10.07.2015 Views

FON Nyheter 2-09.indd - Fonus

FON Nyheter 2-09.indd - Fonus

FON Nyheter 2-09.indd - Fonus

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

När jag senast skrevi <strong>Fonus</strong> <strong>Nyheter</strong> vardet vinter – på merän ett sätt. Situationenvar besvärligefter 2008 årsnegativa resultat,som vi nu redovisatpå föreningensårsstämma den 28maj.I förra numret beskrevsockså hurverksamheten ska styras upp i rätt riktninggenom ett förändringsprogram i tre steg:Formera – Fokusera – Förbättra. Glädjandenog kan jag redan konstatera att koncernensom helhet har utvecklats i positiv riktning– resultatet för årets fyra första månaderöverträffar budgetmålet.”Resan mot bättre tider” – som rubriken löd –bygger på att vi har gemensamma och tydligamål som vi förstår värdet av och känner ossmotiverade att arbeta mot. Detta gäller påalla plan och i alla led. Vi måste utföra våratjänster på ett kvalitativt sätt och med fokuspå våra ekonomiska mål. Många bäckar småhar ännu inte blivit till någon stor å, men tillen friskt porlande vårbäck jämfört med denbottenfrusna ekonomi som inledde 2009.Vi är på god väg att ekonomiskt stabilisera vårverksamhet i Sverige. Norge bidrar starkt tillkoncernens positiva resultat. Danmark ochFinland är nu avyttrade till andra aktörer ochvi har inte längre någon riskexponering där.Vändningen är alltså ett faktum, men mycketåterstår att göra. I den nya organisationenarbetar vi fokuserat med att lyfta de enhetersom inte presterar enligt förväntningarna,såväl inom begravning som juridik.Tillsammans ska vi skapa ett ekonomisktfriskt företag som förmår förena kundnyttamed nöjda medarbetare och ägare. Vi ska”komma på grön kvist”, som det heter, ochsom koncernchef gläds jag åt varje vårteckeni denna målmedvetna strävan.Avslutningsvis vill jag önska er alla en riktigtskön sommar!Mats ListeVd/KoncernchefNYHETER<strong>Fonus</strong> <strong>Nyheter</strong> nr 2, juni 2009, till ägare och förtroendevalda i <strong>Fonus</strong>. Ansvarig utgivare: Vd och koncernchefMats Liste. Synpunkter och nyhetstips är välkomna – skicka dem via e-post: christina.roos@fonus.se eller till<strong>Fonus</strong>, Box 47 603, 117 94 Stockholm. Du kan även faxa på 08–642 50 82. Märk ”<strong>Fonus</strong> <strong>Nyheter</strong>”.Från ord tillhandlingMiljötrappan steg 1:Två kontor testar checklistaI <strong>Fonus</strong> <strong>Nyheter</strong> nr 3 2008 (finns på nätet) skrev vi utförligt om projektet ”Miljötrappan” somska genomföras i fem steg. Inför Steg 1, som berör omkring 350 arbetsplatser, har Stab Kvalitet/Miljö tagit fram en miljöchecklista som först ska testas praktiskt av två kontor.Meningen är att se hur checklistan fungerar ochkan utvecklas och om direktiven i den är praktisktgenomförbara. Nästa fas blir en större test i en helregion.Kristian Dahlén, ansvarig för projektet, berättaratt man gick ut med förfrågan till MO Göteborg ochRegion Stockholm. I Väst var kontoret i Kortedalasnabbt på hugget, i Stockholm Täbykontoret i MONord. Kristian Dahlén har besökt kontoren och gåttigenom förutsättningarna. Miljöchecklistan, som skases över och redovisas en gång om året, listar lampor,återvinning, papper, förbrukning, värme, vatten ochsparsam körning med bilar.Vad kan lilla jag göra?I Kortedala är Marie Kästel ansvarig för det enmansbemannadekontoret sedan drygt ett år.– Miljö vill man ju jobba med, det lilla man kan.Vi faller kanske för tankar om ”vad kan lilla jag göra”,men många bäckar små. Man måste tänka till, det fårinte rulla på som vanligt.Marie tänker till exempel på hur hon beter sig närhon kommer till kontoret.– Har nog tänt upp för mycket, till exempel ikundrummet. Det kan ju vänta tills jag får besök.Nu släcker jag alltid där jag inte är. Sedan har vibelysningen i skyltfönstret som jag inte kan stänga avutan att skruva ur proppen. Det måste ändras.Marie säger att det ska bli spännande att se hurelräkningen förändras. Hon menar att man måstekunna mäta resultatet för att det ska kännas meningsfullt.Hon medger att det handlar om dyrainvesteringar, bland annat byte av många glödlamporoch vissa armaturer, men det ska förhoppningsvislöna sig i längden.Hjälp till att påminna varandraPå Täbykontoret var Linda Arefall, kundrådgivare ochrepresentant, självklar ”ambassadör”. Hon brinner förämnet – har läst miljöpolitik och miljöfrågor underfyra år i Australien. Hennes examen motsvarar ensvensk fil.mag.– Vi kommer att testa checklistan på ytterligaretre kontor inom MO Nord. Jag känner att den kantillföra <strong>Fonus</strong> en fördjupad känsla för miljöarbete.Linda tar upp en annan viktig sak – att alla hjälperLinda Arefall, TäbyMarie Kästel, Kortedalatill och påminner varandra om att till exempel stängaav datorn när man går eller släcka ljuset. Speciellt attden som går hem sist kollar runt.Glödlamporna tänker hon byta ut efter hand, detär nya och bättre lågenergilampor på väg.Både Marie och Linda sätter fingret på en sak sommånga på större arbetsplatser tar för givet – de kaninte bli av med returpapper. Marie tar exempelvis medsig sitt papper hem, men så ska det ju inte behövavara. Båda ska ta upp saken med sina fastighetsägareeller kommunen.FotnotApropå ”vad kan lilla jag göra” och ”många bäckarsmå” – en engelsk miljöprofessor sa i ett radioprogram:Tänk hur mycket vi skulle kunna spara, både pengaroch miljö, om vi (cirka 50 miljoner innevånare)använde en mugg med vatten när vi borstar tändernai stället för att låta kranen rinna.Lågenergi – läs på sid 6 om nya, bättreglödlampor som spar energi!På <strong>Fonus</strong> intranätpresenterasmiljönyheter. Därfinns även olikadiskussionsforum.Kristian Dahlénönskar att fler villta chansen att påverka.


I huvudet på en styrelseledamot:Nya stadgar – framtida möjligheterI <strong>Fonus</strong> <strong>Nyheter</strong> nr 4 2008 (finns på nätet) skrev vi om hur man kan få dagens unga att engagerasig ideellt. Artikeln, där bland annat historieforskare Kenneth Strömberg gav en bakgrund, vartänkt som underlag till kommande rådslag och distriktsrådsmöten, vi erbjöd även en frivillighemläxa.Hur ser en av de yngre i <strong>Fonus</strong> styrelse påframtiden? Vi bad Per-Ola Mattsson att spåna.Om han fick önska, hur kan man praktiskt tänkasig en användning av nya tekniken?Per-Ola: Enligt min uppfattning är det personligamötet oslagbart. Att kunna träffas och diskuterakan inte ersättas av videokonferenser eller Facebook.Däremot kan tekniken vara ett komplement.Istället för att färdas långt varje gång frågor skadiskuteras kan videokonferenser vara bra, ävenmed tanke på miljön. För många är tiden knapp,man måste hinna mycket. Föräldrar engagerar sigi fotbollsklubben, konståkningen etc. Våra vanligamötesplatser – klubben, bostadsrättsföreningenosv – spelar en allt mindre roll i samhället. Vi somär aktiva inom föreningsrörelser måste hitta nyavägar att nå yngre människor.Diskussionsforum, exempelvis Facebook,skulle öka kunskapen om <strong>Fonus</strong>. Kanske varjedistriktsråd kunde fi nnas där för att inhämtaägarnas synpunkter. Man kan tänka sig ett forumför ägarorganisationerna och ett öppet där vemsom helst får tycka till. Möjligheterna är många.Vill vi nå många användare med snabba budskapär sms helt oslagbart. Med några knapptryckningarfår alla, från tio till tusentals personer, sammameddelande direkt. Det finns en nackdel –kommunikationen är ganska enkelriktad.Hur ska <strong>Fonus</strong> ägare påverka– och varför?Per-Ola: Som ägare företräder man en medlemskår.Det bör finnas intresse för ägarna attpåverka den verksamhet man äger. Att varaägare till ett kooperativt företag ger möjligheteratt få de tjänster som medlemmarna efterfrågar.Finns inget kooperativt alternativ hänvisas medlemmarnaendast till den privata marknaden ochdär är inflytandet noll. Jag anser att <strong>Fonus</strong> olikaorgan ska serva ägarnas medlemmar och i sinabeslut väga in medlemsnyttan.Jag tror att distriktsråden fortfarande fokuserarpå hur det går för verksamheten. Ägarnas ombudska i stället formulera vad de vill ha ut avden. Ombuden och de personer som fi nns idistriktsråden företräder ägarna, inte <strong>Fonus</strong>.Jag tycker att distriktsrådsledamöterna ska hastörsta fokus på sin roll som företrädare förägarna. Man ska diskutera på föreningsmötenoch på andra sätt hämta information från sinaorganisationer. Resultatet kan sedan föras in iföretagsorganisationen via distriktsråden, rådslageller via föreningsstämman.Vem är du Per-Ola Mattsson?Är 48 år och bor i Karlshamn. Engagerad i<strong>Fonus</strong> sedan några år. Har varit ordförande iBlekinge distriktsråd och är numera ledamot i<strong>Fonus</strong> styrelse. När jag lämnade uppdraget somordförande i distriktsrådet blev jag valberedarei Blekingedistriktet. Ett roligt uppdrag somger möjlighet att påverka ganska mycket. Ävenfackligt aktiv på AAK, tidigare KarlshamnsOljefabriker, som ingick i KF-koncernen. Ärordförande i Karlshamns arbetarekommun. Justnu arbetar jag rätt mycket med EU-valet. Alltfrån planering av möten och andra aktivitetertill spikning och klistring av valtavlor. Jag nyttjargärna den nya tekniken i mitt föreningsarbete.Sms använder vi vid kallelser och påminnelserom sammanträden eller om vi vill nå ut med ettsnabbt budskap till medlemmarna.FotnotFöreningsstämman antog nya stadgarna – sesid 6.Ny rikstäckande funktion:<strong>Fonus</strong> KundombudsmanDe allra flesta av våra kunder är mycket nöjda.Men ibland uppstår missförstånd och iblandgör vi fel. Oftast blir ärenden uppklarade redanvid kontakt med det kontor som kundenanlitat – det är när man inte är nöjd med enföreslagen lösning som Kundombudsmannenträder in.<strong>Fonus</strong> medarbetare fick först information påintranätet om den nya funktionen, som sedanintroducerades på våra hemsidor i mitten av mars.De ansvariga bakom Kundombudsmannen planeraräven personliga besök i landets regioner för attberätta om verksamheten och dess riktlinjer.Meningen är att ärenden ska klaras av såsnabbt som möjligt – utan tidsödande omvägar.Kundombudsmannen, erfarna personer medgedigna kunskaper, granskar varje ärende på nyttutifrån ett objektivt synsätt.Vi återkommer i höst när erfarenheten av dennya funktionen är större. För er som vill veta merfinns information och även reklamationsblankettpå hemsidorna.Vi söker länkgemenskap!Vi undrar om <strong>Fonus</strong> större ägare är intresseradeav ömsesidigt länkutbyte? Ni publicerar våralänkar och vi era på respektive hemsidor.På så sätt kan vi sprida information tillanställda, medlemmar och alla andra somfrekventerar våra företag/organisationer. Informationsom förhoppningsvis pekar pånyttan av det vi representerar och erbjuder.Längst ner på sista sidan hittar ni våra fyrawebbadresser. Surfa runt och se om ni villvara med i utbytet. För närmare uppgifter –kontakta maria.rouxholt@fonus.se eller ring08–709 83 22.– 2 –


PORTRÄTTETAllt fler efterfrågar:Borgerliga officianterHon var församlingsassistent i Svenskakyrkan men sökte sig så småningom till<strong>Fonus</strong>. Efter några år som kundrådgivareoch representant tog hon chansen till vidareutveckling. I dag har Susiette Demant hittatsin nisch som borgerlig officiant vid sidanav det dagliga arbetet. Och varje uppdragfår ta sin tid och värka fram genom denärstående.Inom reklamvärlden betalas mycket pengarför att marknadsföra personers talanger ochförträffligheter, sanna eller ej. Sånt är otänkbarti vår värld. Men mer värt är att bli efterfrågadutifrån egna meriter genom mun-till-munmetoden.I Susiettes fall verkar det handla om enhelt okonstlad inre lust och förmåga. Behovet avannorlunda ceremonier utanför kyrkans ordningökar hela tiden, men för Susiette blir det ändå bara3-6 i månaden. Varje uppdrag får ta sin tid.– Efter några år ville jag utveckla mig och hittamin nisch. Jag fick möjlighet att gå den borgerligaofficiantutbildningen på <strong>Fonus</strong>Akademin iFalköping, jag var en av de första från Stockholm.I dag har jag utvecklat mitt sätt att arbeta motde mål jag föresatt mig. Jag är så tacksam överatt folk är nöjda och att jag berör. Det gertillfredställelse.Susiette menar att den yttre ramen är ganskalikvärdig, men sedan handlar det om samarbetemed de närstående. Hon börjar varje möte med ettoskrivet vitt papper, utan färdigtryckt handbok.Beroende på samtalen och de närståendes bildav den avlidne och dennes eventuella önskemålskapar Susiette så småningom en bild. På såsätt blir varje begravning unik. Hon lägger nermycket tid och känsla ”varje begravning lever i migoch tar sån kraft”.Som en kollega säger: ”Hon är så närvarande i allthon gör hela tiden. Kunden i fokus. Mycket nogamed förberedelser, exempelvis hembesök. Kan alltiduttrycka i ord vad kunden känner.”Susiette menar inte att borgerliga begravningarär bättre eller mer personliga, men de ger möjlighetatt tillmötesgå önskningar på ett annat sätt. Vill denärstående ha dansbandsmusik så är det okey.Ett exempel hon minns speciellt är begravningenav en ung man som tillhört en satanistisk falang.Familjen gjorde det inte, men hon lyckades ändåskapa en ceremoni som passade både hans vänner ochanhöriga. Avskedsstunden blev värdig och respektfullför alla inblandade.Susiette Demant,född 1960Familj: Man, hemmaboende bonusson,utflugna tvillingar.Bor: Utanför Åkersberga i Uppland.Liten gård med get, ankor, kalkoner,gäss och höns.Fritiden: Familjen, gården och borgerligavigslarArbete: Kontorsansvarig, kundrådgivareoch representant i Åkersberga,även borgerlig officiant.Susiette Demant, <strong>Fonus</strong> Åkersberga, har många järni elden. Hon är även officiant för borgerliga vigslar,bland annat på SkansenSista vilan – sex program i Sveriges RadioI slutet av maj sände Sveriges Radios Tendens (P1) ett antal programsom man fortfarande kan höra från deras hemsida. De var mycketvarierande och beskrev olika vinklar av ”Sista vilan”. Varje program ärcirka 30 minuter långt. Läs och lyssna på www.sr.se/P1/Tendens/Sistavilan. I korthet:1) Alma-Lena Andersson, f d dödgrävare i Poikkijärvi, hur hon påverkats av attleva nära döden. 2) På en begravningsbyrå i Åkersberga norr om Stockholm– det är många frågor de anhöriga måste komma överens om och det är intealltid så lätt. 3) Den enda begravningsgästen – boutredare som ibland intehittar efterlevande. 4) Mats Bergman i Askersund vill bli en ros eller gammalek. 5) Dö som du levt – den gamla familjegraven är inte längre lika självklar.Livsstilsbegravningar som tillägnas den döde som hyllning till hur livet settut. 6) Ättegravar och likpredikningar – förr var kyrkogårdarna en plats förmarknader och fester. Intressant historia.– 3 –


Första spadtaget efter 20 års arbeteI mer än tjugo år kämpade kulturföreningen Fratia för att få bygga en romersk-ortodox kyrkai Bredäng, en av Stockholms södra förorter, något ni kunde läsa om redan för ett år sedan (nr2 2008, finns på hemsidan). Anledningen var att Hanna Tolunay, då på vårt kontor i Tumba,genom sina mångkulturella kontakter sett till att <strong>Fonus</strong> regionjurist Richard Austadius fått iuppdrag att bistå Fratia.Hanna, nu på kontoret i Skärholmen strax intillBredäng, berättar om första spadtaget somhögtidligt togs den 26 april:”Vi var inbjudna av den nya Rumänska Ortodoxakyrkan. Grundläggningen skedde efter den GudomligaLiturgin, som började klockan 9.30 iBredängs kyrka med doktor Macarie Dragoi, biskopav Nordeuropa. Flera andra ärkebiskopar, biskoparoch präster från det Rumänska Patriarkets synod,kyrkoherdar från den Syrisk Ortodoxa församlingenoch präster från Svenska kyrkan närvarade.Sammanlagt deltog omkring 200 personer i denhögtidliga ceremonin. Sedan bjöds vi på mingeloch buffé med många traditionella rumänskamaträtter. Det var mycket trevligt och givande attfå vara med och se att man äntligen kan bygga denefterlängtade kyrkan som kyrkoherde Gheorghe Borcaoch församlingen kämpat för i drygt tjugo år.”FotnotGudomliga Liturgin är en nattvardsgudstjänst medanor från drygt 1 600 år. Synod – kyrkomöte.<strong>Fonus</strong> TryggVi har slagit ihop tre tjänster för att densom vill ska kunna gardera sig och underlättaför närstående. I paketet ingårBegravningsförsäkring i samarbete medFolksam, Vita Arkivet med förvaring samtförvaring av testamente.Mer information finns på www.fonus.se,men kortfattat ingår detta (försäkringspremienvarierar p g a omfattning, ålder och kön):Vita Arkivet på papper eller på www.fonus.se samt kostnadsfri förvaring (kanuppdateras när som helst – sista versionengäller), Begravningsförsäkring Fast eller Flex(kan tecknas upp i hög ålder) till belopp somtäcker begravning, sten och bouppteckning(eventuellt överskott är skattefritt och gårdirekt till förmånstagare/dödsbo). Förvaringav testamente garanterar att det når dödsboet,förvaringen betalas med löpande premie ellerengångsavgift.Rådgivning om Begravningsförsäkring ärkostnadsfri. VITA ARKIVET MED FÖRVARING <strong>FON</strong>US BEGRAVNINGSFÖRSÄKRING FÖRVARING AV TESTAMENTETRYGGÖver 200 inbjudna deltog i den högtidliga grundläggningen i Bredäng. På skissen, från Stockholms stadshemsida, ser man den planerade träkyrkan med arkitektur från nordvästra Rumänien, som ska byggas enligtgammal hantverkstradition.Fackmässa för branschenFörsta fackmässan i Sverige för alla inom kyrkogårds- och begravningsbranschen har fåttnamnet ”Vilorum”. Den är kostnadsfri och hålls på Svenska Mässan i centrala Göteborg 10-11september. Ni som befinner er i omgivningarna kan passa på att göra en utflykt till västkustenshuvudstad!Mässan arrangeras i samarbete med SverigesKyrkogårds- och Krematorieförbund, FöreningenSveriges Kyrkogårdschefer, <strong>Fonus</strong> (Träindustri ochFamiljens jurist) samt Sveriges BegravningsbyråersFörbund. I anslutning till mässan hålls även en nordiskkongress för kyrkogårdar. Läs mer på www.swefair.se(kalender) där ni också kan anmäla er i förväg.<strong>Fonus</strong> vd och koncernchef Mats Liste skriveri mässans nyhetsbrev om varför det är viktigt attdelta:”I takt med att samhället förändras ställs begravningsbranschenliksom andra branscher inför storaframtida utmaningar. Som kulturbärare har vi inteenbart att förvalta, vi har också ett krav på oss att förnya.Vårt ansvar är att inom etikens ramar bredda utbudet avvaror och tjänster så att vi kan tillgodose såväl den bredaallmänheten som den enskilde individens önskemål.Detta kräver fördjupad kunskap och ökad kompetensliksom en vilja till förändring och en ökad öppenhetmellan branschens aktörer.Min förhoppning är att vi i september med Göteborg sommötesplats på olika plan ska kunna skapa förutsättningarför ett utökat och breddat tanke- och erfarenhetsutbyte,så att begravningar med sina ceremonier och våra begravningsplatserfår den särskilt berättigade plats i vårkultur och i vårt samhälle som de förtjänar.”– 4 –


Efter avslöjandet i SVT:Cirka 1 800 församlingar på skolbänkenVåren 2008 förlorade en hel yrkeskår sin heder. SVTs program ”Uppdrag granskning” avslöjadehur en kyrkogårdsarbetare i en liten norrländsk församling använde grävskopa för att tryckaner kistlock vid gravsättning. Programmet upprörde och ledde till en rad åtgärder.Allan Lewin, kyrkopolitiker och distriktrådsordförandei <strong>Fonus</strong> Västra Värmland/Dalslandvar en av dem som chockades. Han trodde intesina ögon.– Det var fruktansvärt att se! Jag tänkte direktatt det inte kan vara allmänt utbrett. Finns ingenchans, det måste vara ett undantag. Men det ärfruktansvärt att det hänt!Allan medger att det blev en väckarklocka.Han sitter också med i domkapitlet som hartillsyn över prästerna i stiftet och visste att dettainte skedde där. Ändå ansåg man att det var hög tidatt skriva ner etiska yrkesregler m m som nedärvtsi generationer. Nu har kyrkogårdsnämnden iKarlstad samfällighet tagit fram ett regelverk somman skickat ut.Olämplig för sin uppgiftDet finns omkring 1 800 församlingar i Sverigeoch varje församling är suverän. På deras gemensammaarbetsgivar- och serviceorganisation,Svenska kyrkans Församlingsförbund, berättarkyrkogårdskonsulent Staffan Lundstedt om effekternaav teveprogrammet.– Personen som gjorde det här var olämpligför sin uppgift och händelsen har gått till åtal.Tyvärr bidrog han till att smutskasta en helyrkeskår. Men inget ont som inte har något gottmed sig, självrannsakan är alltid bra. Det haräven förekommit ett par andra incidenter sominte lett till åtal.Efter en undersökning av landets biskoparkunde man konstatera att händelsen i Norrlandvar en isolerad företeelse. Men förtroendet varskadat och Svenska kyrkans Församlingsförbunddrog igång en landsomfattande utbildning medAlla begravningar är offentliga tillställningar. Även gravsättningar på kyrkogårdar, som är offentligaplatser. Inga gravsättningar sker på nätterna, det är bara när aska strös i minneslundar som man utnyttjartidiga morgnar för att ingen ska se var askan finns. Foto: Jim Elfström/IKON.kvalitetssäkring i samtliga församlingar.– Under kursen följer vi en fiktiv begravning fråndödsfallet till dess de anhöriga står vid gravstenenpå kyrkogården, säger Staffan Lundstedt.Tidigare har det inte funnits tydligt nedskrivnarutiner även om kyrkogårdsarbetarna vetat hurman gör. P g a en tragisk arbetsplatsolycka varutbildning planerad, men efter teveprogrammettidigarelades den och kompletterades. I kvalitetssäkringenska varje församling bland annatöppet redovisa hur man arbetar med etik ochsäkerhet vid begravningar.Kriterierna är fler – se www.svenskakyrkan.se.Där kan allmänheten fr o m allhelgonahelgeni höst också läsa om den egna församlingensutbildningsresultat. I fortsättningen ska församlingarnaäven träffa de begravningsbyråerman arbetar med en gång om året för att diskuteragemensamma frågor.– Vi vet att vi har kyrkopolitiker bland våradistriktsråd, säger Christina Roos på <strong>Fonus</strong> Medlemssekretariat.Det som hänt visar på vikten av attbevaka rutinerna inom respektive församling.”Guldvivan” i Örebro för bästa reklamfilmI Örebro län arrangerar marknadsföreningen varje år enreklamtävling i sju klasser. Bidragen bedöms utifrån en radkriterier, bland annat mål, syfte, idé, strategi, kreativitet,nytänkande, innehåll, relevans, etik och respekt förmottagaren, dialog.Vår samarbetspartner, reklambyrån NPP, tog hemfyra priser. Ett av dem som fick utmärkelse skrev vi om ijulnumret – Vita Arkivet med unik förvaring.– 5 –


BÄr ovanstående adress rätt? Har ni även hemsida och e-postadress? Meddela uppdateringar ellerändringar till Christina Roos (adresser och faxnummer på sid 1).Årets föreningsstämmaFör andra året i rad hölls i stämman i Lustikulla Konferens, intill<strong>Fonus</strong> huvudkontor på Liljeholmen i södra Stockholm, där lokalernaär perfekta och lagom stora för att skapa en intim och trivsamstämning. Även i år var deltagarantalet bra, av kallade 66 ombudkom 61. Tillsammans med styrelsen, revisorer, tjänstemän, gästeroch jubilarer deltog drygt hundra personer.Ordförande i styrelsen, Jörgen Andersson, öppnade stämman. Han förklaradebland annat varför den fortlöpande informationen om läget i Danmark,som förra stämman krävt, inte blivit den utlovade. Å styrelsens vägnar badJörgen Andersson om förståelse för att man i och med beslutet om avvecklingkommit i en mycket känslig förhandlingssituation, en affär som vd Mats Listesenare berättade mer om liksom avvecklingen av verksamhet i Finland.Stämman antog de nya stadgarna, som vi nämnt på annan plats idetta nummer, och ny arbetsordning för distriktsråden. I huvuddrag gårstadgeändringen ut på att ägarorganisationernas roll och inflytande stärks,distriktsråden får motionsrätt och därmed en tydligare roll som företrädareför medlemsorganisationerna. Läs mer på www.fonus.se/ägarsidan.De två motioner som inkommit handlade om miljö, rättvisemärktablommor samt dito gravstenar från Kina. Stämman biföll styrelsens förslagtill svar med ett tillägg: ”Att <strong>Fonus</strong> i alla sammanhang som marknadsföring, ikundkontakter liksom i kontakter med underleverantörer, samarbetspartnersoch media ytterligare tydliggör sitt ställningstagande för god miljö ocharbetsmiljö samt rättvisa löner och anställningsvillkor för arbetare ochnolltolerans mot barnarbete inom <strong>Fonus</strong> verksamhet.”Vd-s föredragning (Power Point) finns att läsa på ägarsidan. Där läggsäven protokollet från föreningsstämman ut så snart det blivit justerat liksomårsredovisning, nya stadgar m m.I anslutning till föreningsstämman firades enligt tradition det gångna årets25-årsjubilarer. Fr v vd Mats Liste, Kristina Nordin, Kopparberg, MargaretaDehle, Härnösand, Siw Svensson, Flen och Frank Modéen, Ludvika/Borlänge.Forts från ”Miljötrappan”, sid 1:Nu finns nya, bättreglödlampor somspar energiUtvecklingen går framåt. Nu har andragenerationens lågenergilampor kommit, somär ännu bättre.Kalle Hashmi, belysningsexpert på Energimyndigheten,tipsar om de nya varianterna,där man inneslutit halogenlampor i starktytterglas. Det kallas nätspänningshalogen. Despar energi (25%), har samma ljusbild som englödlampa och bra färgåtergivning.Om man inte har dem på ständig dimmerunder 30 procent håller en lampa cirka 2 000timmar. Finns med stor och liten sockel. Halogenglödlampornakostar cirka 25 kronor styck.28 W ersätter 40 W – de med stor sockel finnsupp till 140 W (se www.energimyndigheten.se,välj Hushåll).Observera!Det är fritt fram attanvända materialet i<strong>Fonus</strong> <strong>Nyheter</strong>, mencitera gärna källan!www.familjensjurist.sewww.fonus.se • www.fonusnet.se0771–87 00 87www.stentorget.se0771–35 20 20<strong>FON</strong>US, Box 47 603, 117 94 Stockholm

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!