ekogrisarnas hälsa – hur står det till? - Ekologiska Lantbrukarna

det bara ca en femtedel som var rödsjuka.Övriga leder visade prov påolika grader av osteochondros, dvssprickbildningar i det brosk somskyddar benen i leder. När brosketspricker kan oskyddat ben utsättasför direkt nötning vilket är mycketsmärtsamt. Det är att jämföra medde smärtor vi människor upplevervid t ex diskbråck och artros.– Jag har besökt rätt många gårdarför att se hur grisarna ser ut medande fortfarande lever, berättar Eva.Producenterna är väldigt måna omsina djur men de har inte lärt sig attse hur ledproblem ser ut. De förväntarsig en hälta, men ofta är skadornadubbelsidiga och då uppstår intenågon typisk linkande gångart.Istället kan man se att djur med problemär stela när de reser sig och oftalite krumma i ryggen.Fel gris i rätt miljöOsteochondros har en ganska höggenetisk faktor, och sedan är det utfodring,tillväxt och miljö som avgörom individen drabbas. Den gris vihar idag är resultatet av ett avelsarbetesom prioriterat snabbvuxenhetoch stor muskeltillväxt, vilket givetvisökar belastningen på skelettethögst avsevärt. Att ekogrisen somrör sig mycket, och ofta på ojämnaunderlag, lättare skadar det tunnabrosket i lederna är inte förvånande.– Och det är ju inte den ekologiskamiljön det är fel på, säger EvaHeldmer, utan vi måste jobba bådemed aveln för att få fram en gris somtål att röra sig och med att ta reda påhur vi ska utforma grisarnas miljöför att den inte ska fresta för mycketpå lederna.Ett av de fortsatta forskningsprojektsom Djurhälsovården nu söktmedel till har fokus just på en avelför en hållbarare gris, och där samarbetarman med Anna Wallenbeckpå Institutionen för husdjursgenetikvid SLU.– Den svenska grisaveln har intehängt med. Det behövs en anpassningav djurmaterialet till ekologiskproduktionsmiljö för att undvikabland annat ledskador. Den konventionellagrisen klarar inte av att rörasig så mycket utomhus som den ekologiskagrisen får göra, sa AnnaWallenbeck nyligen vid ett seminariumom ekologisk djurhållning påSLU.När det gäller ekogrisarnas fysiskamiljö har man funderat en del inombranschen på om trappor, brantaramper etc som grisarna måstepassera för att ta sig ut ur stallarna ärboven i dramat. Men enligt EvaHeldmer visar hittillsvarande forskningpå att det istället är vanligaremed ledproblem hos grisar som leverhela sitt liv ute. Den miljön kanvara för tuff för ett tunt ledbrosk,t ex gropar som växlar mellan attvara hala och leriga eller torra ochhårda.LunginflammationerUnder KRAV-grisarnas första tio årkunde vi glädja oss åt att de varmycket lite drabbade av lunginflammationersom var ett stort gissel inomkonventionell grishållning. Menför ca fem år sedan inträffade något:– Man kan säga att vi ser en tydligbrytpunkt 2005, berättar EvaHeldmer. Då började lunginflammationernaminska i den konventionellagrisuppfödningen men öka iden ekologiska. Idag har sjukdomsnivåni ekologisk slaktgrisuppfödninggått om den konventionella.För de konventionella grisarnasdel kan förbättringen förklaras av attde flesta besättningar gick över tillsektionerade stallar och mellangårdsavtal.Man tar in alla grisarfrån en smågrisuppfödare i ett rengjortstall och man sätter inte in någranya förrän stallet tömts och rengjortsigen.Ekogrisen i förändringSamtidigt började en utveckling inomekogrishållningen mot större besättningarmed rationaliserad utfodringinomhus. År 2001 hade de flestaKRAV-uppfödarna 20–99 slaktgrisarper år. Idag finns knappast såsmå besättningar.I takt med att besättningarna blevstörre blev hållningen i hyddor utomhusåret runt mer sällsynt. Grisarnasbetesmark lades i anslutningtill stallbyggnader där blötfoder serverasvarifrån grisarna sedan kan gåut på en betongplatta (EU-grisen)eller på ett bete (KRAV-grisen).Vintertid vistas de flesta KRAV-grisarinomhus. Ekogrisarna börjar allt-Nät, plast & vävBevattningRegnkläderBeställ vårakatalogerMogatan 6, 254 64 Helsingborg,Tel 042-250 450 • Fax 042-250 460info@olssonsfro.seTillbehör& redskapekologiskt lantbruk 4/2010 | 19