexText: Sara Blomhagesara.b@asvt.seUtökat auktionsprogramI år har Trottex auktionsprogramutökats sedan det beslutatsom att arrangera en Internetauktionvarje månad medundantag för maj.Auktionsåret 2006 inleddesden 28 februari med den förstaInternetauktionen. Sistatisdagen i varje månad med undantagav maj arrangerar Trottex en Internetauktionpå www.asvt.se. Under de tvåförsta auktionerna i februari och marsdeltog 10 hästar per auktion. Som vanligtunder Internetauktionerna startadebudgivningen trevande men underauktionernas slutfaser duggade budendäremot tätt. I februari såldes fyra hästaroch i mars sex hästar. De går att seett tydligt ökat intresse för Internetauktioneri jämförelse med motsvarandeauktion 1 mars förra året. Det registreradesdrygt 3,5 gånger fler unika besökarepå ASVT:s hemsida under februariauktionenjämfört med auktionenförra året. Den gången deltog 15 hästar,varav 12 såldes. Intresset för auktionsformenverkar fortsatt stort då antaletunika besökare under marsauktionenökade något jämfört med februari.Elitauktion i majSista helgen i maj blir som vanligt enhöjdpunkt för alla travintresserade.Lawrence Johnsson är auktionsutropare även på årets Elitauktion i maj.Helgen inleds som traditionen bjudermed Elitauktionen på Scandic InfraCity i Upplands Väsby 26 maj. 95välstammade ettåringar ska gå underklubban och det blir en mässa förföretag med anknytning till hästbranschen.KRAFFT bjuder alla hästköparepå foder och Folksam sponsraräven i år med en försäkring för allasålda auktionshästar i en månad.Kriterieauktion i septemberKriterieauktionen arrangeras undertre hektiska dagar 28-30 september.Internetauktioner på www.asvt.seSista tisdagen varje månad (utom maj).För mer information och anmälan se webbsajten.Upplägget för auktionen blir detsammasom under Kriterieauktionen2005. Det betyder att Trottexarbetar för att de tre auktionsdagarnaskall bli så jämbördiga som möjligtgenom att efter seedning av auktionshästarnalåta lotten avgöra försäljningsdag.Elit- och KriterieauktionernaElitauktionskatalog ute: 28 aprilSista anmälningsdag tillKriterieauktionen: 7 juniNya försök med propagandatravSTC fortsätter prova konceptet med propagandatrav undervåren. Propagandatrav skulle i höstas köras på tre olika banormen det blev bara Färjestad som genomförde travdagen varssyftet bland annat är att engagera unga från bland annatnaturbruksgymnasier.Flera banor har anmält sitt intresse att köra propagandatravpå försök under våren. Östersund är en av banorna som villgöra ett försök.Olle Goop har flest banchampionatOlle Goop är landets meste champion! Fördelat med 26 titlarpå Åby, 17 titlar på Axevalla, 12 på Färjestad, 4 på Rättvik,3 på Romme, 2 på Åmål och 1 på Bollnäs når Olle Goopupp i 65 championat. Stig Lindmark toppade länge ligan med64 banchampionat varav 35 titlar är tagna på hemmabananSkellefteå, ett rekord i sitt slag.Jim Frick och Åke Svanstedt ligger delad trea med vardera48 championat. Åke är den som tillsammans med Ulf Ohlssontagit banchampionat på flest olika banor.34Travhästen nr 2 • 2006

Hingstdepån informerarText: Kristian Pellvikkristian @asvt.seBra startpå året för depåns hingstar!Nu vankas äntligen en ny vårmed tillhörande fölningar,varmare väder och nya spännandeunghästar på banorna!För flera av Hingstdepånshingstar är denna säsongextra spännande då derasförsta kullar på allvar ska ut ochtävla. Nu räcker inte bara positivatongångar från tränarna, nu är detupp till bevis!Fast Photo och Banker Hall harbåda sin första kull 3-åringar påbanorna i år. Av de få avkommor somhittills startat ser det riktigt lovandeut för båda hingstarna. Banker Hallhar merparten av sina avkommori USA. Hans dotter Klipspringertillhörde kulltoppen där redan som2-åring. Fast Photo har redan visatupp flera imponerande vinnare ochvi hoppas och tror på en riktigtframgångsrik säsong för båda dessahingstar!Armbro Trick och Rite On Lineinledde storstilat med sina debutkullarifjol och båda har också börjatåret starkt så här långt. Nu kommerytterligare en ny kull och förhoppningenatt vi ska hitta några av åretskulltoppar bland dessa. Rite On Lineär sedan länge fullbokad för i år ochriktigt intressant är att han nu fårchansen med ett bättre stomaterialän tidigare. Bland de inbokade finnsbland annat Fridhems Ambra.Glädjande är också att Giant Chillfortsätter att producera fina hästarsom dessutom klarar att presteraupp i åldrarna. Både Giant NightStar och Non Stop Silas har tagitimponerande V75-segrar i år. VikensFreeman fortsätter att vinna i Frankrikeoch för Red Chili Pirat är detdags att ta upp kampen med eliten.Som sagt, en spännande säsongstundar….Fast Photo.FOTO: Claes KärrstrandTravhästen nr 2 • 2006 37

Petra Forsmark har i samarbete med AgrD. Anna Jansson vid Institutionen för husdjurens utfodringoch vård, SLU och Alebäck stuteri gjort ett examensarbete inom ramen för husdjursagronomprogrammetom utfodring av unghästar. Syftet med studien var att studera hur tillväxten påverkas av två olikafoderstater. Studien har delfinansierats av ASVT.Studie visar: Unga hästar växer brapå enbartgrovfoderTillväxten hos unghästarna på Alebäck var lika bra påbara grovfoder som på en mer kraftfoderrik foderstat.FOTO: Claes KärrstrandUnghästar kan växa lika bra på grovfoder av hög näringsmässig kvalité som på enmer kraftfoderrik foderstat. Det visar en studie som gjorts på Alebäcks stuteri.Många uppfödare och tränarehar idag uppmärksammatunghästarnas stora tillväxtpotentialoch för att täcka deras storaenergi- och proteinbehov är kraftfoderrikafoderstater vanliga. Attanvända mycket kraftfoder i foderstateninnebär ökad risk för kolik,magsår och beteendestörningar.38Travhästen nr 2 • 2006

Både mineralinnehållet och kolhydratfraktioneni de flesta kraftfoderskiljer sig mycket från den i grovfodervilket påverkar hästens mineralochenergiomsättning. Om kraftfodertillförs utan att korrigera för tillexempel kalcium- och fosforbalansenriskerar hästen att få sämre kvalitépå vävnader i framför allt rörelseapparaten.Det finns även studiersom visar att den typ av kolhydratersom finns i grovfodret, men som detfinns mindre av i till exempel havre,kan ha en positiv effekt på energiomsättningenunder arbete.Åtta hästar studeradesStudien omfattade fyra hingstföl ochfyra stoföl av rasen varmblodig travhästmed en medelålder på 215 dagaroch en medelvikt på 238 kilo vid börjanav studien. Hästarna delades ini två grupper med två ston och tvåhingstar i varje grupp. Den ena gruppenfick börja med att äta en foderstatbestående av endast grovfoder(GF) för att sedan efter 27 dagar bytatill en mer kraftfoderrik foderstat(KF, 38 procent kraftfoder av totalfoderstaten)i period 2 (ytterligare27 dagar). Den andra gruppen fickbörja med KF i period 1 för att sedanbyta till GF period 2. De första sjudagarna i varje period räknades somövergångsperiod.Två olika foderstaterGrovfodret som användes till hästarnavar inplastat i fyrkantsbalar. Grovfodrettill GF innehöll 42 procent torrsubstans(ts) och hade en kvot på 8,2gram smältbart råprotein/megajoule(g smb rp/MJ) (grovfoder 1, tabell 1).Det var en tredje skörd från en förstaårsvalloch innehöll timotej, ängssvingeloch rödklöver. I KF innehöllgrovfodret 78 procent ts och hade enkvot på 5,8 g smb rp/MJ (grovfoder 2,tabell 1). Detta var en andraskörd ochinnehöll timotej och ängssvingel.En generell foderstat beräknadesbaserad på det ungefärliga energiintagsom stuteripersonalen uppgav atthästarna åt. Foderstaternas näringsinnehåll(tabell 2) fick anpassas till detgrovfoder med högst näringsinnehåll(grovfoder 1) som försöket hade tillgångtill. Alla hästar fick lika mycketfoder per kg levande vikt.Exempel foderstat KF: grovfoder 2:3,9 kg ts, havre 2 kg ts, soja 0,261kg ts, Krafft miner blå pellets 75 g,foderkalk 30 g.Exempel foderstat GF: grovfoder1: 5,9 kg ts, Krafft miner blå pellets30 g.Metoder att mätaHästar vägdes dag 1, 7, 14, 21 och 27.Även olika kroppsmått togs. Dessamått var bröstomfång, mankhöjd,höjd över rygg lodrätt från sista revbenet,kotans bredaste omkrets samthöjden från karpus (ovankant ärtbenet)till golvet. Dessa mätningarutfördes dag 1 och dag 27.Resultat och diskussionFrån dag 7 och framåt var hästarnasom fodrades med GF tyngre än desom fodrades med KF. Medelviktenför de avvanda fölungarna under helastudien var 266 kg för GF och 260 kgför KF. Om man tar bort övergångsperiodenoch bara tittar på de sista20 dagarna i studien så finns det dockinga skillnader mellan de två foderstaterna.Det syns också tydligt i diagrammeti figur 1 att det är de första7 dagarna som unghästarna, när deäter grovfoder, ökar markant i viktför att sedan hålla samma tillväxttaktsom de unghästar som äter kraftfoder.Detta borde kunna förklarasmed den vattenhållande effekten somgrovfodret har. Intressant att noteraär också att när hästarna fodradesmed GF lämnade de mer foderrester(1,8 kg ) än när de åt KF (0,1 kg)men var trots det tyngre.Figur 1.Vikt hos avvanda fölungar(medelvärde ± standarderror) som under 27 dagarfodrats med en grovfoderbaseradfoderstat (GF) eller enkraftfoderrik foderstat (KF).= signifikanta skillnader mellanfoderstaterna.Kg2852802752702652602552502452401 7 14 21 27DagGFKFTabell 1. Grovfoderanalys per kg tsTs-halt, % MJ g smb rp Lysin, g Kalcium (Ca), g Fosfor (P), g Magnesium (Mg), gGrovfoder 1 42 10,9 89 6,8 5,9 3,0 2,1Grovfoder 2 78 9,9 57 4,8 3,2 2,2 1,2Tabell 2. Näringsinnehåll i foderstaternaMJ g smb rp g smb rp/MJ Lysin, g Ca, g P, g Ca/PGF 64 524 8,2 40,0 40 20 2,0KF 64 533 8,3 36,3 35 20 1,8Travhästen nr 2 • 2006 39

Fakta:Unghästars proteinbehov(g smb rp) per MJ3-4 mån: 13,05-6 mån: 10,07-12 mån: 8,513-18 mån: 7,019-36 mån: 6,5Rygghöjdens förändring var det endakroppsmått förutom vikten somskiljde sig åt mellan de två foderstaterna.Just ryggmåttet var ett väldigtsvårt mått att ta då höjden varierademed hur hästen höll huvudet vid detaktuella mättillfället och resultatet ärinte tillförlitligt.Vid övergången till GF så behövdede flesta unghästarna några dagarpå sig att anpassa sig till de storamängderna grovfoder men sedanvar det inga problem för dem att ätaupp hela givan. Den tyngsta unghästenfick 6,8 kg ts grovfoder (16,2 kgfoder) vilket motsvarar 2,5 % av hanskroppsvikt.Lika bra tillväxtStudien visar att tillväxten hos hästarnavarit lika bra på bara grovfodersom med en mer kraftfoderrik foderstat.Detta var förväntat eftersomfoderstaterna teoretisk sett också innehöllsamma mängd energi, protein ochlysin och stämmer även överens meden annan liknande studie 1 .1 Wall, L.H., Potter, G.D., Gibbs, P.G. & Brumbaugh, G.W. (1998) Growth of yearlings filliesfed alfalfa or soyabean meal. J. Equ. Vet. Sci. 18, 266-269.FOTO: Claes KärrstrandFörstaEU-anpassadeavelsvärderingenVid den nya frivilliga avelsvärderingen6-7 mars 2006 i Axvallavisades elva hingstar upp. Efter värderingenkan följande hingstar fåsina avkommor från offentlig aveli Sverige registrerade i stambokensdel 1A: Fill V, Super Light, Orderby Fax, Face of Speed och KungLavec.Hingstar som kan få sina avkommorfrån offentlig avel i Sverigeregistrerade i stambokens del 1B(för hingstar ”godkända” i annatEU-land): Great Challenger ochKoppa de Montort.Hingstar som kan få sina avkommorfrån offentlig avel i Sverigeregistrerade i stambokens del två:Big Smoker, Confess Arnie, Facts ofLife och Home Alone.40Travhästen nr 2 • 2006

SegerstatistikAvelshingstar med minst 50 avkommor, 3-7 år.Per den 15/3 2006Antal Antal Seger- Åldersavkommorsegrar kvot fördelningAntal Antal Seger- Åldersavkommorsegrar kvot fördelning1 Juliano Star 152 19 12,50 3-42 Lindy Lane 52 6 11,54 5-63 Alf Palema 549 55 10,02 3-74 Nordin Hanover 70 7 10,00 5-75 Coktail Jet 122 11 9,02 3-76 Zoot Suit 101 9 8,91 3-77 Viking Kronos 148 13 8,78 4-68 Defi d’Aunou 111 9 8,11 3-79 David Raymond 88 7 7,95 4-510 Turnpike Taylor 63 5 7,94 6-711 Sierra Kosmos 52 4 7,69 5-712 Sugarcane Hanover 149 11 7,38 3-713 Beseiged 164 12 7,32 3-714 Tamin Sandy 96 7 7,29 5-715 Speedy Tomali 139 10 7,19 5-716 Zoogin 201 14 6,97 3-517 Gift Box 73 5 6,85 5, 718 Lindy’s Crown 429 29 6,76 4-719 Express Ride 224 15 6,70 3-720 Rite On Line 75 5 6,67 3-421 Smasher 364 24 6,59 3-722 Huxtable Hornline 77 5 6,49 5-623 Jobie Tempest 156 10 6,41 3-524 Tres Solide L 128 8 6,25 3-625 Super Arnie 534 33 6,18 3-726 Gentle Star 186 11 5,91 3-627 Tap In 373 22 5,90 3-728 Supergill 153 9 5,88 3-729 Muscles Yankee 53 3 5,66 4-530 Good As Gold 128 7 5,47 3-4, 631 Armbro Goal 55 3 5,45 5-732 Buzzin Brian 209 11 5,26 3-633 Kodac 58 3 5,17 3-434 Take Chances 58 3 5,17 4-535 Copiad 314 16 5,10 3-736 Buvetier d’Aunou 138 7 5,07 3-737 Keepitinthefamily 169 8 4,73 3-538 Rosalind’s Guy 64 3 4,69 4-639 Starchip Entrprise 258 12 4,65 3-540 Dream Lover 200 9 4,50 4-741 Smok’n Lantern 156 7 4,49 3-442 Giant Chill 520 23 4,42 3-743 Mack Lobell 68 3 4,41 5-644 Demilo Hanover 70 3 4,29 4, 6-745 The Bad Boy 121 5 4,13 3-646 Turbo Thrust 495 20 4,04 3-747 Choctaw Brave 50 2 4,00 6-748 Ride The Night 356 14 3,93 3-649 Barbeque 204 8 3,92 3-5, 750 Dancer’s Victory 230 9 3,91 3-651 Foreign Office 437 17 3,89 3-752 Pearsall Hanover 131 5 3,82 3-553 Pale Amber 106 4 3,77 3-754 Vip Tilly 80 3 3,75 4-755 Extrem 160 6 3,75 5-756 Pine Chip 267 10 3,75 3-757 SJ’s Photo 139 5 3,60 3-558 Spotlite Lobell 464 16 3,45 3-759 Napoletano 147 5 3,40 3-760 Earthquake 148 5 3,38 4-661 On Guard 91 3 3,30 5-762 Easy Lover 96 3 3,13 3-5, 763 Silver Pine 386 12 3,11 3-664 Baron Karsk 229 7 3,06 3-765 Comets Tail 164 5 3,05 3-566 Shogun Lobell 66 2 3,03 6-767 Super Tilly 331 10 3,02 3-668 Meadowbranch Lucky 203 6 2,96 3-669 Backstreet Guy 106 3 2,83 3, 5-770 Indian Silver 73 2 2,74 3-471 Running Sea 221 6 2,71 3-772 Giant Force 231 6 2,60 5-773 General November 78 2 2,56 3-474 Red Xing 78 2 2,56 3-475 Camino 78 2 2,56 5-776 Carmody Lobell 129 3 2,33 3-577 Deliberate Speed 172 4 2,33 3-678 Gum Ball 221 5 2,26 3, 5-779 Embassy Lobell 89 2 2,25 6-780 Armbro Trick 100 2 2,00 3-481 Wall Street Banker 260 5 1,92 3-582 Union Shark 105 2 1,90 3, 5-783 Count’s Pride 105 2 1,90 3-784 Somatic 159 3 1,89 4, 6-785 Opus Broline 110 2 1,82 4-786 Peace On Earth 168 3 1,79 3-787 Confident Victory 170 3 1,76 3-688 Anders Crown 122 2 1,64 6-789 A Worthy Lad 123 2 1,63 4-690 Firm Tribute 62 1 1,61 6-791 Suitcase 67 1 1,49 6-792 King Lavec 150 2 1,33 3-793 Meadow Road 154 2 1,30 4-794 JR Broline 155 2 1,29 5-795 Noble Tilly 78 1 1,28 5-796 Shibur 162 2 1,23 4-797 Foolish Crown 82 1 1,22 4-798 Pythagoras 85 1 1,18 5-799 Dylan Lobell 91 1 1,10 4-5, 7100 Västerbo Gracias 93 1 1,08 6-7101 Lucky Tilly 113 1 0,88 3-7102 Mr Drew 181 1 0,55 3, 5-7103 Meadow Gallant 206 1 0,49 3-7104 Mr Moxy 53 0 0,00 7105 Piper Cub 55 0 0,00 4-7106 Treasure Ås 55 0 0,00 4-6107 Shan Rags 56 0 0,00 7108 Ideal du Suede 59 0 0,00 6-7109 Callit 62 0 0,00 6-7110 Trade Balance 62 0 0,00 3-4111 Enjoy Lavec 63 0 0,00 3-5112 Hitec Lou 63 0 0,00 3-6113 His Majesty 65 0 0,00 3-4, 6114 Ideal Sund 68 0 0,00 5-7115 Progress Value 68 0 0,00 3-4116 Lillis Frisäng 70 0 0,00 6-7117 Activity 71 0 0,00 5-7118 Indus 74 0 0,00 4, 6-7119 Scott S Hanover 76 0 0,00 3-7120 Min Kaos 86 0 0,00 5-7121 Kosar 96 0 0,00 3-4, 7122 Armbro Kissed 99 0 0,00 4, 6123 Victor Victor 99 0 0,00 3-4, 7Travhästen nr 2 • 2006 41

3-årings statistikFödda 2003, per den 15/3 2006Rankad på snitt per registrerad avkomma.Hingstar med minst 20 avkommor.Fadershingst Antal Antal Insprungna pengarÅrgång 03 avkommor segrar Segerkvot Startat Procent Totalt Snitt1 Pearsall Hanover (US) 47 1 2,13% 6 12,77% 884 500 kr 18 819 kr2 Tap In (US) 46 0 0,00% 5 10,87% 407 700 kr 8 863 kr3 Juliano Star (F) 71 1 1,41% 13 18,31% 622 870 kr 8 773 kr4 Victory Abroad (US)* 24 1 4,17% 3 12,50% 203 866 kr 8 494 kr5 Gentle Star (N) 31 2 6,45% 5 16,13% 239 066 kr 7 712 kr6 Turbo Thrust (US) 92 1 1,09% 10 10,87% 637 081 kr 6 925 kr7 Rite On Line (US) 52 1 1,92% 6 11,54% 356 000 kr 6 846 kr8 Buzzin Brian (US) 25 1 4,00% 4 16,00% 156 800 kr 6 272 kr9 Dreamaster (US)* 23 1 4,35% 4 17,39% 138 344 kr 6 015 kr10 Pine Chip (US) 131 1 0,76% 18 13,74% 564 593 kr 4 310 kr11 Alf Palema (US) 120 6 5,00% 15 12,50% 477 000 kr 3 975 kr12 Super Photo Kosmos (US)* 64 1 1,56% 9 14,06% 235 000 kr 3 672 kr13 Supergill (US) 45 1 2,22% 4 8,89% 155 310 kr 3 451 kr14 Super Arnie (US) 102 5 4,90% 12 11,76% 352 000 kr 3 451 kr15 Express Ride (US) 31 2 6,45% 3 9,68% 106 521 kr 3 436 kr16 Enjoy Lavec 29 0 0,00% 4 13,79% 99 500 kr 3 431 kr17 Zoogin 32 1 3,13% 2 6,25% 84 000 kr 2 625 kr18 Frisky Frazer (US) 24 0 0,00% 2 8,33% 62 200 kr 2 592 kr19 Barbeque (US) 52 0 0,00% 5 9,62% 129 200 kr 2 485 kr20 Super Tilly 56 0 0,00% 6 10,71% 131 666 kr 2 351 kr21 Jobie Tempest (US) 66 0 0,00% 7 10,61% 142 933 kr 2 166 kr22 Good As Gold 58 0 0,00% 5 8,62% 125 000 kr 2 155 kr23 Victor Victor (US) 22 0 0,00% 2 9,09% 43 500 kr 1 977 kr24 Fast Photo (US)* 75 2 2,67% 8 10,67% 145 464 kr 1 940 kr25 Comets Tail (US) 44 0 0,00% 2 4,55% 80 000 kr 1 818 kr26 Silver Pine (US) 96 1 1,04% 9 9,38% 174 535 kr 1 818 kr27 Spotlite Lobell (US) 97 0 0,00% 9 9,28% 168 997 kr 1 742 kr28 Running Sea (US) 82 0 0,00% 6 7,32% 138 300 kr 1 687 kr29 Smok’n Lantern (US) 71 0 0,00% 3 4,23% 105 500 kr 1 486 kr30 Starchip Entrprise (US) 79 0 0,00% 6 7,59% 115 700 kr 1 465 kr31 Tres Solide L 30 0 0,00% 2 6,67% 40 000 kr 1 333 kr32 Easy Lover 28 0 0,00% 3 10,71% 37 215 kr 1 329 kr33 Wall Street Banker (US) 83 1 1,20% 4 4,82% 98 700 kr 1 189 kr34 Foreign Office (F) 64 0 0,00% 5 7,81% 75 000 kr 1 172 kr35 Buvetier d’Aunou (F) 23 0 0,00% 2 8,70% 26 000 kr 1 130 kr36 Baron Karsk 21 0 0,00% 1 4,76% 21 700 kr 1 033 kr37 Dancer’s Victory (US) 54 0 0,00% 6 11,11% 52 300 kr 969 kr38 General November (D) 52 1 1,92% 2 3,85% 50 000 kr 962 kr39 Gidde Palema * 60 2 3,33% 4 6,67% 57 500 kr 958 kr40 SJ’s Photo (US) 31 0 0,00% 3 9,68% 27 500 kr 887 kr41 Yankee Mustang (US)* 88 0 0,00% 7 7,95% 47 076 kr 535 kr42 Giant Chill (US) 101 0 0,00% 6 5,94% 47 300 kr 468 kr43 Armbro Trick (US) 52 0 0,00% 2 3,85% 22 000 kr 423 kr44 Trade Balance US 24 0 0,00% 3 12,50% 8 000 kr 333 kr45 Keepitinthefamily (US) 43 0 0,00% 3 6,98% 12 000 kr 279 kr46 Ride The Night (SF) 71 0 0,00% 3 4,23% 18 500 kr 261 kr47 Kodac (US) 22 0 0,00% 2 9,09% 5 000 kr 227 kr48 Indian Silver (SF) 25 0 0,00% 1 4,00% 5 000 kr 200 kr49 Confident Victory (US) 36 0 0,00% 2 5,56% 3 500 kr 97 kr50 Peace On Earth 49 0 0,00% 1 2,04% 4 000 kr 82 kr51 Jolly Rocket * 84 0 0,00% 3 3,57% 5 000 kr 60 kr52 Beseiged (US) 20 0 0,00% 0 0,00% 0 kr 0 kr53 Meadow Gallant (US) 22 0 0,00% 0 0,00% 0 kr 0 kr54 Giant Cat (F)* 23 0 0,00% 0 0,00% 0 kr 0 kr55 Kosar (US) 24 0 0,00% 0 0,00% 0 kr 0 kr56 Red Xing (US) 24 0 0,00% 1 4,17% 0 kr 0 kr57 King Lavec 29 0 0,00% 0 0,00% 0 kr 0 kr58 Meadowbranch Lucky (US) 40 0 0,00% 0 0,00% 0 kr 0 kr59 Mr Drew (US) 58 0 0,00% 1 1,72% 0 kr 0 krTotalt 3068 33 1,08% 260 8,47% 7 946 437 kr 2 590 kr* = första årgången42Travhästen nr 2 • 2006

Födda 2002, per den 15/3 2006Rankad på snitt per registrerad avkomma.Hingstar med minst 20 avkommor.Fadershingst Antal Antal Insprungna pengarÅrgång 02 avkommor segrar Segerkvot Startat Procent Totalt Snitt1 Rite On Line (US) * 23 4 17,39% 14 60,87% 2 950 643 kr 128 289 kr2 Express Ride (US) 49 7 14,29% 32 65,31% 5 752 891 kr 117 406 kr3 Supergill (US) 30 5 16,67% 19 63,33% 2 402 633 kr 80 088 kr4 Pine Chip (US) 75 4 5,33% 50 66,67% 5 897 954 kr 78 639 kr5 Super Arnie (US) 104 5 4,81% 57 54,81% 5 611 350 kr 53 955 kr6 SJ’s Photo (US) 75 5 6,67% 48 64,00% 3 983 820 kr 53 118 kr7 Zoot Suit (US) 21 3 14,29% 15 71,43% 1 065 153 kr 50 722 kr8 Buzzin Brian (US) 48 3 6,25% 20 41,67% 2 388 563 kr 49 762 kr9 Buvetier d’Aunou (F) 43 3 6,98% 24 55,81% 2 118 419 kr 49 266 kr10 Keepitinthefamily (US) 40 3 7,50% 16 40,00% 1 933 948 kr 48 349 kr11 Coktail Jet (F) 23 1 4,35% 15 65,22% 999 022 kr 43 436 kr12 Juliano Star (F) * 81 18 22,22% 54 66,67% 3 438 512 kr 42 451 kr13 Muscles Yankee (US) 21 2 9,52% 14 66,67% 840 366 kr 40 017 kr14 Spotlite Lobell (US) 102 3 2,94% 61 59,80% 3 754 996 kr 36 814 kr15 Trade Balance (US) * 38 0 0,00% 19 50,00% 1 308 075 kr 34 423 kr16 Armbro Trick (US) * 48 2 4,17% 24 50,00% 1 607 439 kr 33 488 kr17 Gobernador (F) 29 3 10,34% 13 44,83% 962 051 kr 33 174 kr18 Smasher (US) 69 9 13,04% 34 49,28% 2 272 960 kr 32 941 kr19 Viking Kronos (I) 30 5 16,67% 20 66,67% 964 415 kr 32 147 kr20 Alf Palema (US) 98 14 14,29% 59 60,20% 3 074 524 kr 31 373 kr21 Silver Pine (US) 61 1 1,64% 27 44,26% 1 910 549 kr 31 320 kr22 Jobie Tempest (US) 32 6 18,75% 16 50,00% 967 657 kr 30 239 kr23 General November (D) 20 1 5,00% 12 60,00% 585 227 kr 29 261 kr24 Turbo Thrust (US) 106 6 5,66% 62 58,49% 2 929 061 kr 27 633 kr25 Good As Gold 48 4 8,33% 22 45,83% 1 266 515 kr 26 386 kr26 Starchip Entrprise (US) 93 5 5,38% 49 52,69% 2 312 674 kr 24 867 kr27 Lindy’s Crown (US) 90 6 6,67% 36 40,00% 2 232 145 kr 24 802 kr28 Smok’n Lantern (US) * 85 5 5,88% 50 58,82% 2 022 082 kr 23 789 kr29 Comets Tail (US) 45 0 0,00% 24 53,33% 1 031 334 kr 22 919 kr30 Zoogin 88 8 9,09% 36 40,91% 2 002 515 kr 22 756 kr31 Tap In (US) 75 5 6,67% 31 41,33% 1 548 446 kr 20 646 kr32 Pearsall Hanover (US) 39 2 5,13% 19 48,72% 796 927 kr 20 434 kr33 Wall Street Banker (US) 81 3 3,70% 33 40,74% 1 575 115 kr 19 446 kr34 David Raymond (US) 28 1 3,57% 10 35,71% 508 005 kr 18 143 kr35 Foreign Office (F) 71 9 12,68% 28 39,44% 1 269 432 kr 17 879 kr36 Barbeque (US) 60 3 5,00% 28 46,67% 1 042 887 kr 17 381 kr37 Tres Solide L 48 1 2,08% 17 35,42% 821 785 kr 17 121 kr38 Running Sea (US) 63 1 1,59% 30 47,62% 1 078 367 kr 17 117 kr39 Meadowbr. Lucky (US) 36 1 2,78% 10 27,78% 550 900 kr 15 303 kr40 Easy Lover 29 2 6,90% 11 37,93% 438 248 kr 15 112 kr41 Confident Victory (US) 41 0 0,00% 14 34,15% 612 271 kr 14 933 kr42 Dancer’s Victory (US) 58 8 13,79% 25 43,10% 846 781 kr 14 600 kr43 Carmody Lobell (US) 54 1 1,85% 16 29,63% 779 651 kr 14 438 kr44 Super Tilly 91 4 4,40% 52 57,14% 1 305 844 kr 14 350 kr45 Giant Chill (US) 94 2 2,13% 38 40,43% 1 289 713 kr 13 720 kr46 Victor Victor (US) * 56 0 0,00% 19 33,93% 747 116 kr 13 341 kr47 Take Chances (US) 21 0 0,00% 9 42,86% 267 690 kr 12 747 kr48 Indian Silver (SF) * 48 2 4,17% 15 31,25% 537 853 kr 11 205 kr49 Kodac (US) * 36 3 8,33% 15 41,67% 383 772 kr 10 660 kr50 Gentle Star (N) 42 0 0,00% 12 28,57% 435 950 kr 10 380 kr51 His Majesty 39 0 0,00% 13 33,33% 400 800 kr 10 277 kr52 Progress Value 34 0 0,00% 7 20,59% 335 224 kr 9 860 kr53 Ride The Night (SF) 81 3 3,70% 29 35,80% 785 243 kr 9 694 kr54 Opus Broline 25 2 8,00% 5 20,00% 231 500 kr 9 260 kr55 Red Xing (US) 45 1 2,22% 14 31,11% 406 900 kr 9 042 kr56 Peace On Earth 63 0 0,00% 26 41,27% 536 761 kr 8 520 kr57 King Lavec 58 1 1,72% 18 31,03% 460 941 kr 7 947 kr58 Baron Karsk 51 1 1,96% 15 29,41% 380 127 kr 7 453 kr59 Earthquake (US) 29 1 3,45% 8 27,59% 201 450 kr 6 947 kr60 Kosar (US) 26 0 0,00% 4 15,38% 172 560 kr 6 637 kr61 Dylan Lobell (US) 24 0 0,00% 9 37,50% 153 023 kr 6 376 kr62 Robur (I) 21 1 4,76% 5 23,81% 131 607 kr 6 267 kr63 Deliberate Speed (US) 45 2 4,44% 12 26,67% 236 895 kr 5 264 kr64 Pale Amber 30 0 0,00% 2 6,67% 150 500 kr 5 017 kr65 Dream Lover 20 1 5,00% 6 30,00% 73 200 kr 3 660 kr66 A Worthy Lad (CA) 25 1 4,00% 7 28,00% 72 300 kr 2 892 kr67 Napoletano (US) 22 1 4,55% 2 9,09% 35 750 kr 1 625 kr68 Meadow Gallant (US) 21 0 0,00% 3 14,29% 1 600 kr 76 krTotalt 3445 203 5,89% 1559 45,25% 92 190 627 kr 26 761 kr* = första årgången4-årings statistikTravhästen nr 2 • 2006 43

FÖLJ MED PÅTRAVRESA!ELITLOPPETStockholm 26 – 28 majFölj med till Stockholm och upplev denhärliga Elitloppsstämningen! Boendepå utmärkta hotell med centralalägen.HOTELL- & TRANSFERPAKET:• 2 nätter på First Hotel Amarantenel. Hotel Birger Jarl inkl frukostbuffet• Busstransfer t/r hot. – Elitauktionen• Busstransfer t/r hotellet – Solvallabåde lördag och söndag• Busstransfer till Arlanda alt. Brommasöndag kvällPris per person: 1.895:-(i delat dubbelrum)SVENSKTTRAVDERBYJägersro 1 – 3 septemberDerbymeetinget är årets travhelg iMalmö! Dessutom V75 och flera förstklassigalopp. Boende i centralaMalmö.HOTELL- & TRANSFERPAKET:• 2 nätter på hotell i centrala Malmöinkl frukostbuffet• Busstransfer t/r hotellet – Jägersrolördag• Busstransfer hotellet – Jägersro –Sturup söndagPriser på vår hemsidainom kort!Speedy Resor är en av Nordens störstaarrangörer av resor till travsportsevenemang.Hos oss kan du alltid räkna med bästa kvalitetoch professionell information kring travet.Uppfödarstatistik50 vinstrikaste uppfödare 2006. Svenska och utl. banor per den 15 mars2006. Alla startande i Sverige (inkl. exporter) + sv.registrerade hästarsstarter utomlands - inkl.bonus.Antalhästar Starter Segrar PrissummaOhlsson Nils-Erik, Olsson C & M 1 4 1 5 797 082Menhammar Stuteri AB, Ekerö 96 276 41 3 577 926Lorentzon Ann-Christin & Magnusson J-E 54 158 16 1 575 575AB Grand Slam, Vara 6 17 4 1 552 018Olofsson Ronny & Vanja 15 39 3 1 407 494Knickarps Trav HB, Genarp 5 15 6 1 257 335Eriksson Ulla & Håkan 7 24 8 805 000Nordensson Bertil & Elisabeth 15 31 7 771 236Bender Karl-Erik, Kvänum 19 58 13 758 669AB Hornline, Västervik 45 112 9 747 521Balazsi Stefan, Sjömarken 1 5 1 642 022Lindh Ulrik & Ylva 37 99 14 627 404Erikssunds Trotting AB, Sigtuna 21 50 5 610 896Nilsson Staffan B, Ramkvilla 33 81 9 585 039Misty Trotting AB, Strängnäs 18 60 2 568 497Launcher AB, Årsta 18 60 10 487 764Hultberg Anders, Hallsberg 13 43 7 485 500Stall Lupin HB, Kil 3 13 3 452 500Almqvist Rolf, Markaryd 1 7 0 450 926Marmion Guy, Frankrike 1 4 2 450 000Stall Rak HB, Malmö 2 6 3 433 000Kurant HB, Mölndal 3 10 6 426 000Boko Stables Sweden AB, Stockholm 25 58 5 424 604Nyberg Bengt-Åke & Kjell 16 39 5 399 323Shelton Alan, Ljusdal 1 3 1 389 462Lammerding Julius, Tyskland 1 4 2 374 500Mellby Gård AB, Malmö 6 13 3 372 000Silvåkra Gård AB, Åstorp 5 13 4 360 000Fredriksson Roland & Roger 25 59 6 346 800Westergren Christer, Kvissleby 1 5 1 342 000Lindqvist Tony, Gyttorp 3 4 2 341 500Otterström Christer, Vårgårda 2 7 2 337 000Karlsson Anders, Vimmerby 2 5 0 336 815Nelén Hans, Nacka 11 29 6 336 596Stall Båtels AB, Visby 15 42 2 332 510Stall Tilly Mg AB, Almunge 12 31 1 315 985Glasholm Piggfarm AB, Söderåkra 4 13 2 315 500Holm Olle, Näsviken 1 4 2 307 000Eggefjäll Ulla & Thell Tomas 1 4 2 305 000Redlunds Manufaktur AB, Torestorp 3 20 1 305 000Lind-Holm Thomas, Danmark 3 6 5 302 500Barkevall Fredrik, Kalmar 10 23 2 302 050Västerbo Stuteri AB, Heby 28 75 6 295 700Pettersson Ingemar, Uddebo 6 25 4 293 200Svensson Eva & Sven-Olof 3 9 1 292 133Hamra Trav i Linköping AB 2 8 2 288 500Johansson Börje, Boden 6 14 5 284 500Prestera International AB, Lund 8 22 5 284 050Alm Christer & Stall R K HB 1 7 0 273 805Karlsson Solveig, Eskilstuna 1 4 1 269 000Hingsthållare på nätetTel 040-600 00 40Fax 040-600 00 45speedy@scandorama.sewww.speedyresor.nuHingsthållarföreningen har nyligen kommit ut med sin årliga upplaga avHingstar & Hingsthållare. Årets upplaga är i det närmaste komplett vad gälleri Sverige verksamma hingstar, både fysiskt och listade.Katalogen finns också tillgänglig på föreningens nya webbsajt:www.hingsthallarna.se44Travhästen nr 2 • 2006

velsföreningens hingstdepåAvelsföreningensHingstdepå 2006Vårt bonussystem utökasmed Mängd- ochPrestations-BONUS!MängdbonusSeminerade ston* Rabatt2 ston10%3 ston15%4 ston20%BONUS!*Ston med samma ellerliknande ägarkonstellation.Prestationsbonus10% rabatt om stoet själveller avkomma till stoet harett rekord på 14,6 eller bättrealternativt minst 500.000 krintjänat.BONUS!Mängd- och Prestationsbonusgäller för :Armbro Trick - Express LavecFast Photo - Giant ChillTurbo Sund - KeepitinthefamilyMedlemsbonusAv det du betalar in i form avlevandefölavgifter erhållerdu 10% att använda i nyfölavgift kommande år.Nu över 1,5 miljoner i potten!Villkor för medlemsbonus: Bonus erhållsunder förutsättning att betalningsker inom angiven tid och kan användasunder de kommande fem åren.Medlemsbonusen gällersamtliga hingstar i depån.BONUS!Mängdbonus • Prestationsbonus • Medlemsbonus • Mängdbonus • Prestationsbonus • Medlemsbonus •• Mängdbonus • Prestationsbonus • Medlemsbonus •• Mängdbonus • Prestationsbonus • Medlemsbonus •Mängdbonus • Prestationsbonu

Hingstarna 2006Armbro trickGarland Lobell - Wendys Joker3.000 kr semin 25.000 kr lev.fölBanker Hall -FRYSTBalanced Image - B Cor Jazzette5.000 kr semin 33.000 kr lev.fölExpress LavecUltra Ducal - Traffic Jam2.500 kr semin 13.500 kr lev.fölFast PhotoSj’s Photo - Speedy Lobell3.000 kr semin 30.000 kr lev.fölAvelsföreningensHingstdepå ABSolvalla Travbana161 89 StockholmTel 08 445 23 00Fax 08 445 23 09info@asvt.sewww.asvt.seGiant ChillSpeedy Crown - Chili Bowl3.000 kr semin 10.000 kr lev.fölKeepitinthefamily -FRYSTVictory Dream - Sandy´s Sister4.000 kr semin 13.000 kr lev.fölBokningSara EkTel 08-445 23 08sara@asvt.seKung Lavec -FRYSTEnjoy Lavec - Frances Lavec5.000 kr semin 24.000 kr lev.fölMalabar Circle Ås -FRYSTMalabar Man - Eternal Circle5.000 kr semin e3.500 lev.fölRite On LineSupergill - Emerald City3.000 kr semin 18.000 kr lev.fölTurbo SundViking Kronos - Tequila Broline3.000 kr semin 29.000 kr lev.föl

Gradvis inlärningbäst för rädda hästarHästens beteende, och då främst rädsla, harvarit ett outforskat område. Ny forskning visaratt gradvis inlärning är bäst för rädda hästar.Etologen Janne Winther Christensen vidinstitutionen för husdjurens miljö och hälsavid SLU i Skara har forskat om hästars rädsla.I försöket undersöktes olika typer av rädslahos hästar och beteendet hos en grupp ungaohanterade hingstar studerades.Resultatet visar att en gradvis inlärning därhästarna successivt fick vänja sig vid nya sakereller händelser fungerade bäst, särskilt förmycket ängsliga hästar.Förslag om efteranmälanSTC och Travtränarnas Riksförbund har desenaste åren diskutera olika alternativ tillefteranmälan. Nu har STC:s styrelse beslutatatt ett förslag till efteranmälan till vardagstravetska utarbetas under hösten.Open stretch påförsök i HalmstadHalmstad ges möjlighet till ett försök med ettså kallat open stretch under ett antal tävlingsdagari höst. Open Stretch är ett extra spår påupploppet där det finns plats för ekipage attanfalla på insidan om ledande häst. STC kommeratt utarbeta ett regelverk för open stretch.Många kvinnoräger travhästDe flesta travhästägare är män men andelenkvinnor är nog klart större än vad många tror.Siffror från STC visar att 56,6 procent av hästarnai tävlingsbar ålder ägs av män medan43,4 procent ägs av kvinnor.Kallbloden är den mest ”jämlika” rasen medi stort sett lika fördelning mellan könen. Juridiskapersoner ingår dock inte i statistiken såden totala siffran hästägare är högre.Män Kvinnor TotVarmblod: 11 434 8 153 19 587Kallblod: 3 165 3 049 6 214Totalt: 14 599 11 202 25 801Riskerar fällas förotillåten medicineringTravhästen Ibsopoint, som tränas av amatörtränaren Magnus Herman,startade i ett kvallopp på Axevalla den 27 januari 2006. Hästen togs ut fördopningsprov.När dopningsprovet togs informerade tränaren provtagaren om atthästen dagen innan fått avmaskningsmedel som var åsatt 96 timmarskarenstid.Vid förhör med tränaren vidhåller han det faktiska förloppet. Falletkommer att prövas i STC:s ansvarsnämnd.Piteå närmare förverkligandeav multiarenaNu är Piteå ett steg närmare förverkligandet av den stora multiarena förhästsport som planeras på Pitholm. Det när kommunen efter något årssegslitna diskussioner kunde köpa loss 4,6 hektar mark.Den eftertraktade marken har legat som en kil in på det område sommultiarenan planeras. Den nya travbanan ska inte bara ha en travbanautan också bland annat gårdar för boende och hästhållning, ridhus ochfotbollshall. Det är en av de största näringslivssatsningarna någonsin iPiteå om den blir av.Det uppges att intresse för anläggningen är stort. Bland annat har projektgruppenskickat ut en enkät till landets 400 travtränare. Ungefär 30procent har svarat och gensvaret har varit stort enligt Piteå-Tidningen.Dannero utvecklarungdomsverksamhetenÅdalens travsällskap har fått ett bidrag från STC för ett projekt på Danneromed syfte att underlätta övergången för unga från ponny till stor häst.Dannero har idag en väl fungerande ungdomsverksamhet med travskola.Nu ska tio ungdomar få möjlighet att under ett års tid slussas vidarefrån ponny till stor travhäst bland annat i samarbete med tränare. Samtidigtska det också bli olika former av utbildning och föreläsningar som äröppna även för andra intresserade. 37 000 kronor fick Ådalens travsällskaptill projektet.Hjälmvinnaren i nästa nummerASVT:s hjälmtävling är nu avslutad och avgjord men Travhästen kommeratt hålla er läsare i spänning ännu en tid. Först i nästa nummer avslöjas vemsom vann tävlingen och fått en hjälm upplackerad efter eget motiv. Det somett överrraskningsmoment.Juryn hade ett styvt arbete att välja mellan de teckningar,skisser och förslag som skickades in efter reportagetom David Gunnarsson och hans lackeringskonsti nr 6 av Travhästen 2005. Bland annat kör duktigelärlingen Johan Untersteiner i en personligt designadhjälm medan Marcus Öhman har Hot Tub:s huvudlackerat på sin hjälm.48Travhästen nr 2 • 2006

1 6 0 0 3 1 4 0 0