5 - ATL

Nr 52008En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl momsÖkadtillväxti sikteBegagnatlönar sigLarm omföryngringarMöt Norrskogsnya fältchefBra bilar för skogenBra bilar för skogenNu kommerchocktullarnaPiteå – Meckaför miljöbränslen

PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADERSmå måttstora egenskaper770D är flexiblast av alla beståndsgående skördare. Vill du slippaden traditionella beståndsgående skördarens stora begränsning? Då finns baraett alternativ: John Deere 770D med 9-meterskran som också klarar ren stickvägsbaseradgallring. Den frikostiga kranlängden är förstås en fördel även när du väljeratt stråkgallra. Minskad körsträcka och större utrymme för metodförbättringar ärnågra av fördelarna. Så låt inte begränsningarna hindra dig – upplev istället möjligheternai 770D. Hör av dig för en provkörning!John Deere Forestry ABwww.deere.se

INNEHÅLL Nummer 5 2008Nästa nummer utkommer 11 december • TEMA: Utbildning, ekonomiingår som en medlemsförmån ilandets fyra skogsägareföreningartillsammans med en bilaga från respektiveförening. Vid adressändringkontakta din skogsägareförening.Södra Skogsägarnawww.sodra.se0470-890 00Mellanskogwww.mellanskog.se018-17 09 00Skogsägarna Norrskogwww. norrskog.se0612-71 87 00Norra Skogsägarnawww.norra.se090-15 67 00REDAKTIONChefredaktör och ansvarig utgivare:Pär FornlingStålbrandsgatan 5, 214 46 MalmöTelefon: 040-92 25 55Fax: 040-601 64 49E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.seTf redigeringsansvarig:Mikael SylvanderBox 6044, 200 11 MalmöTelefon: 040-601 64 87Fax: 040-601 64 99E-post: mikael.sylvander@lrfmedia.lrf.seANNONSBirgit EmilssonBox 6044, 200 11 MalmöTelefon: 040-601 64 55Fax: 040- 601 64 49E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.seRonny Gustavsson113 92 StockholmTelefon: 08-588 367 97Fax: 08-588 369 99E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.seAnnonsmaterial:annons.visk@lrfmedia.lrf.sePRENUMERATIONTelefon: 040-601 63 65Fax: 040-601 63 55E-post: pren@lrfmedia.lrf.sePrenumerationspris helår(6 nummer) 295 kronor inkl momsLösnummer 55 kronor inkl momsREDAKTIONSRÅDPer Bengtsson, Erik Jonsson, GunillaKjellsson, Anders Olsson, OlaPersson, Sven-Erik Petersson ochKarin Vestlund-Ekerby.Hemsida: www.atl.nu/skog isamarbete med tidningen ATL.För ej beställt material ansvaras ej.Vi Skogsägare produceras av LRFMedia AB på uppdrag av skogsägareföreningarna.TS-upplaga 2005: 98 300Tryck: Hansaprint, ÅboRepro:LRF Media AB, MalmöFÄRGERNA på hösten får sinförklaring. Sidan 31PETERCARLS-SON gerråd ombegagnadeskotare.Sidan 34LENAHÄLLERIKSSONär ny generaldirektörpåSkogsstyrelsen.Sidan 95 LEDARE: Skogsstyrelsen efter GöranEnander.6 PROFILEN: Aleksandra Holmlund togklivet från Serbien till svenskt skogsbruk.9 NYHETER: Avskedet från Skogsstyrelsen.10 EKONOMI: Tips för ett lyckatsam ägande.13 NÄRINGSPOLITIK: Bra förslag omnaturvården inget att dra i långbänk.14 MILJÖ: Nya resultat om skogens klimatnytta.16 SKOGSGÅRDEN: Lyckad föryngringmed hjälp av elden.ANDERS RAGNARSSON kan det där med kraftigamaskiner. Sidan 46www.atl.nu/skogTVÅ TIDNINGAR – SAMMA SIDA20 FORSKNING:Ökade kostnader föravverkning.22 ENERGI: Framtidenfinns i Piteå.24 NYHETER: Larm omdålig återväxt.28 SKÖTSEL: Tips förDAN GLÖDE, skogsskötselchefi Mellanskog, är bekymradöver föryngringarna. Sidan 24 att lyckas med tallföryngringar.34 TEKNIK:✔ Tips vid köp av begagnad skotare.✔ Ny minitraktor och enklare att spännabanden.42 MARKNAD:✔ Ett stålbad för intustrin✔ Förödande ryska exporttullar på virke.44 NYHETER: Försök med maximalproduktion i Västerbotten.46 ENERGI: Entreprenören som byggdeen framtid i USA.50 BILAR: Marknaden för lätta lastbilar.61 NAMN & NYTT: Lär dig köraskogsmaskiner.62 KRÖNIKA: Glöm inte föreningenshistoria.Omslagsfoto: Pär FornlingVI SKOGSÄGARE 5/08 3

Dags för uppstramningDet är ekonomin, dumbom.En skylt med den texten hängde på Bill Clintons kontor under presidentkampanjen. Det finnsmassor av politiska frågor men i grunden är det en sak som avgör:”It’s the economy, dummy”.Kanske borde Göran Enander haft samma skylt i den något dystra tegelbyggnaden i Jönköping.En generaldirektör har tack och lov stor frihet inom de gränser som ges i regeringsbrevet.Han var förvisso inte populär i skogsnäringen. Det är inget självändamål, men möjligen blir det dåännu viktigare att hålla ordning på finanserna. Ekonomin blev generaldirektörens fall.LEDARENROLLEN FÖR Skogsstyrelsen är sannerligen inte enkel.Den ska både uppmuntra skogsägarna att sköta skogen och dessutom vara polis.Det påminner om den romerske guden Janus. Han avbildas med ett dubbelt ansikte, som symbol fördubbelnaturen. ”Uppdragsverksamheten”, som går ut på att sälja tjänster, är en bra illustration.Att knacka på dörren som en ödmjuk säljare och därefter återkomma som en myndighetsperson föratt kontrollera samma tjänster man sålt måste vara som att slå knut på sig själv.En betydande del försvinner efter riksdagens beslut, vilket faktiskt måste förenkla tillvaron.DET KAN VARA knepigt nog att kombinera myndighetsrollen med rådgivning, men historien visar attdet är möjligt. Skogsstyrelsen har ett bra arv att förvalta när det gäller rådgivning till skogsägarna.För att lyckas krävs mer resurser och förbättrade relationer med näringen. Det handlar inte främst omatt vara populär, än viktigare är ömsesidig respekt.Ibland är det för mycket tal om ”vår myndighet” bland skogsfolk. Det är inget fel att vara en lite gråoch bister myndighetsperson som tillämpar lagparagraferna på ett klokt sätt.Myndigheten ska naturligtvis hålla på sin integritet mot alla intressegrupper.Ändå kommer man inte ifrån att det är en skoglig myndighet och på något sätt måste den ochnäringen dra åt samma håll. Och det måste finnas någon form av boskillnad motNaturvårdsverket, annars är det ju helt meningslöst med två myndigheter. Dagensdubbelnatur bara förvirrar.DE EKONOMISKA problemen blev uppenbara då myndigheten inte lyckadeshantera EU-pengarna till landsbygdsutveckling.En märklig sak i sammanhanget är att Skogsstyrelsen självt konkurrerar omEU-pengarna med externa sökande!Att både vara domare och spelare i en och samma match måste vara enknepig balansakt (där har vi Janus igen).Bättre hade varit att låta Jordbruksverket hantera pengarna. De harvana att administrera EU-pengar och risken för jäv hade undanröjts.Men det finns en tendens att vilja gapa över för mycket och att sökasig dit pengarna finns, likt en krukväxt som vrider sig mot ljuset.Pengarna kan finnas i form av EU-medel och fonder till gröna jobb,rekreation, friluftsliv och liknande projekt i det politiska fönstret.Allt är säkert mycket lovvärt, men det är inte självklart attmyndigheten är rätt uppdragsgivare bara för att det är populärt i störstaallmänhet och genererar pengar.Skogsstyrelsen bör tvärtom strama upp sin roll.Om man inte gör det riskerar myndigheten att bli så lös i konturernaatt den löser upp sig själv ochblir en del av länsstyrelsernaoch Naturvårdsverket.Det vore synd.VI SKOGSÄGARE 5/08Pär Fornling, Chefredaktör

PROFILENMed rullskridskorin i skogsnäringenGång efter gång återkommer AleksandraHolmlund till hur viktigt det är att lyssna påmarkägarnas önskemål.Det är långt från den gamla stammen avjägmästare som pekade med hela handen.Aleksandra är ny fältchef i Norrskog. Hon ärockså ung kvinna från forna Jugoslavien.Text & foto: Pär FornlingPå gott och ont var den gamlajägmästarutbildningen i Garpenbergnågot av det mest traditionsrikaoch konservativaman kan tänka sig. Studenternajagade gärna på fritiden,sjöng snapsvisor och det var enväldigt manlig värld.– Det där med jakten intresserademig inte. På fritidenåkte jag rullskridskor med rosahjul och betraktades kanskesom en lite galen tjej från någotgetto i Europa, säger 36-årigaAleksandra leende.– Men vad spelade det förroll. Vi ska efterstäva mångfald,det blir roligare för oss alla!Hon stormtrivdes i alla fall på”skogis” och vägvalet att bli jägmästare,som överraskade helafamiljen. Inklusive henne själv.– Jag hade läst naturvetenskapliglinje och var intresseradav växter. Till slut stod valetmellan agronom och jägmästare.Man kan väl säga att jaghalkade in i skogen på ett bananskal.Har ni skogliga kopplingar ifamiljen?– Nej, pappa är veterinär. Viflyttade hit från Serbien när hanblev erbjuden ett jobb i Stockholm.Vi kom alltså inte somflyktingar. Det här var innankriget bröt ut.Hur gammal var du då?– 16 år.Det måste ha varit tufft...– På sätt och vis. Vi hade ettbra liv i forna i Jugoslavien ochkom till Malmvägen i Sollentuna,ett getto från miljonprogrammet.Jag började på naturvetenskapliglinje och villevara som andra i min klass medbra resultat i skolan. En sak varförstås språket. Jag ville intebryta utan lära mig svenskaperfekt, därför gick jag längehos en talpedagog.Vad gjorde du efter skogsutbildningen?– Jag jobbade med biståndsarbetenågra år. Det började iGambia med ett projekt för attminska överexploateringen avmarken genom svedjebruk ochhårt bete.Finns det hopp för Afrika?– Det är förstås en stor fråga,men jag kan tycka att man interiktigt ger Afrika chansen. Besökerdu en affär i Gambia föratt köpa lök är den importeradfrån Holland. Man kan frågavilka krafter som ligger bakomatt det är så.Nämn några andra intryck...– Jag blev nog lite ödmjukareefter de två åren. Jag möttefolk som levde på några fådollar om dagen och lärde migatt man inte behöver ha enmassa saker. Det finns andravärden i livet och man kan haglädje fast man är ledsen.Saknade du inte skogen?– Den fanns med i det afrikanskaarbetet, men därefterHon trivdes i Garpenberg och utbildningen, men då kurskamraterna gavsig ut på rekreation och jakt valde Aleksandra ofta rullskridskor.blev det mer allmänt biståndsarbetehos dåvarande Scandikonsult.Där blev det för liteskog, vilket gjorde att jag söktemig till Ikea i Älmhult.Det handlade med andra ordom trämöbler...– På sätt och vis. Jag varskogschef för ett av flera inköpsföretag.Även om Ikeaköper in färdiga trämöblerär det viktigt att känna tillvirkesmarknaden i förhandlingarnamed underleverantörerna.Det gäller både insikter om virkespriseroch att skogen brukaspå ett bra sätt. För att få reda pådet for jag som en skottspolemellan Baltikum, Vitryssland,Danmark och Sverige.Möbeljätten är en populärarbetsplats. Vad är det egentligensom lockar med Ikea?– En sak jag uppskattar är attman får mycket förtroende. Delitar på mig och ifrågasätterinte min förmåga bara för attjag är ung. Där finns inga onödigahierarkier och folk fårväxa. Jag grät den dagen då jaglämnade Ikea.Men varför slutade du?– Något år innan hade jagträffat min man, Calle, frånSundsvall. Han trivdes inte riktigti smålandsskogarna, dessutomväntade jag barn och detfungerade inte så bra med allaresdagar. Det är rätt jobbigt attsitta på konstiga hotellrum iUkraina och vara gravid.Vad heter barnet?– Hon heter Kajsa och är fyraår, dessutom har hon fått lillebrodernMax som är 1,5 år.Var det så ni kom till Norrland?Fortsättning sid 86 VI SKOGSÄGARE 5/08

Full fart framåt i skogsnäringen för36-åriga Aleksandra Holmlund.VI SKOGSÄGARE 5/08 7

PROFILENFortsättning:Medrullskridskor…– Ja. För min del valde jag attstarta konsultföretaget Omoricamed anknytning till träbranschen.Varför det namnet?– Det är den latinska beteckningenför serbisk gran. Jag ärrätt nöjd över den idén!Vilka företag arbetade dumed?– Ofta små träföretag somhar möjligheter att växa ochutvecklas, men begränsas avbrist på kapital till maskiner,forskning och utbildning.Många skogsägare är engageradei förädling och företagande.Har du ett gott rådtill dem?– Man behöver inte göra alltsjälv utan kan samverka i nätverk.Det finns en uppsjö avfonder och liknande, som kanvara svåra att hitta rätt i. Etthandfast tips är att kontaktalänsstyrelsen, de finns till för atthjälpa småföretagareoch gör det gratis.Ge ett bra exempel dusjälv medverkat till.– Det lilla möbelföretagetStegbo i Örnsköldsvikville in påhotellmarknaden, menvar för litet. Via vårtnätverk kom de i kontaktmed andra lokalaföretag och kunde levereraallt från gardinertill trämöbler för hotelletBirger Jarl i Stockholm.Det blev ett brareferensobjekt för fortsattarbete i nätverket.Vad innebär ditt jobbi Norrskog?– Jag är chef för fältorganisationensom skahjälpa mark ägaren medolika åtgärder i skogen, allt frånskogsvård till avverkning.Grundbulten är att ha kontaktoch en dialog med markägarenför att tillgodose hans eller hennesbehov.Det låter väldigt ödmjukt...– För mig är det självklart attvi arbetar för våra medlemmar.Den serbiskagranen, PicetaOmorica, fick medglimten i ögat ochen påminnelseom rötterna inorra Serbienge namn åtkonsult företaget.Uppenbarligenär de här norrabreddgraderna enbra växtplats.Det är markägarensom bestämmer ochvåra inspektorer somger råd.Konjunkturen svajar,hur är aktiviteteni skogen?– Jag känner ingenoro, utan det tuffar påsom vanligt. En delkonkurrenter har haftköpstopp, men därskiljer vi oss genomatt finnas till förmarkägaren. Han ellerhon ska känna entrygghet i att vi tarhand om virket.”...jag tyckerdet finns en’Swedish Dream’.Vad betyder förändringenav skogsägandet,där olika ägarehar olika önskemål?– Jag har på kännatt den som är yngre och utbointe är lika förtrogen med föreningenshistoria, utan kanskeser oss som vilket företag somhelst. Det är bra för då får viskärpa oss, men det är ocksådåligt om man inte känner tillvarför vi finns till. Det måste vii så fall rätta till. Det finns enhistoria som är viktig att kommaihåg. Men det var var baraett exempel. Vi ska göra undersökningaroch ta reda på merom de olika skogsägargruppernaoch deras förväntningar.Vilka fördelar finns det attha en del av rötterna i ett annatland?– Kommer du utifrån ser dukanske landet på ett annat sätt.Vi kom till Sverige utan någontingoch jag har haft möjlighetatt jobba mig dit jag är i dag.Om man vill så kan man. Möjligheternafinns där hela tiden.Den där jantelagen är det värstajag vet, du ska tro att du är någotför alla är något! Man brukartala om möjligheterna iUSA och the American Dream,jag tycker det finns en ”SwedishDream”.När är skogen som finast?– En vacker dag i en fin tallhedskogmed ljus mossa i pelarsalen.Då känns det bra i mittjägmästarhjärta.F10www.rottne.com8 VI SKOGSÄGARE 5/08

Ekonomin fällde EnanderDirekt efter regeringens torsdagsmöte den4 september fick Skogsstyrelsens generaldirektörsparken.Text & foto: Pär FornlingDet är han själv som använderden beskrivningen, även omEnander formellt fått andrauppgifter inom regeringskansliet.Under hans tid som generaldirektörhar mycket hänt påSkogsstyrelsen. Hela verksamhetenhar organiserats om ochmakten centraliserades till Jönköpingi och med att skogsvårdsstyrelsernaupphörde.Men en hel del har också decentraliseratsut i landet, däriblandcentrala ekonomifunktioner.När allt hände på gångblev uppenbarligen kontrollensämre.RIKSREVISIONEN hittade fleraallvarliga brister i den ekonomiskauppföljningen i börjanav året och en ny kontroll iaugusti visade att mycket återstod.Problemen visade sig utåt närman inte klarade att hanteraEU-bidragen för landsbygdsutveckling.EN ANNAN FRÅGA ÄR vadsom hänt med den utrustningSkogsstyrelsen fått från försvaret,däribland bilar ochgummibåtar! I revisionen ärman nu i full gång med att spåravarje föremål med ett värdeöver 500 kronor.Denna och många andra frågorkring ekonomin, inte minstett hotande underskott i rörelsen,blev den utlösande faktorn.Enander byttes ut mot LenaHäll Eriksson.■ Tidigare generaldirektörer för SkogsstyrelsenBo S Hedström 1975–1985Blev sedermera vd för Södra.Eric Falc 1983-1984En av myndighetens tjänstemäntjänstgjorde som tillförordnadgeneraldirektör.Björn Hägglund 1985–1990Fortsatte till Stora Enso förstsom skogsdirektör, därefter vicevd.Göran Enandernödgadeslämna Skogsstyrelseninnanförordnandetlöpte ut.Hans Ekelund 1990–1992Kom också inifrån myndighetensom tillförordnad.Maria Norrfalk 1993–2003Arbetade innan förordnandet påSkogsägarnas riksförbund.Fortsatte till Sida och därefterlandshövding i Dalarna. Hon hartagit ett kliv tillbaks till skogengenom att leda en utredning omframtidens älgjakt.– Hon tillför god ekonomiskkompetens och stor erfarenhetav myndighetsledning. Det görhenne väl lämpad att arbetamed att åtgärda de brister somfinns i Skogsstyrelsens ekonomi,säger skogsminister EskilErlandsson.Under tiden har regeringenbörjat söka efter en ny mer permanentgeneraldirektör.Det blir ytterligare en i radenpå den drygt 100-åriga myndigheten.De närmast föregående generaldirektörernafinns i faktarutannedanför.Göran Enander 2003–2008Tidigare var han ordförande förNaturskyddsföreningen.Lena Häll Eriksson 2008–Var generaldirektör förKriminalvårdsstyrelsen fram tillrymningarna från fängelserna2004. Hon har också varitgeneraldirektör för Migrationsverket.NYHETERVår idé har fått mångaatt skaka av glädje!Förare som provkört ROTTNE F10 med COMFORT LINE är lyriska!Med COMFORT LINE har Rottne som första tillverkare i branschen, tagit ett stort steg för attminska vibrationerna i hytten. Med minskade skakningar och hopp blir arbetet i hytten enhelt ny upplevelse för både kropp och själ.Röster om COMFORT LINE!”Rottnes nya F10 med Comfort Line var outstanding.””Det finns ingen konkurrent som är i närheten av den här maskinen.””Den absolut bästa extrautrustning du kan köpa.””Äntligen! Jag har väntat på detta i flera år.””Det är en enorm skillnad. Körningen blir mycket mjukare och detär självklart att det påverkar mig som förare.”Kontakta din återförsäljare för möjligheter till provkörning med Comfort Line!VI SKOGSÄGARE 5/08 9

tomas.karl son@konsult.lrf.seAvtal minskar risken för bråkEKONOMIAtt äga gården tillsammanskan sluta med att någondelägare, med stöd av lagen,driver fram försäljning. För attminska konfliktrisken är detklokt att ha ett gemensamtavtal.I förra tidningen skrev vi om problemenatt äga gården tillsammans. Det är mycketatt tänka på:✔ Personkemin✔ Gemensam målbild✔ Aktivt brukande av någon delägare✔ Boendet✔ FinansieringenAllt det där bör fungera och redas ut. Nugår vi vidare och tittar på juridiken somreglerar det gemensamma ägandet.LAGARNA DET HANDLAR om är(1904:48) om samäganderätt och Lag(1989:31) om förvaltning av vissa jordbruksfastigheter.Om man är tre eller fler delägare gällerden sist nämnda lagstiftningen i stället förparagraferna 2–6 i Lag om samäganderätt.Det som i huvudsak skiljer mellan attvara två delägare eller om man är tre ellerfler är att man måste utse en ställföreträdarei det senare fallet. Om man inte gjortdet, vilket inte är helt ovanligt, kan myndigheteller delägare hos rätten begära atten ställföreträdare utses.STÄLLFÖRETRÄDAREN har behörighetatt företräda delägarna mot tredje man iangelägenheter som rör fastigheten.Denne kan dock inte överlåta, intecknaeller pantsätta fastigheten. Inte heller upplåtanyttjanderätt eller annan rättighet ifastigheten som gäller mer än fem år. Ställföreträdarenskall företräda den meningDet är inte helt lätt att hålla ihop med fleradelägare.som delägarna gemensamt kommit framtill genom omröstning där ägarna röstarefter sin andel i fastigheten. Dock får intemajoriteten rösta igenom beslut som ärägnat att bereda otillbörlig fördel ellernackdel åt någon delägare.Två delägare klarar sig med så kallatsamtycke om förvaltningen.Kan man inte uppnå samtycke finns möjlighetatt ansöka om att en god man skautses av tingsrätten. Det är inget som hindraratt en av delägarna kan vara godman.EN GENERALPARAGRAF i lagstiftningenhandlar om att det finns en möjlighetför alla delägare att begära att fastighetenutbjudes till försäljning på offentlig auktion.Däremot kan inte en eller flera av delägarnatvinga fram att en annan delägareblir utlöst. Det får i så fall ske genom attsjälv delta i den offentliga auktionen tillhögstbjudande.Om man endast är två delägare kan mani förväg avtala bort möjligheten till försäljningpå offentlig auktion. Men om man ärtre eller fler delägare är lagen tvingandeoch det går inte att avtala bort möjlighetentill försäljning på offentlig auktion.För att det inte ska bli alldeles orimligtmed tvångsförsäljning finns en möjlighetatt begära utklyvning av sin andel i fastigheten.Det blir dåen fråga för lantmätarenatt avgöraom klyvning är enframkomlig vägeller ej.NÄR NÅGONAV delägarna begärtförsäljning påoffentlig auktionska rätten inte beslutaom försäljningom någon avGenere lt brukar vi på LRF Konsult avrådafrån samägande när det gä ler lantbruksfastigheter.E t koncentrerat ägande,till en person, ger ofta bä tre förutsä t-ningar för a t företaget ska ledas effektivtoch utvecklas på ett bä tre sä t.SYSKON KLARAR OFTA av at hållasams, men på längre sikt riskerar man attägandet blir mer spri t och då är kanskeinte släktbanden ti lräckligt starka för atthå la ihop företaget. Förr e ler senare brukarproblem uppstå där det är svårt athå la sams och komma överens.Högre fastighetspriser har gjort det svårareför en enskild person att lösa ut sinasyskon och föräldrar. Ekonomiska skäl kandelägarna visar synnerliga skäl för anstånd.Det är dock ovanligt att rätten beaktarsådana synpunkter. Där emot ska ettlägsta pris förordnas om det begärs. Dettaska alltid ske om någon av delägarna äromyndig.Om alla delägarna kommer överens harde alltid möjlighet att stoppa en offentligauktion, även om rätten beslutat därom.De kan även gemensamt förkasta elleranta anbud som ges under själva auktionen.Är de inte överens är de bundna av det högstaanbudet under förutsättning att det överstigerdet lägsta pris som rätten bestämt.ETT AVTAL MELLAN delägarna kan minskarisken för framtida konflikter.Från LRF Konsults sida rekommenderarvi att man skriver ett samägandeavtal mellandelägarna för att reglera saker som kanvara oklara, komplicerade eller särskiltviktiga. Exempelvis hur vissa kostnaderska regleras, som när en av ägarna bor pålantbruksfastigheten och själv bekostarrenovering och underhållav bostadshuset, och ävenersättning för nedlagd tidav delägarna.Tomas KarlssonLRF Konsulttomas.karlsson@konsult.lrf.seSvårt att äga tillsammansI det här numret skriver jag omsaker man ska fundera kring innanman går in i ett samägande. I nästanummer kommer jag att ta uppnågra juridiska aspekter kringsamägandet.garna som har betydelse utan ävenexempelvis makar och barn, även om dessa✔ Gemensam målbildHur ska gården skötas och vad har manDet gäller a t få till flera bekräftande handslag i många knepiga frågor. Foto: Pär Fornlingför förväntningar på varandra? Vem skavara en av anledningarna ti l a t man därförhamnar i e t samägande.göra vad och hur mycket eget arbete för-om de praktiska sakerna blir det ofta problemredan inledningsskedet.FÖR ATT KLARA av a t äga gemensamtfinns det några kritiska faktorer som manska vara medveten om i förväg för a t lä t- ✔ Aktivt brukande?tare kunna hantera dem. Fundera igenomnedanstående frågor i förväg och försök är aktiv lantbrukare e ler på annat sä t hara t hi ta sä t a t lösa de problem som kankomma att uppstå.tjänster och arrenderade arealer och byggnader.Hur löser man det på e t bra sä t?✔ PersonkeminInt ens de mest gynnsamma förutsä t-ningar hjälper om man har svårt för varandrasom personer. Det är inte bara delä-Mi t hem är min borg brukar man säga.✔ BoendeOch självklart blir det komplicerat om jaginte själv har fu l förfoganderä t över boendetutan måste be om lov för a t få inte är direkt inblandade i ägandet.genom-väntas man lägga ner? Är man inte överensOm någon, men inte a la, av delägarnasin försörjning från gården stä ls krav påaffärsmässig prissä tning både på nedlagdaföra förändringar. Kom i förväg överens omhur sådana kostnader ska fördelas och hurnedlagda kostnader sedan ska hanteras iframtiden om det exempelvis blir en försäljninge ler andra förändringar i ägandet.✔ FinansieringDen förmodligast viktigaste frågan ärom gården kommer a t vara självfinansierandee ler om det krävs kapitalti lsko tfrån delägarna. Det är enkelt a t vara delägarenär de tri lar ut e t översko t varje år,men hur hanterar man de ti lfä len då detsaknas pengar? Om det är stora ski lnaderi ekonomiska förutsättningar me lan delägarnakan det bli spänningar när en partvi l ha fram pengar förprivat räkning medan enannan part vi l spara ochåterinvestera pengar i gården.Tomas KarlssonLRF KonsultFörsta artikeln omsamägande finns påsidan 18 i förra numretav Vi Skogsägare.-Vinnande koncept!Allt fler väljer maskiner och lösningar från TECURA.- Beprövade och erkända maskiner samt driftsäkra och lönsamma lösningar.Utveckla ditt företag... Välj en maskin från TECURA!www.tecura.seTECURA AB, 260 20 TECKOMATORP - Tel: 0418-45 70 30 - Fax: 0418-45 70 33 - E-post: info@tecura.se10 VI SKOGSÄGARE 5/08

Gratiskatalog!lantbruk • industri • jakt/slakt • trädgårdOregon sågsvärdMicroLite Pro 13" 1,3mm 164:– Pris 3st 148:–/stKedjorochsvärdfrånOregonMicroLite Pro 15" 1,3mm 172:– Pris 3st 156:–/stProLite 13" 1,5mm 164:– Pris 3st 148:–/stProLite 15" 1,5mm 172:– Pris 3st 156:–/stOregon sågkedjorMicroLite 95VP 13" 1,3mm 84:– Pris 10st 76:–/stMicroLite 95VP 15" 1,3mm 96:– Pris 10st 86:–/stMicroChisel 13" 1,5mm 84:– Pris 10st 76:–/stMicroChisel 15" 1,5mm 96:– Pris 10st 86:–/stKatalogbeställning dygnet runt:019-304325www.nimaab.seVedsäckar, stativ, pallhättor40 liter, 100-pack 2:–/st 2000st 1:80/st60 liter, 100-pack 2:20/st 2000st 2:–/stSJ/Europall, 10-p 18:–/st 200st 16:–/stSäckstativ, kombi. Euro– & hydropall 2180:–Paketpris 2000:–, påSJ/EUR-pallstativplus 20st EUR-säckarJetFit trimmerhuvudJetFit för 2st linor 288:–JetFit för 4st linor 376:–FlexiBlade förklippta 26cm2,65×260mm 45-pack 104:–3,5×260mm 25-pack 104:–4,0×260mm 20-pack 104:–Rulle 47, 27 eller 21m. 196:–MAXI EIA XRTRöjklingorMAXI EIA XRT10-pack200×hål 20 96:–/st 84:–/st200×hål 25 96:–/st 84:–/st225×hål 20 100:–/st 88:–/st225×hål 25 100:–/st 88:–/stStorsäck för ved• Ventilerad• Max 1000kg,1,5m 3• 100×100× 150cm• 4 + 4st lyft/hängstroppar• 4st tömningsstropparErbjudande30st 108:–/stord. pris 120:–/stVentilerad storsäckför vedMax 1000kg,1,5m 391×91× 170cmÖppningsbarbottenErbjudande20st 164:–/stord. pris 180:–/stSkogspaketHjälm med FMradiooch anslutningför MP3-spelareFörsett medetsat visir.NY 984:–Pumpset Panther56 l/min 1680:–Cube 5656 l/min 2996:–SitsActivo Plus3680:–SitsActivo Altohög rygg4460:–StorkapacitetKöttkvarnar1-fas 230VMR9 1 hk 250 kg/h 2580:–MR10 1,5 hk 400 kg/h 3740:–Nima Maskinteknik ABBox 1505, 701 15 ÖrebroHENDERSON20% rabatt påHenderson underseptember – oktoberCube 7070 l/min 3820:–VakuumpackarAlice Automatic 1960:–Turbo Max 3340:–Påsar, 50st 20×29cm 132:–2st rullar, 6m×20cm 108:–2st rullar, 6m×30cm 132:–Större vakuummaskinerfinner du i katalogen.50st användarkoderCube 70MC70 l/min 8620:–SitsDe Luxe1980:–Butik: Gryts ind. omr. ÖrebroPris exk moms Fraktfritt över 2400:–Eka slaktsetFlå–, ben– och köttkniv plusbuköppnare. Levereras ifodral. 556:–Warn PullzallFör lyft och dragning. Godkändför upp till 454kg lyft.Justerbar fart. Levereras medkrok och lina 4,6m.Warn Pullzall 230V med sladd för230V uttag 2796:–Warn Pullzall batteri 24V m. dubblabatterier och laddare 4796:–15% rabatt på Pullzallunder oktober ochnovember.Reno kallvattentvättarByggd på kraftig rörrammed rostfri huv.170bar 5,5hk14lit/min 1400rpm 8420:–Dick knivarStyckkniv 15cm 88:–Urbeningskniv 14cm 92:–Flåkniv 15cm 116:–Allroundkniv 15cm 116:–Buköppnare med kulförseddspets 15cm 156:–Order 019-30 43 20Växel 019-30 43 00Vedklyv Güde 10 tonRobust proffsklyv med fyra inställbaraklyvlängder. Max klyvlängd 1050mm.Tryckkraft 10 ton. Försedd med motor4,5kW 400V. Tvåhands säkerhetsmanövrering.Startutrustning med 16Aintag samt nollspänningsutlösning.Vikt 140kg.Vedklyv Güde 6996:–4-vägs klyvyxa 340:–HjulKompletta med fälg20×10,00-8 4pr 596:–22×11,00-8 4pr 728:–Axeltappar40×40mm 316:–45×45mm 444:–55×55mm 612:–Fler hjul och axeltappar finns ikatalogen.2636:–SkogspulkaCanadaFör jaktlag och skogsägare.l× b: 2335× 900mm. Vikt 14kg.OBS! Frakt tillkommer.Fax 019-36 16 97www.nimaab.se

Rädda skogen!Ett enda rådjur kan äta upp till 600 toppskott om dagen.Stoppa viltbetningen!På fyra dygn riskerar du alltså att bli avmed 1 hektar. Att skydda nyplanteringarär lönsamt redan vid 5-7% betning avtoppskotten. Viltbetningsskadorna bestårcloco.seoch därför är det viktigt attskydda nyplanteringar de tvåtill tre första åren.Vinn kampen mot skadorsom kostar runt en halvmiljard varje år!Betning av toppskotten minskar tillväxtenoch ger upphov till dubbla stammar, sprötkvistaroch bestående kvalitetsskador ändafram till slutavverkningen.Samtliga produkter från Interagro Skogfår användas i miljöcertifierade skogar avenvar utan krav på speciell utbildning.Läs mer på:www.interagroskog.seEliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200Telefax 046-53 208 | info@interagroskog.se

Bråttom med bra förslagSkogsstyrelsens och Naturvårdsverketsförslag om ökadfrivillighet i arbetet medskydd av skog är nu ute på remiss.Det är bra. Dessutom fick viovanligt lång remisstid, drygt detre månader som det svenskademokratiska systemet förutsätter.Tyvärr är det ofta för bråttom föratt vi ska få våra tre månader. Manfår därför hoppas att det inte är såatt det anses vara mindre bråttommed detta!❑ ❑ ❑Det är inte upplagt för något vänteläge.Ökad frivillighet i arbetet medatt skydda skog är något som viefterlyst länge och väl. Förslagetsom myndigheterna lägger tolkarjag också som väldigt positivt föross. Vi får nästan ”full pott” av våraönskemål:✔ Ett omvänt perspektiv påskyddsarbetet, där man utifrån enplan för skogsskyddet frågar skogsägarnavad han eller hon tyckerska skyddas och vilka som ärintresserade av att skydda skog påjust sin mark.✔ Bättre naturvårdsavtal, somförhoppningsvis kommer att bli enbra lösning för den som inte villskriva bort beslutsrätten över sinskog för all framtid såsom oftastblir fallet i dagens naturreservat.✔ Och slutligen, men inte minst,lösningar som gör att det kommeratt kosta mera pengar för staten attskydda skog.❑ ❑ ❑För visst är pengarna en viktig bit.Om myndigheten hävdar att skogenhar väldigt höga naturvärden så ärden ju värdefull. Samtidigt är maninte beredd att betala det pris somen försäljning på en öppen marknadskulle ge, kanske med argumentetatt man ändå inte skulle kunna fådet priset för marken för den är såskyddsvärd. Snacka om dubbel moral!❑ ❑ ❑Minuspotten i förslaget är enförsöksverksamhet i fem kommuneri fem år.Att man måste börja med försöksverksamhetbegriper jag. Det är trotsallt ganska stora förändringar somföreslås. Och förändringar somkommer att kräva riktigt storaändringar i arbetssätt, och följdaktligenhelt andra arbetsformer förde tjänstemän som berörs. Men femkommuner och fem år?Vi kommer i vårt remissyttrandeatt föreslå betydligt större områdenän kommuner i de flesta fallen. Ochvi kommer att föreslå att försöketutvärderas i halvtid, för att se hurman kan gå vidare. För nu är detbråttom, det här har vi väntat längenog på!NÄRINGSPOLITIK■ Ur kalendern25–26 september: Europeiskt seminarium om skogligt kooperativt företagande i Paris, däralla våra föreningar deltar.16 oktober: Miljömålsrådet sammanträder, för att diskutera det nya läget givet attverksamheten ska utredas av Rolf Annerberg.20–24 oktober: All-europeisk skogsvecka, med aktiviteter framför allt i Bryssel och Rom, därbland andra Christer Segerstéen deltar som ordförande i vår europeiska intresseorganisationCEPF.29–31 oktober: PEFC International och vår internationella organisation IFFA har generalförsamlingi Australien.25–26 november: SLU:s skogskonferens i Alnarp med tema lövskog.December?: Regeringen lägger fram en klimatproposition.Hösten: MCPFE, den alleuropeiska skogskonferensen, diskuterar förutsättningarna för eneuropeisk skogskonvention.Linda HedlundLRF SkogsägarnaALSTOR 8x8 DIESEL– en mästare i mångsidighet –En komplettskogsmaskini litet formatmed en oslagbarframkomligheti alla typerav terräng.AB ALSTOR DINGLE Tel 0524-407 45, 070-586 18 11 • www.alstor.seVI SKOGSÄGARE 5/08 13

NYHETERNya mätningar visarskogens klimatnyttaKanske kan ökadtillväxt i skogen ocksåge ekonomisk ersättningför träden somkolsänka.Av Pär Fornling– Det är möjligt att vi kan få etthandelssystem med skogensom kolsänka, men då måstevi först få fram mer fakta.Det framhöll Sveaskogs vdGunnar Olofsson vid årets Virkesforum,som är en årlig konferensarrangerad av Skogsindustrierna.Han berättade att den statligaskogsjätten arbetat med frågornaett par år och att nyaforskningsresultat är på gång.BOLAGET HAR LÅTIT Lantbruksuniversitetetoch ett teamschweiziska forskare analyseraskogens roll som kolsänka.Resultaten, som presenterasunder hösten ger delvis en nybild.✔ Totalt släpper Sverige ut60 miljoner ton koldioxid omåret.✔ De svenska skogarnafångar upp 140 miljoner ton.Men det är bara en del avsanningen. När växtmaterialbryts ner släpper skogsmarkenut koldioxid.Frågan är också hur skogenanvänds. Om den eldas upp direktfrigörs det bundna koletdirekt. Om eldningen ersätterkol eller olja är det ändå envinst.OM SKOGEN BLIR till möbleroch hus ligger kolet bundetlänge, medan kol bundet i lastpallaroch hushållspapper frigörsganska snabbt.Dessutom går det åt energi(och därmed kolutsläpp) att tillverkaoch transportera trä ochpapper.Allt det här vägs samman iett nettotal som kallas klimatnytta.✔ Klimatnyttan av dagensskogsbruk är 14 miljoner tonkoldioxid inom landet.✔ Klimatnyttan av svensktskogbruk i andra länder är46 miljoner ton koldioxid perår.Gunnar Olofsson framhållerskogens möjligheter för att motaklimathotet.Foto: SveaskogATT NYTTAN ÄR störst i andraländer beror på exporten.Ett träd i Västerbotten kanfånga upp kol som ligger bundeti byggvirke till hus i London.– Det här bekräftar att frågornaär internationella. Resultatenvisar också att vi kan ökaklimatnyttan väsentligt genomett mer produktionsinriktatskogsbruk, framhåller Sveaskogsforskningschef Ann-BrittEdfasth.I ett av flera scenarier ökarproduktionen kraftigt (+50procent) och uttaget av biobränsle(+140 procent). Då nåsföljande resultat år 2035:✔ Klimatnytta Sverige 38miljoner ton koldioxid per år.✔ Klimatnytta utland 64miljoner ton per år.Ett eventuellt handelssystemmed kolsänkor skulle på någotsätt gälla den bestående ökadetillväxten.– Frågan är komplicerad ochavgörs politiskt. Vi arbetar ialla fall för att öka kunskapen,säger Gunnar Olofsson.ACTYON SPORTS XDiDIESEL 4WD SPIRITAUT LUX DUBBELCAB> 6-stegad automatlåda> Läderklädsel> 18” aluminium fälgar> Elektronisk klimatanläggning> Farthållare> Backsensorer> Elmanövrerat förarsäteIntroduktionsprisInkl. monterad hardtop249.995*,-(gäller ett begränsat antal bilar)

Behöver du hjälp av en expert på kronor?Sverige har stor potential att utveckla det livskraftigaskogsbrukandet. Du som är skogsägare är en företagaresom har stora möjligheter att öka din omsättningoch lönsamhet på en rad olika sätt.Vilka möjligheter som finns och hur du kan gåtillväga kan vi hjälpa dig med. Som medlem i LRFhar du tillgång till våra företagarcoacher och enrad andra experter inom skog och företagande.Många av LRFs medlemmar är idag skogsägare.Och ju fler vi är, desto fler idéer kan vi stöta och blötatillsammans för att utveckla företagandet i skogen.Du som redan är medlem vet vad vi talar om.Du som inte är det – hjärtligt välkommen du också!Ring 020 - 44 44 33eller läs mer på www.lrf.seoch på Medlemsnätet.

SKOGSGÅRDENSkogen enspännandeutmaningFör sin inre syn ser Svarte Swartling hurytterligare fem timmerbilar om året kan fyllasmed virke från gården.Låt vara att det kanske dröjer hundra år. Hanjobbar hängivet vidare mot målet, uppfylld avskogens många möjligheter. Text & foto: Pär FornlingFör att de långatidsperspektivenska kännas meningsfullamåstedet finnas en tryggheti arbetet.– Äganderätten ärcentral i skogsbruket.Det finns ingenrim och reson i attjag ska ta kostnaderför att öka produktionenom jag intevet att arbetet såsmåningom kommer mig ellermina barn tillgodo, säger SvarteSwartling.Fast egentligen tycker haninte skogen är så långsam.– Man hinner ju knappt medatt röja!– Det är en dynamisk processdär mycket händer. Här anserjag att debatten om naturvårdibland går snett. Naturligtvis ärdet viktiga frågor, men jag värjermig mot synsättet att skogenär något statiskt och stillastående.Årsringarna räknas in,de blir betydligt bredareefter gödslingen.FÖR NÅGOT ÅR sedan samladeshela familjen med sågar ihänderna och började stamkvistaett bestånd alar längsvägen.Alla var engagerade, Svarteoch Irene Granlund tillsammansmed barnen Elin, Leilaoch Hugo.– Det var några fina stundertillsammans, med lagom mycketjobb för att detinte skulle bli betungande.– Barnen ser trädenvarje dag då dekommer förbi i skolbussen.När alarnaär tillräckligt storatänker jag snickranågot fint till demav virket, berättarSvarte.Vi stannar till ochtittar på träden somonekligen är en prydnad närkvällssolen lyser mellan deraka rena stammarna.DEN DÄR HISTORIEN fångarpå något sätt in filosofin iskogsbruket, med omtanke,experimentlusta och en fascinationöver att kunna utvecklaskogen.– Det är något levande somförändras hela tiden och som vikan påverka, säger SvarteSwartling.På så sätt passar gården välin i projektet Kraftsamlingskog, som går ut på att öka tillväxtenmed minst 20 procentunder en omloppstid.På gårdens 350 hektar är denårliga tillväxten runt 1 000skogskubikmeter.– Ytterligare 20 procent motsvararfem fulla timmerbilartill ett värde av ungefär 60 000kronor om året, med dagenspriser. På så sätt tycker jag detIvrigt skyndar gråhunden Sirro på stegen mot matskålarnaoch hemmet, som ligger på backkrönet med utsikt överälven.blir mer begripligt, säger Svarte.Pedagogiken är viktig bådeför honom själv i det egna arbetetoch när han presenterargården för besökarna.– Efter viss tvekan ställde jagupp som värd för en av demonstrationsgårdarnai kraftsamlingen.Inför varje visningär det lite extra anspänning,men jag får också en hel deltillbaks. I grunden är det ju roligtatt lyfta fram möjligheterna.HIT TILL NORRFORS, mellanUmeå och Vännäs, komSvarte 1985 tillsammans medpappa Måns.– Jag var 25 år och vi köptegården tillsammans efter enlång kamp med myndigheterna.För många är det nog en bortglömdhistoria, men då hade vifaktiskt planekonomi genomjordförvärvslagen. I det här falletinnebar lagen att myndighetenbestämt sig för att styckasönder fastigheten och dela utmarken till andra gårdar.Till slut fick i alla fall hanoch pappa köpa en del av markenoch sedan 1991 är Svarte16 VI SKOGSÄGARE 5/08

ensam ägare av gården.Han provade på grönsaksodling,men gav upp efter att hafunnit sig helt utlämnad tillgrossisterna.– Jag kunde inte alls påverkaavsättningen utan erbjöds prisernapå grönsaksmarknaden iRotterdam, plus 25 öre kilot förfraktkostnaden från Holland.– Det där var trist och gav eninsikt i hur viktig skogsägarföreningenär. Vi producentermåste samarbeta för att ha inflytandepå marknaden. Andrakanske betalar samma pris,men det är föreningen som sätternivån på marknaden. Allaandra vill ju köpa virket så billigtsom möjligt, säger SvarteSwartling som själv är aktiv iNorra Skogsägarna.GRÖNSAKERNA har ersattsav annat.Nu håller fåren markernaöppna och ungefär hälften avinkomsterna kommer direktfrån skogsbruket.– För övrigt är det lite blandadverksamhet. Vi hyr ut etthus, jag har en del förtroende-Fortsättning sid 18De gemensamtstamkvistadealarna.VI SKOGSÄGARE 5/08 17

Fortsättning:Skogen enspännande...uppdrag åt föreningen ochkör entreprenaduppdragmed maskinerna. Det är enganska bra blandning medett möte av biologi, teknikoch ekonomi.Ibland kan det ändå verkalite frånvänt att gå ensamute i skogen, men i dessadagar är plötsligt delaktigheteni samhället mer uppenbar.– Just nu, när vi ofta fårhöra att det är lösningen påmånga av dagens problem,känns skogen extra rolig.KLIPPGRAN tillhör intede vanliga trädslagen i denorrländska skogarna.– Jag tycker ändå det ärroligt att testa. Det sätterlite extra piff i tillvaron, sägerhan, när vi stannar ochtittar närmre på planteringen.Egentligen är det inte sålättvindigt som det kanskelåter. Det finns en långtgången tanke bakom allaåtgärderna i skogsbruket påNorrfors.Bakom contortan, sibirisklärk och hybridpoppel i ettstort vilthägn.Bakom gödslingen, dikesresningenoch prydligtanlagda skyddsdiken.Allt är noga genomtänktabitar i ett evigt pussel.– Utmaningen är att förståskogen, att följa och kunnapåverka den dynamiska utvecklingen.Det är en oerhörtspännande utmaning,säger Svarte Swartling.Klippgranen är vanlig i klippigabergen, men den finns också iNorrfors.Gamla maskinersparar pengarPå gårdsplanen ståren imponerandemaskinpark som viden hastig blick verkarlite museal. Menskenet bedrar!Trots en måttlig investering harSvarte Swartling lyckats skaffamaskiner som klarar allt frånvägbyggen till avverkning.– Jag köper äldre nedgångnamaskiner och renoverar demtill bruksskick. Det är förståsen hel del arbete, men jag klagarinte. Hela maskinparkenbinder mindre kapital än enenda stadsjeep.– Vid sidan av skogsskötselär teknik mitt stora intresse,säger han och hoppar upp i dengula dumpern som uppenbarligenvarit med om en hel del.Den bär många spår av hårdatörnar och tuffa tag.– Det här gillar jag. Massorav spakar och reglage, sägerSvarte entusiastiskt när hanhemtamt börjar fingra på instrumentpanelen.EN DUMPER på 10 ton, meden lastkapacitet på 20 ton, tonär väl ungefär så långt mankan komma från en terränghjulingeller någon annan minimaskinmed flak...– Det är förstås olika behovoch önskemål, men för min delär det alldeles för klent till riktigtskogsarbete. För att exempelvisköra ut virke väljer jaghellre en gammal skotare, sominte behöver bli dyrare än enminimaskin.– Men det kräver en viss händighetoch en bra verkstad.Han kan fixa det mesta medhjälp av svarv, fräs och andraverkstadsmaskiner, som såmycket annat köpts begagnatoch rustats upp.Mot taket i den höga ljusaverkstadslokalen finns en storväggmålning med blånandefjäll.Olja och kemikalier förvaras iett rum med extra höga trösklarom olyckan skulle vara framme.Dessutom har avloppet en speciellflottör som stoppar utsläpp av olja.– Den där har min systergjort som en påminnelse ombarndomen i Jokkmokk, berättarSvarte.MASKINPARKEN på grusplanenhar inga fjäll i bakgrunden,men en milsvidd utsiktöver höjderna och ner mot älven.Men blicken fastnar på de lättrostangripna trotjänarna.✔ Grävskopa, Komatsu PC120-3.– Den väger 12 ton, vilket jagtycker är en perfekt storlek.Därmed kan jag förflytta denpå trailern, som är ett hemmabyggeav gammalt skrot.– Du kan köpa dubbelt såtunga grävare för halva priset,men att kunna flytta den självär avgörande för ekonomin, sägerSvarte Swartling.Han använder grävaren tillvägbyggen, dikesrensning,skyddsdikning och en delmarkberedning.En grävare i den här klassenkostar kring 200 000 kronor.✔ TraktorerEn äldre Volvo BM 705 och enännu äldre Ferguson 35 förvedkapen. Den fyrhjulsdrivnatraktorn på 82 hästkrafter drartrailern med grävskopan ochanvänds till flera jobb på gården.Verkstaden är encentral plats påskogsgården.✔ Skotare BM 868 från 1971.– Det är en verklig slitvarg,men det har hänt en hel del medarbetskomforten på de häråren! Bullernivån är hög ochspakarna är tröga. Numera orkarjag bara köra några timmari taget. En sån här maskinkan man nog köpa för 80 000kronor, berättar Svarte Swartling.Den används också till att draen Fiab markberedningsharv.✔ Dumper, BM 860.Den ägs tillsammans med grannenoch används för att transporterabort stenar, stubbar ochannat tungt material.En äldre maskin som den härkostar från 50 000 kronor ochuppåt.✔ Skördare Steber Tigercat.Engreppsskördaren är bara 1,85meter bred och har bra fram-18 VI SKOGSÄGARE 5/08

Kolla skillnaden!Tallarna såddes efter att marken bränts...Maskinerna har någraår på nacken, mengenom bra underhållär alla körklara förnya uppdrag.Grävskopan på trailern,som är en egenkonstruktion i rejäladimensioner.komlighet i gallringsskogen.– Den här var i verkligt bedrövligtskick när jag köpte den.Jag lade nog en månad i verkstadenpå att göra om elsystemet,byta slangar och svarvadelar. Nu är den i hyggligtbruksskick och har nog ett värdekring ett par hundratusenkronor, säger Svarte Swartling....ett par hundra meter bort, på samma hygge,gjordes sedvanlig markberedning och sådd.Bättre sådd närmarken bräntsGenom att först brännaoch därefter så harSvarte Swartling fåttordentlig fart på tallföryngringen.Egentligen var tanken attbränna hela hygget, men avolika skäl lämnades en delsom markbereddes på vanligtsätt. Skillnaden är påtaglig!I markberedningen får manspana länge efter tallplantornabland björkarna. Där eldendrog fram är en kraftfull ungskogav tall.– Den björk du får efterbränning är frösådd eftersomskottanlagen på stubbarnabränns ihjäl. Dels blir utbredningenbegränsad, dels är kvaliténmycket bättre än björkarnafrån stubbskott, sägerSvarte Swartling som harflera goda erfarenheter frånhyggesbränning i kombinationmed sådd av tall.Men det är mycket att tänkapå.✔ Området ska ha en braform med naturliga avgränsningarför branden.✔ Gränserna måste säkrasoch brandchefen kontaktas.✔ Det krävs mycket folkvid bränningen och som reserverom något händer.– Den sista punkten brukarvara knepigast. Men med rättförutsättningar och god beredskapkan resultatet bli bra.Man bör så i den varma askanoch därefter hoppas på ett ordentligtregn så att de förädladefröna kommer igångsnabbt.En liten burkmed lagom storahål är ett praktisktsåredskap.I botten på ettknappt meterlångtelrör, som trycks neri botten på burken,finns fyra urgröpningarsom släpperin lagom mängd frönfrån den fulla burken,ungefär som på ensockerströare.För bättrespridning harSvarte Swartlingen annankonstruktion.Änden påröret harprepareratsför attge extraspridningnärsåröretsvingas.VI SKOGSÄGARE 5/08 19

FORSKNINGÖkade kostnader i skogenDen positiva nedgångenför skogsbruks kostnaderbröts förra året, vilket åtupp en del av de ökadevirkespriserna.För att hålla koll på prisutvecklingengör Skogforsk enomfattande enkät hos skogsföretagen.Undersökningen fångar inutvecklingen för 52 miljonerkubikmeter virke och ger därmeden bra bild av utvecklingen.Efter en topp 1997 daladevirkespriserna länge för attvända uppåt för några år sedan.Nu är 1997 års nivå passerad,men inte om man tar hänsyn tillinflationen. När det gäller kostnadernai skogsbruket är detsom vanligt en del skillnadermellan de norra och södra delarnaav landet:Kostnader skogsvård, kronor perhektar:Söder NorrMarkbered. 1 630 1 270Plantering 5 820 3 930Sådd 3 130 3 250Röjning 2 340 2 040Gödsling 2 420 2 270Det är förstås genomsnittligakostnader, ganska grovt uppdelade.I exempelvis Götaland, därkostnaderna genomgående ärhögre. Det gäller inte minstplanteringskostnaderna vilkadessutom varierar mellan nästan14 000 och 6 000 kronorper hektar. Markberdningen iGötaland kostar i medeltal1 700 kronor och röjningen2 800 kronor.Att avverka och få ut virketfrån skogen fram till bilvägkostade i genomsnitt kring 80kronor kubikmeter vid slutavverkningoch 140 kronor vidgallring.Drivningskostnader i slut -av verkning, kronor per kubikmetern:Söder NorrAvverkning 39 46Skotning 34 32Övrigt 5 6Totalt 76 79Drivningskostnader gallring:Söder NorrAvverkning 91 86Skotning 52 49Övrigt 8 7Jämfört med år 2006 stegexempelvis drivningskostnadenvid slutavverkning i norr från79 till 84 kronor kubikmetern.För industrin blev det påtagligtökande råvarkostnader.Med transporter visar undersökningenpå följande kostnadernär råvaran nådde industrini kronor per kubikmeter (år2006 inom parantes)Talltimmer söder 543 (475),norr 614 (537), grantimmer söder568 (498), norr 530 (470)massaved barr 378 (310), gran392 (344), löv 399 (351).Vinkelkran når fler trädTester av vinkelkranenvisar att prestationen höjsoch det blir färre skadorpå kvar varande träd.Kranen nårfler träd utanatt maskinenbehöverflyttas.Cranab Access, som utvecklatsav Cranab i Vindeln, ärutrustad med en extra led ochkan därmed också svängavipparmen 30 grader i sidled.– Det ger skördaren möjlighetatt nå stammar som annarsskulle stå i ”skugga” bakomstammar som ska lämnas, sägerIsabelle Bergkvist, Skogforsk.Hon har tillsammans med Sveaskogutfört två studier för attjämföra skillnaden i prestationoch gallringsresultat mellanden vikbara kranen och en konventionellskördarkran.– Gallringsresultatet var istort sett identiskt oavsett teknik.Men med den vikbara kraneninkopplad ökade prestationenmed 7–8 procent. Denberodde framför allt på attskördaren nådde fler träd peruppställningsplats och därmedkunde minska tiden för körning,säger Isabelle Bergkvist.Man kunde också se att antaletskador på kvarstående trädminskade när den vikbara kranenanvändes.En skillnad som även FredrikJelgert har upplevt.Han har kört kranen i tvåår.– Den har underlättat mittarbete avsevärt. Jag kan nå ettstörre antal stammar och på såsätt göra ett mycket bättre urval,säger Fredrik.Tekniken kan även ha betydelseför skotningen, eftersomdet finns möjlighet till störrehögar och därigenom effektivareskotning.Alternativ till granenSitkagran och douglasgranär nordamerikanska trädslagsom kan kompletteraeller ersätta gran i framförallt södra Sverige.Redan i dag finns många lämpligaståndorter och det lär blifler i ett framtida klimat sombedöms bli mildare och alltmermaritimt i Sydsverige.Deras virkesegenskaper liknarvåra inhemska barrträds ochpassar väl in i dagens skogsskötsel.Dessutom är produktionenhög.I nordiska försök växte sitkagraneni genomsnitt 20 till 30procent bättre än vanlig gran.Även douglasgranen verkar haen högre och mer uthållig produktion.Om du vill odla något avträdslagen rekommenderarSkogforsk att du börjar i litenskala, gärna i blandning medandra trädslag. Testresultat ocherfarenheter av tillgängligtskogsodlingsmaterial är än sålänge begränsade.Sitkagran● Växer bäst i ettmaritimt klimat påmarker med godtillgång på rörligtgrundvatten.● Intressant för den som villminimera risken för storm- ochrötskador, eftersom den kandrivas gallringsfritt och medkort omloppstid.● Sköts som vanlig gran, möjligenmed något tätare planteringsförbandför att inte få alltförbreda årsringar.● I avvaktan på att produktionenav inhemskt förädlat fröska komma igång rekommenderasfrö från danska fröplantager.Danska frötäktsbeståndär ett annat alternativ. Man kanockså plocka frö från bra svenskabestånd.Douglasgran● Växer bäst pådjup, fuktig ochväldränerad mark,men har hög produktionäven påtorrare ståndorter.● Plantera under skärm för attminska risken för frostskador.Hybridlärk kan vara ett lämpligtskärmträd. Om douglasgranenmisslyckas kan lärken bildaett produktivt bestånd. En annanmöjlighet är att blanda douglasoch vanlig gran.● Planteringarna bör hägnas föratt minska risken för viltskador.● Eftersom det inte finns någrasvenska fröplantager rekommenderasdanska plantager försödra Sverige. Fina svenskabestånd kan också nyttjas förfrötäkt.20 VI SKOGSÄGARE 5/08

Miljödriventeknik skaparlönsamhetSveaskog driver utvecklingen av ny teknik i skogsbruket.Det gör att vi kan erbjuda våra kunder ännu högre kvalitetoch att vi kan utvinna nya sortiment, såsom biobränsle, påett kostnadseffektivt sätt. En röd tråd i vårt arbete är atthitta tekniker och metoder med bästa möjliga miljöprestanda.Vi vet nämligen att miljödriven teknik skapar lönsamhet.Ett exempel är vårt inköp av elhybridskotaren El-forest,för transport av virke från skog till bilväg. Elhybridskotarenförbrukar 30 procent mindre bränsle och har lägre koldioxidutsläppän vanliga skotare. Det ger god ekonomioch miljö.Sveaskog ska vara främst påatt utveckla skogens värden

NYHETERTvå framtidsbränslen i PiteåPiteå är centrum förfordonsbränsle från skogen.Nästan precis samtidigttogs två avgörande stegför två olika alternativ:tallolja och DME.Av Pär FornlingMan kan nästan tala om entvillingfödsel.På onsdagen, den 10 september,gick startskottet för attbygga en anläggning för DME(dimetyleter).Det framställs genom att förgasasvartluten (kokvätskan)vid massabruken. Försöken harpågått länge vid Chemrecs anläggningi Piteå.Nu tar man steget fullt ut ochbygger en större fabrik. Flerainternationella parter är med påtåget, inte minst Volvo ochPreem.PÅ ETT HÖGTIDLIGT, inledande,projektmöte på onsdagenmålades tidsplanen upp.Om 1,5 år ska anläggningendagligen producera 4–5 ton avVolvo tar fram lastbilar för det nya DME-bränslet.det nya biobränslet. Fram tilldess har Volvo lovat ta fram 14DME-drivna lastbilar och Preemska bygga fyra tankstationer.Foto: VolvoRedan på torsdagen i sammavecka, i en annan del av Piteå,var det högtidlig byggstart avtalldieselfabriken.Råvaran är råtallolja, som ären annan biprodukt vid massatillverkning.För att köra på talldiesel behövsingen modifiering av motorerna.Efter förädling vidPreems raffinaderi i Göteborgär det bara att tanka och köra.Redan om ett år räknar manmed att producera 100 000 kubikmetertallolja om året.DELÄGARNA i Sunpine, somgör talloljan, är Sveaskog,Södra och Preem som tillsammansäger 60 procent av bolaget.Resten av aktierna ägs avLars Stigsson, som grundatverksamheten.Både pilotanläggningen förDME och fabriken för talloljakostar kring 250 miljoner kronor.Potentialen för stora volymerfinns främst när man förgasarsvartlut till DME, vilketockså är en mer kompliceradprocess.Den nya fabriken för DMEtillverkningär fortfarande påpilotstadiet. En fullstor anläggningvid ett massabruk är ungefär25 gånger så stor.NamnAdressPostnrPostadressPosta till: Cancerfonden, 101 55 Stockholm. Skriv FRISVAR påkuvertet, så slipper du sätta på frimärke. Du kan även beställabroschyren på telefon 020-59 59 59, via cancerfonden.se ellergenom att skicka e-post till info@cancerfonden.se22 VI SKOGSÄGARE 5/08

Fler väljer PalmsMaskinprogram från Nordfarm Maskin ABMaskinkatalogen: Höst/ Vinter

NYHETEREn jättepotential bakomDe dåliga föryngringarna är en tickande bomb.– Fortsätter det så här kommer vi attöverlämna sämre skogar till våra barn än de vifick ta över, säger Dan Glöde, skogsskötselchefi Mellanskog.Text & foto: Pär FornlingOm dagens föryngringar betraktasmed samma ögon somför ett par årtionden sedan ärdet närmast en katastrof.Ungefär hälften når inte upptill de lagkrav som gällde framtill 1994.– Det är beklagligt, men detfinns också en positiv möjligheti problemen.– Att uppnå lagens krav är ettdelmål, men man kan gå mycketlängre för att öka lönsamhetenoch tillväxten, säger DanGlöde.HAN PLOCKAR fram en rapportfrån Skogsstyrelsen ompotentialen att öka produktionenmed olika åtgärder. Denger tydliga besked om var möjligheternafinns:● Ökad gödsling kan ge ytterligare1–2 miljoner kubikmeterom året, för landet som helhet.● Dikesrensning 2–5 miljonerkubikmeter.● Bättre röjning 1–3 miljonerkubikmeter.● Bättre föryngringar 2–25miljoner kubikmeter.– Det här förvånar nog endel. I kraftsamlingen för ökadtillväxt är det mycket intresseför gödsling och dikning, vilketinte är konstigt. Det är lite nyttoch spännande. Och visst är detviktiga åtgärder, men den storapotentialen finns i föryngringarna.Där bör man alltsåsätta in krutet.MEN ÅTER till de dåliga resultateni Skogsstyrelsens såkallade polytaxmätningar, därmyndigheten kontrollerar attdet kommer tillräckligt medny skog efter avverkningen.Dan Glöde har fördjupat sigi Svealand, som är Mellanskogsområde, men resultaten är ganskalikartade över landet.● 25 procent får underkänt.● 25 procent får godkänt tackvare att lövträden räknas in (oftastsjälvsådd björk).● 50 procent får godkänt genomenbart barrträd.Siffrorna är ungefärliga ochgäller privatskogsbruket. Bolagenhar genomgående någotbättre resultat.24 VI SKOGSÄGARE 5/08

■ En bra barndom håller i sig längeMarkberedning är en nyckelfråga på vägen till lönsammaföryngringar.● Det finns undantag för magra tallmarker och en del områden därgranen kommer av sig själv, men den allra mesta marken börmarkberedas för att få en bra föryngring.Inom Mellanskogs område markbereds runt 60 procent av arealen,vilket egentligen är långt under behovet.● Ett av de vanligaste misstagen är att man har alltför optimistiskatankar om självföryngring utan markberedning, säger Dan Glöde.Han berättar om försök i Vindelns försökspark som visar attplantorna inte bara tog sig bättre efter markberedning, de växteockså betydligt bättre lång tid efteråt.I praktiken hade markens bördighet efter 15 år gått från T24 tillT27.● En bra barndom sitter i längre än vad man kan tro.Dan Glöde möter mycket björkslydär det borde vara barrplantorom produktion och långsiktiglönsamhet prioriteras.■ Dan Glödes fem handfasta tipsFatta aktiva beslut.– Man kanske vill satsa på lövet, självföryngra eller plantera. Ingetbehöver i sig vara fel och det finns många olika önskemål omskogen. Det viktigaste är att göra medvetna val och inte bara låtasaker hända.Beställ plantor i tid.– Det bör man göra redan vid avverkningstillfället, även omplanteringen kanske ligger ett par år fram efter hyggesvila. Att varaute i tid ger förutsättningar att få bra material till bra pris.Invänta fröår.Vid naturlig föryngring är det viktigt att göra markberedningen ianslutning till ett bra kottår. Antingen kan man räkna kottar själveller följa Skogforsks kottprognoser.Kvalitetssäkra markberedningen.– Det är förstås viktigt att markberedningen görs rätt. En försäkranär att be om en kvalitetsdeklaration av antalet godkändaplanteringspunkter.Placera rätt.– Det händer ofta att plantan placeras fel. Ett par vanliga misstag äratt den hamnar i en grop och dränks eller vid sidan av markberedningen.löv, luckor och slarvMÄTT MED den skogsvårdslagsom gällde fram till 1994 skulleendast hälften av föryngringarnafått godkänt eftersomman då bara i särskilda fallräknade in stammar av löv.– Det fanns skäl till det eftersomlövet i normalfallet producerar50–60 procent av vadbarrträden gör.– På halva den föryngradearealen tar vi bara tillvara halvaden normala produktionen,konstaterar Dan Glöde.ANLEDNINGEN till att lagenändrades var dels en allmänvilja att minska regleringarna,dels att lagstiftarna ville hamer löv av naturvårdsskäl.– Vi har fått mycket mer lövefter 1994, på så sätt har detalltså fungerat. Men frågan ärom det är rätt väg. Jag tror detär bättre att mer aktivt planeraoch avsätta områden med lövtill naturvård och spara björkari fuktiga områden där de trivs,inte utspridda på ett torrt tallhygge.– Jag ser inte den ökade lövandeleni föryngringarna somen offensiv och framåtriktadskogsskötselmodell. Mer somen passiv ”låt-gå” mentalitet.EKONOMISKT blir det förståsett avbräck. Jämfört meden ordinär föryngring medplantor av lokal härkomst tapparskogsägaren upp till 20 000kronor per hektar under enomloppstid på en luckig självföryngring,räknat i dagenspenningvärde enligt KraftsamlingSkogs kalkylverktyg.Om den luckiga föryngringendessutom blandats upp medmycket löv blir förlusten ännustörre. Å andra sidan kan resultatetbli 30 000 kronor bättreän den ordinära föryngringengenom omsorgsfull planteringav bra förädlade plantor.HÄR FINNS ALLTSÅ en betydandepotential att ta tillvara.– Ofta tror jag snålheten bedrarvisheten när man väljer attspara en krona i dag i stället föratt tjäna en i morgon. Man kanockså säga att vi nu faktiskt ärpå väg att lämna över skogar tillvåra barn som är i sämre skickän de vi tog över.– I skogsägarföreningarnasbarndom var en viktig uppgiftatt öka produktionen i de dåsönderhuggna skogarna. Detfanns till och med hot om attförstatliga skogen genom attföra in dem i Domänverket pågrund av dålig tillväxt. Där efterhar väldigt mycket positivt häntoch det vore trist att bryta dentrenden när det finns så mångamöjligheter att gå den andravägen för att öka både lönsamhetenoch tillväxten, säger DanGlöde.VI SKOGSÄGARE 5/08 25

HundraSyftet med den härannonsen är attsälja på dig vår nyaskogsröjare 355FX.(Har vi brett på för mycket, ger vi dig pengarna tillbaka.)Kalla oss gärna kaxiga, skrytsamma ochmärkvärdiga. Men nu tror vi faktiskt attvi lyckats ta fram världens bästa skogsröjare.Låt oss kort förklara varför.(Jo, detta är den korta versionen. Viskulle ha kunnat skriva en hel romanom den revolutionerande tekniken ochalla smarta funktioner, men det är bättreatt du bokar en provkörning och skapar digen egen uppfattning.)Mer kraft när du behöver det.Det hörs ju på namnet.Nya skogsröjaren 355FX bygger på vår patenteradeX-TORQ-teknologi. Själva hemligheten bakom dennateknik är att den ger ett högt vridmoment även på lägrevarvtal. Rent konkret innebär det att du får rejält medkraft utan att behöva toppvarva motorn. Men det här hardu säkert redan listat ut. Torque är nämligen det engelskaordet för vridmoment. Och X:et är en förkortning avextra. X-TORQ – hur logiskt som helst.Vårt inlägg i klimatdebatten.Det är inte bara du själv som kommer att uppskattaX-TORQ. Även Moder Jord lär sälla sig tillhyllningskören. Faktum är att motorn drarcirka 20 procent mindre bensin och släpperut upp till 60 procent mindre avgaserjämfört med en konventionell tvåtaktsmotor.Så inte nog med att din arbetsmiljöblir betydligt friskare, du får dessutombättre bränsleekonomi och färrebensindunkar att släpa på i skogen.E-TECH, LowVib och annat somskonar din kropp.Du som är van vid långa arbetspass iskogen är medveten om hur ergonominhos en maskin påverkar dig själv ochdin arbetsförmåga.Till att börja med så var det ensjälvklarhet att utrusta skogsröjarenmed E-TECH-motor, som släpperut betydligt mindre skadliga avgaseroch ger ett överlägset vikt/effekt-förhållande jämfört medliknande produkter på marknaden.

Nästa bokstavskombination som din kropp kommeratt upp skatta är vårt LowVib-system. I korta drag handlardet om att minimera vibrationerna i handtagen genomatt effektivt separera dessa från motor och skärutrustning.Låt inte medelmåttigamaskiner smitta av sig.Har du varit med om att den härtypen av maskiner varit svåra attstarta? Det har vi också. Därförutvecklade vi Smart Start somminskar dragkraften i startsnöretmed upp till 40 procent. Dessutomär 355FX försedd med bränslepumpsom gör att maskinen tänder påfärre drag. Du ska ju trots allt lägga din energipå arbetet i skogen. Inte på att frenetiskt drai ett snöre.Orkar du med ännu ett argument? Vi skullenämligen vilja ta tillfället i akt och presenteraTrioBalance-selen som följer med vid köp. Denna sele harbrett ryggstöd och höftbälte som effektivt fördelar röjarensvikt över stora ytor, så att du bär mer med höften änmed ryggen. Resultatet blir att maskinen upplevs somlättare samtidigt som manövreringen blir enklare ochmindre ansträngande.Och så lite extra bekvämlighetsåhär mot slutet.Har du ännu inte blivit övertygad omatt 355FX är skogsröjaren för dig, så harvi ett förslag; ta en titt på 355FXT.Denna tvillingproduktär precis likadan, förutomatt den även harskönt uppvärmdahandtag. Du som harslitit i skogen underkalla och fuktiga förhållanden behövernog ingen närmare redogörelse kringden saken.Våra produkter går inte att köpavarsomhelst.Om du förgäves har letat efter en Husqvarnaproduktpå stormarknadens hyllor ska vi upplysa dig om varfördu gått tomhänt därifrån. Våra produkter går nämligeninte att köpa varsomhelst. Kalla det gärna motsägelsefullt,men det är precis vad vi kallar för ypperlig service.Låter det konstigt? Låt oss förklara.I Sverige är det endast servande fackhandlare somsäljer våra produkter. Förklaringen är mycket enkel; föross är det av största vikt att du får rätt produkt tillsammansmed den service och kunskap som krävs för att duska få ut mesta möjliga av ditt arbetsredskap. Man kanse det som en trygg och kostnadsfri bonus. Vi ser detsom en självklarhet.Lämna tillbaka om du inteblir nöjd.Övertygande annonstexter i all ära, meninget går upp mot en riktig provkörning.Ring 0771-14 65 00, så blir du kopplad tillnärmsta återförsäljare, där du kan tittanärmare på, och framförallt sätta 355FXpå prov. Skulle du, mot förmodan, intevara nöjd med ditt köp, kan du bara lämnatillbaka den. Buy & try, som vi kallar det.Läs mer på www.husqvarna.se.Nya Husqvarna 355FX.

SKÖTSELNågra träd blir kvar för att ordna föryngringen.■ Konsten att välja de rätta fröträdenOfta får man vara nöjd om man kan hitta ett tillräckligt antalfröträd jämnt fördelade över arealen. Vid riklig tillgång på fröträdskandidaterföreslås följande valordning:1. Friska och oskadade träd.2. Träd på torr fastmark.De har avsevärt bättre motståndskraft mot snö- och vindskadorjämfört med träd på blöta markpartier.3. Träd med symmetrisk krona.Det visar att trädet har stått någorlunda fritt under en längre tid,vilket ökar dess motståndskraft mot snö- och vindskador.4. Träd med stor diameter.Förutom större kottproduktionen är vindstabiliteten betydligtbättre hos grova träd jämfört med klenare i samma bestånd. Urekonomisk synpunkt kan det vara lockande att välja klena trädframför grövre, men risken för ett sämre föryngringsresultat orsakatav vind- och snöskador samt minskad fröproduktion är då betydande.5. Träd som tidigare visat sig producera många kottar.Vid barmark kan mängden nedfallna kottar runt träden kontrolleras.Vägen till att lyckas medNaturlig föryngring av tall har ofta förutsättningaratt fungera bra, men det är mycket atttänka på!Text & foto: Christer KarlssonNaturlig föryngring av tall harunder de senaste 40 åren i genomsnitttillämpats på cirka60 000 hektar per år. Det motsvararen fjärdedel av den årligaföryngringsarealen.Det finns flera anledningartill att metoden är populär.✔ Man kanske vill ha ettmycket högt plantantal, vilketblir dyrt med enbart skogsodling.✔ Metoden är den billigasteföryngringsmetoden, förutsattatt allt går planenligt.✔ Man kan göra det för naturvården(att gynna svamparoch fåglar) eller av estetiskaskäl (fröträd är vackrare än enkalyta).Denna artikel tar inte ställningtill huruvida naturlig föryngringär bättre än andra föryngringsmetoder.Däremot vill jag poängteraatt det är en metod som kräverkunskap och engagemang underden tio år långa föryngringsperioden.FÖRST GÄLLER det att halämpliga marker.Naturlig föryngring av tallbör i första hand tillämpas iområden där temperatursummannormalt överstiger1 000 dygnsgrader. Orsakenär att mängden frö med höggrobarhet då är tillräckligtstor.I södra Sverige är grobarhetennästan alltid tillräckligt bra,medan höjdlägen i norra Sverigesinland oftast har för lågtemperatursumma.Naturlig föryngring av tall ärlämplig på de flesta torra markersamt på friska marker medblåbärsristyp eller mindre näringsrikavegetationstyper somlingonris, kråkbärsris och lavtyper.28 VI SKOGSÄGARE 5/08

Fröträdsbestånd i Härjedalen,300 meter över havet.torna är dock i allmänhet ojämnai höjd och oregelbundet fördeladeöver arealen.Vid kalavverkning dör enstor del av dessa plantor, specielltde små.På tallhedar med låg bonitetutgörs beståndsföryngringenoftast av tallplantor. På grundav konkurrens om kväve ärdessa plantor ofta mycket små,men kan ändå vara tiotals årgamla.Sådana plantor kallas dvärgnaturligföryngringEN AV DE VIKTIGASTE faktorernaför att lyckas är att fröträdeninte vindfälls.Om beståndet inte är välgallratbör man gallra till ungefär400 stammar per hektar (medfem meter mellan träden). Detbör göras 5–10 år innan föryngringeninleds.De framtida fröträden blir dåbetydligt stormfastare än om defriställs direkt från en tätareskog.Träd i välgallrade beståndhar i regel mer välutveckladekronor och bättre näringsstatusvilket ger förutsättningför godfröproduktionvid friställning.För tall kan ensista sen gallringtill så kallad timmerställningvaralönsam. Det berorpå att tallar med hög kvalitetkraftigt ökar sitt virkesvärdeper kubikmeter med ökandediameter.En orörd zon på minst tiometer runt beståndet kan minskastormskaderisken.Grunden till nästa generation.Detta är specielltviktigt i devindriktningar,vanligen västligoch nordlig, somorsakar fleststormskador.För små skogsägarekan det varasvårt eller omöjligt att uppfylladetta krav när bestånden är småoch skogsskiftena smala.PLANTOR SOM redan finns ibeståndet kan nyttjas.De beståndsföryngrade plan-Fortsättning sid 30VI SKOGSÄGARE 5/08 29

SKÖTSELFortsättning:Vägen till attlyckas med...plantor och deras rotsystemhar i regel kontakt med underliggandemineraljord. En tumregelär, att det bör finnasminst tre plantor per kvadratmeterför att man ska lyckasskapa ett nytt bestånd enbartmed beståndsföryngrade dvärgplantor.Efter föryngringsavverkningenreagerar plantorna medökad tillväxt. Det händer dockofta att plantorna angrips ochdödas av snytbagge och tallvivel.I bördiga tallskogar och barrblandskogarfinns ofta gransom beståndsföryngring.För att nyttja beståndsföryngradeplantor bör de finnas ivälslutna grupper om minst0,25 hektar. Dessutom börhöjdspridningen inte vara förstor. Dessa grupper bör snitslasin så att de inte berörs av markberedningen.UNDERRÖJNING, eller hyggesrensning,görs för att ta bortförväxande småträd som inteska ingå i det nya beståndet,eftersom de konkurrerar förmycket med den nya generationenplantor.För att ge de nyetableradetallplantorna en snabb start börman avlägsna beståndsetableradeplantor av tall och gransom är över 50 centimeter höga.Detta gäller framför allt om debeståndsetablerade plantornainte står tätt nog för att bildaegna grupper om minst 0,25hektar.Underröjningen utförs lämpligenföre föryngringsavverkningen,eftersom den då ävenunderlättar avverkningen.NORMALT rekommenderas50–150 fröträd per hektar i ettnågorlunda jämnt förband överföryngringsarealen (100 trädper hektar ger 10 meters avståndmellan träden).Det högre stamantalet gällerför bestånd med högre ståndortsindex(över T24) samt påfrostlänta lokaler.Även fröträdens storlek påverkarantalet fröträd som börlämnas, eftersom ett större trädproducerar fler frön. Man bör■ Både och kan gå braI läroböcker förutsätts ofta att man använder antingen skogsodlingeller naturlig föryngring. Dessutom förutsätts att man strävar efterträdslagsrena bestånd. Det finns dock metoder som kombinerarsåväl skogsodling och naturlig föryngring som olika trädslag.En sådan metod är plantering av gran under fröträd av tall, iblandkallad Drettingemetoden eller Kombinationsmetoden. Idén är attpå goda och mellangoda boniteter skapa blandbestånd av tall ochgran.Även sådd under fröträd förekommer.■ Lagens kravI skogsvårdslagen finns föreskrifter om hur lång tid man har påsig för att få ett tillfredsställande plantuppslag efter föryngringsavverkning.I södra Sverige utom Gotland är denna tid högst fem år, i norraSverige och på Gotland tio år och på de svagaste markerna i norraSverige femton år för naturligt föryngrade bestånd.Kraven på antal huvudplantor varierar med hur bördig marken är(från 1 100 till 2 300 plantor per hektar).Andelen nollytor (en cirkelyta med tre meters radie som saknarhuvudplantor) ska vara mindre än 10 procent om ståndortsindexär T14 eller högre. För lägre ståndortsindex är kravet högst 20procent.eftersträva en grundyta på mellan5 och 10 kvadratmeter perhektar.MARKBEREDNING är oftahelt nödvändig för att lyckasmed naturlig föryngring, ävenom det finns undantag.Näringsfattiga tallmarker(under T22) bör oftast markberedastredje hösten efter föryngringsavverkningen.Motivetär att kottantalet i fröträdenofta är lågt de närmaste tvååren efter föryngringsavverkningen,för att sedan öka kraftigtefter tredje året.Eftersom gräskonkurrens iregel inte är ett problem pådessa marktyper är det möjligtatt vänta med markberedningen.Ytterligare ett skäl att väntanågra år är att den största vindfällningenav fröträd sker denärmaste åren efter föryngringsavverkningen.Efter tre århar man då valfriheten att planterai en färsk markberedningom fröträdsantalet blivit förlågt.Artikeln harskrivits avChristerKarlsson, SLU,Enheten förskoglig fältforskning,Siljansforsförsökspark,Mora.Näringsrikare tallmarker,med risk för stor gräskonkurrens,bör om möjligt markberedasredan första hösten efterföryngringsavverkningen. Dettaförutsätter dock att man harinventerat kottantalet (med kikare)och funnit det vara tillräckligthögt (minst 300 perträd).Det är bortkastade pengar attpå bördiga marker markberedanär kottantalet understiger 100kottar per träd i medeltal.RÄTT TID för markberedningär hösten eller tidigt på vårenföre fröfallet.Orsaken är att mineraljordenska var så lucker och ”färsk”som möjligt vid fröfallet, underapril–juni.Redan efter en sommar försämrasgroningsmiljön på grundav hårdnad mineraljordsyta,vegetationskonkurrens ochförna fall.MÅLSÄTTNINGEN bör varaatt ett bra föryngringsresultatska uppnås inom tre år eftermarkberedningstillfället, eftersomdet är under denna periodsom markberedningen har godeffekt på plantbildningen.En första kontroll av föryngringsresultatetutförs tre vegetationsperioderefter markberedning.Inför fröträdens avvecklingbör en inventering utföras enligtSkogsstyrelsens metod.NÄR FRÖTRÄDEN hämmarplantornas tillväxt är det dagsatt avverka dem. Detta börnormalt ske när plantbeståndetshöjd är en halv meter.Om man väntar för längemed att avverka fröträden blirplantbeståndets höjd ojämn,vilket försvårar möjligheten attskapa god stamkvalitet.Ojämnheter i plantbeståndensom orsakats av fröträdens konkurrenskallas fröträdsbrunnaroch syns ofta länge i framtidensom fördjupningar i krontaketrunt fröträdens stubbar.PÅ FROSTLÄNTA marker avverkasfröträden när plantbeståndetnått minst en metershöjd. På svaga boniteter i norraSverige kan fröträden avverkasvid planthöjden 5–10 centimeter,om plantorna har etableratsi mineraljord genommarkberedning. I bestånd påsvaga boniteter som inte harmarkberetts bör plantorna varaminst 30 centimeter innan fröträdenavverkas.I samband med avverkningav fröträd bör några träd perhektar av naturvårdsskäl sparassom överståndare. Bland fröträdenfinns ofta stora tallarsom kan tjäna som sitt- och boplatserför rovfåglar. Det finnsäven skäl att ur landskapsbildssynpunktspara gamla träd.■ Läs mer✔ En fördjupad beskrivningfinns i skriften ”Naturligföryngring av tall” (Rapportnr 4/år 2004 från Skogsstyrelsen)av Christer Karlssonoch Göran Örlander.✔ Under vintern kommerett internetbaserat läromedelom naturlig föryngring iSkogsskötselserien, som gesut av Skogsstyrelsen, LRFSkogsägarna, Skogsindustriernaoch SLU.(www.skogsstyrelsen.se/skogsskotselserien)30 VI SKOGSÄGARE 5/08

Enzymer bakomhöstens spelDet är inte utan anledningnaturens färger skiftarfrån grönt till rött ochgult.NYHETERI vårt nordliga klimat förlorarlövträden och andra flerårigaväxter sitt klorofyll på hösten.I stället kommer andra pigmentfärgersom varit dolda pågrund av klorofyllet fram. Vitsenmed detta är att proteinernasom finns i bladen innehålleraminosyror som växten villåteranvända.Därför bryts bladens proteinerned av särskilda enzymer,så kallade proteaser, och aminosyrornalagras i stam, grenaroch rötter till nästa år då deanvänds som byggstenar i denya bladen.PROTEASER ÄR viktiga föralla levande organismer, förutomatt de reagerar på miljöförändringarkan de ocksåbryta ned proteiner som harnågot fel i sin struktur.Forskning kring det här leddetill ett nobelpris 2004.I en avhandling förra åretidentifierade Maribel García-Lorenzo, vid Umeå universitet,proteaser i backtrav och asp.En del av dessa är verksammai en process (senescence),På hösten förlorar många växtersitt klorofyll, en process somforskarna lär sig allt mer om.som uppkommer när löven förlorarden gröna färgen och blirgula.ATT FÖRSTÅ HUR senescencefungerar är intressant bådeför grundforskning och förskogsindustrin. Trädens produktivitetpåverkas nämligenav när höstsenescence-processenstartar.Om processen startar för tidigtblir tillväxtperioden kortareoch produktiviteten minskar.Startar processen för senthinner trädet inte ta tillbaka allnäring innan bladen faller, vilketkan leda till frostskador.Gränsen för fjällnära skog ses överRegeringen har beslutat att utredagränserna för fjällnära Utredaren ska även underministerEskil Erlandsson.och svårföryngrad skog. söka möjligheten att införa renskötselavtalsom tecknas mel-– En översyn av dessa gränserbör göras för att undersöka lan markägare och staten. Envilka möjligheter det finns för analys ska göras av vilka kravatt förenkla skogsbrukets administration,säger jordbruks-för att avtal ska kunnasom ska ställas på ett områdeslutas.Många dödsfall bland skogsarbetareSkogsbruk är tillsammans Det visar statistik från Arbetsmiljöverket.med fiske och jordbruk deI fjol dog 75 per-näringsgrenar som skördar soner i arbetet i Sverige, varavflest dödsfall på arbetet iSverige.18 personer inom skogsbruk,jordbruk och fiske.Öppna odlingssystemgynnar rotutvecklingen.Ett bra rotsystem är en förutsättning för att en plantaska etablera sig. Och ju snabbare den gör det destostörre chans att den överlever. Det innebär kortare tidi riskzonen för snytbaggeskador, vegetationstryck m m.Därför satsar vi på odlingssystem med styrlisteroch luftspalter i behållarväggarna, vilket ger ett välförgrenat rotsystem, god stabilitet och en bra framtidavirkeskvalitet. Med det nya sättet att odla förbättrasrotsystemens kvalitet avsevärt.Vi producerar över 70% av våra täckrotsplantor iöppna system. Hör gärna av dig till oss så berättar vimer om våra öppna odlingssystem Svepot-Air, Starpotoch Planta 80.Tel 0771-355 355 www.skogsplantor.sePeter Melin, Produktionschef.Bli rik på din skogwww.kraftsamlingskog.lrf.seVI SKOGSÄGARE 5/08 31

NEW!Valmet 901.4NEW!Valmet 840.4Två nya kungari gallringsskogenStora och goda nyheter för dig som vill ha ut absolut max i gallringar. Dels genom densenaste versionen av vår gallringsskördare, nya Valmet 901.4. Med totalt hela 32 % störrehytt, ett mångdubbelt kraftfullare datorstöd och en påtagligt ökad snabbhet både på vägenoch i skogen. Dels också genom vår uppdaterade allroundskotare, nya Valmet 840.4. Härhandlar det framförallt om en vidareutvecklad boggi som gör smärre underverk för såvälframkomligheten som komforten.Kort sagt, en ny era för maximalt lönsam gallring är här. Quality Comes In Red

Kontakta närmaste Swelog-anläggning för mer informationom alla våra heta produktnyheter just nu. www.komatsuforest.sekomatsuforest.com

TEKNIK■ Prisexempel begagnade skotarePonsse Winsent, årsmodell 2002, 17 000 timmar, pris: 652 000kronor.Rottne Rapid G, 8x8, 1997, 14 500 timmar, pris: 690 000 kronor.Rottne Rapid G, 6x6, 1991, 14 500 timmar, pris: 470 000 kronor.Timberjack 810A, 1991, 15 600 timmar, pris: 413 000 kronor.Timberjack 1710D, 2003, 17 000 timmar, pris: 918 000 kronor.Timberjack 1710, 1999, 15 000 timmar, pris: 601 000 kronor.Valmet 840.2, 2001, 12 500 timmar, pris: 654 000 kronor.Valmet 840.2, 2002, 10 489 timmar, pris: 953 000 kronor.Fallgropar påmarknaden förbegagnade skotareEn begagnad proffsmaskinkan vara ettalternativ för denegna skogsgården.Vi har kollat marknadenoch fallgroparna.Text: Anders NiléhnFoto: Anders Niléhn &Christopher YngvessonEtt alternativ till att köpa en nymindre maskin är att köpa enstörre begagnad.I en första artikel kollar vimarknaden för skotare, i kommandetidning granskas marknadenför skördare.– Kapaciteten blir större ochkostnaderna mindre med ettbegagnat alternativ, säger PeterCarlsson på Peters Skogsmaskineri Karlstad, med mångaårs erfarenhet av branschen.För tillfället är det relativtlugnt vad gäller slutavverkningoch därmed minskad efterfrågapå stora maskiner. Den som ärute efter en stor skotare kangöra världens klipp just nu.I jämförelse med skördarenär skotaren lite enklare att lärasig köra på egen hand vilketNär boggin börjar luta utåt kanman spänna lagren på Rottne ochValmet medan man måste byta påTimberjack. Nya lager kostar cirka10 000 kronor.innebär att en hel del självverksammaskogsägare skaffat sigen begagnad skotare.VI TITTAR här lite närmare påvad man ska tänka på när manköper en begagnad skotare förunder en miljon kronor.Vad gäller komforten är detinte så stor skillnad mellan fabrikaten.Peter Carlsson berättaratt Timberjack var tidigt utemed lastkännande hydraulikvilket givetvis gav en mjuk ochföljsam körning. Han ger följandekonkreta tips vad gällerbegagnade skotare: Valmet 820och 840, Timberjack 810 och1110, Rottne Rapid och PonsseWinsent.– Gremo har även de bra skotare,men de är inte så vanligauppe i mitt område.Är skotaren sex år eller nyarefinns inga stora fel att passasig för.– Problem med sprickor ikranar är numera bortbyggt,säger han.TROTS ATT skogsmaskintillverkarnahar olika kranlösningartycker inte Peter Carlssondet är någon större skillnadvad gäller kvaliteten. Valmethar Cranab kran, Timberjackhar Loglift medan Ponsse ochRottne har sina egna kranar.Motorer och hydraulik ärinte heller någon skillnad.– Motorerna håller hur längesom helst, vi stöter aldrig påproblem med dem.Eco Log har lite krångligare34 VI SKOGSÄGARE 5/08

Peter Carlsson pekar ut desvaga punkterna på begagnademaskiner.Sprickor i kranen, glapp i midjaneller slutkörda lager i boggin. Detär viktiga saker att kolla efter närman köper en begagnad skotare.drivsystem enligt Peter Carlssonmen inte så lurigt som finskaNorcar, numera Logset.– Norcar har en hydraul motori varje hjul och när de måstebytas kostar de 50 000 kronorper styck. Det är 400 000 kronorför åtta hjul, konstaterarPeter Carlsson.BRA DÄCK och tillhörandeband brukar det vara svårt attfå betalt för när man säljer begagnat.Peter Carlsson menaratt däck och band är dyrt ochskicket på detta ska avspeglasrejält i priset.– Man måste ha bra däck påmaskinen för att det ska fungera.FÖR SERVICE har Timberjacken fiffig lösning där hela hyttenförst lyfts rakt upp och sedantippas åt sidan. Alla andramed rörlig hytt tippar den direktåt sidan vilket kraftigt begränsaråtkomligheten.Timberjack och Valmet harrelativt små plåtar undertillsom ska öppnas för att släppaut oljor och smörja drivlinor.Det är bra, för när plåtarna börjarbli lite gamla, tillkörda ochdärmed vinda, kan de varasvåra att demontera och monteraoch då är risken att manskjuter på underhållet.Rottne har förhållandevisstora plåtar vilket måste beaktasnär man köper.En fördel med en Rottneskotareär å andra sidan att dessamaskiner ofta har en vinschvilket kan vara bra att ha.LASTUTRYMMET är väldigtlika på skotare av olika fabrikat.Maskiner från Norrland harofta fast grind och som köparegäller det ju att veta hur maskinenska användas så man köperrätt.Fortsättning sid 36VI SKOGSÄGARE 5/08 35

Fortsättning:Fallgropar...TEKNIKFörarkomfortenskiljer endel mellanskotare.Ponsse Winsenthar entyst hytt medbra stol.Det finnsmångaspeciallösningar.Här enförlängningmed ett parbankare såskotaren kanlasta 2 x 2,5meter.Har det varit rapsolja i hydraultanken?Då är det varning. Ävenom oljan är bytt kan problem medavlagringar och partiklar släpa efterlänge.Kolla midjannoga.Utslitnabussningari midjaneller kolvinfästningarkan bli enkostsamreparation.Per Ivar Andersson, verkmästare på Sundahls i Växjö anser att Rapid Gär den bästa skotaren Rottne någonsin gjort. Bland annat berömmer hanIvecomotorerna som sitter bra placerade och är service vänliga.■ Tips från verkstadsgolvetSå här tycker några ägare ochverkmästare om begagnadeskotare:Johnny Jonsson som ärproduktspecialist på John Deereskogsmaskiner, berättar att manmåste undersöka kranen ochmidjan efter glapp när manköper en begagnad skotare.– Se vad som är utbytt och vadsom är reparerat, ibland kan detvara utbytt krandelar tillstarkare modell och det är ju iså fall bra, säger Johnny Jonsson.Han berättar att glappet imidjan brukar uppkomma efter10 000 driftstimmar.Likaså är det viktigt att få seserviceboken så man vet attförra ägaren bytt oljor och filterpå rätt sätt.Sven-Olof Engstrand i SödraUppvidinge har en Timberjack1710D. Han anser att maskinenär kraftigt byggd och hållbar vadgäller ramen och att kranen ärenormt stark. Det han haftproblem med är i stället demekaniska komponenterna itransmissionen. Han berättar attde långa insexbultarna somhåller fast boggistället i ramenibland brister.– När det sker sitter inteboggin fast ordentligt utanvickar och det blir störreförslitning på drivlinan.Per Ivar Andersson, verkmästarepå Sundahls i Växjöanser att man måste kolla uppvad maskinen varit med ominnan. Har tidigare ägaren varitnoga med service? Vilka delar ärutbytta och när?– Det är en god idé att skruvaav alla luckor undertill och medett spett känna så axlar ochlager är som de ska.Anders Bertilsson, verkmästarepå Komatsu Svelog i Hässleholmframhåller vikten av attförra ägaren skött servicenordentligt.– Framför allt är det viktigt attkranen smörjs ordentligt. Omman slarvar med det slitsbussningar.Som exempel berättar han atttappen till lyftcylindern på enValmet 840.2 kostar 965kronor. Till det kommer arbetetatt byta den. Kör man för längeinnan man byter och hålet blirovalt måste man sätta i enexpandertapp och den kostarcirka 2 500 kronor.Anders Bertilsson berättar attdet tidigare fanns en delproblem med hydrostatpumparsom havererade men det varinte enbart skotarnas fel.– Det var när de nya miljöoljornakom. Problemet ärborta nu eftersom bådepumpar och oljor blivit bättre.36 VI SKOGSÄGARE 5/08

TEKNIKFörsta el-hybridenklar att lasta virkeDen banbrytande skotarenEl-forest är färdig förleverans.Den första maskinen har sålts till Sveaskog, därefter är det Holmens tur.Tidigare i höstas kunde företagetvisa upp den första maskineni den så kallade noll-serien,med Sveaskog som köpare.Maskinen drivs av elmotoreri vardera hjulet som får sinström från en relativt liten dieselmotor(Deutz-diesel på 60kilowatt) på konstant varv. Enextra poäng är att elmotorernakan laddas när färden går utföreller vid inbromsningar.Totalt beräknas bränsleförbrukningenbli 30–40 procentlägre än konventionella skotare.Maskinen har runtomsvängandehytt.Normalt lastar en skotare likamycket som den väger, här ärdet något bättre. Maskinen lastar14 ton, ett ton mer än denväger.En annan finess är det patenteradestyrsystemet där de sexhjulen går i samma spår ochinte slirar, vilket minskar körskadorna.Till det bidrar mindremarktryck genom störrehjul än normalt.Maskinen är Volvo-gul, vilketligger nära till hands eftersomVolvo är 40-procentigaägare i El-forest AB,Mannen bakom El-forest ärskogsägaren och uppfinnarenLennart Lundström. Utvecklingenhar skett tillsammansmed Thordab i Örnsköldsvik,där maskinen tillverkas.Genom vinkelväxeln krävs det inte mycket kraftför att dra ihop de tunga banden.Södra OdlarnaPlantor med kvaliteti GötalandENKLARE SPÄNNA BANDEN MED VINKELVÄXELAtt byta och spänna bandenkräver en del muskelkraft,även om det finnsverktyg som underlättar.Med en finurlig bandspännarefrån Olofsforsräcker kraften i en vanligladdbar borrmaskin.Lösningen är en vinkelväxelsom ökar kraften.Ett paket med profiler förolika band kostar kring11 000 kronor.Banden ökar bärigheten,något som allt mereferfrågas med mångablöta och varma vintrar.Den senaste varianten,med breda plattor, kallasECO-magnum.Utmaningen i konstruktionenär att kombinera enbred anläggningsyta medlitet rullmotstånd.• Kompletta system för ved,spannmål, pellets, olja, el eller sol• Solpaneler med hela 767 kWh/m 2• Miljögodkända värmepannormed hela 91 % verkningsgradg• 4 års garantiPannanEn av marknadenseffektivasteNYHET!SolsystemvakuumrörSödra Odlarna • Ågård • 311 44 Falkenberg • Tel 0346-71 43 30Fax 0346-71 43 33 • E-post: plantskola.agard@sodra.comwww.sodra.comFör mer info kontakta kt din lokala l rörinstallatör tö eller besök www.trebema.seTREBEMA AB • Tel 0480-870 20 • www.trebema.se38 VI SKOGSÄGARE 5/08

Red LineM A X I M U M E D I T I O NVärde för Dig30.869:-Värde för Dig30.225:-TRX680FA ´08 – MaxEd• WARN RT25 vinsch i lågt inbyggt främre fäste• Hasplåtar, drivaxelskydd och bröstplåt medHonda-logo• 27” hjul med aluminiumfälgar och extra grova däckOrdinarie pris 139.619:- inkl. momsJUST NU 108.750:- inkl.momsTRX500FA ´08 – MaxEd• Höjningssats 2,5”• WARN RT25 vinsch fram i lågt, inbyggt fäste• WARN RT25 vinsch bak med radiostyrningoch demonterbart fäste• Silverlackerad frontsköld• Hasplåtar, drivaxelskydd och bröstplåt medHonda-logoOrdinarie pris 130.475:- inkl. momsJUST NU 100.000:- inkl.momsVärde för Dig30.475:-Värde för Dig21.685:-TRX500FE ´08 – MaxEd• Höjningssats 2,5”• WARN RT25 vinsch fram i lågt, inbyggt fäste• WARN RT25 vinsch bak med radiostyrning ochdemonterbart fäste• Hasplåt, drivaxelskydd och bröstplåt medHonda-logoOrdinarie pris 117.725:- inkl. momsJUST NU 87.500:- inkl.momsTRX500FM ´08 – MaxEd• WARN vinsch RT25 fram i lågt, inbyggt fäste• Hasplåtar, drivaxelskydd och bröstplåt medHonda-logoOrdinarie pris 96.245:- inkl. momsJUST NU 80.000:- inkl.momsTRX420FE ´08 – MaxEd• WARN vinsch RT25 med flyttbart fäste ochradiostyrning• Hasplåtar, drivaxelskydd och bröstplåt medHonda-logo• BatteriladdareOrdinarie pris 99.185:- inkl. momsJUST NU 77.500:- inkl.momsVärde för Dig16.245:-www.honda.se

FÖR UTBOR I STOCKHOLMPub Treklövern!Mötesplats för jord- och skogsägare i huvudstan. Passa på att träffa inspektorer från din skogsägarförening!Onsdag 22 oktober Ryssland! Vad händer?Vad händer i de ryska skogarna? Kommer den ryska skogsindustrin igång med de nya tullarna och hur påverkar demig som skogsägare? Per Hazell, Skogsstyrelsen, med god kunskap om Ryssland berättar vad som sker där ochBengt Algotsson, Mellanskog, berättar hur du som skogsägare i Sverige påverkas av tullarna.Torsdag 13 november Skog och historia!”Skogsägarna är den största tillgången när det gäller att bevara vår skogshistoria!” säger Gert Magnusson, Riksantikvarieämbetet.Gert berättar hur du som skogsägare kan bevara och visa historien för framtida generationer.Riv ur och spar!Puben med öl och smörgåsar till försäljning öppnar 17.30, föredraget börjar kl 18.00 och pågår ungefär en timme.Den 22/10 blir föredraget längre. Vi håller till i LRF-huset Franzéngatan 6 (T-bana Stadshagen, uppgång Mariedalsvägen).Anmälan senast 20/10 resp 10/11 till karin.vestlund.ekerby@skogsagarna.lrf.se eller 08-787 57 72.Begränsat antal platser!Skogsbruksplan i datamiljöMed programmet pcSKOG-Gård arbetar du med din skogsbruksplani datamiljö. Vi går igenom grundläggande funktioner för atthantera och uppdatera en skogsbruksplan. Förkunskaper:Grundläggande skogskunskaper och datorvana (samt programvaran).7 och 14 november kl 09 – 16Plats: Eriksbergsgatan 8B, Östermalm i StockholmPris: 2 850 krAnmälan senast 24/10 till: christina.ihren@sv.seeller 08-679 03 75, Begränsat antal platser!Säker SkogMotorsågskvällDet är mycket farligt att använda motorsåg utan rätt kunskap ochskyddsutrustning. Lär dig mer om skötsel och säker motorsågningav utbildare från Skogsstyrelsen och personal från Carlsönerna.10 eller 24 november kl 18 – 21Plats: Carlsönerna, Upplandsgatan 31 (T-bana Odenplan)Pris: 150 kr (inkl. moms), vilket erläggs i butiken vid kursstartAnmälan senast 3/11 resp 17/11 till:karin.vestlund.ekerby@skogsagarna.lrf.se eller 08-787 57 72.Begränsat antal platser!MotorsågskörkortSkogsstyrelsen, Champs of Logging och StudieförbundetVuxenskolan erbjuder kurser resp studiecirklar med möjlighet attta motorsågskörkort. Se www.sakerskog.se och www.utbo.lrf.seför mer information! Kurser ges 27-30/10, 3-6/11, 10-13/11,24-27/11, 1-4/12 och 8-11/12.Viktiga intrångs- och äganderättsfrågorSom jord- och skogsägare omgärdas du av en mängd lagar ochregler som rör din fastighet. Myndigheterna förutsätter att du ärpåläst och insatt. Under två kvällar belyser vi några av de frågordu kan ställas inför som markägare, bl a skogslagstiftningen,allemansrätten, miljöbalken, naturvårdsintrång samt vattendirektivet.Boken Fastighetsjuridik för skogs- och markägare ingår.18 och 25 november kl 18 – 21Plats: LRF-huset, Franzengatan 6 (T-bana Stadshagen)Pris: Medlem i skogsägareförening och LRF 200 kr. Medlem iskogsägareförening eller LRF 350 kr. Övriga 500 kr.Anmälan senast 10/11 till: christina.ihren@sv.seeller 08-679 03 75, Begränsat antal platser!Kraftsamling SkogSeminariekvällVår seminarieserie inom Kraftsamling Skog fortsätter. Hur får jagsnabbt mer virke? Jo, genom gödsling på lämplig mark! Kom ochlyssna till Dan Malm på Skogens Gödslings AB samt inspektorerfrån Mellanskog och Norrskog om när, hur och varför du skagödsla.4 november kl 18 – 21Plats: LRF-huset, Franzéngatan 6 (T-bana Stadshagen)Pris: Medlemmar i en skogsägarförening eller LRF 100 kr,övriga 200 kr.Anmälan senast 24/10 till: christina.ihren@sv.se eller08-679 03 75, Begränsat antal platser!StudiecirklarBättre lönsamhet på skogsgården genom ökadskogsproduktion! Cirklar startar kontinuerligt sewww.utbo.lrf.se eller www.sv.seSe även www.kraftsamlingskog.lrf.se!Vi utökar samarbetet med Studieförbundet Vuxenskolan. Mer information om samarbetet och aktiviteterna: www.utbo.lrf.seHar du funderingar om aktiviteterna eller andra skogliga frågor hör gärna av dig till Karin Vestlund Ekerby,karin.vestlund.ekerby@skogsagarna.lrf.se eller 08-787 57 72.Varmt välkomna!

Fårfett skrämmer älgenEtt nytt medel för att– Vi har testat underskrämma bort rådjurfyra år med goda resultatoch fått tillståndoch älg från planteringarnabygger påatt marknadsföra det ilukten av får.Sverige. FramöverMånga vittnar om attkommer vi också medfårull avskräcker klövdjuren,Österrikiskaträdgårdarna, berättaren produkt för villa-Kvista gick ett steg Fårlukt på burk. Stefan Färlin på företaget.längre och tog fram defettsyror som kan få angriparna Medlet appliceras med enpå andra banor.ryggspruta i torrt väder, närMedlet som heter Trico och medlet väl torkat in uppges effektenvara ett knappt marknadsförs av Organox.år.”Kammarna”på matarhjulentycksha hamnatpå snedden,men det ärför att de skavara självrengörande.FYRA MÄTÖGONBättre mätning av virket iskördaren är önskvärt av fleraskäl. Skogsägaren vill förståsha ett snabbt och korrekt beskedhur mycket virke som avverkasoch om mätningen iskördaren är tillförlitlig kandet räcka som underlag för betalning.Men flera undersökningarvisar att det finns mer att önskasig.Logmax har tagit ett steg genomen ny diametermätning.Tidigare mätte deras aggregatdiametern genom matningsrullarna,vilket inte är så braom träden är ovala.Nu är man först ut med fyramätpunkter; de bägge rullarna,kvistkniven och en referenspunkti ramen.Mätsystemet introduceras förstpå aggregatet 5000 D, medmånga andra uppdateringar.MILJÖSÅG MED FÖNSTER FÖR BRÄNSLETDe hårdare kraven på miljövänligamotorer driverpå utvecklingen förmotorsågar. Jonseredlanserar ett par nya modeller,på gränsen till proffsbruk.Jämfört med vanliga tvåtaktsmotoreruppges att utsläppenminskar med 60 procentoch bränsleförbrukningen med20 procent.De nya så kallade allroundsågarnahar en del nya finesserför att underlätta användandet.Att starta underlättas av bränslepump,dekompressionsventiloch en fjäder som minskardragmotståndet.NY MINITRAKTORJapanska Iseki är etablerad inomgrönytebranschen, men nuhar man lämnat gräsmattornaoch kört ut i skogen.Minitraktorn på bilden är på20 hästkrafter, väger 700 kilooch trepunktslyften klarar 500kilo.Med servostyrning kostarden knappa 110 000 kronorplus moms.Det finns också ett paket medNya Jonsered med clean powermotor.En annan praktisk finess ärfönster som visar bränslenivån.Modellerna kallas CS 2250och CS 2245 och kostardrygt 5 000 kronor inklusivemoms.Den lilla treväxlade traktorn.vagn från Avestavagnen.www.hcpetersen.seTEKNIKOutlander400 EFIPris: 69.900:-(inkl. moms)Adrenalin till din traktorVill Du öka effekten i Din traktor med 15-25% samt sänka förbrukningen? KCR:seffektbox gör så att Du kan köra på lägre arbetsvarv och därmed oftast sänkaförbrukningen med 5-15%. Monteringen sker oftasti fordonets originalkontakter vilket gör det enkeltatt återställas till original. Konceptet finnstill traktorer, skogsmaskiner, entreprenadmaskiner,lastbilar, båtar, transportbilaroch personbilar. Beställ vårkatalog på www.kcr.se.brp.com© 2008 Bombardier Recreational Products Inc. (BRP). Alla rättigheter förbehålles.® och BRP-logotypen är varumärken som tillhör Bombardier Recreational Products Inc.0515-801 50VI SKOGSÄGARE 5/08 41

Stålbad för skogsindustrinMARKNADHistoriskt har skogsindustrinropat efterdevalveringsvapnetnär det kärvat, mennu är det annorlunda.På längre sikt finns förväntningarom fortsatta prisökningarpå sågtimmer och massaved.Vi kanske bevittnar etttrendbrott då skogen blir alltviktigare ur energisynpunktoch konkurrensen om råvaranföljaktligen ökar.Det här är förstås bra förskogsägarna som över tidentvingats konstatera att prisernapå virke i allmänhet och massavedi synnerhet sjunkit i realatermer.FÖR SKOGSINDUSTRIN serdet inte lika ljust ut. Man skadock inte generalisera och användaslitna uttryck som kris.Sant är att konkurrensen ökat,att ved- och oljepriserna skjutiti höjden och att det råder överkapacitetinom vissa segment,till exempel tidningspapper.Överkapaciteten har lett till attproducenterna inte har kunnatkompensera sig för kostnadsökningarnagenom att höjaförsäljningspriserna.Nu tyder också alla tecken påatt konjunkturen blir allt sämreoch enligt de prognoser sompresenterats den senaste tidenkommer tillväxten att mattasytterligare nästa år.Den svenska skogsindustrinlevde länge i en tämligen skyddadvärld med så gott som obegränsadtillgång till råvara tilllåga priser samt ytterst konkurrenskraftigaelpriser. DärtillHimlen är inte längre riktigt så ljusblå över industrin.kan läggas ett antal devalveringarav svenska kronan vilketgjorde industrin rikare menledde till urholkad köpkraft förlöntagarna.GENOM ATT ropa på devalveringsvapnetvarje gång konkurrensenskärptes gjordeskogsindustrins företrädaredet bekvämt för sig och genomfördeinte i tid de omstruktureringsåtgärdersomförr eller senare blivit nödvändiga.Under senare år, när verklighetenhar hunnit i kapp skogsindustrinhar flera beslut omnedläggningar kommit sombrev på posten. Här är ett axplockav det som hänt de senastetvå åren:● Holmen minskar personalstyrkanmed upp till 300 personeri Hallsta pappersbruk iHallstavik i Roslagen.● 130 tjänster försvinner vidM-reals fabrik i Husum, norrom Örnsköldsvik, under en treårsperiod.● Wifstavarvs pappersbruk iFoto: Stora EnsoTimrå med närmare 200 anställdaläggs ned.● Stora Enso lägger ned verksamhetenvid massafabriken iNorrsundet, norr om Gävle.Drygt 300 anställda berörs.● Svenska Pappersbruk ABhar varslat ett 60-tal personervid pappersbruket i Klippan.● 110 anställda vid papperstillverkarenArctic Papers fabrikeri Åsensbruk och Munkedalhar varslats.● Rottneroskoncernen läggerned massafabriken i Utansjö,norr om Härnösand. 140 anställdaberörs.● Holmen lägger ned WargönsBruk med 340 anställdainnan årsskiftet.Lägg därtill att ett antal sågverk– däribland Setras i Seskaröi Haparanda – läggs ned.Men allt är naturligtvis intenattsvart för skogsindustrin.POSITIVA faktorer som oljeprisoch dollarkurs har underen tid gått åt rätt håll. Oljeprisethar sjunkit från toppnivånpå runt 140 US-dollar per fattill under 100 dollar och denamerikanska dollarn harstärkts med cirka 7 procentfrån den senaste bottennoteringeni april.Huvudorsaken till att dollarnstärkts är framför allt den försvagadeEuropakonjunkturenvilket lett till förväntningar omräntesänkningar från den EuropeiskaCentralbanken ECB.En starkare dollar är en positivnyhet för skogsindustrin mendet är en sanning med modifikation.Tre fjärdedelar av densvenska skogsindustrins produkterexporteras till EU-ländervilket innebär att euron ärden viktigaste valutan. Förmassaindustrin är dock dollarnav stor betydelse eftersom pappersmassaprissätts i dollar. Enstarkare dollar gör att de svenskamassabolagen får fler kronorför sina exportintäkter. Dessutomförsämras de amerikanskakonkurrenternas konkurrenskrafteftersom de har sinakostnader i dollar.EN STÄRKT amerikansk dollaroch ett lägre oljepris kandock knappast förhindra attdet kan bli ytterligare fabriksnedläggningaroch personalvarsel.Fler strukturåtgärder lärvänta för såväl massa- och pappersindustrinsom träindustrini takt med att konjunkturen försämras.ChristerHedberg,medarbetare iSkogslandchrister.hedberg@lrfmedia.lrf.seStora problem för tysk jätteDen tyska sågverkskoncernenKlausner har hamnat i kris ochbankerna har tvingat koncernchefenFritz Klausner att lämnasitt uppdrag. Enligt Dagens Industriberäknas förlusten i årbli kring en miljard kronor.Klausner är konkurrent medsvenska företag både om råvaraoch på färdigvarumarknaden.Företaget har expanderat aggressivtmed hjälp av subventionertill investeringar i fornaÖsttyskland. Det gäller inteminst sågen i Wismar med enkapacitet på 600 000 kubikmeter.Det femte sågverket byggdesi Bayern med en kapacitetpå 750 000 kubikmeter.Tyskland är nu större än bådeFinland och Sverige då det gällersågat virke.Extra betalt för massavedenSödra har infört en premie påbarr- och granmassaved med30 kronor per kubikmeter.– Premien ska ses mot bakgrundav att vi under höstenoch vintern förutser behov avett högt flöde av massaved samtidigtsom behovet av sågtimmerär begränsat. Vi vill därförsatsa hårt på att öka gallringsaktiviteten,vilken av förklarligaskäl varit eftersatt under desenaste åren, säger Södrasskogsdirektör Urban Eriksson.Föreningen höjde priset påbjörkmassaved med 30 kronorkronor till 330 kronor per kubikmeteri januari.Priset för normaltimmersänktes i juli med cirka 40 kronorkubikmetern.42 VI SKOGSÄGARE 5/08

– Efter attskatte förslagetpresenteratsskrevs virkeskontraktpå4,5 miljonerkubikmetermed privataskogs ägare,berättar MartinLillandt.Sänkt skattska ge merfinskt virkeFör att öka avverkningeni de finska skogarna blirinkomsterna delvisskattefria.Den finska skogsindustrin förbrukarungefär 75 miljoner kubikmetervirke. Av detta importerades20 miljoner kubikmeterför något år sedan, mennu är importvolymerna på vägner. Det beror i första hand påatt långt mer än hälften av importen(66 procent) kommerfrån Ryssland, som nu stopparhandeln genom tullarna.Därför pågår en febril aktivitetför att möta hotet.✔ Produktionen minskar.– Sedan semestern räknarjag med att skogsindustrin aviseratneddragningar motsvarandefem miljoner kubikmeteroch 3 000 arbetstillfällen, berättarMartin Lilland, vice vdför Metsäliitto-koncernen.✔ Aktiviteten i de finskaskogarna stimuleras.Tidigt i höstas beslöt regeringenom att försäljningen avvirke delvis blir skattefri.Fram till 2010 är skattbefrielsen50 procent och därefter25 procent. Dessutom är inkomstenfrån första gallringenhelt befriad från skatt.– Om inte detta biter lederdet till katastrof, säger statsministerMatti Vanhanen.Martin Lillandt berättar att”skattemoroten” har haft effektoch att kontrakteringen av virketagit fart.I det nationella skogsprogrammetkonstateras att denårliga tillväxten i Finland är100 miljoner kubikmeter.Av det bedöms den uthålligaårliga avverkningen kunnavara 72 miljoner kubikmeter,vilket ligger nära dagens virkesbehov.Det gäller bara att fåfram virket.Fabriksdöd efter ryska tullarTrots protester ärRyssland i full färd medatt fullfölja virkestullarnasom i praktiken dödarexporten.Av Pär Fornling– Min bedömning är att vi inteförmår stoppa att virkestullarnahöjs till 50 euro per kubikmeter,konstaterade handelsministerEwa Björling, vidårets Virkesforum.Det var en mycket bister ministersom redogjorde för förhandlingarna.DET BÖRJADE på en konferensi april 2006 där presidentPutin överraskande meddeladeatt Ryssland skulle införa exportavgifterpå rundvirke.Det blev en trappa med allthögre steg.juli 2006 40 kr per kubikmeter.juli 2007 100 kr per kubikmeter.april 2008 150 kr per kubikmeter.jan. 2009 500 kr per kubikmeter.Eftersom virket kostar under500 kronor att köpa in är det påväg att bli tvärstopp för allexport.(En liten tröst är attbjörkved under 15 centimeterär undantagen från exportskatt.)Sverige, Finland och EU-komissionenhar arbetat för att fåbort avgifterna i allmänhet ochchockhöjningen till 50 euro isynnerhet.Det har inte blivit lättare efterkonflikten i Georgien och nu äruppenbarligen loppet kört.Allt tuffare förpappersindustrinDen genomsnittliga rörelsemarginalenför Nordens pappersindustrisjönk förra årettill 3,9 procent.År 2006 var marginalen 4,5procent.Det visar en granskning avNordisk Papperstidning.Lönsammast var finskaMetsä Botnia med en rörelsemarginalpå 21,1 procent (16,2procent 2006). Därnäst följerSmurfit Kappa Kraftliner i Piteåmed 18,4 procent (23,6),och på tredje plats Holmen meden rörelsemarginal på 14,8 procent(12,4).Under oktobermånad reserEwa Björlingåter tillMoskva föratt protesteramot tullarna.TOTALT handlar det om 50miljoner kubikmeter, varav 20miljoner kubikmeter till virkesmarknadenkring Östersjön.Av detta går det allra mestatill Finland, men eftersom helaöstersjömarknaden hänger ihopberörs all skogsindustri direkteller indirekt.EN DIREKT följd av tullarnaär att Stora Enso, liksom fleraandra skogsbolag, lägger nerfabriker. Neddragningen drivsdessutom på av en kärvarekonjunktur.– Vi har beslutat att göra ossoberoende av det ryska virkesflödet,säger Johan Lindman,ansvarig för virkesförsörjningenpå Stora Enso.År 2005 köpte bolaget drygt7 miljoner kubikmeter rundvirke,därefter har volymernasjunkit i takt med att tullarnahöjts:840Stora Ensosköp av ryskt rundvirke(miljoner m 3 )20052006200720082009Dålig lönsamhet. Rottnerosplacerar sig långt ner i listan närrörelsemarginalen inom pappersindustriernajämförs. På bildenRottneros bruk i Värmland.Foto: RottnerosI andra änden på listan finnsÖrebro Kartongbruk med enrörelsemarginal på -28,6 procent(-12,2) och Rottneros -12,3procent (-0,3).Dessutom är Stora Enso pågång att bygga ett massa- ochpappersbruk i Ryssland.ATT ÖKA förädlingen i Rysslandär syftet med tullarna.Och det händer en del. KonsultföretagetJaakko Pöyry,som oftast är engagerat när ettmassa- eller pappersbruk byggsnågonstans i världen, har fåtten av sina största marknader iRyssland.Mats Norberg, Lantbruksuniversitetet,förutser att det tarlång tid och ger regionala problem.I Karelen, varifrån Finlandimporterar mycket virke, stårskogen för 45 procent av industrinsproduktionsvärde.Han konstaterar att takten iindustriutbyggnaden måste ökaväsentligt för att suga upp råvaran.Enligt ganska optimistiskaryska prognoser behöver avverkningarnaöka från 200 miljonerkubikmeter till knappa300 miljoner kubikmeter för attmöta industrins behov.ARGUMENTEN mot Ryssland,på den politiska nivån, äratt det hindrar landet att gåmed i VärldshandelsorganisationenWTO och att landet intehar något att vinna på protektionism.– Förutsättningarna är minstsagt dåliga för att nå resultatföre årsskiftet, jag åker ändåtill Moskva igen och framförvåra synpunkter, säger EwaBjörling.Avverkningsrekordi fjol – nu sjunker detUnder förra året avverkadeshela 95 miljoner kubikmeter.Det är den högsta avverkningsnivånhittills frånsett stormåret2005.Exporten av rundvirke ochflis nådde nya toppnivåer ochökade med 21 procent mellanår 2006 och år 2007.Det visar Skogsstyrelsenspreliminära beräkningar somfinns i Skogsstatistisk årsbok.Men i år verkar avverkningarnavara på väg ner. Arealenanmälda föryngringsavverkningarminskar överallt utom inorra Norrland.VI SKOGSÄGARE 5/08 43

NYHETERSkogsbruk med gasen i bottenI ett storskaligt försöktestas hur mycketproduktionen kan ökamed intensiv skötsel.– Vi ska driva tillväxten sålångt det är möjligt utan negativaeffekter i form av läckagefrån gödslingen.– Det bör åtminstone varamöjligt att fördubbla produktionen,säger Gunnar Olofsson,vd i Sveaskog.Bolaget har avsatt 2 000 hektartill försöket.– Resultaten kommer att formaframtidens skogar, framhållerförsöks ledare Tomas Lundmark.Den blivande turboskogenfinns i Strömsjöliden, tre milfrån Vindeln i Västerbotten.Där finns ett bestånd med trädi blandad ålder som mätts i detaljoch laserscannats från luftenför att ha en fast grund attutgå ifrån.Det hela är en del i forskningsprogrammet”Framtidensskog” som drivs av Lantbruksuniversitetetunder ledning avTomas Lundmark.En viktig del i försöket är attöka precisionen i gödslingenför maximal nytta utan att näringenläcker ut.Men forskarna tittar också påkonsekvenser för den biologiskamångfalden, vattenkvalitetoch eventuell inverkan pårekreation och friluftsliv.– Det här blir en viktig grundför att forma framtidens skogspolitik,säger Gunnar Olofsson.Han framhåller också ett annatförsök företaget gör i Norrbottendär 600 hektar gödslatsmed pelleterat rötslam.– Resultaten därifrån visaratt gödslingseffekten är dubbeltså lång, jämfört med vanlighandelsgödsel.Ovälkommen gäst ställer till i naturenMårdhunden har påträffats iNorrbotten. Den hör inte naturligthemma i Sverige ochanses ställa till ekologisk skadaoch föra med sig flera sjukdomar.Nya fynd av mårdhund harbekräftats i Hirvijärvi, västerom Kalix och i Vettasjärvi, västerom Pajala.För att hindra att den etablerarsig i Sverige utvecklar Lantbruksuniversitetetett varningssystemför invandrandemårdhundar.Projektet leds av FredrikDahl och P-A Åhlen.– Vi behöver få in tips frånallmänheten om var man settmårdhund, säger Fredrik Dahl.I de områdena hoppas vi medhjälp av kamerabevakning avåtelplatser och fällor kunna lokaliseraoch avliva alla mårdhundar.Det säkraste tecknet påmårdhund är deras spillningshögareftersom de lägger sinspillning på hög på ett sätt sominget inhemskt djur gör.Mårdhunden kan även skiljasfrån grävling genom spåren.Mårdhunden har fyra tår påMårdhunden kan förväxlas medgrävling.tassarna medan grävlingen harfem.Stockbandsågar med kvalitetCTR 800 SFinns i 4 storlekar:Max stockdiameter från640-1 300 mm. Valfri såglängd.PILOUS-bandsågarnas stabilaoch styva konstruktion är“nyckeln” till att man kanproducera mera med mycketfina sågningsresultat. Sågarnaär också lätta att sköta ochanvända och har lång livslängd013-16 10 20www.jgv.se44 VI SKOGSÄGARE 5/08

Fyrhjuling hett villebrådI takt med att användandetav fyrhjulingar ökar stigerockså antalet stölder avdessa motorcyklar.– Förra året stals dubbelt såmånga fyrhjulingar jämförtmed 2006, säger Frida Petersson,motorskadereglerare påLänsförsäkring Kronoberg.Totalt i Sverige har Länsförsäkringarskunder blivit bestulnapå fyrhjulingar värdadrygt 10 miljoner kronor under2007. Under 2006 var siffran6,8 miljoner kronor.– Genom att montera enspårsändare på din fyrhjulingökar chanserna att återfinnaden markant – och ju vanligareLås fastdenordentligt.det blir med spårsändare påfyrhjulingar ju mindre intressantakommer de att bli för tjuven,menar Frida Petersson. Desom har spårsändare monteradslipper dessutom betala grundsjälvriskenom deras fyrhjulingändå skulle bli stulen.Tips för att försvåra för tjuven:✔ Använd alltid ett godkäntlås/kätting Klass III.✔ Förvara alltid din fyrhjulingi låst utrymme.✔ När det inte är möjligt, låsfast motorcykeln med godkäntlås/kätting runt ett fast föremål.✔ Montera spårsändare, gpssändaresom aktiveras efterstöld och möjliggör spårning.Det blommar i fjällenFjällen blir allt grönare.Blygsamma klimathöjningarhar gettdramatiska effekter.På gränsen mellan skog ochkalfjäll har värmekrävandeträd som ek, alm, lönn ochklibbal etablerat sig för förstagången på 8 000 år.Det visar undersökningargjorda av Leif Kullman, professori naturgeografi vid Umeåuniversitet.VÄXTER SOM tidigare varitbegränsade till gränslandetmellan skogsband och fjäll avancerarnu i rask takt uppförfjällsluttningarna.– Förändringarna är så snabbaatt växter som mjölkört ochrönn till och med slagit rot igruset uppe på smältande glaciärer.Även vitsippa klättrarallt högre upp på fjället, berättarLeif Kullman.HÖGFJÄLLSFLORAN ochbiodiversiteten ökar på dettasätt högst dramatiskt. Fler ochMjölkörten kan nå nya höjder.fler växter invandrar också tillhögfjället eftersom de gynnasav det varmare klimatet, blandannat contorta- och cembratallsom ursprungligen inte finns iSkandinavien.– Fjällvärlden visar upp väldigtstora förändringar trots enblygsam temperaturökning.Nuvarande prognoser på entemperaturökning med tre graderfram till 2100 kommer attleda till betydligt större förändringar.Vi kan förvänta ossännu färre kalfjäll, en än frodigareväxtlighet och rikare flora,säger Leif Kullman.ETT RIKTIGT SUCCÉPAKETDieselmotorer upp till 3,0 lSvenskt rostskyddKnappstyrd4-hjulsdriftTillverkad av Asiens största lastbilstillverkareAutomatväxel med möjlighet till frikopplingHög last- & dragviktKLASSENS STÖRSTA MOTOR 3.0 LITERIsuzu D-Max är en kraftfull, oöm och slitstark pickupsom finns med två motoralternativ: Dieselmotor på3,0 liter och urstarka 163 hk, 4-stegs automat eller5-växl. manuell låda. Dieselmotor på 2,5 liter och 136hk, 5-växl. manuell låda.KNAPPSTYRD FYRHJULSDRIFTKnappstyrd 4WD, i- och urkopplingbar med hög- ochlågväxel. Isuzu har klassledande dragförmåga ochlastkapacitet: 3000 kg på dragkroken och 1035 kg påfl a ke t .CREW CAB ELLER EXTENDED CABIsuzu D-Max finns som Crew Cab med fyra dörrar ochbekvämt utrymme för fem personer.För den som behöver längre lastutrymme finnsExtended Cab med två dörrar och fällbara säten bak.DRIFTSÄKER OCH BRÄNSLESNÅLGarantin är på 3 år/10000 mil. Låg bränsleförbrukninggör valet lätt.Isuzuhandlare finns på 61 platser med både försäljningoch service, d u hittar dom på www.isuzu.se.VÄLJ TILL ISUZU SUCCÉPAKETFÖR ENDAST 9.900:- + moms(värde ca 27.800:-)Paketet innehåller: Maxtop Exclusive - stylingkåpamed tonade rutor, lackerad i bilens färg,samt sidosteg i aluminium eller rostfritt stål.Erbjudandet gäller vid köp av ny Isuzu D-Max t.o.m. 2008-12-31.Maxtop ExclusiveSidosteg aluminiumSidosteg rostfriwww.isuzu.seVI SKOGSÄGARE 5/08 45

ENERGITill företagets kraftutrustning för bioenergi hör ettaggregat för stubbskörd.Med 1 000 hästkrafteroch metergrova stockarHan började med att beskära träd och byggdeen maskin för att ta hand om grenarna.Nu är företaget i frontlinjen när det gäller attgöra bioenergi och maskinerna tillhör dekraftigaste i världen.Text & foto: Pär FornlingDet är en riktig amerikahistoria,om att dra väster ut ochsöka framtiden. Den börjarmed att gården Torp hemma iÖstergötland ska delas mellansyskonen.– Vi kom fram till att systernär en mycket bättre bonde, såjag fick flytta. Och när jag ändåskulle ge mig iväg kunde jaglika gärna flytta till Amerika,berättar Anders Ragnarsson,med ett brett leende under denvildvuxna mustaschen.Han beslöt att satsa på trädbeskärning,som arborist.– Klättra i träd har ju alltidvarit roligt och motorsågen varjag bekant med från skogsarbetetpå gården. Jag kom på att vihade en kusin i Boston som äri trädbranschen. Egentligenkände jag inte honom, menringde likväl och frågade omhan behövde hjälp, säger AndersRagnarsson.Vi träffar honom drygt 20 årefter det där samtalet med kusineni Boston och resan överAtlanten. Han är i Jönköpingpå en internationell mässa ombioenergi.I BAKGRUNDEN mullrar denväldiga flistuggen, som pånågra sekunder förvandlargrova stockar till bränsleflis.Anders formligen strålar aventreprenörskap och handlingskraftdär han står i händelsernascentrum och överröstarmaskinerna. Med storövertygelse berättar han förnågra Japaner om vilka kraftersom är i rörelse.– Den mobila flistuggen klararstockar på drygt en meter idiameter och presterar 170 toni timmen! Här är det stora kraftersom gäller. Anders stormtrivsoch har svårt att finna desvenska orden för att beskrivakänslorna.– Jag har rattat alla tänkbaraentreprenadmaskiner, meningen ger samma ”emotionalpayback” som att köra en träkvarnmed en 1 000 hästkraftersmotor så att den går påknäna, medan du matar in såmycket trä du bara orkar.Det handlar alltså både omaffärer och entusiasm inför tekniken.MEN HUR hamnade den 22-årige arboristen här? Det blevnågot av en rivstart när hankom till Boston, därefter hardet gått av bara farten.Då, i början av 80-talet, hadeen orkan dragit fram över västkusten,så det var fullt upp attgöra från första dagen i det nyalandet. Efter något år med kusinenstartade Anders en egenträdfirma.Till de vardagliga problemhörde att bli av med trädgrenarna.Mer eller mindre lagligtdumpades de på soptippar ochandra ställen.– Jag beställde en kvarn frånDanmark, som inte alls fungerade.I rena ilskan byggde jagsjälv en maskin. Folk som sågden, blev imponerade och villeha en egen. Därmed var tillverkningenplötsligt igång, berättarAnders.DET HELA VÄXTE och andraprodukter kom till, däriblandett stubbrytningsaggregat föratt få bort trädstubbar i sambandmed byggen.Han började tillverka materialför marktäckningen som ären jätteprodukt i USA. När barkeninte räcker mals stubbarnaoch flisen färgas för att liknabark. Och så där fortsatte företagetatt expandera. CBI (ContinentalBiomass Industries) harett 70-tal personer anställda ochomsätter 35 miljoner dollar.Maskinerna byggdes förträdgård och entreprenad.46 VI SKOGSÄGARE 5/08

Anders Ragnarssonframför en av företagetsmaskiner. Det har häntmycket sedan hanlämnade Vånga by iÖstergötland.När lyftet för bioenergin komhade CBI ett försprång genomatt stå med en färdig maskinpark.Så nu är företaget sedannågra år tillbaks på väg ut i skogen.AGGREGATEN för stubbrytningintroducerasi Sverige,medan flisar”Den mobilaflistuggenklarar stockar pådrygt en meter i diameteroch presterar170 ton i timmen!och krossarefterfrågasfrån flera håll.– Bränslemarknadenkommer starkti hela världen.Under förraveckan började vi installera tvåmaskiner för ett stort kraftverki Thailand, i Australien byggervi världens största återvinningsanläggningför rivningsvirke,Japan är intresserade ochvi har maskiner i mellanöstern,Finland, Norge, Sverige ochTyskland.– I USA har bränsleprisernaökat med 50 procent på ett åroch det är nu lönsamt att körabioeldade kraftverk för elproduktion,trots att verkningsgradenär låg eftersom värmeninte tas tillvara.Chile köpte oljaoch gas frånArgentina, mende stängde kranenså nu gällerdet för dem attelda eget skogsbränsle.Utvecklingenärlikartad på flerahåll, säger Anders Ragnarssonoch konstaterar att skogen intealls nyttjas i den grad som ärmöjligt.KRAFT OCH STYRKA är vadsom gäller.– Européerna har lite svårtatt komma in på amerikanskamarknaden med sina maskinereftersom de tänker i för småbanor, konstruktionerna är oftaalltför komplexa. I Amerika ärförhållandet det omvända, därska det vara enkelt, robust ochmycket hästkrafter. Nyckeln äratt få en låg produktionskostnadper ton, säger Anders Ragnarssonoch berättar att en avde största maskinerna CBIbyggt var en kross för stubbaroch träavfall bestyckad med tvåmotorer på 1 000 hästkraftervardera på samma rotoraxel.– Då går det undan...Utvecklingen i branschentycks gå mot större anläggningarsom flisar eller krossar biobränsletvid en terminal, ellerdirekt vid värmeverket. Ett parolika tillverkare har nya maskinermed motorer på närmre1 000 hästkrafter som klarar attta hand om övergrov gran medupp till en meters diameter.I SVERIGE ÄR DET relativtvanligt att flisa direkt i skogenoch transportera flisen i encontainer, medan Finland valtatt sönderdela bränslet vid värmeverket.Ofta handlar det dåom att använda sig av krossar.– Kross är betydligt billigareatt få fram än huggen flis ochdå det gäller att ta hand omstubbar och buntar med grot ärdet enda möjligheten. Värmeverkenär vana vid ett rent, flisat,bränsle av jämn storlek,men jag tror de får vänja sig vidmer kross när volymerna avbioenergi ökar, säger AndersRagnarsson som själv blivitskogsägare i New Hampshiredär hans företag ligger.– Ja, nu är man farmare igen,precis som hemma i Östergötland.VI SKOGSÄGARE 5/08 47

Holmen går frånpapper mot brädorHolmen lägger ner ettpappersbruk och byggerett sågverk.Koncernchef Magnus Hall förklararvarför.– Marknaden för tidningspapperviker, medan efterfråganpå sågade trävaror ökar.Det var i korthet beskedet påårets Virkesforum.Genom att stänga pappersbruk(Wargön och en pappersmaskini Hallsta) blir mandessutom konkurrenskraftigarepå de andra enheterna.DET FINNS FÖRSTÅS fleraanledningar, men en viktigbakgrund är marknaden förtidningspapper.– I USA har efterfrågan börjatminska, medan den fortfarandestiger i Europa, men detberor mer på att tidningarnablivit tjockare. Upplagorna förbetalda tidningar minskar.För trävarorna däremot målarMagnus Hall ut en ljusframtid, även om det är problemför dagen.Holmen är i startgroparna förett sågverk i anslutning till pappersbruketi Braviken.Enligt planerna ska det draigång år 2010 och producera750 000 kubikmeter sågadeträvaror med en ganska långtgåendeförädling. Ungefär trefjärdedelar av virket kommeratt hyvlas direkt.MAGNUS HALL ÄR övertygadom att man klarar råvaruförsörjningen,även om det blirtufft.Han framhåller att integrationenmed pappersbruket är enfördel. Virkesanskaffningenhandlar då om både timmer ochmassaved på samma gång, dessutomanvänds biprodukter frånsågverket direkt på plats vid tillverkningenav pappersmassa.I den nya kursen från pappermot sågade trävaror ingår ocksåplanerna på att fördubblakapaciteten vid sågen i Iggesundtill 750 000 kubikmeter.Färre skador av granbarkborrarSkogsstyrelsens bedömning av om betydande angrepp medsommarens skador av granbarkborrenpekar mot drygt Under september genomför-behov av fortsatta åtgärder.600 000 skogskubikmeter dödadegranar.terinventering för att lokaliserade Skogsstyrelsen en helikop-Det motsvarar 80 procent av skadorna från sommarens angrepp.Skogsägarna kommerförra årets skador vid sammatidpunkt. Även om trenden är via brevutskick att informeraspositiv handlar det fortfarande om noterade skador.Dra avAtt förflytta spakreglaget från griplastarentill traktorn är ett tungt, krångligt ochriskfyllt moment, som årligen orsakarmånga skador. Lyfthjälpen flyttar mycketenkelt det tunga spakreglaget mellangriplastarkranen och traktornmed hjälp av en teleskopochvinschkonstruktion.Läs mer på sidan 203 i katalog nr 59.Monteras direkt på griplastarenshydraularm.En ”vinsch” (utan motor) där manutnyttjar hydraularmen som drivkälla.Består av en lintrumma och fjäderhus,omtagningslåsning och linstyrning.Vajer 20 m x Ø 5 mm.Dragkraft: 1,2 ton.Läs mer på sidan 203 i katalog nr 59.Det som främst skiljer Rättvikskapen frånandra balanskapar är manövreringen avklingan och säkerheten. Normalt lyfterman klingan vid kapning, vilket kansnedbelasta ryggen. Med Rättvikskapendrar du handtaget mot dig och arbetarmed rak rygg. Klingan är hela tiden doldoch skyddad. Med rullbord. Mycketsäker och lättmanövrerad.Ihopfällbar. 400V.Elmotor: 4 kW.Läs mer på sidan 199 i katalog nr 59.NYHETERMartinsons saktar inPå grund av en kärv världsmarknadhar Martinsons beslutatatt sänka sin produktionpå sågade trävaror med 20 procentfram till årsskiftet.– Genom att anpassa volymentill efterfrågan gör vi vadvi kan för att bidra till en ökadstabilitet på marknaden. Viminskar antalet skift på samtligasågverk men personalstyrkanförblir intakt, säger koncernchefLars Martinson.Mer viltskadepengarAnslagen till viltskadeersättninghöjs med 20 miljoner kronortill 111 miljoner kronor.Renägare och jordbrukare somdrabbats av de ökande rovdjursstammarnafår en del avpengarna.– För att få acceptans för rovdjurenär det också viktigt attvi behandlar de som drabbasnegativt på ett korrekt sätt,säger jordbruksminister EskilErlandsson.Från:Sågmall - Cut Control.Ett enkelt hjälpmedel till motorsågarvid uppmätning och kapning av stockar.Produkten består av en avståndsmall (i fyra längder), som kompletteras meden snabbkoppling till motorsågen. Ändplattan på avståndsmallen läggs motstockens ände. Därefter kan man kapa stocken exakt i avsedd längd.Cut Control 100 cm ________395:- Cut Control 33 cm ________365:-Cut Control 50 cm ________375:- Cut Control 25 cm ________365:-Snabbkoppling Cut Control _________________________________ 55:-Läs mer om Sågmallen Cut Control på sidorna 206 i katalog nr 59.Bli rik på din skogwww.kraftsamlingskog.lrf.seViS5VI SKOGSÄGARE 5/08 49

BILARLätta lastbilar för allaFör dig som jobbar i skogen är en lätt lastbilen mycket praktisk hjälpreda. Alla storatill verkare har kommit med nya modeller desenaste åren. Men hur bra är de och vilkenska man välja? Här ger vi några vägledandetips.Text & foto: Thomas B AnderssonKungen bland de lätta lastbilarnahar länge varit Nissansmodeller King Cab och Navara.Försäljningsmässigt har konkurrenternasällan eller aldrigkommit upp till så höga säljvolymersom Nissan. Förstahalvåret i år sålde Nissan 1 702lätta lastbilar i Sverige, närmastefter kom Toyota med 747 såldaexemplar.Nu är det här med försäljningssiffroren sak. Bilen skaju också passa de egna behovenoch då är det inte alls säkert atten bästsäljare alltid är det klokastevalet.DE FLESTA köpare av pickuperväljer i dag dubbelhytt.Då har bilen också ett baksäteoch kan användas för transportav jobbarkompisar eller varförinte barn till dagis eller skola.Bekvämast baksäte bland demodeller vi jämför här tyckervi att Mitsubishi och Isuzu ärutrustade med.I framsätet sitter man bra isamtliga bilar, möjligen skaToyota ha lite lägre betyg ochNissan lite högre betyg än övriga.Men här måste den personligasmaken få avgöra; vi ärju alla skapta olika när det gällerbenlängd och övrig kroppskonstruktion.FRAMKOMLIGHETENpå50 VI SKOGSÄGARE 5/08

■ Här är ett urval av nya bilarMitsubishi L200Motor: Diesel, 136 hk.Förbrukning blandad körning: 0,87liter per mil.Maxlast: 760 kg.Max släpvikt: 2 700 kg (B-kort 750kg).Markfrigång: 200 mm.Plus: Smidig, lättkörd. Enda pickupensom har antisladdsystem. Bra baksäte.Minus: Begränsad lastkapacitet.Cirkapris exkl moms: Från 227 920kronor.Isuzu D-Max Crew CabMotor: Diesel, 163 hk.Förbrukning blandad körning: 0,84liter per mil.Maxlast: 930 kg.Max släpvikt: 3 000 kg (B-kort 750 kg).Markfrigång: 225 mm.Plus: Bra lastkapacitet. Fin framkomlighet.Prisvärd med bra uttänktstandardutrustning. Bränslesnål.Minus: Bullrig.Cirkapris exkl moms: 236 400kronor.Toyota Hilux.Foto: ToyotaNissan Navara Double CabMotor: Diesel, 171 hk.Förbrukning blandad körning: 0, 98liter per mil.Maxlast: 744–785 kg beroende påutrustningsnivå.Max släpvikt: 3 000 kg (B-kort 695kg).Markfrigång: 233 mm.Plus: Tuff image och kraftig motor.Robust. Enda pickupen medpartikelfilter.Minus: Högt pris. Dåligt baksäte,begränsad lastkapacitet. Törstig.Cirkapris exkl moms: Från 319 100kronor.Toyota Hilux D-CabMotor: Diesel, 120 hk.Förbrukning blandad körning: 0,83liter per mil.Maxlast: 750 kg.Max släpvikt: 2 800 kg (B-kort 790kg).Markfrigång: 212 mm.Plus: Slitstark och oöm. Braandrahandsvärde. Ganska bränslesnål.Minus: Klen motor. Bullrig i högrefarter. Lastar lite.Cirkapris exkl moms: 221 600kronor.Mazda BT-50 Double CabMotor: Diesel, 143 hk.Förbrukning blandad körning: 0,89liter per mil.Maxlast: 1 110 kg.Max släpvikt: 3 000 kg (B-kort 750kg).Markfrigång: 205 mm.Plus: Bra lastkapacitet och lågaägarkostnader. Tyst motor.Minus: Småtrist design. Sladdrigstyrning.Cirkapris exkl moms: Från 225 600kronor.Chevrolet Colorado Crew CabZ71Motor: Bensin, 220 hk.Förbrukning blandad körning: 1, 19liter per mil.Maxlast: 440 kg.Max släpvikt: 1 810 kg (B-kort 1 100kg).Markfrigång: 190 mm.Plus: En bil för dig som gillaramerikansk komfort. Kraftfullkonstruktion. Tufft utseende.Minus: Finns ej med dieselmotor.Dålig sittkomfort i baksätet. Sämstlastförmåga. Dyr och törstig.Cirkapris exkl moms: 329 000 kronor.Fotnot: Faktauppgifter från tillverkarna.upptänkliga behovskogsvägar av varierande kvalitetär förstås viktig. Här villvi nog säga att bilarna är rättlikvärdiga, samtliga är till exempelutrustade med fyrhjulsdriftsamt hög- och lågväxel.Markfrigången är högst hosNissan och sämst hos Chevrolet.När det gäller lastkapacitetenfår däremot Nissan dåligt betygoch Chevrolet ännu sämre.Söker du efter den pickupsom får lasta mest bör du tittanärmare på Mazda och Isuzu.Chevrolet har dock en starkmotor liksom Nissan. I slutet avåret kommer Toyota med en ny,kraftigare motor på 171 hästar.Den svaga motorn har ju hittillsvarit Toyota Hilux stora akilleshäl.TITTAR VI PÅ PRISET liggerChevrolet så högt att den nogdirekt sorteras bort av de flesta(bilen kan dessutom bara fåsmed bensinmotor). ÄvenNissan har ett högt pris mendet tycks många vara bereddaatt acceptera, sannolikt för attbilen har en tuff och maskulinutstrålning.Ett stort plus ska MitsubishiL200 ha för sitt antisladdsystem.Inget annat bilmärke isegmentet erbjuder detta i dagsläget.Dåligt!Många anser att Mitsubishisnya L200 är överdesignad medsina lätt futuristiska linjer. Självstörs jag inte alls av detta,tvärtom tycker jag att L200 ärden bästa pickupen på marknadenjust nu.Trevlig och smidig att köra,bra säten både fram och baksamt säker med sitt antisladdsystem.Lastkapaciteten kunde förståsvara bättre men räcker nogi de flesta fall.Till slut: ytterligare ett argumentför den här biltypen är attmomsen får lyftas bort om bilenköps som företagarbil.Fotnot: Lätta lastbilar får haen totalvikt av högst 3,5 ton.Fortsättning sid 52VI SKOGSÄGARE 5/08 51

Fortsättning:Lätta lastbilar...BILAREn av Mazdas pickupmodeller harbakhängda bakdörrar.Chevrolet Colorado har ett tufftutseende.Toyota Hilux ger intryck av att varastörre än den är.En lätt lastbil är en praktisk kompis i skogen.■ Tips för dig som vill köpa begagnatLätta lastbilar är stryktåliga bilar och det är inteovanligt att de rullar bekymmersfritt i många år. Dusom kan tänka dig att köpa begagnat har storachanser att hitta en prisvärd laståsna.Men kolla skicket noga före köp – många pickuperhar levt ett hårt liv!Försäljningen av lätta lastbilar har gått som på rälsde senaste åren. Förra året var ett rekordår medöver 44 000 nyregistrerade lätta lastbilar.Efter några år är en hel del av dessa tillbaka ibil hallarna och säljs som begagnade.MED LITE affärsnäsa och tålamod kan man hittariktiga fynd som passar hur bra som helst för denegna verksamheten.Vad som är rimligt att betala styrs främst av skickoch utrustningsnivå. Bland begagnade pickisar ärdieselmotor nästan alltid regel. Chanserna ärdessutom ofta goda att få med mycket extrautrustningsom kåpa, stereo, motorvärmare,extraljus och dragkrok. Precis som med alla andraStora motorn i Isuzu D-Max är stark.bilar rasar priset på en pickup friskt under deförsta åren.Köper du en tre år gammal pickup som gått under10 000 mil kan du spara 100 000–120 000 kronorjämfört med köp av en ny bil.MOMSEN får lyftas av priset om bilen gått somföretagarbil hos föregående ägare.Viktigt är att kolla så att servicen är gjord i rätt tidoch att bilen ser fräsch ut. Just detta med bilensskick är oerhört centralt vid köp av en pickup.Många lätta lastbilar har gått hårt som dragare ochlastare på mer eller mindre bra vägar.Ett gott råd är att aldrig köpa en begagnad pickupöver telefon eller internet.Sådana här fordonstyper bör alltid inspekteras påplats före köp.Information om vem som är bilens ägare, om bilenär betald, skattad och besiktigad får du genom attringa Vägverket, telefon 0771–14 15 16. Du måstekunna uppge registreringsnummer.52 VI SKOGSÄGARE 5/08

Mazda BT-50 har låga ägarkostnader.Mitsubishi L200tar sig fram på deflesta skogsvägar.REKORDMÅNGA PLANTORHAR SATTS I ÅRVILTSKYDDA DEM!VI HAR ETT BRETT SORTIMENTAV VILTSKYDDSPRODUKTER:GYLLEBO PLANTSKYDDBASERAT PÅ BLODMJÖL FRITT FRÅNKEMIKALIER OCH LÖSNINGSMEDELHATE2ERSÄTTER HATE1, KAN SPRUTAS I BLÖT VÄDERLEKVERSUS EXTRALÄMPLIGT FÖR LÖVPLANTORGYLLEBO GÖDNING ABTORSJÖ 444, 260 70 LJUNGBYHEDTEL:0435-441040 FAX:0435-441705GYLLEBO.PLANTSKYDD@TELIA.COMWWW.GYLLEBOPLANTSKYDD.COMVI SKOGSÄGARE 5/08 53

SkogsmarknadenFör annonsering, ring Birgit Emilsson, tel 040-601 64 55, fax 040-601 64 49 ellerRonny Gustavsson, tel 08-588 367 97, fax 08-588 369 79. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.seANDERSNisula 280 EEnergiklippAckumulerandefällhuvudFälldiameter 20 cmArrende sökesinom 15 mil från Stockholm och Uppsala.Vi är ett seriöst jaktlag på sex personer som söker ett långsiktigtarrende inom 15 mil från Stockholm och Uppsala.Vi har jagat i tio år tillsammans och vill nu byta marker.Vi är intresserade av viltvård och vill ha en planeradavskjutning för stabila viltstammar. Vi är alla runt 40 år, ärordningsamma och har god ekonomi.e-post: johan@inabler.seJohan Ulfström, tel 0701-85 90 90Älgtrac ochCombitracReservdelar ochservice till din maskinhittar du hos oss.Komplett reservdelslager.Snabba leveranser.Bo Arnesson AB680 60 SYSSLEBÄCK070-399 17 00SKÖRDARENisula 150 ELätt energiklippPassar även tillhuggarvagnskranenFälldiameter 15 cmArbro 350 EEngreppsskördare3 olika datorvalFälldiameter 45 cmAnders Skogsskördare AB0123-290 60, 070-341 10 13anders.skordare@telia.com • www.andersskordare.seGallring, vindfällen,älgtransport, plantutkörningOXENMINILUNNAREMyreback MASKINBox 12, 667 21 Forshaga • Tel 054-87 23 10 • www.myreback.comTel. 0528–700 00,kvällar 0528–700 11www.bjmmaskin.se54 VI SKOGSÄGARE 5/08

STOCKMATARE FÖR PROFFSÄven för automatisk driftSpeciell utformningger en stock i taget(patent)Plåt i stegenNyhetMekanism förabsolut parallellmatningSverigesmest köptavedmaskinerLogcon Hortinorr abLogcon Eesti OüTel 070-652 38 18 Larswww.logcon.seSPECIALIST PÅ TIMMERHANTERINGRaka sågstockar som krokiga vedstockar.Vi matar dem en och en ur en buntSÅGVERK, PAPPERSBRUK, BRÄNNVEDinfo@logcon.seSÖKES STORA LANT- OCH SKOGS-EGENDOMAR I GÖTALANDSkånegårdar är privatägt. Fristående från banker, försäkringsbolag, revisionsbyråeroch lantbrukskooperationen kan vi arbeta helt förutsättningslöst meduppdragsgivarens bästa som främsta målsättning.Utmärkt prestanda1X-42 GreenSpeed klarar ved upp till Ø42 cm. Hydraulisktmanövrerat kapsvärd med 18” kedja, hydraulisktvridbar transportör. Standard med ”Easy-funktion” somger hydraulisk styrning av kap- och klyvfunktion.Bäst i test!1X-37 testad i tidningenSKOGEN 5/07Skånegårdar har öppnat kontor i Jönköping. Vår nye medarbetare, lantmästareMikael Sjöberg, kommer närmast från DeLaval, där han arbetat i 18 år.Vårt kontor ligger högst upp i Kinnarpshuset i närheten av Elmia.Från Jönköping skall vi bevaka norra Småland, Östergötland och Västergötland.Kontakta oss gärna för ett förutsättningslöst resonemang.Kostnadsfri värdeuppskattning av fastigheten.LANTEGENDOMAR: FÖRMEDLING, RÅDGIVNING, VÄRDERINGSkånegårdar AB, Bredg 25, LundKontorstid tel: 046-19 04 40,fax: 046-12 32 50www.skanegardar.seHelautomatisk Vedhantering !Effektiv vedproduktion 1X/2XKraftig, slittålig konstruktion med bl.a. pålitlig växellådaoch remskivor i stål. Klarar ved upp till Ø37 / Ø32 cm.Renstrumma - avlägsnarestprodukter som sågspån,klyvrester m.m effektivt.UppläggningsbordTeleskopiskt ställbart –justerbart i bredd för olikavedlängder.NYHETER1 m 3 /minVedprocessorIIÄven lämpligför sågytorSNABB - SÄKER - EFFEKTIVFör broschyrNy bred och effektivutmatningstransportörNy knivdesign och nyttlängdregleringssystem➛ Klarar grövre ved,rakt kapsnitt, jämnvedlängdLägg långved på inmatningstransportören.Maskinen sköter resten.Matar in, kapar, klyver och lastar.Allt medan du lägger påny långved...och information DAHLBERG MASKIN AB Frök 406, 870 52 Nyland, tel 0612-503 62Huvudkontor:Företagsvägen 9911 35 VännäsbyTfn: 0935-399 00Fax: 0935-399 19E-post:info@trejon.seLågt energipris med HawkUtrustad med hydrauliskt drivet kapsvärd och 13”kedja samt en hydrauldriven transportör på hela 3,2 m.Klarar ved upp till Ø30 cm. Den eldrivna modellen kantransporteras kortare sträckor efter bil.woodMAX snabbklyvEl- eller traktordriven snabbklyv i robust konstruktion.Bekväm arbetsställning och lätt att manövrera. Steglösklyvlängd upp till 60 alt. 105 cm. Enkel och produktivvedframställning!TREJON Ved-812VI SKOGSÄGARE 5/08 55

VISSTE DU ATTvärma upp en normalvillapå 150 m 2 kostar/årBand- och slirskydd som tar dig dit du vill!För omgående leverans!OljaElFjärrvärmePelletsFlisSKOGS AB • 070 39 73 65431 800:- 37 200:- 20 100:- 15 000:- 6 600:-Veto har mer än 50 års erfarenhet avbioenergi. Det självklara valet för digsom vill ha frihet att välja bränsle.FLISOMAT med enpåbyggnad 2 700 literStokerbrännare i storlekar 40–120 kWsom klarar även industriflis upp till75 mm. Brännhuvud med rörligtroster finns som tillval för dig som villelda spannmål. I en normalvillaräcker en påfyllning ca 1 ggr/månadunder vintern med pellets.VETOMAT 500 literVillabrännare för max40 kW som lämpar sig för allabiobränslen såsom flis, spån,briketter, pellets och torv.I en normalvilla räcker enpåfyllning/5 dygn undervintern med pellets.Snickerimaskiner till specialprisKombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité medräfflade gjutjärnsbord för låg friktion vid hyvling.Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängningför precis justering och god stabilitet på planbordet.Direkt frånimportörenPris 8 796:-exkl momsPlan- och rikthyvelPT310Motor 400 V 2,2 kW/3 hkKutterdiameter 70 mmVarvtal kutter 5 000 rpmMatningshastighet 7 m/minSpånstos 100 mmRikthyvlingsbredd 310 mmBordsstorlek 1 040x312 mmPlanhyvlingsbredd 305 mmPlanhyvlingshöjd 200 mmVikt 175 kgArtikelnummer 104030Södra vägen 3, Box 102, 383 23 MönsteråsOrdertel 0499-143 19, Fax 0499-140 66Öppettider: Vardagar 8.00-18.00, Lördagar 10.00-16.00Besök oss på internet: http://www.drift-underhall.seNyaBas 470 är en proffssåg med välbalanserade gummibelagda bandsågshjuli aluminium som är försedda med dammtäta kullager.Levereras komplett med stabilt klyvanhåll, geringsanhåll och sågblad.Geringsbart gjutjärnsbord med microjustering. Utsugningstosför spånsug samt bladsträckningsindikering.Bandsåg BAS 470Motor 400 V 1,5 kW/2 hkMax såghöjd 285 mmMax sågdjup 400 mmSågblad längd 3454 mmBladhastighet 2 st 460/980 m/minHjuldiameter 465 mmSpånstos 2x100 mmBordsstorlek 535x485 mmSågbord geringsbart 45°Totalhöjd 1880 mmVikt 146 kgArtikelnummer 100674Mängder av modellerse vår hemsida ellerbeställ vår nyaproduktkatalog 2008FraktfrittPris 6 796:-exkl momsDirekt frånimportörenSpecialerbjudande påplan- & rikthyvlar, spånsugar,kombimaskiner,div storlekar!VÄRMEPANNOR 30–750 kWBRÄNNARE 20–640 kWVÄRMECENTRALER 30–640 kWÅTERFÖRSÄLJARE:DOROTEA Lajksjö Energi & Miljö 0942-310 50, 070-341 74 59GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40KALMAR FS Effekt värme 0480-47 33 86KARLSTAD Solbergsgård 070-646 36 64KUNGÄLV Johnssons El 070-541 63 96LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-29 61 60MULLSJÖ NT Energi 0392-133 31RONNEBY Stjärnprodukter AB 0457-100 00SKELLEFTEÅ Rili 070-333 06 19SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-34 01 97ÅRE Temab Mekan AB 0640-410 91ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA Bygg 070-329 36 07GENERALAGENT I SVERIGEwww.energiteknik.netGJ MASKIN AB 0515-77 78 00Fröseke Industriservice 0481-643 70AB Heby Lantbruksservice 0224-315 50Nyheter Sampo 1046proMobilmek i Bengtsfors 0531-323 93Östra Norrbottens Maskinservice AB56 VI SKOGSÄGARE 5/08

www.pannlampa.comVEDPANNAMolle45 kWMiljögodkänd50 cm.vedlängd26.000:-inkl momsMollepannan ABAcktjära 2209, 821 91 BollnäsTel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52,fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.seEcosågen Twin 400Mobilt eller stationärt enmanssågverkInbyggt kantverk“Quattro”4 sågklingorSe Video på vår hemsidawww.ecosagen.seTillbehör:Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbreddGrovsåg för övergrovt timmer, max 80 cmTel 0499-102 41 070-244 75 40Återförsäljare Sökes!Problem med oljeläckage iHydraulsystem? Servostyrning? Växellåda?Automatlåda? Vevaxeltätning? Konverter?ORION 288 Tätningsrekonditioneraretätar läckande tätningar av gummi tex o-ringar och packboxar ialla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent.Ingen demontering krävs!INTERNOVA SVENSKA ABMiljöanpassade Smörjmedel Tfn: 0660-29 70 50Svedjevägen 6, 894 35 SJÄLEVADEmail: info@orionoljor.seVednätsäckartill EUR pall, 40, 60 LPrisex: 40 L packlåda+1 000 nätsäck 3 200:-även storsäckarTel 0410-33 10 550708-40 11 33www.ino-q.seBevaka dina gränsermedKEBAstolpenDet är du som sätter gränserna.När du markerar upp rågångareller sätter elstängsel medKeba-stolpen.Den tillverkasi rullformadgalvaniseradplåt, överdragenmedstryktåligplast.Diameter:Längder:Färger:Packas:24 mm1500 - 1750 - 2000 mmBlå, gul eller röd20 st/förpackningRing oss för uppgift om återförsäljareBox 122, 333 22 SmålandsstenarTel. 0371-51 09 10 Fax 0371-51 09 01www.keba.seEtt Sverigevart tredje år!TropikskogarnaförsvinnerVisa ditt stöd.Pg 90 1974-6Världsnaturfonden WWFwww.wwf.se, 08-624 74 00En ägare av Edsbyhuggenvärnar om miljönTraktordriftInlopp 250 x 250 mmHydrauldriftVarvtalsvaktFjärrstyrningNeoprenstövlarBästa tänkbara resultat i Jaktmarker& Fiskevattens test!!(3995:-)....Skjortor Genzonätfodrade1 st (595:-)...2 st...............Box 127, 828 22 Edsbyn Tel 0271-233 04E-mail: info@woxnadalensenergi.seBara en kan vara bäst!(995:-)......Kängor Genzobockhuvud av5möjligaiJJVattentäta(1995:-)JaktradioGenzoIcom m fl.Avståndsmätarebockhuvud av 5 möjliga i JJVid köp av Max-On avståndsmätare medföljerjust nu utan kostnad en Kikare Max-On 10x30värde 795:-Nu795:-Fr1195:-Fr1895:-Fr1395:-VapenskåpFr2995:-SkinnryggsäckGetskinn, trämes(1995:-).........Kikare 8x42 el. 10x42Magellan GPSJaktradiospecialistenEn bra affär!HYLTEBRUK – TEL 0345-400 00www.hylte-lantman.com995:-Fr995:-395:-595:-Fr995:-HYLTE LANTMÄNstorsäljarebockhuvud av 5möjliga i JJ Vattentät(1995:-).....Vi reserverar oss för tryckfel o prisjusteringar utom vår kontroll.EldriftMINISÅGVERKLevererad till nöjda kunder sedan 1990TIMMERSÅGEN– Elmotor 6-7, 5kW • Direktdrift • 16A • Hjälpmatning– Max såglängd 6,3 m • Max diam. 500/1000 mm– Stabil • Hög ytkvalitet • Effektiv kedjesmörjning– Dubbla sågsvärd • Stockriktare • Skyddsbur– Konkurenskraftiga priser • Kort leveranstidKickons Svets AB, 522 93 TIDAHOLMTel 0502-12325 Fax 0502-14521www.lantbruksNet.se/kickons info@kickons.seVI SKOGSÄGARE 5/08 57

AVESTA-VAGNENwww.avestavagnen.seUrval ATV-Vagnarför skogenRing oss vid köp av traktorer,maskiner eller griplastareSkopor, pallgafflar och kranbommarsäljes till fördelaktiga priser.Anders Bil & Maskin ABTel 0495-202 80, 070-606 12 23www.anders-bilmaskinab.nuValmet och nyare JD-traktorer köpes kontantTimmerboggie 1300Vår standardvagn för vedhantering, härmed kran.Timmerboggie 1200Svensktillverat lågprisalternativ.RING 0644-72 100 ELLER BESÖK SKOGMA.SEGriper Mwww.nyvab.seSNÖKEDJORSLIRSKYDDDÄCKSKYDD467 olika dimensioner ochmönster i lager.Griper MKraftig piggkedja som ävenär lämplig för vägkörning.343 36 Älmhult, Tel 0476-52135Älg/Flakvagn 1000 TippDurkaluminium för låg vikt och exklusivtutseende.Vedsäckar förvedhantering1 m 3 vedsäck för EURpall(SJ) fr 10:65/st1,5 m 3 storsäck med lyftochtömningsöglorfr 98:-/stErbjudande:40 st 1 m 3 EURvedsäck, 1 stsäckstativ: 1 795:-En öde ö.Ett kärlekspar.En främling...SäckstativKombistativ för EUR- ochHydropall fr 1.490:-/stMiniskotare för fyrhjulingOlika modeller på kranar och drivnavagnar samt ett komplett tillbehörsprogrammed hydraulisk vinsch,insatsflak, gripskopa mm.Kampanjpriserjust nu!Kompl inkl drivningoch hydraulaggregatfrån 75.000 kr+momsLågprispå hela sortimentet medsäckar - 40, 60, 80 l,1,5 m 3 i olika utf samtvåra olika typer av stativoch presenningar.Kontakta oss - det lönar sig!Tel 0506-202 46, 070-525 31 52Gällande mervärdesskatt tillkommerPREMIÄR 31 OKTOBER, PITE HAVSBADFÖR BILJETTER, PAKET, GRUPPEVENT RING PITE HAVSBAD - 0911 327 00ENBART BILJETTER HOS - 0771 70 70 70 W W W. STOR M E NSHOW. SENyhet!RAMSTYRNINGTillverkat i Sverige!Utförligare information fås i trycktprospekt eller på vår hemsida.Sortimentet säljs via ATV-handeln.Fråga hos din ÅF eller ring oss.AVESTA-VAGNEN ABHögboleden 47774 61 AvestaTel 0226-19797, 070-7481777Grävaggregat 13 modellerFrån 34 900:-Vedprocessor förgrävmaskin / lastare- Förvaringstält - lagerhallar- fordonstält - båtförvaringKANON-PRIS!CG NORD AB • www.cgnord.seTel: 0321-500 53NR 6 2008TEMAUtbildning, EkonomiUtgivning11/12Sista bokningsdag 7/11 • Sista materialdag 14/11Birgit EmilssonTel 040-601 64 55Fax 040-601 64 49birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.seKontaktaRonny GustavssonTel 08-588 367 97Fax 08-588 369 79ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se58 VI SKOGSÄGARE 5/08

Info och video påwww.lotico.seProffsverktygUndvik förslitningsskador!Avgasfri, vibrationsfri,bullerfri, robust, stark,kraftfullt litiumbatterimed extra lång driftstid,miljövänlig. Effektiviseradin arbetsmiljö!Tel. +46 (0)414-242 60Sekatör(elsaks)MOTORSÅGAR TILLBEHÖRNU Svärd + 2 kedjor fr 320:-Sågsvärd 175:- Oregon kedja 115:-6 st 105:- 12 st 100:- 30 st 90:-Skogsjacka 440:-, 490:-, Midjebyxa 750:-,Hängslebyxa 750:-, 990:-, Hjälm 325:-, 495:-Skyddsstövel 615, 715:-, Hängslen 170:-,Sågskyddskänga 1.475:-, Byxholkar 650:-,Krok 160:-, Sax 191:-, Timmersax 295:-,Måttband 15 m 400:-, Klave 200:-, 220:-,Kombidunk 159:-, 315:-, Brytjärn m vändh370:-, Fällkil 8” 80:-, 10” 90:-, Rundfil 100:-,125:-/duss, Cylinder kompl HVA 242 1390:-,Kolv kompl 600:- m m, m mDolmar 4600 S ord 5.995:- NU 5.395:-Tanaka 4501 ord 4.695:- NU 3.995:-Jonsered 2150 S ord 5.600:- NU 4.950:-Husqvarna 346 ord 8.500:- NU 7.650:-Husqvarna 445 ord 5.000:- NU 4.490:-Moms ingår. Vi firar 30 år!Stångsåg,3 metersteleskopVi har svärd och kedjor tillminisågverk och vedmaskinerTel 0511-540 19Hultet Vättlösa, 533 91 Götenewww.sibro.se e-mail: 051154019@telia.comMILITÄRUTRUSTNINGMIKE AND NIKE´internetbutikwww.bbfab.sePostorder eller produktbladRing 0589-178 50RH-PusherProffs på ATV tillbehör!!www.kranman.comTel 0525-430 19BEGAGNADE FYRHJULINGARRÄTT PRIS DIREKT - FRI FRAKT INOM SVERIGETimmervagn 7 600:- + momsÄven service, delar och tillbehörSundsvall: Tel 060-12 55 77 • Fax 060-12 55 76WWW.FRITIDSDEPAN.SEMinska värmekostnadenSatsa på fliseldning ugnar från 40-499 kW,flisfickor 1-4 m 3 mekaniskt drivna ochstörre hydrauldrivna flisfickor.Skruvarna klarar grovflis.Vi säljer kompletta system.Även spannmålsbrännareSe www.stensbroflis.comKjell Andersson Tel 044-33 02 47, 070-338 74 47Trädfällriktare✁• 6 st olika modeller• lyftkraft från 1,5 ton till 3,6 ton• utväxling från 20 ggr till 50 ggr• marknadsledande• robust konstruktion• minimalt underhållFör mer info kontakta Din motorsågsförsäljare ellerReipal ABTel 0413-249 48, fax 0413-249 84Combigripkran360° svängRäckvidd 4m. Hydr. rotatorPris Från från 40.500:- 38.500:-MultistokerTÜVCertificeradMed keramisk förugn.För eldning av spannmål,havre, vete, korn, pellets,sågspån och flis.Pris från 28.500:-Moms och frakt tillk.på samtliga priser.Tel 0514-105 05Fax 0514-518 78Internet: www.sonnys.seE-mail: jorgen@sonnys.seTrico ®Trico är en produkt motviltbetning, utvecklad urtraditionella metoder. Tricoanvänds för behandling motvilt på de flesta trädslag,såsom tall, gran, lärk och löv.Trico är en naturlig produktdär det aktiva ämnet ärfårtalg.I övrigt innehåller denvatten, emuleringsmedel ochvitt färgpigment. Trico ärvattenfast och bruksfärdig.Omfattande försök och testerhar visat att effekten ärmycket god och långvarig.För mer information,kontakta:www.organox.seOrganox AB, 070-581 82 30Trico är registrerad i behörighetsklass3. Regnr: 4568Trico® registrerat varumärke förKwizda Agro GmbHORGANOXMÄKLARSAMFUNDETwww.egendomsmaklarna.seTor SigfridssonFalköping0515-72 16 30Bo PetterssonUppsala018-374 375Arne BengtssonVarberg0340-371 00Anders NyhlénBorås/Göteborg0320-395 20Stöd vårtarbete för atträdda skogenoch dess liv!Bli medlem eller skänk en gåva!Läs mer på:www.naturskyddsforeningen.seFörädla Ert virke på Kara sågverksmaskiner.Vänd Er med förtroende till oss!Läppeställaren ABLäppe, 643 95 VINGÅKERTel 0151-601 65, 070-659 46 70Vi har lösningen för Er, kontakta oss!Dahlberg Maskin ABFrök 1671, 870 52 NYLANDTel 0612-503 62, 070-605 56 53KARA Finland Tel +358 2 436 0500 Fax +358 2 438 3984www.kara.seAnders NilssonHässleholm0451-824 00Örjan HanssonFalköping0515-72 16 30Anders JonssonLidköping0510-604 10Gunnar GrenholmHudiksvall0650-74 33 43- Professionella Egendomsmäklare för Din gård -50-100 gårdar under försäljningSka du sälja? Vi har ca 40 000 ”gårdsbesök” i veckan. Ring oss!!VI SKOGSÄGARE 5/08 59

Tel. 0652-366 90 • Fax 0652-405 50E-post hsp@hsp.se • www.hsp.seNaturbruksgymnasieti OsbyGymnasieutbildningen för dig somgillar skogen och som vill jobba medskogsmaskiner eller med motorsågKontakta skolanför mer informationangående utbildningen,studiebesök och praoTel 0479-185 70naturbruksgymnasiet.osby.seVill du annonsera?KontaktaEdénpejlenRonny GustavssonTel 08-588 367 97Fax 08-588 369 79ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.seBirgit EmilssonTel 040-601 64 55Fax 040-601 64 49birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se60 VI SKOGSÄGARE 5/08

Nya och fleruppgifter förElisabet SalanderBjörklund.Hon tar överStora Enso i SverigeDen mäktigaste kvinnan iskogsnäringen har fått ännumer makt. Det är ElisabetSalander Björklund som ärny chef för Stora EnsoSverige efter Christer Ågrensom lämnar företaget.Hon har dessutom kvar ansvaretför råvaruförsörjningen.Greppardet mestaFör att greppa tag omde riktigt stora trädenkan det behövas någotextra...Nu är jätten på bilden tänkt förlastarbete i en skotsk hamn,men i grunden är det sammasorts grip som sitter på en vanligskotare. Det gör konstruktionenfrån HSP-gripen unik.När man kommer upp i de härstorlekarna är i regel konstruktionenannorlunda, men här ärdet en vanlig så kallat ”omlottgrip”.Den väger 2 ton och har enkvadratyta på 2,25 kvadratmeter,medan en vanlig skogsgripär på 0,24–0,4 kvadratmeter.Måttet anger hur storHans Fernqvist vid rekordgripen som levereras till Skottland.cirkelytan är när spetsarna igripen möts.Jätten greppar 4,4 meter. Detär ungefär lika mycket somdiametern på ett fullvuxet 100meter högt redwood-träd, omdet trots allt blir aktuellt medskogsarbete...NAMN & NYTTLars Östlund professor i skogshistoria.Första professornLandets första professor iskogshistoria heter Lars Östlund,vid Lantbruksuniversiteteti Umeå. Han har befordratsfrån docent till professor.Hans forskning har inriktatspå olika ämnen: sågverksindustrinstidiga utvecklingoch påverkan på skogen i mellerstaNorrland, det agraraskogsbruket sedan medeltidsamt ursprungsbefolkningarshistoriska skogsutnyttjande iNordamerika och norra Skandinavien.Lars Östlund kommerursprungligen från Östersundoch har arbetat i Umeåsedan 1989.Sture Karlsson,numera Mellanskog.Ny virkeschefSture Karlsson, 53 år, är nyvirkeschef på Mellanskog.Han är en välkänd profil inombranschen med ett förfluteti Weda skog och som vdför sågverkens riksförbund.Han efterträder Bengt Algotsson,65 år, som arbetarvidare med utredningsuppdragfram till pensioneringen.Per Dejemoflankerasav prisutdelarnaJerkerKarlsson,SCA ochBjörn Skogh,Norrskog.Böcker förförarhyttenEfter en dag med undervisningi att köra skogsmaskiner tyckteinstruktören att det praktiskaarbetet i förarhytten behövdekompletteras med lite skriftliginformation.– Jag satte mig ner och tänkteskriva ihop några sidor, mendet blev bara mer och mer, berättarPer-Erik Persson, Orsa.I dag några år senare har detblivit två hela böcker om attarbeta i avverkningslag.Det är praktiska handböckermed tips om hur man arbetarmed skogsmaskinen. Här finnshandfasta råd hur man planerararbetet, undviker körskador,apterar virket, undviker kapsprickoroch liknande ämnen.Ett extra plus är de mångabilderna som visar vad som ärrätt eller fel. Ett annat plus äratt böckerna är ringinbundnaEn av de nyainstruktionsböckerna.och i ett format som gör att deär är lätta att hantera i fält.Målgruppen är i första handskolor och utbildningscentra,där de fyller en lucka, menockså skogsägare eller maskinförare.Författaren själv harkört skörare och skotare i 15 år,innan han började arbeta medDet är gott om bilder.Per Dejemo blevÅrets bästa elevEfter tre års studier vid ÅsbygdensNaturbruksgymnasiumfick Per Dejemo frånFärsån, Hammarstrand, extrauppmuntran. Han utsågstill ”Årets Bästa Elev”, förutomäran fick han ett stipendiumtill föreningenSkogens höstexkursion.utbildning. Närmast har hanarbetat vid naturbruksgymnasieti Älvdalen och Gammelkroppa.Böckerna, som kostar kring500 kronor styck, ger Per-ErikPersson ut på eget förlag.www.mieab.seBli rik på din skogwww.kraftsamlingskog.lrf.seVI SKOGSÄGARE 5/08 61

Framtid skapas ur historiaKRÖNIKANJag upplever allt oftare att vi somär ägare av jord och skog hållerpå att glömma den historia somvi är bärare av. När jag som litengrabb följde min far ut i skogen fickjag ofta höra historier om markägaresom blev lurade av bolagens inköpare.Sådana historier lade naturligtvisen grund för mig när jag själv blevskogsägare och medlem i en skogsägarförening.❑ ❑ ❑När skogsägarföreningarna startadesvar både efterfrågan och jämförbarhetenpå virkesmarknaden en heltannan än den är idag. Samtidigt ärrollerna likadana nu som då.Det handlar om skogsägarföreningarnasmål om bästa möjligalönsamhet för sina medlemmarkontra skogsindustrins mål om attfå billigast möjliga råvara till sinaindustrier, för att ge så hög aktieavkastningsom möjligt.❑ ❑ ❑Vi har, inte minst med dagens sugefter råvara, en tendens att glömmadessa roller. Jag tror att det är viktigtatt vi har med oss historien när viträffar morgondagens skogsägare.Om vi inte kan förmedla vikten avatt man som skogsägare lyfter blickenfrån den enskilda affären till denlångsiktiga relationen och den kraftsom skogsägare i samverkan har, ärrisken att vi en dag vaknar upp i enverklighet där råvaruförbrukarenännu en gång dikterar villkoren förmarkägarna och vi en och en återigenfår uppleva maktlösheten av attensam ställas mot de stora bolagen.Ett efterfrågat material nu och i framtiden.till medlemmarna. Med 75 år iryggen är det spännande att i allanspråkslöshet fundera kringframtiden.❑ ❑ ❑Under en tid framöver tror jag att deråvarudominerade branscherna harframtiden för sig.Framför allt grundar jag denbedömningen på att det i flera fallär just tillgången till råvara som ärden begränsande faktorn för flerabranscher, däribland skogsindustrin.Rimligtvis innebär det att lönsamhetenför de enskilda skogsägarnaäven fortsättningsvis bör kunna liggapå en god nivå.Allt pekar på att konkurrensenom råvaran skapar nya användningsområdensom kommer att konkurreramed de traditionella produkterna urskogen.Innebär det att traditionell industrikommer att bli utkonkurrerad? Ja,möjligen... Åtminstone tror jag att detär viktigt att vi blir ännu bättre på attanvända råvaran till rätt saker, därbetalningsförmågan är den bästa.❑ ❑ ❑utvecklat en teknik där cellulosa ärråvaran till konstgjorda blodkärl. Detär rimligt att anta att efterfrågan påtraditionella råvaror med cellulosasom bas kommer att bestå, samtidigtsom nya produktområden utvecklas.❑ ❑ ❑Ett brett utbud av skogliga tjänsterkommer att vara en förutsättningför långsiktiga relationer med skogsägarna.Min bedömning är att självverksamhetenminskar och andelenutbor kommer att öka.Det innebär att den som har detmest attraktiva tjänsteutbudetkommer att vara den mest attraktivapartnern för morgondagens skogsägare.Viktigast av allt är min övertygelseatt oavsett strukturförändringar iform nya produkter, användningsområdenoch nya grupper av ägaretill jord och skog så kommer behovetkvarstå av en kraft som försvararlönsamheten och äganderätten ifamiljeskogsbruket.Den rollen kommer endast skogsägarföreningarnaatt kunna fylla. Ochhär har skogsägarrörelsen sin kanskestörsta utmaning för framtiden.❑ ❑ ❑Historien är ett bra medel för att hittakraften till morgondagens utmaningar,tillsammans har vi en bra framtid attse fram mot!❑ ❑ ❑Norra Skogsägarna firar i år 75-årsjubileum.De år som vi lagt bakomoss har varit händelserika med enfantastisk utveckling för det svenskaskogsbruket.Vi, och andra skogsägarföreningar,har varit med och backat upp deenskilda skogsägarnas intressen.Förädling av medlemmarnas virke iegen industri har varit ett viktigt målför att ge en god betalningsförmågaVirke till att bygga – och leva – medkommer även fortsättningsvis attefterfrågas i stor omfattning. Denmiljödiskussion som fått allt störreutrymme kommer att fortsätta stärkaefterfrågan på trävaror.Cellulosabaserade produkterkommer att ha en stark efterfråganäven i framtiden. Troligen kommeräven nya produkter att utvecklas medcellulosa som bas.Ett spektakulärt exempel påförädling av cellulosa är att man nuTomas MörtsellOrdförande Norra Skogsägarna62 VI SKOGSÄGARE 5/08

Det gröna valet!Stig och Bertils FARMA samt NIAB är inhandlat av Maskin & Traktor i Vinslöv.Av omtanke om skogenI härligaste snapphanebygd (Verum) i Skåne träffar vi StigHermansson med skogen som fritidsarbete och hans granneBertil Sturesson, den själverksamme skogsbrukaren som främstarbetar som skogsentreprenör i bygden. Bertil och Stig äruppfödda med skogen och menar att man ska arbeta med sinskog för att lära känna den. Det är ett välbefinnande att se utöver ett område som man gallrat och skotat själv. Av omtanke förskogen används mindre maskiner vilket ger fördelar, om man kanhandskas med förhållandet skog och maskin.De är nu inne på sin andra FARMA respektive NIAB och som Bertiluttryckte det, att kanske spelade slumpen in i valet av märkeförsta gången, men definitivt inte i det andra köpet. Stig äger idagen CT 6,0–9 tons FARMA vagn. Han menar att det är en prisvärdvagn, ett smidigt ekipage som spårar helt efter traktorn, kranenslängd i fullt utskjut 7,10 m har visat sig avgörande många gånger.Lättvikts ventilpaketet har sparat på kroppen. För Bertil föll sigvalet av en NIAB stegmatarprocessor naturligt. De är enklare i sinfunktion därmed mindre underhåll, har ett mindre kraftbehovmen tar stockar runt 50 cm. Att hoppa in och ut i traktorn är ingetproblem anser Bertil. Det är bra för kroppen att röra sig och attsitta inne i en trång traktor hela dagen lockar inte.Bertil har arbetat inom skogen i 45 år, på ackord och som han sägerförmodligen dyrare per kubik än storbolagen, men inget klagomålpå det och säger att en stor del i det ligger i finliret i val av träd iarbetet och sättet som det utförs på, utan skada på kvarvarandeträd. Att inte heller känna sig tvingad till stora avverkningsprojektutan ha valmöjligheten till mindre tror de påverkar mångas val avatt själva arbeta med skogen eller anlita en mindre entreprenör.Stig Hermansson, 80 Ha skog, amkor och tillhörande vallodling.Bertil Sturesson, 55 Ha skog, amkor och tillhörande vallodling.Prishöjning i oktober!Fabrik:E-mail: info@forsmw.comwww.forsmw.comFARMA NORDEN ABInformation försäljning:Carl-Erik Åkesson 0550-102 58.Göran Carlsson 0224-774 40.Teknisk support ochreservdelar: 011-165 770.Alla priser exkl. moms och frakt.Produkterna säljes via auktoriserade återförsäljareför närmare information se hemsidawww.forsmw.comVi förbehåller oss rätten till ändringar av specifi kationersamt pris utan föregående information.

Posttidning BLRF Media ABBox 6132, 200 11 Malmö755Kraftpaket sommanövrerasfrån hytten.Arbetar frånbåda sidor.450/450XLOmtycktallroundmaskini en klass för sig.Skotarvagn10, 11 eller14 ton.Med eller utandrift. Cranabkransåklart.För mer info. ring Tel. 0479 - 22059 eller gå in på: www.hypro.se