10.07.2015 Views

facit accents julnötter 2009

facit accents julnötter 2009

facit accents julnötter 2009

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

lEdarEatt få chansen och förtroendet att ta över som chefredaktör på accent ärfantastiskt roligt. och lite pirrigt – det är ett stort ansvar att utveckla och förvaltanågot så viktigt som iogt-nto:s medlemstidning.Accent är din tidningMin företrädare Eva Åhlström har gjort ett fantastisktjobb och på många sätt kommer jag till ett dukatbord. Vi har jobbat tillsammans några år nu och dethar varit en inspirerande tid. Evaär en duktig journalist som alltid har varitväldigt tydlig med att Accent ska vara medlemmarnastidning.Det är en syn jag delar. Jag vill att Accentska vara en plats för diskussion, debatt ochidéutbyte. Jag vill att medlemmarna skasynas och komma till tals. I vårt uppdragingår att spegla och granska organisationens verksamhet – vi kansäkert bli bättre på båda delarna.Låt mig vara väldigt tydlig: Vi på redaktionen klaraross inte utan er läsare. Hör av er till oss med tips,synpunkter och önskemål. Jag är övertygad omatt det finns hur många fantastiska berättelsersom helst där ute i IOGT­NTO­landet, men vibehöver er hjälp för att hitta dem.Accent ska också vara bra, kanske rent avbäst, på att bevaka de politiska områden somIOGT­NTO verkar inom – jag tänker främst påalkohol­ och narkotikapolitik. Här gör viett bra jobb redan idag men en av minaförsta åtgärder som chefredaktörär ändå att förstärka det här arbetet.Tanken är att vi ska klara bådeen snabb nyhetsbevakning via vårwebbplats och samtidigt kunna tafram tyngre, grävande reportage.Granskandet och grävandetbe­hövs, inte minst för atthålla koll på alkoholindustrin.Det här är en industrichEfrEdaktör piErrE andErSSon”Vi på redaktionen klaraross inte utan er läsare.Hör av er till oss.”som är allt mer pressad. Inom EU växer ett allt starkare konsensuskring att det faktiskt behövs regleringar och inskränkningari tillgängligheten av alkohol. Alkoholkonsumtionen sjunker påmånga västerländska marknader. Det lobbasmer än någonsin från alkoholindustrin, medmer eller mindre ärliga metoder. Samtidigtlägger man stora resurser på att komma inpå nya marknader.I det här numret ägnar vi tio sidor åt Ryssland.Det finns goda skäl till det – det somhänder där är inget annat än en pågåendekatastrof. Av hundra ryska män som idag är 18 år kommer barafyrtio att leva tills de är 60 år. Läs det igen. 60 procent av allaryska män dör i förtid och en väldigt stor andel av de här dödsfallenberor på alkohol. President Medvedev signalerar att föränd­ringar är på gång. Vid nyår infördes ett minimipris på vodka– men *I fortfarande kostar de billigaste sorterna inte mer än14 kronor per halvliter.* * Iförra numret berättade vi att vi startar enläsarpanel. På grund av ett tekniskt miss­öde fungerade inte anmälningsformuläretjust dagarna efter tidningens utgivning,vi ber om ursäkt för detta. Nu fungerar detigen och jag tycker att du ska anmäla dig påwww.accentmagasin.se/panel med en gång.Tanken är att vi då och då ska skicka utenkla webbformulär till panelen, där viställer frågor både om vad ni tycker omdet vi redan gjort och om saker vi funderarpå inför framtiden. Det här är en jättechansför dig som läsare att få vara medoch forma Accent i framtiden. Ta den! nför övrigt anSEr accEnt att...naivt om serveringalkohol allt talar för att det blirändrade regler för servering avalkohol i år. de föreslagna formuleringarnaär så breda och allmännaatt även kaféer och korvkiosker kankomma att få tillstånd. alkoholhandläggareuppskattar att antalet serveringsställenkommer att öka med25 procent. ”ingen risk” säger socialdepartementet.vi får väl se.heja vit Julvit Jul iogt­nto:s kampanj vit Jul fickfantastiskt mycket uppmärksamhetden här gången. när man räknar in desom redan är medlemmar i iogt­ntorörelsenhandlar det om över 61 000personer som lovat avstå från alkoholunder julhelgen. ”Ja, men de är ju baranyktra några få dagar”, säger någon.en enorm skillnad för många barn,säger vi.Samband mellan alkohol och hivhiv sambanden mellan alkohol och spridningen avhiv har egentligen varit känd i 20 år. trots dettahar frågan fått väldigt liten uppmärksamhet ochfå har tagit med den här dimensionen i det förebyggandearbete som görs. men något håller påatt hända. genom ett intensivt arbete, främst fråniogt­nto­rörelsens internationella institut, fårsambandet nu uppmärksamhet från såväl svenskasom internationella organisationer. Bra jobbat!4 accEnt fEbruari 2010


lÄSarbrEvhör av dig! accent@iogt.se / accent, Box 12825, 112 97 stockholmMiljömässigt vansinneJag kommer inte att förnya mitt medlemskap nyåret. Även enorganisation som IOGT­NTO bör nog ägna en tanke åt miljön. Vihar postbefodran fem dagar i veckan genom postens lantbrevbärare.Trots detta förefaller det som om tidningen Accent numerakommer med Bring Citymail, vars verksamhet vi sedan en tiddrabbats av.Det är oerhört irriterande och miljömässigt vansinne meddessa dubbla körningar. Jag känner därför som om jag gör eninsats för miljön genom att inte längre vara medlem i IOGT­NTO.Svar till andersandErS bÄckmanHej Anders. Det vore ju hemskt tråkigt om du skulle lämna organisationenpå grund av detta. Det stämmer att Accent använderBring i vissa områden (främst i och omkring storstäderna). Vi gördet enbart av kostnadsskäl, det blir helt enkelt billigare så. Justnu för vi dock diskussioner med Posten om att låta hela upplagangå via dem – du kan komma att få din önskan igenom snabbareän du anar.piErrE andErSSon, cheFredaktörEngagerat ochintresseväckandeAccent bevakar drogfrågornapå ett mycket engagerat ochintresseväckande sätt, så attman förstår deras stora, samhälleligabetydelse. Reportagenär alltid är välskrivna, ochmånga gånger visar de människornabakom statistiken, påett sätt som är starkt berörande.Artiklar med mer allmänkulturelltinnehåll ger breddoch variation. De är ofta bådeunderhållande och bildande.Det är ett lyft när tidningenkommer!larS torStEnSSonSvar till signaturen”nybliven nykterist”i nummer 9/09När jag läste insändaren ”Jaghar bestämt mig” så blev jagotroligt berörd. När jag lästetänkte jag att ”jag önskar detvar jag”. Att jag hade kommittill samma insikt i den åldern.Det var lika för mig i ungdomsfyllan,med skillnadenatt jag fortsatte. Fortsatte attgöra bort mig. Jag brydde miginte om jag gjorde bort mig.Nästa helg var en ny fest mednya möjligheter.Det gick så illa att jag senareutvecklade ett alkoholmissbruksom varade i 20 år. Jag ärnu nykter och befriad och ärså glad att denna tjej lärt sig avsina misstag. Jag önskar att dethade varit jag – men nu är jagdär till slut ändå.norrlÄndSkanrEdaktionEnaccentaccent ges ut av iogt­nto,unF (ungdomens nykterhetsförbund)och Junis (iogt­nto:s Juniorförbund).pressläggning detta nummer:22 januarirEdaktionpierre anderssonchefredaktör och ansvarig utgivare08­672 60 51, pierre.andersson@iogt.semaria ZaitzewskyFeatureredaktör, reporter08­672 60 56, maria.zaitzewsky@iogt.seJoanna Wågströmnyhetsreporter08­672 60 50, joanna.wagstrom@iogt.semathias lövströmart director08­672 60 53, mathias.lovstrom@iogt.semEdvErkandE dEtta nummErtobias Ljungvall, maria söderberg,sofia ståhlspets, Jessica Lund, Jensmagnusson, rikard Berglin, erik WinnforsWannberg, karin Linbom, eva åhlström,Jenny tapper, Ladislav kosaadrESSaccent, Box 12825112 97 stockholm,tel: 08­672 60 50, fax: 08­672 60 01e­post: accent@iogt.sewww.accentmagasin.seiogt­nto­förbundettel: 08­672 60 00Besöksadress: gammelgårdsvägen 38stora essingen, stockholmwww.iogt.seadrESSÄndringtel: 08­672 60 38/39fax: 08­672 60 01annonSkesia sales consult, per hånbergtelefon 0760­51 73 00,e­post: per.hanberg@good­news.seinterna annonser bokas genompierre andersson,08­672 60 51, pierre.andersson@iogt.setryckvtt grafiska, vimmerbyobEStÄllt matErialtidningen svarar inte för insända, obeställdatexter och bilder samt förbehållersig rätten att redigera insänt material.<strong>facit</strong> <strong>accents</strong> julnötter <strong>2009</strong>vinnare: ingrid Lindgren, hortlax; iréne Larsson, vetlanda; david rellme, vetlandade vinner varsitt dedicerat exemplar av Jessica anderssons bok ”när kalla nätter plågar mig med minnen av hur det var”1X21: X. digitalt Forum i köping är iogt­nto:s nya och annorlunda sätt för medlemmarna att se och uppleva direktsänd opera från t.exmetropolitan i new york. 2: 2. det östafrikanska landet är uganda. 3: X. Folkhälsominister maria Larsson vill under sveriges ordförandeskapi eu få eu att se alkohol som en folkhälsofråga – inte en näringslivsfråga. 4: 2. det lyckade projektet i växjö handlar omkorpen­laget Fc vattentorget som består av medlemmar, kamratstödjare, hemlösa, missbrukare och ex­missbrukare. 5: 1. temat förFolknykterhetens vecka i i år var: minska alkovåldet! 6: 1. nätverket schysst resande har som mål att lyfta de sociala och ekonomiskabaksidorna av resande i världen. 7: 2. hetaste kongressdebatten handlade om hur framtidens kongresser ska genomföras och utformas.8: X. det blir då en ändring i Lvm. 9: 1. Landet där kriget är över är sri Lanka. 10:1. svt:s dokumentärserie om alkohol heter ”kysstav spriten”vem/vad är julstjärna?1. demokrati. 2. anna carlstedt. 3. christer Lindarw. 4. Wendelsbergs folkhögskola. 5. gabriel romanus. 6. gårdsförsäljning. 7. märtatikkanen. 8. motion. 9. marcus Birro. 10. spelberoendealla dessa symboler och bilder1. svt. 2. apoteket, det nya avreglerade. 3. sveriges riksvapen. 4. Frätande ämne. 5. sverige ordförandeland i eu. 6. dawit isaak,(eritréa­fängslad journalist). 7. Bra miljöval. 8. Betalväg / vildsvin. 9. aik – allsvenska mästare <strong>2009</strong>. 10. amning – internationell symbolför / åre kommunlagringallt material i tidningen accent lagrasoch kan publiceras elektroniskt. ickeanställda måste meddela eventuelltförbehåll mot sådan lagring och publicering.i princip publiceras inget materialmed sådant förbehåll.distriBueras i 45.000 exempLarts­kontroLLerad uppLagaissn­nr: 0345­0406medLem i sveriges tidskriFterfEbruari 2010 accEnt 5


aktuEllttipSa! 08­672 60 50 / accent@iogt.seFler Får serVeraalkoHol Med Ny lagn när regeringen presenteradesitt förslag till ny alkohollaghävdade folkhälsoministermaria larsson att en lägre alkoholkonsumtionhela tiden harvarit målet. men iogt-nto:sordförande anna carlstedt ärkritisk och menar att en radav förslagen kan få en motsatteffekt.– man kan tycka att alla deåtgärder som nu föreslås ärharmlösa och begripliga varoch en för sig. men sammantagnakommer de att ha enförödande effekt på konsumtionenoch därmed skadorna,säger hon.i det nya lagförslaget ändrasreglerna för restauranger somansöker om serveringstillstånd.tidigare har endast restaurangersom tillhandahåller”varm lagad mat” kommit ifråga för alkoholservering. nuändras formuleringen till ”lagadeller på annat sätt tillredd mat”,trots att flera remissinstanserpekat på att den formuleringenkommer att leda till en kraftigökning av serveringstillstånd.Även cateringfirmor ska kunnafå permanent serveringstillstånd.– det vi behöver i sverige idagär inte fler ställen där vi kanköpa alkohol. vi behöver fleralkoholfria miljöer och bättrestöd till alla som drabbas avalkoholproblem i form av beroende,sjukdom, våld och alltannat, säger anna carlstedt.men enligt maria Larssonkommer den nya formuleringeninte att leda till en kraftigökning av ställen som får serveraalkohol.– vi tror att vi har gett en bravägledning till när serveringstillståndska ges eller inte. detkan bli en viss ökning eftersomen ny sorts restauranger kankomma i fråga men kaféeroch hamburgerrestaurangerska inte få serveringstillstånd,säger hon.iLLustration: uLF Lundqvisti lagförslaget åläggs kommunernaatt ta fram tydligariktlinjer och en handlingsplanför tillsyn. Lagen skärps ocksåså att den som ansöker om serveringstillståndmåste avläggaen examen och den som ärserveringsansvarig måste hafyllt 20 år.– det finns ett tydligt krav påkommunerna att sköta tillsynenpå ett bättre sätt, säger mariaLarsson.regeringen valde att intefölja alkoholutredningensförslag om att begränsa öppettidernapå krogarna trots attflera studier visar att begränsadeöppettider har en direkteffekt på alkovåldet.sveriges hotell­ och restaurangföretagarevar nöjdamed regeringens lagförslagoch konstaterar att flera av deändringar som presenteradesligger i linje med de synpunktersom branschen fört fram.Joanna WågStrömgårdsförsäljningutreds – igenalkohol den omtvistade fråganom gårdsförsäljning avalkohol skjuts upp. regeringentillsätter ytterligare en utredningsom ska avgöra om gårdsförsäljningär förenligt medsystembolagets monopol.– vi har fått mycket synpunkterfrån remissinstanser attfrågan inte är tillräckligt belyst.därför tillsätter vi en speciellutredning, säger äldre­ och folkhälsoministermaria Larsson.i den alkohollagsutredningsom ligger till grund till regeringenslagrådsremiss stängdesdörren till gårdsförsäljning avalkohol. utredaren kom därfram till att försäljning direktfrån tillverkaren av alkoholprodukterinte är förenligt med systembolagetsmonopolställning.trots det tillsätts nu en nyutredning som ska ta fram ettförslag till hur gårdsförsäljningav alkohol ska kunna ske på ettsätt som är förenligt med eurättenoch detaljhandelsmonopoletoch utan att det leder tillkonsekvenser för folkhälsan.iogt­nto:s ordförande annacarlstedt är kritisk till regeringensbeslut.– utredaren stängde dörrenför gårdsförsäljning av alkoholeftersom utredningen tydligtvisat att gårdsförsäljningenhotade systembolaget. härsäger maria Larsson att manvill tillsätta en utredning för attse om det ändå trots allt går attförena gårdsförsäljning medeg­rätten, det vill säga kombineragårdsförsäljning medsystembolaget. det behövsingen utredning, den är redangjord, säger hon.Joanna WågStrömfEbruari 2010 accEnt 7


tipSa! 08­672 60 50 / accent@iogt.seCarlsberg aNMälsFör alkoHolreklaMn iogt-nto har anmält carlsbergtill konsumentverket förbrott mot alkohollagen. anledningenär en så kallad advertorialsom publicerats i nöjesguiden.publikationen bryter motflera av de lagar som gäller föralkoholreklam, enligt förbundetsjurist gazal casselborg.– vi anser att det här är enannons som carlsberg stårbakom och då ska de regler somgäller för alkoholreklam respekteras.Branschen ska inte kunnagå runt lagarna genom att betalatidningen och kalla reklamenredaktionell text, säger hon.artiklarna i nöjesguiden ärutformade som en redaktionelltext och handlar om guinness250­årsjubileum i dublin. Fleraav bilderna föreställer personersom dricker öl ur glas medguinness logga på. i de övrehörnen är uppslaget märkt medordet advertorial.– en advertorial är, som jagförstår det, en annons som ärutformad som redaktionell textmen jag har inte stött på det härtidigare, säger karin stenlundsom är jurist på konsumentverket.om publikationen är enannons och inte en redaktionellartikel räknas den som alkoholreklam.då bryter den motalkohollagen på flera punkter.det finns ingen varningstext,lars-Eric åhlén, iogt-nto,lovordar den nya tidninge för deutsatta i umeå.Foto: privati nöjesguiden publicerades förra året denna så kallade ”advertorial”.iogt-nto:s förbundsjurist anser att uppslaget bryter motreglerna för alkoholreklam.bilderna föreställer människor,det framgår inte vem som äravsändare och uppslaget är inteannonsmärkt.– att det står advertorial talarför att det kan vara en annons,men det kräver en noggrannaregranskning av innehållet föratt göra en slutlig bedömning,säger karin stenlund.på carlsberg anser de däremotatt artikeln är en redaktionelltext och därmed undantagenfrån de lagar som gällerför alkoholreklam. trots att desjälva har betalat reporternsresa till dublin.– vi har inte och har intevelat påverka det redaktionellaSocialt ett nytt stjärnskottpå tidningshimlen är ”vasaplan”från umeå, en tidning förhemlösa med ”situation stockholm”och göteborgs ”Faktum”som förlaga.målet med tidningen är attskapa ett socialt forum ochge de utsatta i umeå en röst imedie världen. vinsten kommeratt gå till försäljarna av tidningen,bland annat medlemmar iinnehållet. hade det varit enannons hade vi varit med ochutformat den, säger henricByström som är pr­ansvarig påcarlsberg.enligt margret atladottir somär chefredaktör och ansvarigutgivare för nöjesguiden är detpublicerade uppslaget både enartikel och en annons.– eftersom carlsberg stod förflygbiljetten ansåg jag att märkningenadvertorial vore merkorrekt än någon annan. Ävenom innehållet är intressant förvåra läsare vill jag att de skaveta att en annonsör stod förflygbiljetten, säger hon.Joanna WågStrömny tidning för hemlösa i umeåiogt­nto:s sociala verksamhet.– Jag är stolt över produktennär jag tänker på förutsättningarna,berättar susanne de ZayoBergström, som arbetat framtidningen.hon berättar att det bara gåttnågra veckor från idéstadiumtill färdig produkt och hon troratt tidningen kommer att bliännu bättre i framtiden.maria ZaitZEWSkyvit Jul samladeöver 17 000n <strong>2009</strong> års vit Jul-kampanjhar slagit rekord. 17 544 personerskrev på för en vit juloch inklusive medlemmarna inykterhetsrörelsen har 63 609svenskar avstått från attdricka alkohol under julenstre dagar.carina Fabregat, projektansvarigför vit Jul är mycketnöjd med resultatet, som varen ökning med 86 procentsedan förra året.– projektet har fått enenorm genomslagskraft.orsakerna är bland annat atthemsidan förbättrats, vi harvärvat på folkrika platser somgekås, förenklat arbetet mednamnunderskrifter och syntsi media.pressen har skrivit omvit Jul 141 gånger, de kändaförebilderna var fler än ifjol och antalet ordnadeaktiviteter uppgick till 121vilket kan jämföras med 150förra året. duktigast på attarrangera aktiviteter för barnunder juldagarna var blandannat umeå med tomtedisco,julbad och bowling, liksomväxjö med jul­lan och midvinterspel.– vit Jul är ett verktyg föratt uppnå det huvudsakligamålet, att belysa barnensbehov. med dessa fantastiskaresultat är vi på god väg,säger carina Fabregat somredan smått börjat planeraför årets kommande vit Julkampanj.maria ZaitZEWSkyfEbruari 2010 accEnt 9


aktuEllttrE frågorSven-olov carlssonpresident i iogt internationalinom världshälsoorganisationen,Who, pågår ett arbetemed att ta fram en global alkoholstrategiför att minska denskadliga konsumtionen av alkoholi världen. hur går det?– ett arbetsdokument harvarit ute för konsultation hosmedlemsstaterna och utifrånde synpunkterna har ett strategiförslagtagits fram. Förslagetdiskuterades vid Who:sstyrelsemöte i genève i slutetav januari. Förhoppningsvisgodkänns och antas strateginvid världshälsoförsamlingens,Wha, möte i maj.– Jag tror att vi kan lyckas fåen global strategi. men sakerkan hända. i vissa länder haralkoholindustrin ett nära samarbetemed regeringen. omderas lobbyverksamhet fåreffekt kan strategin försvagas.vad tycker du om förslaget?–Jag tycker att strateginadresserar rätt frågeområdenoch den är bra som en miniminivåmen den får inte urholkas.Jag hade gärna sett skarpareskrivningar om marknadsföringav alkohol och en tydligaredefinition av olika aktörersroller. exempelvis när ländernaska skriva alkoholpolicys bordealkoholbranschen inte få blandasig i det.varför ska vi ha en global alkoholstrategi?– Långsiktigt har det storbetydelse för då finns frågantydligt på den internationellaagendan. strategin blir ett förstasteg där länderna enas omalkoholen som ett folkhälsoproblem,därifrån blir det möjligtatt jobba vidare med nya steg.Joanna WågStrömFoto: marc Femenianya metoder minskar smugglingn tullen ökade sina beslag avviss narkotika, doping, alkoholoch cigaretter under <strong>2009</strong>.En ökad införsel och ett nytteffektivare arbetssätt liggerbakom rekordbeslagen enligtlars hansson på tullverket.enligt tullverkets statistikför <strong>2009</strong> har beslagen av cannabisoch metamfetamin, somliknar vanligt amfetamin menär starkare, mer än fördubblatsoch ligger på rekordnivåerjämfört med tidigare år.– införseln av drogerna harökat men tullen har ocksåblivit effektivare i sitt arbete,säger Lars hansson som ärtullverkets nationella specialistpå narkotika och doping.heroin och amfetaminbeslagenlåg kvar på ungefärsamma nivåer som under2008. kokain och katbeslagenökade något medan ecstasyoch opiumbeslagen minskadekraftigt.Beslagen av dopingpreparati tablettform och pulverformökade kraftigt medanbeslagen av flytande dopingminskade något.barn sommarkollot i Burvikhotas av nedläggning ochnu ger sig skellefteås ideellaföreningar in i kampen för atträdda kollot. 1,8 miljonerbehövs för att kunna fortsättaverksamheten.– vi ska fan i mig rädda Burvik,säger åke eriksson frånöver ett ton cannabis stoppades vid gränsen förra året,en fördubbling jämfört med året innan.införseln av internetbeställdalkohol har ökat markant.totalt stoppades nästan95 000 liter öl, vin och spritsom beställts över internet.tullen stoppade även 348 000liter starköl, 63 000 liter vinoch 48 000 liter sprit somsmugglats in från utlandet.iogt-nto i Skellefteå är en av de föreningar som kämpar för att rädda kollot i burvik.iogt­nto. han har fått medsig stadsmissionen, Föräldrarmot narkotika, iogt­nto ochFrälsningsarmén och hoppasatt ännu fler ideella föreningarkan gå samman och driva kollotgemensamt.ur nykterhetsrörelsens perspektivhandlar kampen omBeslagen av öl och vin ökadenågot jämfört med 2008 medanspritbeslagen minskade.cigarettbeslagen tredubbladesjämfört med 2008, totaltrör det sig om 57 miljonercigaretter varav drygt hälftenär förfalskade.Joanna WågStrömiogt­nto kämpar för att rädda kollot i BurvikFoto: pierre anderssonkollot om att kunna erbjuda enrolig och helt alkoholfri platsför barn.– många barn är utsatta föralkoholens påverkan och endel av föräldrarna har problem.Burvik måste räddas!maria ZaitZEWSkyFoto: roine sandLÉn/norran10 accEnt fEbruari 2010


aktuElltFoto: paWeL FLatoStöd till föreningslivi ny propositionidEEllt Bättre förutsättningarför folkrörelserna och det civilasamhället är regeringens målsättningmed propositionen ”enpolitik för det civila samhället”,som presenterades av integrations­och jämställdhetsministernyamko sabuni den 9december. ministern vill vidgabegreppet civilsamhälle till attomfatta organisationer som vidsidan av sitt ideella syfte ävensysslar medicke vinstdrivandenäringsverksamhet,exempelviskooperativoch stiftelser.honvill ocksåinkluderagrupper somintegrationsochjämställdhetsministernyamko Sabuniställt sigutanför föreningslivet,men somändå har ettideellt engagemang.medlemsavgifter till ideellaorganisationer kan bli avdragsgillaoch skatteavdrag kaninföras för donationer till forskning.iogt­nto:s förbundsordförandeanna carlstedt är positivtill propositionen, som honmenar kommer att stärka dialogenmellan staten och civilsamhället.– För iogt­nto:s del kanskeden inte kommer att göra såstor skillnad. vi är stora, etableradeoch har inflytande ochär dessutom inte så beroendeav statsbidrag. men för mindreaktörer är propositionen betydelsefull.inte minst för att manföreslår att det ekonomiskastödet till organisationer ska blimer långsiktigt. detta gagnargivetvis också iogt­nto, anseranna carlstedt.hon är också positiv till attregeringen vill satsa mer påforskning om civilsamhälletsinsatser. däremot är hon oroligför att den här frågan blir kvarpå integrations­ och jämställdhetsdepartementet.maria ZaitZEWSkyhundra år gammal fana återfunnentidigare ordföranden i föreningen Snöklockan, göte Johansson, tillsammans med husägaren per Ekberg.i rörElSE det kom ett brev tillredaktionen som berättar omen gammal välbevarad fanasom nyligen hittades i föreningshusetsnöklockan i reftelei Jönköpings Län. Fanan, som ärSocialt Bakfickans julbord harblivit välkänt i umeå under desenaste åren och årets upplagaär inget undantag. mer än 300matgäster njöt av det magnifikajulbordet, i klass med stansbästa, som serverades underde tre juldagarna. i motsatstill restaurangernas julbord ärBakfickans tillgängligt för alla,även de som inte har någrapengar.– det är jobbigt, men otroligti nyskick, har legat hårt ihoprulladoch fram tills nu undangömd.v.F.Ä.v står det i ett fält,vilket sannolikt betyder vårt fältär världen. huset som fanan lågi byggdes 1912, så någon harfler än 300 gäster serverades på bakfickans julbord för alla.Lyckat julbord på Bakfickanroligt att se den gemenskapsom råder mellan alla människorsom besökt oss, sägerLars­eric åhlén, ordförande iiogt­nto medmänniska.han berättar att Bakfickanhade extra öppet under mellandagarna,då det bjöds påde läckerheter som blivit kvar,tack vare de generösa icahandlarnaoch grossisternasom sponsrat julbordet.maria ZaitZEWSkyFoto: privatförvarat den och inte tagit framden när den nya föreningen snöklockanbildades. den ursprungligaföreningen hette morgonrodnadoch uppstod 1883.maria ZaitZEWSky48procentidEEllt det ideella engagemangeti sverige ökar. det visaren ny forskningsstudie frånersta sköndal högskola. studienvisar bland annat att 48 procentav svenskarna utför frivilligainsatser, vilket är en av de högstasiffrorna i världen. Fler mänän kvinnor engagerar sig ochmest aktiva är ungdomar samt30–44­åringar. de insatser somökar mest är hjälp till människori utanförskap.studien visar att det ideellaengagemanget ofta går i arvfrån föräldrar till barn och attden absoluta majoriteten avalla ideellt verksamma också ärmedlemmar i den organisationde är engagerade i.maria ZaitZEWSky12 accEnt fEbruari 2010


tipSa! 08­672 60 50 / accent@iogt.sehans Wiklund och hannah graf leder miljonlotteriet lyckohjulet – ett spelprogram på tv3 som skaskapa nya intäkter till iogt-nto-rörelsen.miljonlotteriet inledersamarbete med tv3n i januari har ett av världensmest framgångsrika tv-formatpremiär i tv3 och tv8. miljonlotterietlyckohjulet heterprogrammet som är tänkt attskapa intresse för miljonlotterietbland nya målgrupper.programmets förlaga”Wheel of Fortune” är ett avusa:s mest framgångsrikaprogram och har efterföljarei såväl sydeuropa som asien.i miljonlotteriet Lyckohjuletsnurrar de tävlande på ett hjulsamt löser ordpussel för attvinna fina priser – som i sverigeutgörs av de priser sommiljonlotteriet redan har.miljonlotteriets vd, Ludwigalholt, tror att programmet,som är ett starkt och välkäntkoncept, kommer att skördastora framgångar och attEkonomi ideella organisationeroch trossamfund har hittillssluppit betala moms för sinverksamhet. men nu kan detbli ändring på det. eu­kommissionenanser att de svenskamomsreglerna ska innefattaäven den ideella sektorn, varförregeringen nu föreslår attsektorn börjar betala momspå mellan 6 och 25 procent förmiljonlotteriet blir ännu merakänt. han hoppas nå nyamålgrupper, bland annat de iyngre medelåldern.tanken med miljonlotterietLyckohjulet är att skapaintresse för miljonlotteriet ochsälja ännu fler lotter. programledareblir hans Wiklund ochhannah graaf.– valet föll på dem eftersomde är duktiga, trovärdiga ochinte står i kontrast till våra värderingar.För oss är det viktigtatt programledarna kan förknippasmed vårt varumärke,säger Ludwig alholt.programmet miljonlotterietLyckohjulet kommer att sändasvarje kväll, måndag tilllördag i tv3 och tv8, mellanklockan 19 och 20.maria ZaitZEWSkyförslag om moms för ideella organisationer... och införbingo på nätetSpEl miljonlotteriet fortsättersin satsning pådigitala spelformer ochlanserar nu bingo på internet.målet är att skapaett större överskott tilliogt­nto­rörelsen på ettansvarsfullt sätt. Bingospelberäknas omsättanärmare en miljard kronorom året i sverige och nuvill miljonlotteriet kommaåt en del av kakan.– vi är övertygade omatt miljonlotteriets nyabingo kommer att lockamånga spelare från konkurrenterna,säger Ludwigalholt, vd på miljonlotterieti ett pressmeddelande.spelarna kommer att hamöjlighet att själv sättagränser för sitt spelande,vilket ska förebygga problem.piErrE andErSSonuthyrning av lokaler, försäljningoch servering.– detta är givetvis negativt föross. det blir sämre ekonomisktoch mer administration förkassörerna ute i föreningarna,konstaterar gazal casselborg,jurist på iogt­nto.hon menar att förslaget gåremot regeringens uttalade önskanatt stärka den ideella sektorn.vinnarna blir näringslivet,som slipper konkurrensen av deideella organisationerna, somju hittills kunnat hyra ut lokalertill ett lägre pris.iogt­nto kommer, tillsammansmed andra aktörer inomden ideella sektorn, att skrivaen remiss i ett försök att förhindraatt förslaget går igenom.maria ZaitZEWSkyFoto: tv3/christer ehrLingtjeckien mest drogliberalalandet i Eunarkotika Från årsskiftet avkriminaliserartjeckien mindreinnehav av de flesta narkotikapreparat,såväl cannabis ochLsd som heroin och kokain.grannländer och inhemskaskeptiker oroas nu för att landeti centraleuropa blir en ny drogcentral.tjeckiska regeringen förklararlagändringen med att såmånga ungdomar använderdroger att det blivit ett ”folkhälsoproblem”och att lindringenska ses som del i brottsbekämpning.skolelever 15­16 år itjeckien toppar med 45 procentenkäter i europa om att någongång använt cannabis. nära entredjedel av landets ungdomarmissbrukar drogen regelbundet.drugnEWS/SlJunisdistriktet iJönköping i konkursn Efter flera års minus i budgetenhar nu Junisdistriktet iJönköping gått i konkurs. mendet handlar inte om fiffel, utanom en dålig förvaltning.Junisdistriktet i Jönköpinghar gått i konkurs. distriktethar under flera år dragits medsvåra ekonomiska problem.situationen blev akut när fakturorinte kunde betalas och detinte fanns pengar till lönerna.dessutom försämrades verksamhetenoch antalet aktivabarn i föreningen sjönk från3000 till 900.– trots massiva insatser frånförbundet fungerade det inte.det enda alternativet var enkonkurs, säger ann­Britt hagel,förbundssekreterare på Junis.den sammanlagda skulden ärpå cirka 900000 kronor. men detär inte frågan om något fiffel,påpekar ann­Britt hagel, utanom en dålig förvaltning och enoförmåga att sköta ekonominpå ett tillfredsställande sätt.hur Junis Jönköpings framtidser ut är svårt att sia om inuläget. Först vid kongressen2011 kan en ny distriktsstyrelsetillsättas.maria ZaitZEWSkyfEbruari 2010 accEnt 13


dEbattvarje dag kör i snitt 15 000 rattfulla på våra vägar. av de fordonsförare som döri trafikolyckor har cirka 30 procent alkohol i kroppen, vid singelolyckor är detnästan hälften. rattfylla är ett mycket allvarligt trafiksäkerhetsproblem och föratt komma tillrätta med det krävs kraftfulla åtgärder.Kraftfulla åtgärder mot rattfyllaEtt viktigt arbete för att komma tillrätta med riskerna itrafiken står frivilligorganisationerna för. UNF är ettexempel på organisation som arbetar intensivt ochmycket framgångsrikt med unga människors attitydertill alkohol och riskerna med att dricka. IOGT­NTO:s kamratstödsarbete är ett annat som ärav stor betydelse. Jag kan inte nog uttryckamin uppskattning för allt det fina arbete somtusentals personer varje år utför oavlönat runtom i vårt land.Vid sidan av frivilligorganisationerna så harockså regeringen ett ansvar för att minskatrafikdöden. En särskilt effektiv åtgärd äralkolås. Därför har alliansregeringen gettTransportstyrelsen i uppdrag att peka ut ivilka sammanhang och områden vi kan gåvidare och införa obligatoriskt alkolås. Jagkan här se att det kan finnas behov av obligatorisktalkolås i både skolskjutsar, farligtgods­transporter och bussar i lokaltrafik.Den 1 mars ska detta arbete redovisas till migoch jag ser framför mig att vi redan under2011 kommer att se en kraftig ökning avalkolåsförsedda fordon på våra vägar.Sedan tidigare har regeringen skärptkraven för myndigheters inköp avfordon där alkolås nu är en del. Undervåren lägger också regeringen enproposition till riksdagen om obligatorisktalkolås för dömda rattfyllerister. Ett oerhörteffektiv sätt att minska rattfyllorna då vi vetatt en tredjedel av de som åker fast för rattfylla gjort det tidigare.Med alkolås så håller vi alkoholpåverkade förare borta från trafikenmen ger också hjälp bort från ett alkoholmissbruk. För somtidigare socionom och kurator så vet jag, precis som ni, att det är”redan under 2011kommer vi att seen kraftig ökningav alko låsförseddafordon på våra vägar.”just det som det handlar om. Många av de som idag kör rattfullapå våra vägar är människor som har problem med alkoholen.Med alkolås så installeras inte bara ett lås i bilen utan det är ocksåen åtgärd för att komma bort från ett missbruk.IdenFoto: nÄringsdepartementetpolitiska debatten förs ofta frågan omett obligatoriskt alkolås i alla nya bilarupp som en kraftfull åtgärd mot rattfylleriet.Sverige är ett av de länder i Europamed den äldsta fordonsparken. Alkolås skullei bästa fall finnas i alla våra fordon om cirka30–35 år. Det är sannerligen inte en kraftfullpolitik. För det andra kräver ett obligatoriumett godkännande från EU. Under tio års tidhar svenska regeringar försökt få ett stödkring detta utan att lyckas. Sverige har möttinget eller litet stöd. Istället för att sitta medarmarna i kors tänker jag på de sätt som jagkan medverka till att vi gör skillnad här ochnu. Alliansregeringens strategi är att görariktade åtgärder för alkolås där vi gör störstskillnad. Med alkolås till dömda rattfyllerister,i lokalbussarna, i skolskjutsarna och i defordon som transporterar farligt gods så nårvi långt.Jag är oerhört stolt över att ha varit med attföra alkolåsen från butikshyllorna in i vårabilar. Med de åtgärder vi nu gör så kommerockså utvecklingen av alkolåsen att ta fartoch jag är övertygad om att med teknikens,bilköparnas och marknadens hjälp så kommervi inom en inte alltför avlägsen framtidse att fordonen levereras med alkolås som standard. nåSa torStEnSSon (c)inFrastrukturministerprESSgrannaralkoholen i fokusSvd brÄnnpunkt robert damberg i uppsala ställer i en debattartikelfrågan om alkoholen verkligen måste vara i fokus överjulhelgerna: ” Julen är en av de mest alkoholstinna högtiderna isverige, konstigt och paradoxalt nog. systembolaget har extraöppetoch säljer mer under julveckan än någon annan vecka pååret. det finns nog inte något barn som känner sig riktigt bekvämmed att vuxna är påverkade av alkohol. värst är det naturligtvisför alla de barn som växer upp med missbrukande föräldrar.Julen blir då höjden av ångest, då hela samhället stänger igen,och ingenstans finns att fly från helvetet hemma.”tveksamma gåvordagEn i en ledare kritiserar dagen det nya förslaget till alkohollag:”ömsom vin, ömsom vatten skulle man kunna säga. mennog förefaller föreslaget innehålla mer av vin i glasen än av vatten.önskan att modernisera alkohollagstiftningen tycks ha fåttta överhanden över viljan att begränsa alkoholkonsumtionen. ettexempel är att utredningens förslag om de nattöppna krogarnasaknas i lagrådsremissen. att det finns tillgång till alkohol vidextremt sena – eller snarare tidiga – tidpunkter på dygnet ären viktig förklaring till alkoholrelaterat våld. utredningen villedärför sätta en absolut gräns för servering vid kl 03.00 men dentanken vann inte gehör hos regeringen.”fEbruari 2010 accEnt 15


i rörElSE79 vidarsöderköpiNgväxer så det knakarmarie-louise linné och lena Svensson, ordförande i föreningen 79 vidar, ser fram emot vårens alla aktiviteter i iogt-nto-huset.16 accEnt fEbruari 2010


i rörElSESecondhand-försäljningen har gått bra. folk plockar det de villha och lägger en slant i en burk. lies viström hjälper till, sorteraroch hänger upp på galgar.vi stortrivs här! säger sjundeklassarna lovisa, mathilda, tilda, Jesper,markus, lisa och linneareska trähus. Invändigt finns en stor scenmed tunga, röda draperier, stora golvytor,ett kök och en enorm källare där man justnu är i full färd med att skapa mysfaktorför de ungdomar som hittar hit. Här finnsett spel/tv­rum med fåtöljer och soffor.I ett angränsande rum med datorer pålånga rader finns Lovisa, Mathilda, Tilda,Jesper, Markus, Lisa och Linnea. De flestagår i årskurs sju. Och de haridel lovord att ösa över IOGT­NTO­huset.– De som jobbar här är jättetrevligaoch det är bra att detfinns datorer och spel. Det ärstort också, med många rum,vilket är bra om man vill varalite för sig själv, säger Mathildaoch får medhåll av sinakamrater.dE Är glada över möjlighetenatt få vara här på fredagskvällar,eftersom det är dåligt medställen för unga i byn.– Fokus finns ju, det är en sorts ungdomsgård,men det är som ett enda stortrum där, inte så mysigt. Det här ligger centraltockså, det är bra, konstaterar Lovisa.Tanken är att ungdomarna själva skafå vara med och utforma källarlokalerna,utifrån deras egna önskemål och behov.markus är uppslukadav spelet guitar hero.Det är något som tjejernagår igång på.– Man skulle vilja sovaöver här. Och lana, funderarTilda.– Och ha stora mysigakuddar och madrasseröverallt, drömmer Linnea.Redan på sportlovet är det tänkt att manska ha möbelrenovering här,ett sätt att engagera tonåringarna.Huset och lokalerna ochstämningen gillar de. Menlångt ifrån alla som är här ärmedlemmar i nykterhetsrörelsen.Några av tjejerna vetinte ens vad IOGT­NTO är förnågot.– Det ska vi ändra på. Vi skajobba på att få med oss ungdomarnai rörelsen. Och via demkanske deras föräldrar, sägerLena Svensson med ett leende.Hon är full av tillförsiktinför framtiden och är eld ochlågor över alla projekt som är på gång.Tanken är att huset ska bli levande igenoch sjuda av liv, efter att ha inhyst mer”traditionella” medlemmar – äldre personersom samlas på möten och samkväm.Marie­Louise Linné, en av de drivandebakom föreningens återuppståndelse,”Vi ska jobba på att få med ossungdomarna i rörelsen. ochvia dem kanske deras föräldrar.”menar att ungdomsverksamheten kommeri rättan tid. När fritidsgårdar drar ner,behövs nya mötesplatser. Här kan föreningengöra skillnad. Och i och med att ungdomarnasjälva får medverka och utformaverksamheten, så är hon övertygad omatt folk kommer att strömma hit. Redanikväll känns det som succén är ett faktum.vid caféEt Står Jan Nordin och langarmackor, bullar och kaffe till medlemmarnaMargareta Jacobsson och LisbethHagdahl. De ser bägge positivt på nytändningen.– De unga behövs för att ta över efteross äldre. Dessutom är nykterhetsrörelsenen nyttig skola i demokrati, många ungai dag vet inte vad föreningsverksamhet ärför något, säger Margareta Jacobsson ochförsvinner in en hoper glada medlemmarsom slagit sig ner vid några bord. Glädjenoch välviljan är inte att ta miste på och närtjejerna från källaren kommer upp ochbörjar spexa på scenen till kända poplåtarär det många som drar på smilbanden. n18 accEnt fEbruari 2010


VodkadödeN– en Pågående katastrofav 100 ryska män som i dag är 18 årkommer bara 40 att leva tills de är 60.minst 3 miljoner ryssar är alkoholberoendeenligt officiell statistik, mycket talar för attden verkliga siffran är betydligt högre.det är svårt att hitta en fråga i ryssland som är lika svårhanterligsom denna. det verkar enklare att hantera krigeti tjetjenien än kriget mot alkoholen.med en konsumtion på 18 liter ren alkohol per person och årär ryssarna världsmästare i spritdrickande. nu vill presidentdimitri medvedev dra åt kranen, men spåren från tidigareförsök förskräcker.accent skickade maria söderberg till moskva för att ta redapå mer. hennes slutsats är bedrövande: ”ingen aktör – kanskemed undantag från president medvedev själv – ser självaalkoholen som ett problem. det tycks som om det alltid ärnågot annat som först behöver åtgärdas.”tEXt och foto: maria SödErbErg illuStration: ladiSlav koSafEbruari 2010 accEnt 21


Gribojedov, är avspärrat med kravallstaket.På ett lastbilsflak lyfts plankor undanoch en scen träder fram ovanför banderollen:”Stoppa polisvåldet!”– Den här aktionen är till för att uppmärksammafolk på hur polis och domstolarsätter sig över lagen och en protest mothur poliser använt våld, säger Michail Kriger,arrangör av aktionen och affärsman.En rad händelser den senaste tidenhar uppmärksammats. I november <strong>2009</strong>sparkade tre berusade polismän ihjäl en19­årig man i Moskva i närheten av tunnelbanestationenKusminki. En av polismännenhar åtalats, de två andra är ögonvittnen.Ett halvår tidigare, i april <strong>2009</strong>, sköten polischef för en av Moskvas stadsdelarihjäl två personer och skadade fler. I berusattillstånd hade han tagit ett vapen ochåkt iväg till ett köpcentrum i en svarttaxi.Efter att ha dödat chauffören tog han sigin i en butik och sköt vilt omkring sig. Närpolis kom till platsen sköt han även motdem. Den tidigare polischefen är nu åtaladoch riskerar livstids fängelse.– Det är klart att alkohol har en betyrySSlandfå erbjuds vård mot missbruk i ryssland.problem med vodka betaktas mer eller mindresom ett normaltillstånd.dagen efter festen vid volgas strand. ”titta”, säger XX, ”de har plockat ihop alla ölflaskor! dåvar det inte så vilt här”.En busskur, en man, en cigarett och någraflaskor öl vid aleksandr gribojedovstatyn.rysslaNds krig staVas alkoHolKrisen och krigen i Tjetjenienbleknar. Kampen ommiljöförbättringar en lekstuga.Till och med gränskonfliktenmed Georgientycks hanterbar i jämförelsemed den lavin av missnöje som kraftigainskränkningar av inköp av vodka och ölkan åstadkomma.Alkoholen är det livselixir, som framföralltfår den manliga delen av befolkningen,att både uthärda och glädjas, roa sigoch oroas. Det finns inget tillfälle när detinte passar att ta sig en sup.Nu säger president Dimitri Medvedevatt det är dags ta itu med den pågåendenationella katastrofen. Han uppges varachockad över siffror som beskriver medelryssensårliga konsumtion: 18 liter renalkohol. Det är ett svårslaget världsrekord(och dubbelt så mycket som i Sverige).Kanske menar han allvar, för han harsagt sig uppmuntrad av den tidigare presidentenMichail Gorbatjovs alkoholpolitikfrån 1985 till 1987, vilket i sig är modigt.Det är ett stort politiskt risktagande förMedvedev.Inte ens Vladimir Putin vågade föreslånågra egentliga åtgärder trots 1990­taletsexplosionsartade ökning av spritkonsumtionen.Under hans tid ökade iställetöldrickandet kraftigt. Knappt någonåtgärd i modern tid har fått den ryska allmänhetenatt ilskna till så som Gorbatjovsalkoholkampanj. Att den i ett senare skedevisade sig ha räddat livet på närmare enmiljon ryssar från att dö i förtid har blivitmindre omskrivet.Den här frågeställningen blir minutgångspunkt. Jag uppsöker personer ochplatser under några dagar i Moskva medomgivning. Var befinner sig alkoholfrågan?Min slutsats är att ingen aktör – kanskemed undantag från president Medvedevsjälv – ser själva alkoholen som ett problem.Det tycks som om det alltid är någotannat som först behöver åtgärdas.berusade polisermisshandlar och dödarSäkerhetspådraget är stort. Den lillamötesplatsen i centrala Moskva, vid statynav författaren och diplomaten Aleksandr22 accEnt fEbruari 2010


karina kotova, 31 år, delar ut flygblad och hon lyckas fånga mångas uppmärksamhet. polisvåldet är en stort debattämne.dande roll i dessa fall, säger Michail Kriger,men vi kan aldrig veta exakt. Idagvill vi främst visa vår solidaritet med deanhöriga.Aleksandr Gribojedov blickar ned frånsin staty över de nära hundrafemtio demonstranterna.Han blev själv dödad i ettupplopp i Teheran 1829, endast 34 år gammal.Gribojedov skrev komedier, den mestkända med titeln ”Förnuft skapar elände”.andra Som iakttar tillställningen medneutral uppsyn är de tiotal polismän somstår intill kravallstaketet och tvingaslyssna till ett dussin talare som talar omelände, men mindre om förnuft inompoliskåren. Polismännen visar inte meden min vad de känner.– Jag har fått rådet att aldrig titta enpolis i ögonen på kvällen, säger en 18­årigsvensk student i Moskva.– De kan göra vad som helst mot dig, dukan inte försvara dig, säger en 55­årig rysköversättare.– Varsågod! Tag gärna! säger en ungkvinna utanför kravallstaketet och delarut flygblad.”i november <strong>2009</strong> sparkadetre berusade polismän ihjälen 19­årig man i Moskva viden tunnelbanestation.”Hon heter Karina Kotova och är lärareoch forskare, 31 år gammal.– Men i dag är jag bara en volontär blandandra, ler hon. Jag är verkligen missnöjdöver polisen i mitt land.I vilken utsträckning tror du att alkoholär inblandad i våldsamheterna?– Det är klart att det finns med! Menproblemet är mycket mer omfattande,alkoholen är inte det viktigaste som vimåste bekämpa.Efter två timmars möte, som visar sigbli ytterst fredligt, vänder folk hemåt.Vinden tar tag i jackor och sjalar. Regnetkommer. Det är lördag afton. På busshållplatsensitter en överförfriskad man meden burk öl och försöker fumligt tända encigarett.Centrala Moskva är en lugn plats.Berusade personer skriker och skrålarinte på gatorna. Däremot ser jag enperson som segnar ned på gatan motett staket; propert klädd i halvlångrock.Här och var står klungor av ungdomarmed en flaska öl i handen. Påparkbänkar sitter förälskade par, utanannat ställe att träffas på en utomhus.Eftersom det är möjligt att köpa alkoholdygnet runt i vanliga livsmedelsbutiker ärtillgängligheten stor. En halvlitersflaskavodka kostar inte mer än 14 svenska kronor.I kiosker säljs däremot ingen starksprit,men utbudet är stort av starköl ochcocktails med en alkoholstyrka på upp tilltretton procent.kvinnors läge utsattPolisens brutalitet har blivit en stor nyheti Moskva. En annan fråga som trängerigenom mediebruset under mina dagarhär är en rapport om våld mot kvinnorfrån centret mot våld mot kvinnor, Anna.De har tagit fram statistik som visar att14 000 kvinnor varje år dör i Ryssland tillfEbruari 2010 accEnt 23


ySSlandhon för en outtröttlig kamp och hämtar inspiration från Sverige: marina pisklakova-parker, organisationen anna, nationellt center somarbetar förebyggande mot kvinnovåld. ”mitt mål är att förändra politiken”, säger hon när vi besöker parlamentet intill röda torget.följd av våld i hemmet.Nästa dag möter jag grundaren till organisationenMarina Pisklakova­Parker.– Alkohol är inte orsaken till våldet motkvinnor, men det påverkar det förstås,säger hon.– Missbruket tas som en ursäkt för bådekvinnor och män. ”Jag var berusad ochminns inte”, får vi ofta höra från mannen.Kvinnan kan också finna stöd om att ”hanegentligen inte är sådan, bara när handricker”. Samtidigt visar vår erfarenhetatt alkohol även kan minska aggressivitetoch spänning mellan paren. När spriten ärhelt borta ur bilden framstår problemet iall sin nakenhet.Marina Pisklakova­Parker tänker påett fall där kvinnan fick sin man att slutadricka under längre period. Men när hanvarit nykter i några månader kom våldetmot henne tillbaka. Det blev värre.på En bEfolkning av 150 miljoner finnsinte ett enda skyddat boende för kvinnoroch barn. Inte ens i huvudstaden Moskva.Anledningen är att kvinnan ofta behöverskyddat boende för både sig och sina barn,och eftersom föräldrar alltid har lagligrätt veta var deras barn befinner sig kanen pappa leta rätt på sinfamilj.Det är extremt sällsyntatt polis ingriper i hemdär kvinnor blir slagna.Organisationen Annakan bara, sedan de grundades1995, påminna sigett enda fall som resulterati ett rättsligt efterspel i domstol trotsde 212000 anmälningar som årligen kommerin till polismyndigheten.Hur är detta möjligt? Jag sitter fullständigtutmattad på stolen framför henne.– Vi frågar oss själva, säger MarinaPisklakova­Parker och tittar ut mot lokalernai på en gård i centrala Moskva.hon har fEm medarbetare på plats. Underåren har de lyckats etablera sig som enav de främsta i arbetet för kvinnors rättigheter.På väggen finns ett porträtt medMarina Pisklakova­Parker och en av hennesvänner Hillary Clinton.Själv säger hon att Sverige gett henneinspiration för att arbeta med frågorna.Det avgörande studiebesöket ägde rum påKriscentrum för kvinnor i Göteborg 1993.– Vi måste försöka. Jag älskar mitt land.”Men viktigast är att kontrolleraspritens kvalité. Här finns detmånga förfalskningar och folkdör av förgiftad sprit.”Själv hämtar jag kraft i minnet av mormor,hon hette Anna, och påminde i alltdet svåra om att ”jag måste vara stark”.Trots att det inte är en huvudfråga förorganisationen vill jag att hon formuleraråtgärder mot alkohol. Hon får helt enkeltför en stund agera minister.– Först och främst skulle jag se till attminska antalet berusade tonåringar. Detmåste vara absolut förbjudet att köpasprit om man är under 18 år. All alkoholreklammåste förbjudas. Men viktigast äratt kontrollera spritens kvalité. Här finnsdet många förfalskningar och folk dör avförgiftad sprit. Främst låginkomsttagaredrabbas. Bara förbud löser inga problem.Det visade Gorbatjovs politik på 1980­talet.Var och en måste själv bestämma.Vad behöver göras för att minska våldetmot kvinnorna?24 accEnt fEbruari 2010


faktarySSlandtuffa damer, många fighter. det här är kvinnor som bär upp samhället: tamara ivankjevitj,nadja kavalerova, och Svetlana tjo. ”när Sovjetunionen ombildades 1991 skulle männen satsapå affärer, kvinnorna värnade familjen mer”.– Jag har slutat tro på information ochbehandling. Vi måste ha en ny politik.Det krävs lagändringar som skyddar kvinnorna.Därmed råder ingen tvekan om varbilden på Marina Pisklakova­Parker skatas. Det ryska parlamentet! Efter en tjugominuter lång promenad står vi framförden mäktiga granitgrå byggnaden somreser sig som ett berg intill Röda torget.I det kollektiva Ryssland är historienrik på individer som förflyttat just berg;moraliskt, andligt – och bildligt. Jag ser påden beslutsamma Marina och tänker atthon – utan tvekan – en dag kommer attföra frågan ända fram till den beslutandenivån.”hjärnkapacitetförhindrar alkoholism”Söndag morgon tar jag tåget till Dubna,två timmar resa norrut. Staden ligger intillden mäktiga floden Volga. Här placeradesSovjetunionens kärnkraftsforskning 1956och hit kom fysiker från när och fjärran.En av dem var medborgarrättskämpenoch kärnfysikern Andrej Sacharov som1975 fick Nobels fredpris.Det är två dagar efter terrordådet pånattåget mellan Sankt Petersburg ochMoskva där 26 människor fick sätta livettill. Men ingen förhöjd säkerhet märks påtågstationen, ej heller i tågvagnarna.Det tar en halvtimme att nå utkanten avMoskva, som är Europas folkrikaste stad.Med ytterområden finns här 14 miljonerinvånare och inflyttningen ökar.I Dubna möter jag tre kvinnor. De ser sigsjälva som överlevare från andra världskriget.Nadja Kavalerova, 60 år, berättar omhur hennes familj mirakulöst överlevdeblockaden i Leningrad (idag Sankt Petersburg),Tamara Ivankjevitj, 63 år, kommerfrån dåvarande Stalingrad (idag Jekaterinenburg),där hennes föräldrar slogs mottyskarna, och Svetlana Tjo, 58 år, kommerfrån Perm i Uralbergen.Deras familjer fanns med i den förstainflyttningsvågen till Dubna. Men efter1980­talets slut falnade glansen av deninternationellt framstående staden. MedSovjetunionens kollaps stängdes fabrikeroch det internationella utbytet minskade.– Kvinnorna var uppfinningsrika ochförsökte hitta nya uppgifter i samhället.Männen satsade ofta på affärer, men restenbörjade supa ned sig, säger TamaraIvankjevitj.• närmarehäften av allaryska män och17 procent avkvinnorna har allvarliga alkoholproblem,enligt ryska hälsovårdsdepartementet.2,2 miljoner ryssar vårdas påsjukhus för alkoholism och 110 000 avdem är minderåriga. (2008).• en studie av dödsorsaker i ryskaudmurtien visar att två av tre mänsom dör i åldrarna 20–55 år gör detberusade.• ökad alkoholkonsumtion och sämresocialt skyddsnät efter sovjetunionenssönderfall bidrar till att ryskamäns förväntade livslängd sjunkit ochär nu 58 år.• Befolkningsprognoser varnar för attden ryska befolkningen kommer attminska drastiskt, från cirka 140 miljoneridag till drygt 100 miljoner invånareom 60 år.• nya dödssiffror som nyligen presenteratsvisar att dödligheten är tregånger högre bland ryssar i arbetsförålder jämfört med andra i­länder.• Bland ryska män kan 59 procent avde för tidiga dödsfallen kopplas tillalkohol. Bland kvinnor är motsvarandesiffra 33 procent. vanligaste orsaktill dödsfallen var alkoholrelateradeolyckor, våld, alkoholförgiftning ochakuta hjärtsjukdomar.• de alkoholrelaterade dödsfallen harvarierat kraftigt i takt med att konsumtionenökat eller minskat. Lägst vardödligheten i mitten av 1980­talet dåsovjetunionens dåvarande presidentgorbatjov kraftigt försökte begränsasupandet. högst var alkoholskadornaefter sovjets fall 1991 då dödsfallenökade explosionsartat och ultraliberalismrådde på alkoholområdet.MoskvaRYSSLANDfEbruari 2010 accEnt 25


ySSland45 år? katja gortjakova, 17 år, och Sergej bujlov, 19 år, i dubna gissar medellivslängdeni ryssland.– På något sätt var det som att kvinnornavärnade mer om familjen och kundelättare anpassa sig. De var heller inte vanaatt dricka sprit.– När vi var unga var det sällan någonvodka eller champagne som serverades.Vid något enstaka tillfälle kunde det bjudaspå ett glas. Öl var inte alls populärt,minns Svetlana Ivankjevitj. Hon har arbetatmed internationella kontakter på ettav forskningsinstituten i hela sitt yrkesliv.– Efter perestrojkans år blev det innemed att fira allt med alkohol. Idag drickervi vin regelbundet och ibland vodka. Alltär mer tillgängligt och accepterat.nadJa kavalErova beskriver hur hennes28­årige son dricker öl med sina vänner.Yngre drar runt mellan Dubnas få restaurangeroch barer under helgen.– De kulturella möjligheterna för familjernaär små. Om en tvåbarnsmor vill tatåget till Moskva för att visa barnen stadenoch gå på museer kostar det henne en fjärdedelav lönen.Ändå anses Dubna alltjämt som en bättreplats än de flesta mindre städer i Ryssland.Mina tre värdar menar att befolkningen istaden har större motståndskraft mot”efter perestrojkans år blev det innemed att fira allt med alkohol. allt ärmer tillgängligt och accepterat.”missbruk. De är mer utbildade, och därmedmer intelligenta – god hjärnkapacitetförhindrar alkoholism, som de uttryckerdet – och här erbjuds en aktiv fritid medsegling och bad. Sysselsättningsnivån är,trots allt, bättre än i övriga Ryssland.vi tittar gEmEnSamt på Dubnas statistiskaunderlag. Läsningen är knappast munteroch följer i stort sett landet i övrigt.Här kan utläsas att vart fjärde dödsfallbland kvinnor och vart tredje dödsfallbland män är alkoholrelaterat. Dennagrupp avser pensionärer; pensionsåldernför män är 60 år, för kvinnor 55 år. Enannan uppgift visar en jämn fördelningmellan pojkar och flickor. Fram till 18år finns det 49,2 procent flickor och 50,8procent pojkar i Dubna. Men när siffrornajämförs i gruppen för arbetsför ålder (upptill pensionsålder) är det 54,8 procentkvinnor och 45,2 procent män.Vid den mäktiga flodenVolga vandrar ett ungt par.Det är Katja Gortjakova, 17år, och Sergej Bujlov, 19 år.Hon studerar nanoteknologioch han är svetsare.Men eftersom det finns såfå arbeten i Dubna kommer Sergej att försökahitta ett arbete i Moskva.Vad tror ni att medellivslängden förmän är i Ryssland?– Kanske 45 år, eller litet mer? sägerKatja och Sergej nickar.Och för kvinnor?– Kanske 50 eller 60 år, tror båda.Vi diskuterar siffrorna. De har ju gissatalldeles för lågt, men troligen ett uttryckför att livet synes så oändligt långt närman är ung. Eller?– Världen kommer ändå att gå undersnart. 2012, säger Sergej. Katja skrattar.– Det är klart att vi vill leva längre!De ställer upp på bilder och vi hittar enplats med en grön granskog bakom.Om man ska leva länge, hur ser receptetut då?De är helt överens:– Man ska inte röka eller dricka vodka.Och så ska man sporta! n26 accEnt fEbruari 2010


Gorbatjov ströp vodkafloden på 1980-taletkampanjen som lyckadesblev den mest hatadei mitten av 1980-talet tog michailgorbatjov till drastiska metoder föratt få bukt med alkoholproblemeni landet. konsumtionen och dödlighetenminskade kraftigt men folketsmissnöje och minskade intäkter tillstatskassan gjorde att projektet blevkortlivat.Sovjetunionens 1980­tal blev turbulent.Den ekonomiska krisen förvärrades.Den 11 mars 1985 initieradeMichail Gorbatjov en omfattandekampanj mot alkohol. Han hadebara hunnit vara president i två månader,men planen fanns redan.Hans företrädare Jurij Andropov ladefram strategin 1982 för att Ryssland skulletillnyktra. Ett bekymmer var att intäkternafrån alkoholförsäljningen vid den härtiden stod för närmare tjugo procent avlandets budget. I Andropovs strategi fannsen långsiktig idé om att minska konsumtionenmed elva procent varje år.för att få befolkningen att mjukna införomställningen ville man införa barer ochcaféer med servering av öl och vin, iställetför vodka. Andropov introducerade även”Andropovka” den1 september 1982,en billig vodkasom skulle föregripade kommandeförändringar medrestriktioner. Destora förändringarnauteblev dock gorbatjov.– däremot blev denbilliga ”Andropovka” populär.Med Michail Gorbatjov som presidentiscensattes strategin under det sedvanligasovjetiska slagordet om ”mobilisering”:Minskade öppettider för butikermed alkoholförsäljning, lagstiftning omomhändertagande av missbrukare, hembränningförbjöds, alkoholfabriker stängdesoch priset på alkohol höjdes kraftigt.Landet skulle torrläggas.vindruvSodlingar i Georgien och Moldavienförstördes och i de lokala partidistriktentävlade man om vem som snabbast ochmest effektivt kunde minska konsumtionen.I mobiliseringen fanns även andraåtgärder som kamp mot korruption ochprostitution. Fler sjukhus byggdes för attta hand om alkoholskadade.Foto: pietro naJ­oLeariI takt med att landets ekonomi samtidigtförsämrades började befolkningenilskna till. Kampen mot spriten uppfattadessom alltför drastisk och orättvis.Efter två år blåstes alkoholkampanjenav. 1987 var en vändpunkt och ett katastrofårför det sovjetiska systemet som helhet;gas­ och oljeintäkterna sjönk kraftigt ochstatens lånebörda ökade dramatiskt. Pågrund av Gorbatjovs torrläggning rasadeintäkterna från alkoholförsäljningen ochsovjetsystemet började för första gångenfå svårigheter att betala ut lönerna tillstatsanställda.dEn 1 Januari 1988 meddelade premiärministerNikolaj Ryzjkov att man åter successivtskulle öka produktionen av vinoch sprit. Hembränning för eget bruk blevåter lagligt.Alkoholforskaren Alexander Nemtsovskriver i sin bok ”Rysslands alkoholhistoria”,där de flesta uppgifterna här är hämtadeifrån, att kampanjen var ”skandalös,men konsekvent”.Resultatet blev en kraftfull snabb tillnyktringpå bred front. Särskilt dödstalenbland män sjönk kraftigt de sista åren av1980­talet. nalkoholkonSumtionryssland 1982–<strong>2009</strong>Kampanjen avslutasefter kraftig kritik.1982 1985 1987 1988 1991 1999 2005 <strong>2009</strong>Jurij Andropov läggeren plan för nyalkoholpolitik, menden genomförs inte.Den 11 maj 1985 introducerarMichail Gorbatjov en stor alkoholkampanjmed restriktiva inslag.1 januari 1988. PremiärministerNikolaj Ryzjkov meddelar attpriserna åter ska sänkas.Hembränning tillåts.Sovjetunionen fallersamman. Boris Jeltsininleder en stor liberaliseringav ekonomin. Alkoholbörjar säljas mer fritt.1996 viss tillnyktring.Vladmir Putin tillträder 31december 1999. Förbjuderstarksprit på offentliga platsersåsom parker och försäljning ikiosker. Lämnar fältet fritt företablering av ölindustrin.Dmitrij Medvedevny president7 maj 2008.I juli <strong>2009</strong> talarhan om sin chock överryssarnas drickande.11 januari 2010 presenterarhan en ny plan föratt halvera konsumtionenfram till år 2020.2010Putin stoppar 2005 med sin vetorättett förbud om att dricka öl utomhuspå offentliga platser. Ölkonsumtionenhar fördubblats under fem år.iLLustration: maria söderBerg / FotograFier: oFFicieLLa / översÄttning Från aLexander nemtsovs Bok: Lana WiLLeBrandfEbruari 2010 accEnt 27


krönikamännen försvinner in i berusningens dimma. kvinnorna blir kvari livets mitt. de flesta barn får aldrig se en morfar eller en farfar.maria Söderberg skriver om ett land där hälsotillståndet liknar krigets.KatastrojkamEdvEdEv kampanJarför nyktrarE rySSland”om man ska vara uppriktig så hardet inte skett några som helst förändringar,inga alls, man måste vara ärlig.”orden kommer från rysslands presidentdmitri medvedev. För en tid sedantog han initiativet till en kampanj somska begränsa alkoholskadorna i landet.men det går trögt.hittills har medvedev föreslagithårdare kontroll över alkoholförsäljningen,särskilt till unga. Fler åtgärderär att vänta eftersom man bara börjatompröva politiken. medvedev betonarockså att bara om ryssland kan erbjudagoda levnadsvillkori en bred bemärkelseså kommervodkadrickandet attminska på allvar.vid årsskiftetinfördes ett minimiprispå vodka iryssland. den nyalagen innebär atten halvliter vodkainte längre får säljasbilligare än 89 rubel(21 kronor). i praktikeninnebär dettamedvedev.nästan en fördubblingav priset för debilligaste vodkasorterna.man har bland annat skärpt kampenmot rattfylla. som en liten lektionvisade rysk tv nyligen hur medvedevoch premiärminister vladimir putingick på en mindre restaurang för att seryssland spela fotboll mot argentina.putin beställde ett stort glas öl ochmedvedev te. efteråt åkte de iväg i bil– med medvedev bakom ratten.som ett led i kampen mot alkoholismenhar medvedev också bestämt attölflaskorna ska bli mindre. den vanligastorleken är nu en halvliter, men detfinns också stora plastflaskor på två,tre och ännu fler liter. enligt åtgärdslistansom medvedev bestämt ska 330ml bli den största tillåtna storleken påölflaskor och burkar. Förpackningarnaska också få en varningstext.av maria SödErbErgÅr 1988 stod jag för första gångenpå Röda torget i Moskva. Jagminns hur vår ryska guide Olgaskämtade om den tidigare generalsekreterarenBrezjnev. Efter några glasvodka kunde han ses köra ut från Kremloch ratta en Rolls­Royce. En natt hade hankrockat med en lastbil. Bilen finns idag– med intryckt front – på Motormuseeti Riga, men om det var presidenten somåstadkom skadan är tveksamt.Men nu börjar vodkaskämten få en besksmak. Från 1980­talets perestrojka går enförskräckande linje till dagens – katastrojka.Hälsotillståndet liknar krigets.Alkoholforskaren och läkaren Sergei Poljatkinivid NAN, Fonden mot alkoholismoch drogmissbruk, anser att man får räknamed förluster.– En tredjedel är intelligenta nog attinte supa ihjäl sig, en tredje del får svårtatt anpassa sig och den tredje gruppen...Jag inväntade oroligt fortsättningen påandra skrivbordet.– De klarar inte omställningen. Och dör.Kvällen innan hade jag suttit på caféintill den resliga statyn av nationalskaldenAleksandr Pusjkin. Framför mig en49­årig kvinna, talpedagog med mångårigtarbete vid Moskvas teatrar. Hennesberättelse var så vanlig att den bara av justdetta skäl blev intressant. Hon hade nyligenbeslutat sig för att flytta ifrån sin manefter 25 års äktenskap.– Vi hade varit gifta tre år när jag anadeatt det fanns problem. Om vi delade enflaska vin ville han alltid ha mer. Till sistkunde han inte vara nykter på sitt arbetesom framgångsrik försäljare. Under allaår trodde jag att det var möjligt att räddahonom. Men nu har jag gett upp allt hopp.Han valde spriten och inte familjen.Idag bor hon i sina föräldrars lägenhetoch han kvar i deras gemensammatillsammans med akvariefiskar och krukväxter.De gånger hon har föreslagit att deformellt ska dela upp allt säger han bara”Jag dör snart, då får du allting”.Männen försvinner in i berusningensdimma. Kvinnorna blir kvar i livets mitt.De flesta barn får aldrig se en morfareller en farfar.Inte undra på att president DmitriMedvedev är chockad. Hur ska Rysslandtackla problemet när så få anseratt själva alkoholen kan vara ett problemoch att man – liksom i krig – fårräkna med dödliga förluster? Mintalpedagog lär få dela sin erfarenhetmed många, många medsystrarinom den närmare framtiden. nFoto: anna sundeLinfEbruari 2010 accEnt 29


i praktikEnpåVerkapå Nätetde nya sociala verktygen på nätet gördet möjligt för alla att vara med i denoffentliga debatten. i förra numretfrågade vi proffsen om allmänna tipsför hur man kan påverka politiskt.i det här numret tittar vi närmare påhur du som medlem eller föreningkan använda sociala medier.tEXt: piErrE andErSSon illuStrationEr: JEnS magnuSSonpåverka smartare med sociala medierBloggar, Facebook, Twitter. Ävenom du inte använder de här verktygensjälv har du säkert intekunna undgå att höra talas omdem. Lite förenklat är det verktyg som gördet enkelt för var och en att publicera sigpå nätet. De används ibland för att visaupp det senaste klädinköpet eller för attberätta vad man ätit till frukost. Men alltoftare används sociala medier också tillatt uttrycka politiska åsikter eller för enslags medborgarjournalistik.inför valEt 2010 rustar de politiska partiernamer än någonsin på webben. Bloggar,Twitter och Facebook läggs till som ytterligarevapen i kampen om väljarna. Ocksåandra ideella organisationer och kommersiellaföretag börjar få upp ögonen förmöjligheterna med sociala medier. Det ärknappast en slump.Brit Stakston är pr­konsult på JMW medsociala medier som specialitet.Bland hennes kunderfinns såväl stora företagsom politiska partier ochandra ideella organisationer.– Sociala medier handlarom att sätta sin verksamheti relation till omvärlden.Man kan säga att detär marknadsföring ellerpåverkan genom relationeroch konversationer. Enav de stora möjligheternamed sociala medier är attdu enkelt kan få in ditt perspektivi diskussioner somförs i andra sammanhang.rElationEr och konversationer är det nyaoch revolutionerande med det som brukarkallas sociala medier. Traditionell mediabrit Stakston är pr-konsultoch specialist på socialamedier.Foto: Jonas Böttigerblir ofta en envägskommunikation,men på bloggar,Facebook och Twitteruppmuntras kommentareroch andra reaktioner frånläsarna. Den som vill varamed och få ut sin åsikt ochpåverka kan utnyttja dettapå flera sätt.– En bra idé är att kollaupp vilka politiker sombloggar just hos er, sägerBrit Stakston. Det kan varabåde kommunpolitiker ochera riksdagsledamöyer,många av dem har en egenblogg idag. Sen kan ni börjamed att ställa frågor ochkommentera det de skriver.Att starta en egen blogg är enkelt, detfinns en mängd gratistjänster på nätet ochdu är igång på några minuter. Oftast är32 accEnt fEbruari 2010


loggar personliga, men en förening elleren kampanjgrupp kan också gå ihop ochstarta en blogg tillsammans.– Det ni skriver i bloggen plockas upp avsökmotorer och kanske av andra bloggaresom börjar länka till er. Det finns godachanser att både allmänheten som de somdeltar i debatten hittar era texter och läserdem. Dessutom når ni en och annan journalist.brit StakSton tyckEr att man ska börjaläsa tidningen med nya ögon och noterai bakhuvudet om man ser något man villblogga om.– När en fråga blir belyst i något sammanhangså finns ett gyllene tillfälle attkommentera den frågan i en egen bloggeller kanske på Twitter.Den som bloggar måste dock kommaihåg att det kan bli diskussioner ochdebatt.– Man ser alldeles för många som baraförsöker använda de här kanalerna för atttrycka ut sitt budskap. Det fungerar inteså, man måste lyssna också. Våga släppain andra röster. Bloggar och andra socialamedier kan också fungera som ett verktyginternt. Ni kan använda det för att delakunskap med varandra och för att snabbtfå ut information om verksamheten.Ett annat sätt att använda sociala medierinternt skulle kunna vara att öppna uppbeslutsprocesserna så att alla medlemmarkan vara med och tycka till om föreningensutveckling oavsett om de har möjlighetatt gå på föreningsmötena eller inte.– Det vore jättespännande att se vadsom hände om man släppte in synpunkterfrån många redan från början. Då skullefolkrörelserna kunna bli en attraktiv part,jag tycker att de är ganska dåliga på attvisa upp värdet i de strukturer som redanfinns. nåtta tips förbättre bloggande1var dig själv när du skriver. Bara föratt man uttrycker sig skriftligt behöverdet inte bli formellt. använd en korrektmen avslappnad ton.2sätt inte ribban för högt. det är lättatt falla i fällan att tänka att alltman skriver på bloggen måste vara jätteviktigteller oerhört smart. tänk mer itermerna av en intressant diskussion vidmiddagsbordet än en debattartikel ellerakademisk avhandling.3interagera med omvärlden. Länka tillandra bloggar och till tidningsartiklar.då kommer de du länkar till att se attdin blogg finns och kanske länka tillbaka.kommentera på andras bloggar.4använd automatiska söktjänster föratt prenumerera på ord som ”alkohol”eller ”iogt­nto”. då kan du hålla koll pånär tidningar eller andra bloggar skriverom de frågor du är intresserad av. Börjatill exempel mednews.google.se5återanvänd. när du hållit på ett tagkommer du att märka att din bloggär en bra källa att ösa ur. när ett ämneblir aktuellt igen kan du enkelt länka tillnågot du skrev om samma sak för ett årsedan.6skriv regelbundet. gärna tre gångerper vecka åtminstone. ofta kommerdetta naturligt – du väljer ju troligen attskriva om ämnen som engagerar dig.7Läs tidningen med nya ögon. ”åh, dethär skulle jag verkligen vilja kommentera.det bloggar jag om.”8om ni startar en gemensam föreningsbloggkan det vara bra att presenteradem som brukar skriva på bloggenpå en särskild sida. se också till att alltidha med en länk till en sida där man kan blimedlem. var inkluderande och bjud in!fEbruari 2010 accEnt 33


i praktikEniogt­Nto både twittrar och bloggarSedan en tid tillbaka driver iogtnto-förbundetett antal olikabloggar. man finns också påmikrobloggtjänsten twitter och pådet sociala nätverket facebook.– Det fanns ett behov av att kunna kommunicerapå ett mer snabbfotat sätt,säger Lydia Mörling, webbkoordinator påIOGT­NTO och den som sköter det mestaav organisationens kommunikation viasociala medier.På IOGT­NTO:s officiella hemsida presenterasregelbundet nyheter, pressmeddelandenoch allmän information omorganisationen, men Lydia Mörling menaratt det inte är tillräckligt.– Hemsidan är inte riktigt rätt form förall typ av information. Det finns saker somvi vill få ut som inte riktigt är nyheter utansnarare korta kommentarer eller tyckandenom saker. Då passar det jättebra meden blogg. Det blir lite intimare, man kansäga att bloggen ger IOGT­NTO lite merkött och blod.lydia mörling mEnar att formerna blirfriare på en blogg än på organisationensofficiella webbplats.– Människor har en ganska tydlig bildav vad en blogg är. Där kan man varaganska personlig och språket är mindreformellt. Det behöver inte heller vara sålånga utläggningar och inte på så blodigtallvar hela tiden. Bloggen klarar en väldigspännvidd mellan stort och smått.En blogg är dessutom enkel att följa förläsarna. Här finns inga krångliga menysystematt leta sig fram i; inläggen hamnarrakt upp och ned i den ordning manpublicerar dem med det nyaste överst.”bloggen blir lite intimare”, säger lydia mörling, webbkoordinator på iogt-nto. när hon intebloggar eller sköter om hemsidan ser hon till att iogt-nto är aktivt på twitter och facebook.– Det finns också funktioner som gör attman kan prenumerera på allt som skrivsi bloggen. En annan fördel är att läsarnakan vara delaktiga och kommentera.Bloggen ”I rörelse” har ett antal skribenter.Mest aktiva är Peter Moilanen,chef för IOGT­NTO:s verksamhetsenhet,och Lydia själv. Några ytterligare skrivermer sporadiskt. Innehåller varierar: Denena dagen kommer en snabb reaktionpå en annons som Sveriges Bryggerierhar i de stora dagstidningarna. En annandag kommer ett inlägg med bilder frånett arrangemang, eller information omnågon ny undersökning som tagits fram.– Bloggen är en yta där vi snabbt kankomma ut med saker. Jag tycker att detgör att vi är mer aktiva och på tårna i vårkommunikation än tidigare, nu kan vireagera och tycka till direkt. Förutom attfolk utanför organisationen får veta vadvi tycker så bygger den både kunskap ochstolthet internt.att iogt-nto finns på både Twitter ochFacebook gör också att organisationensyns ännu mer, både inåt och utåt, menarLydia Mörling. Användandet av de socialanätverken har exploderat de senaste årenoch det är bra att finnas där folk är.– Men Twitter är också ett bra verktygför omvärldsbevakning. Det är enkelt attlägga upp sökningar och så fort någonskriver något om exempelvis IOGT­NTO såser jag det och kan reagera. Det blir ett öramot marken. nBloggen: irorelse.wordpress.comtwitter: twitter.com/iogtntoFacebook: facebook.com/iogtntoFoto: mathias Lövströmtio nyktra bloggar att ha koll påelinlundgren.webblogg.seelin Lundgren, lokalpolitiker i gävle ochgeneralsekreterare på unF.niklas.inniklas christerson, nykter skåning sompluggar juridik i uppsala.moilanens.blogg.sepeter moilanen, chef för iogt­nto:s verksamhetsenhet.www.hillevi.nuhillevi Wahl, författare och debattör.skriver krönikor i accent.www.erikwagner.setidigare förbundsstyrelseledamot i iogtnto,jobbar på tankesmedjan sektor 3.skriver mycket om ideell sektor.damberg.wordpress.comrobert damberg, tidigare förbundsordförandei unF, fortfarande engagerad inykterhetsfrågor.egonfrid.v-blog.seegon Frid, ordförande i riksdagens nykterhetsgrupp.perakeand.blogspot.comper­åke andersson, jobbar med internationellalkoholpolitik på iogt­nto­rörelsensinternationella institut.grusimaskineriet.blogspot.comJenny tapper, iogt­nto­medlem frånuppsala. skriver krönika i det här numretav accent.blogg.passagen.se/marcusbirromarcus Birro, nykter alkoholist, författareoch fotbollsexpert. aktuell i Let’s dance.34 accEnt fEbruari 2010


tre smarta verktyg på webben1. delicious sparar ochdelar dina länkar2. Starta en egen tevekanalmed bambuser3. Samarbeta bättremed ningdet händer tittsom tätt att manramlar över sakerpå webben somman tycker verkarintressanta mensom man kanskeinte hinner ellerorkar fördjupa sig i just då. då är en tjänstsom delicious.com perfekt – här kan du mednågra få klick spara dina länkar och enkelthitta dem senare. du kan också enkelt delamed dig av dina länkar till andra användare.eller så kan föreningen ha ett gemensamtkonto. www.delicious.commed en enkelvideokamera, ellertill och med meden vanlig mobiltelefonkamera,kan vem som helstdirektsända överinternet. så nästagång ni arrangerar en debatt eller föreläsning– sänd den över nätet så att alla kanse. dessutom går sändningen att se även iefterhand. www.bambuser.commed hjälp av ningkan du starta etteget socialt nätverkpå bara någraminuter. välj ettnamn, utseendeoch vilka funktionerdu vill ha, sen kan du börja bjudain deltagare. här finns diskussionsforum,statusuppdateringar och ett inbyggt bloggverktyg– din förening kan med andra ord fåett eget Facebook som bara ni kommer åt.www.ning.comVilket bloggverktyg ska jag välja?om du vill starta en blogg har du ett otal olika verktyg att välja mellan. de flesta ärgratis och funktionerna skiljer sig inte så mycket. vi tipsar om tre alternativ som allafinns på svenska.blogger.comÄgs av google. hela administrationsgränssnittetäröversatt till svenska. ett avde populäraste verktygen.smidigt att komma igång.blogg.seett svenskt alternativ.enkelt att komma igångoch enkelt att förstå. manfår dock leva med ganskamycket annonser på sinblogg.så startar du en blogg i sex enkla stegnär du valt bloggtjänst går själva registreringen snabbt och enkelt.här har vi valt att utgå från Blogger (www.blogger.com).sv.wordpress.comWordpress är enkelt attsköta och har många alternativför inställningarna.kan installeras på egendomänadress, men i denhär varianten slipper dudet. översatt till svenska.fakta Sociala mEdiErbloggar har funnits somfenomen i tio år men det ärförst de senaste åren sombloggarna fått verkligt stor spridning.ett enkelt sätt att publicera egnatexter med möjlighet för läsarna attkommentera.1. gå till www.blogger.com.tryck på ”starta en blogg”.2. Fyll i din mejladress ochvälj ett lösenord för attskapa ett konto.3. välj ett namn och enbloggadress.tWittEr Blev populärt isverige förra året. twitter ären så kallad mikroblogg därinläggen inte kan vara längre än 160tecken. man väljer själv vilka andra”twittrare” man vill följa. också härfinns möjlighet att kommentera ochsvara.4. välj vilket utseende duvill ha på bloggen.5. skriv ditt första inlägg.tryck publicera.6. klart. du har startat enblogg!facEbook ett socialt nätverksom startades för collegevärldeni usa. För ett parår sedan började det växa rejält isverige och Facebook används idagav människor i alla åldrar. här kanfrämst de du lägger till som ”vänner”läsa vad du skriver.fEbruari 2010 accEnt 35


Japanatt gå ut på krogen med kollegoroch kunder är en delav jobbet i Japan. alkoholenanses främja gemenskapenpå arbetsplatsen och underlättaaffärskontakter. förgenn toshiyuk ledde supandeti jobbet till att han blevalkoholist och förlorade sinfamilj.alkoholismklädd i kostymtEXt och foto: rikard bErglinNär skymningen faller ochtusentals neonljus tändsöver Tokyos gator, inlederdet dagligt återkommandelämmeltåget avmän i svarta kostymersin färd från kontoret till Izakayan, dentraditionella japanska puben. De japanskakontorsarbetarna har redan jobbat enlång dag, men arbetspasset är inte över.Att dricka alkohol med kollegorna är endel av jobbet i Japan.Genn Toshiyuk är en typisk salaryman, han jobbar som försäljare på en avJapans elektronikjättar. Han är proper ochvälklädd. Vi möts på en stimmig familjerestaurangnära hans hem i en förort tillTokyo. Han berättar att han varit på krogenmed jobbet kvällen innan.– När de yngre killarna har något påhjärtat, tar jag med dem ut på krogen,säger han. Japaner är generellt sett väldigtblyga, det ligger i kulturen. Därför behöverde en styrketår för att kunna kommunicera.Inom företagskulturen är det heltnödvändigt för att stärka gemenskapenmellan kollegorna.Att vara berusade tillsammans ses somen symbolisk handling som stärker vänskapsbandeninom företaget.– Vi har inte så distinkta yrkesroller påkontoret. Så därför utvärderas inte nödvändigtvisden enskilde individens insats,förklarar Takami Tomohiro, doktorand isociologi vid Tokyo universitet. I ställetutvärderas man efter sin laganda, och däringår att dricka med kollegorna.– När man bjuds in är det frivilligt attgå eller inte, men undermedvetet vet allaatt det kan få effekter för bedömningenav din attityd gentemot företaget om dutackar nej. Det finns ett talesätt: ”Den sominte kan dricka blir inte befordrad.”innE på familjerestaurangen hämtar GennToshiyuk sin andra kopp te. Sedan han var24 år gammal har han haft problem medalkohol. Men det skulle dröja tio år innanhan själv insåg problemet, och ytterligaretio år och en splittrad familj innan hanbestämde sig för att göra något åt saken.– Första gången jag drack alkohol var påen billig bar i stadsdelen Ginza, berättarhan. Jag var 16 år och nyfiken. Jag gilladedet omedelbart, alkoholen gjorde det lättatt prata med folk. Jag skaffade en flickvän,började surfa och gick ut och dansadei nöjesdistriktet, Roppongi. Jag hade skitkul.Utan alkoholen hade inget av det därhänt.han vill intE skylla sin alkoholism på denjapanska företagskulturen, han är övertygadom att han hade blivit alkoholist ändå.– Jag jobbade på ett känt datorföretag.När vi skulle göra affärer med något nyttföretag, stämde jag träff med deras representanterpå krogen för att smörja dem.Det är en typ av spioneri, de svarade påfrågor, till exempel om andra affärsuppgörelser,som de inte skulle ha svarat påannars.– Minst två gånger i veckan var vi tvungnaatt gå ut och dricka. Men de flesta påmin avdelning blev inte alkoholister fördet.Det är ändå klarlagt att det omfattandeföretagssupandet har effekt på antalet36 accEnt fEbruari 2010


Sociologen tomohiro takami menar att japanernasberömda fighting spirit leder till ettomfattande supande, eftersom drickandetanses ingå i arbetsuppgifterna.hiroshi yonezawa behandlar alkoholister påen klinik i centrala tokyo. han är kritisk motatt regeringen inte ser alkoholismen som ettproblem och inte gör något för att komma tillrätta med den.alkoholister i det japanska samhället.Sedan kvinnornas intåg på arbetsplatsernaunder 80­talet har antalet kvinnligaalkoholister ökat. Doktor Hiroshi Yonezawaarbetar som psykiatriker vid JoyuakiHealth Academy, en klinik i centralaTokyo som specialiserat sig på behandlingav alkoholism.– Det brukade vara så attkvinnorna skulle vara måttligai sin alkoholkonsumtion,säger han. Men i taktmed att fler och fler kvinnorbörjade förvärvsarbetahar det ändrats. En typiskpatient här är fortfarandeen affärsman i 40­årsåldern,men 30 procent av patienterna är nu kvinnor.Förr brukade det vara cirka tio procent.SEdan 60-talEt har det japanska ekonomiskaundret bidragit till en fyrdubblingav alkoholkonsumtionen. I Japan är alkoholtillgänglig överallt, hela tiden. I Tokyofinns tusentals och åter tusentals barer,närlivsbutikerna säljer alkohol underdygnets alla timmar. Man kan till och medköpa öl ur automater direkt på gatan.– Den japanska kulturen är meravslappnad när det gäller synen på alkohol,eftersom vi tidigare inte haft likastora problem som ni i Europa och USA,säger doktor Hiroshi Yonezawa. Nu upptas25 procent av alla sjukhussängar avpatienter med alkoholrelaterade skador.Det handlar om allt från leverskador tillmagsår och benbrott. Trots det visar regeringeningen vilja att göra något åt problemet,det ses inte ens som ett problem.På hans klinik har man genomfört enstudie av ett företag där 30 arbetare flyttadesfrån fabriksgolvet för att under tvåårs tid arbeta på försäljningsavdelningen.Efter två år hade de dubbelt så mångaleverskador som innan, och när de återgicktill sitt gamla jobb på fabriksgolvetförbättrades deras levervärden drastiskt.I takt med att Genn Toshiyuks drickandetilltog blev hans arbete lidande. Han”När vi skulle göra affärer mednågot nytt företag, stämde jagträff med deras representanterpå krogen för att smörja dem.”kom sent och gick tidigt, oftast direkt tillnågon bar, där han drack tills han somnade.Ibland sjukanmälde han sig en veckaåt gången för att dricka.– När jag började dricka, gillade jag finwhisky, men efter ett tag drack jag vadsom helst. Jag hade en favoritbar där mankunde bli skitfull för 1 500 yen (ungefär120 kronor).Genn Toshiyuk är 47 år gammal, ochsedan två år och nio månader är han nykter.Han går fortfarande ut på krogen medkollegorna, men nu för tiden dricker hanbara oolongté.– Jag brukar skylla på att jag mår illaav att dricka alkohol, säger han. Jag kaninte ens dricka en droppe. Sedan sätter jagigång och håller låda och är vildast av alla.Då har de inget att klaga på.vÄndpunktEn för Genn Toshiyuk komnär hans fru lämnade honom. Vid detlaget var han full varje dag, 365 dagar omåret. Efter att frun lämnat honom söp hankonstant i en vecka. Till sist insåg han atthan skulle bli galen om han fortsatte. Hanbestämde sig för att nu fick det vara nogoch hällde ut en gigantisk flaska billigt risvini slasken.– Min fru är en väldigt fin person. Honstod ut med mig i 20 år, men det fanns engräns som jag knuffade henne över. Nuvill hon inte ens prata med mig.– Vår 18­årige son bor med mig nu.Han hade inga problem när jag boddemed honom och hans mor. Han speladebaseball och skötte skolan. Men skilsmässantog hårt på honom, jag sårade honomverkligen. Så nu går han inte i gymnasiet,han skrev inte ens antagningsprovet. Hanhyser agg mot mig men valde ändå att bohos mig, eftersom jag har det bättre ställtän hans mor.gEnn toShiyuk går regelbundet på AnonymaAlkoholisters möten och är självsponsor för tre deltagare. Nu ser han medtillförsikt på framtiden.– Det handlar om att se framåt, att inteälta det förflutna. Men jag är så klart ledsenför allt jag gjorde. Jag hoppas att minfru någon gång blir lycklig och att jag endag får chansen att personligen be omursäkt. Så är det med allt beroende, detleder till att andra får lida. Om man fårcancer, kan man lida ensam, men alkoholismdrabbar alla andra.– När jag drack hade jag allt, en familjoch status i samhället, men jag var aldrignöjd. Nu tillhör jag inte längre eliten, ochmin son har problem, men det är okej ochjag accepterar det. Anledningen till attjag inte dricker är att mitt liv nu ändå ärbättre än det jag hade. ●fotnot: genn toshiyuk heter egentligennågot annat.fEbruari 2010 accEnt 37


förEningStipSEtförEning 412 skutskÄrStartad 1971antal mEdlEmmar 34guns åtta bästa tips för integrationsarbete1ha inte för stora förväntningar på attfå många nya medlemmar på en gång.2hälsa och småprata med de flyktingardu har haft kontakt med när dumöter dem på stan.3var tolerant, flexibel och öppen.ibland kan missförstånd handla omkulturella skillnader.4ha kul!5behandla alla lika, oavsett bakgrund.6Sök upp berörda myndigheter sommigrationsverket, Sfi eller invandrarföreningaroch berätta om föreningenoch vad ni kan erbjuda.7låt folk komma förbi på en koppkaffe och prata, utan krav på någonsärskild insats.8Sist men inte minst – kommunicera!prata med människor, möt människor,sök upp människor, var aktiv ute isamhället.lyckad integration i SkutskärtEXt och foto: maria ZaitZEWSkyi Skutskär i uppland har man pånågra få år lyckats skapa en aktivoch blomstrande iogt-nto-förening.i dag har man 34 medlemmar, varavmånga har en annan etnisk bakgrundän svensk.ISkutskär finns många flyktingar ochen av föreningens hjärtefrågor ärjust att fånga upp nysvenskarna ocharbeta med integration. Man arbetaralkoholpolitiskt, förebyggande och meddemokratifrågor – alltid över förbundsgränserna.Junis­verksamhet med alla metoderdrogs igång 2006 och i dag finns barnaktivitetertisdag, onsdag och torsdag, medbland annat dans. Man arrangerar barnkalasoch har nyligen införskaffat en golfsimulator.All verksamhet genomsyras avintegrationstanken – att alla, oavsett bakgrundär välkomna.Hur når man ut till flyktingar ochpersoner med annan etniskbakgrund?– Genom att kontaktaforum och myndigheter somhar hand om flyktingar. Självanser jag att det är viktigt attalla kommer in i samhället,mångfaldstanken är någotungdomarna, säger Gun Johansson, somär en av eldsjälarna som drog igång IOGT­NTO i Skutskär.Det finns bland annat planerpå att i framtiden byggaett hem för ensamkommandeflyktingbarn.Hur undviker man att enförening står och faller meden eller ett par eldsjälar?– Genom att prata medjag brinner för. Jag tog kontaktmed Migrationsverketgun Johanssonvarandra och ha högt i tak.I vår styrelse är vi en härligoch SFI. Lärarna där bjöd på min uppmaningin eleverna till IOGT­NTO:s hus. Förstagången kom trettio personer och vierbjöd fika, pingis och annat kul. Efter detvar isen bruten och många kom tillbaka,också med sina barn till barnverksamheten.Via föräldrarna når man barnen ochblandning av folk som alla kan tillföranågot. Och vi är alla lika engagerade. Vipratar vitt och brett om föreningen var viän är och sprider på så vis ryktet om föreningen.Det är förstås lättare på en liten ortsom Skutskär där alla känner alla, sägerGun Johansson. n38 accEnt fEbruari 2010


kulturtipSa! maria Zaitzewsky / 08­672 60 56 / maria.zaitzewsky@iogt.semiSSa intE– Jag kanske kan hjälpa någon med det här, någon som känner igen sig. det är det viktigaste,säger malin biller, vars serier syns i bland annat Etc och galago.serieroman tar upp viktiga frågorutStÄllning ”går rakt in ihjärtat.” ”viktiga frågor att taupp till diskussion idagens samhälle.”det är några av kommentarernaefterutställning och seminarierkring malin Billersnya självbiografiskaserieroman ”omnågon vrålar i skogen”på kulturhuset i örebroi början av december.Bakom arrange mangetstod iogt­nto 523 gänget, i ettsamarbete med unF, nBv ochörebro kommun.utställningen bestod tillvi har ju hemligheter i den härfamiljen av therése Eriksson(ica bokförlag)bok therése växer upp i ettrött hus med vita knutar i lillaenskede. en idyll utåt sett.men under mellanstadietidenkrackelerar vardagen. mammandricker allt mer och fåren depression. För elvaårigatherése blir livet aldrig merstörsta delen av sidor ur Billersbok. de starka bilderna skildraren uppväxt medmissbruk, övergreppoch utanförskap. menockså en väg till attsom tyst och blygtjej våga må bra ochacceptera sig självsom den man är.– Jag kanske kanhjälpa någon meddet här, någon somkänner igen sig. det är det viktigaste,säger malin Biller, varsserier syns i bland annat etcoch galago.i ett samtal med helenaSjälvbiografiskt om missbruk i familjensig likt.Boken är självbiografisk ochbyggs upp kring dagboksanteckningar.man får kommanära en flicka som kämparmed sin avsky för sin fullamamma och sin enorma kärlektill den nyktra. Familjensvanmakt, när även samhälletvisar sig oförmöget att ge densjuka mamman hjälp, tar sigWannberg berättade malin Billerom sin uppväxt och tankarkring hur barn kan bli sedda.deltagandet var stort från socialtjänst,skola och allmänhet.på seminarierna gavs äveninformation om Junis årligarapport om stöd för barn tillmissbrukare och örebro kommunssputnik­grupp, som arbetarmed barn till missbrukare,informerade om sin verksamhet.över 150 personer sågutställningen under de dagarden hölls öppen.tEXt och foto:Erik WinnforS WannbErguttryck i vrede och sorg.men det finns hela tidenett hopp. therése har en fastövertygelse att hon ska fixadet här, trots alla mörka hålhon ständigt faller ner i.therése eriksson har skriviten angelägen bok. psykisksjukdom och alkoholism ärfortfarande tabubelagda ochhon visar att det faktiskt kanhända i alla familjer.karin lindbom1opEra iogt­nto köpingsdigitala, direktsända operaföreställningarundervåren. den 6 februari visas”simon Boccanegra” av verdi,den 27 mars ”hamlet” och den 1maj ”armida”. garanterat oförglömliga”live”upplevelser medhjälp av den senaste digitaltekniken.Biljetter på 0221­231 10.2bok ”min kamp”, den förstaav sex självbiografiskaromaner av norrmannenkarl ove knausgård. Författarenberättar med sitt precisaspråk om livet med alkoholmissbruk,sin alkoholiseradefar, tonåren, den första fyllanoch hur han förhåller sig till sitteget föräldraskap. på norska,men kommer förhoppningsvissnart på svenska.3film ”Food inc”, dokumentärfilmensom handlar ommaten vi köper i snabbköpet;ett ämne som de senasteåren engagerat allt fler. i ”Foodinc.” kartlägger bland andraregissören robert kenner dekrafter som styr livsmedelsindustrin.dokumentären avslöjarobehagliga sanningar om matenvi äter, hur den produceras ochvilka risker den medför för vårhälsa. premiär den 29 januari.teaterlärarefår kulturpristinou mérigot och LennartJacobsson har fått kulturprisetfrån härryda kommun. de föredetta Wendelsbergslärarnahar mottagit kulturpriset <strong>2009</strong>för att de med stor kreativitetoch originalitet utvecklat olikateaterformer till inspiration försåväl sina elever som sin publik.prissumman är på 5 000 kronoroch delas av lärarduon.fEbruari 2010 accEnt 39


kulturtipSa! maria Zaitzewsky / 08­672 60 56 / maria.zaitzewsky@iogt.sehallå dÄr ...harry öhmaniogt­nto­medlem och aktuellmed boken ”erfarenheteroch tankar i huvudet på eneldsjäl”.vad handlar din bok om?– den handlar om minaegna erfarenheter av missbrukoch om hur jag sedan1980­talet arbetat med ungdomarpå glid. Jag vill ökaförståelsen för de ”mjuka”metoderna. relationer sombyggs upp, kramar, kontinuitet,beröm och uppföljning.men man måste ocksåvara konsekvent och visavilka spelregler som gäller.genom mitt sätt att arbetahar jag fått mycket respektoch nått goda resultat.vad vill du med boken?– Jag vill att fler får uppögonen för det här sättetatt arbeta. det talas mycketom hårdare tag och straff idag. det behöver inte varafel. men parallellt måste dethär mjukare tänket finnas.att man ser bråkstakarnasom individer och tar dempå allvar. inte bara klagarpå dem.varför har du valt att jobbamed ungdomar?– det handlar om en gottgörelseprocess.Jag har intevarit närvarande för minadöttrar. Jag vill ge tillbakaoch hjälpa, genom att självvara en god förebild. Jag harinte druckit en droppe alkoholsedan 1978.hur ser du på framtiden?– man måste tro att samhälletgår att förändra, ävenom ungdomsproblemenhar ökat. skolan måste tadet förebyggande arbetetpå allvar och unga måsteaktivera sig. men att baraordna lokaler hjälper inte.det måste finnas ett innehållockså.maria ZaitZEWSkyfilmteamet för ”the cove”: översättaren goh iromoto, Simon hutchins, Joe chisholm, charles hambelton,regissören louie psihoyos, aktivisten ric o’barry och fridykarna mandy-rae cruickshank and kirk krack.avslöjande film om delfinjaktthe covedokumentärfilmav loue psihoyosfilm i en lugn lagun vid denjapanska kusten finns enhemlighet som några desperatamänniskor gör allt för attbevara. varje år slaktas 23 000delfiner på ett brutalt sätt i jaktenpå den lilla valens kött – ochpå delfiner som går att sälja tilldelfinarium världen över.den officiella anledningenär att delfinerna äter upp densmåfisk som människor äter.sanningen är att eftersomvalslakt numera är förbjuden iJapan, slaktar man nu de ickeblommor i bondebygdgunnar arnborg och nilsforshed, carlsson bokförlagbok gunnar arnborg fortsättersin enastående folkbildargärning.några år efter 80­årsdagenger han ut ännu ett kulturhistorisktpraktverk, Blommor ibondebygd.tidigare har han forskat ochberättat om stenmurar, potatis,hästar och enar. varje bok ärett konstverk och samtidigt ettstycke kulturhistoria. Blommorfridlysta delfinerna. ”the cove”inleds i staden taiji, där denföre detta delfintränaren ochnumera aktivisten ric o’Barrygör allt för att avslöja hemlighetenmed delfinslakten. genomatt sprida kunskap om det somhänder hoppas han kunna räddadelfinerna – och människorfrån att bli sjuka av kvicksilvretsom finns i stora mängder idelfinernas kött.det visar sig bli ett svårtoch farligt uppdrag, eftersombukten där delfinerna slaktasbevakas dygnet runt av mänsom nästan är beredda attdöda för att sanningen inte skanjutbar vandring på blomsterängari bondebygd är ingetundantag. Läsaren fårfölja med på en spännandevandring i degamla bondelandskapen,genom hagar ochslåtterängar. där fårvi bekanta oss medvarje blomma och desshistoria. gunnar arnborgberättar om blommorna i folktrooch läkekonst, och han kryddarsin berättelse med poesi ochcitat av andra blomsterälskare.komma fram. o’Barry lyckasdock, tillsammans med ett välsammansatt team, att ta sig ini bukten och filma de brutalascenerna.”the cove” är en spännande,thrillerlik och intressant dokumentärsom fängslar och framkallarfasa över människorsgrymhet mot djur.Filmen är förstås ett viktigtdebattinlägg om de intelligentadelfinernas situation, som ärbetydligt värre än de charmigauppvisningar som de leendedjuren uppvisar på världensdelfinarium.maria ZaitZEWSkyde tidigare böckernahar varit illustrerademed foton, oftatagna av honom själv.den här gången harhan samarbetat medkonstnären och illustratörennils Forshed,som i vackra akvarelleråterger blommornaoch deras landskap. tillsammanshar de producerat en avårets vackraste böcker.Eva åhlStröm40 accEnt fEbruari 2010


månadEnS mEdlEmnamn krister Lundgrenuppdrag distriktsordFörande i gÄvLeBorgåldEr 31 årkrister lundgrenkänner du någonsom borde blimånadens medlem?tipSa oSS påaccent@iogt.se elleraccent, Box 12825,112 97 stockholm”nu är detdags att takommandot”varför är du medlem i iogt-nto?– Jag blev medlem för fem år sedan, efter attha varit på behandlingshem här i Hudiksvall.Jag valde att komma hit, eftersom jag behövdekomma bort från min gamla miljö och mittgamla liv. När jag blev drogfri ville jag startaett kamratstöd och hittade en IOGT­NTOföreningi ett fint gammalt hus. Jag arbetadeideellt i drygt ett år och jobbade stenhårt medatt påverka politiker och skapa nätverk för attbygga upp kamratstödet och föreningen. Jagdeltog i flera utbildningar i IOGT­NTO:s regiför att lära mig mer om det sociala arbetet. Idag är vi 300 medlemmar i föreningen.beskriv dig själv!– Jag är målmedveten och framåt. Jag accepterarinte ett nej, utan har jag bestämt mig såska det gå. Jag är positiv, ser möjligheterna ochinte hindren. Hela mitt liv har varit fullt avhinder, nu är det dags att ta kommando övermitt liv. Jag har också lätt för att prata ochfå kontakt med människor. Med IOGT­NTO:svarumärke i ryggen går det ännu bättre!vilken är din drivkraft?– Att utvecklas som människa. Jag vill göranågot roligt och bra av mittliv. Jag vill ha stimulans ochständiga utmaningar.vad har du lärt dig underresans gång?– Att jag måste accepteradet jag inte kan förändra. Jaghar också lärt mig att handskasmed människor och attformulera mig. Tidigare sajag bara rakt ut vad jag tänkte och kunde befolk dra åt helvete. Det gör jag inte längre. Nuvet jag hur jag ska ta människor.ångrar du något i livet?Att jag har varit elak och skadat människori min närhet skulle jag vilja ha ogjort. Mensamtidigt har missbruket gjort mig till den jagär. Det låter kanske konstigt, men jag ångrarinte det jag gått igenom.har missbruket inneburit några fördelar?– Jag är inte lika naiv som många andra. Jagser det andra inte ser ute på gatorna. Var drogersäljs på stan till exempel. Det känns bra.Jag ser mig som en samhällsmedborgare som,genom mina tidigare erfarenheter, kan tillföranågot. Tidigare tog jag. Nu ger jag tillbaka.hur ser din missbrukshistoria ut?– Jag började använda droger som 12­åringoch har tagit det mesta. En dag orkade jag intemer, konsekvenserna av missbruket blev förstora. Min familj ville inte veta av mig, detblev för mycket för dem. Fortfarande är kontaktenmed familjen dålig, men den börjarsakta bli bättre.tEXt: maria ZaitZEWSkyfoto: hEnrik pEltonEnfEbruari 2010 accEnt 41


krönikaJag fick ett mejl med inbjudan till föräldramöte med gosskören. Skummade radernasådär som man gör, kollade datum och klockslag och vad som skulle tas upp och såskulle det bjudas på liten vin- och ostbricka. vänta nu. vad står det?Men får man bli arg, då!av JEnny tappErJag fick ett mejl med inbjudan till föräldramöte med gosskören.Skummade raderna sådär som man gör, kollade datumoch klockslag och vad som skulle tas upp och så skulle detbjudas på liten vin­ och ostbricka. Vänta nu. Vad står det? Jaggick tillbaka och läste om. Tittade länge på orden och tuggadepå dem. Arga nykteristen öppnade ena ögat där hon låg och slumrade.Jag funderade på saken. Tänkte: Orkar jag?En kort stund senare hade arga nykteristen vaknat på riktigtoch då satt jag plötsligt framför datorn och skrev ett mejl därjag i några enkla, korta och neutralt uttryckta meningar frågadevarför man skulle ha alkohol på ett föräldramöte. Jag tryckte påsvara alla­knappen. Ooooh, denna dödssynd! Men jag tyckte attdet var mycket viktigt och högst relevant att alla som hade fåttinbjudan skulle få se mitt ifrågasättande.Jag var så naiv. Jag utgick ifrån det felaktiga antagandet att vii samhället har en gemensam syn på att det finns sammanhangdär man inte har med alkohol, och att föräldramöten ären alkoholfri zon. Några upprörda svarsmejl senare satt jagoch darrade och hukade och mådde dåligt över att det var såmånga som var arga på mig nu och tyckte att jag var en glädjedödareoch moralist och allmänt dum.Jag hade inte kunnat föreställa mig att det skulle vara så känsligtatt ifrågasätta alkoholens närvaro när det gällde ett möte.Om jag hade tyckt något om en fest eller en pubrunda hade jagförstått att de andra föräldrarna hade blivit sura på mig, men nugällde det ett föräldramöte!Reaktionerna jag fick kan delas in i tre kategorier. Först de somvalde att läsa det jag skrivit som ett fördömande. Ni vet, trots attman inte andas eller tänker ett ord om moral så inbillar sig folkatt nykterister är självgoda typer som anser sig vara bättre änalla andra. Sedan de som var upprörda över att jag hade svaratalla så att även barnen med egna mejladresser hade fått ta delav mitt ifrågasättande. Själv tyckte jag att det var värre att mani inbjudan gav dem signalen ”Närhelst vuxna samlas måste dedricka alkohol”. Slutligen fanns de som höll med mig men sominte tyckte att det var en så stor grej.Reaktionerna fick mig att förstå hur känsligt det är medalkohol. Vin­ och ostbrickan skulle vara lite mysigt ochkanske locka fler föräldrar till mötet. Sedan tänkte maninte längre. Jag förstår det. För det är en miljö där det nästanär omöjligt att dryfta frågan om alkohol och solidaritet. Alkoholär bara mys och trevligt och kultiverat. Att det finns människorsom inte tycker att vin är mysigt finns inte på kartan. Ännumer otänkbart är det att det kan finnas barn i gruppen som haranledning att önska att föräldrarna inte blir serverade alkohol.Jag funderar rätt ofta på när man får bli arg som nykterist. Minslutsats är att som nykterist måste man oftast krypa för att intenågon genast skall hojta ”Aha! Sätter sig på sina höga hästar, minsann!”.Man får inte vara arg. De enda nykterister som har rätt attvara arga på alkoholtraditionen är människor med eget missbruki bagaget. De får ryta och säga vad de tycker. Möjligen kan ävenbarn till missbrukare få höja sin röst, men om man inte kan skakafram en alkoholiserad släkting gäller det att vara lågmäld ochresonabel och undfallande. Det ställer jag inte upp på. När dethandlar om så viktiga saker måste man bli arg när ingen lyssnar.Resultatet? Det serverades inget vin på föräldramötet och det harhittills inte föreslagits igen. nSJungandE fEmbarnSmammaJenny tapper bor i uppsala, är fembarnsmammaoch medlem i iogt­ntorörelsensedan länge.till vardags arbetar hon med administrationpå iogt­nto:s distriktsexpeditioni uppsala. när hon är ledig sjungerhon gärna i kör och bloggar på såvälgrusimaskineriet.blogspot.com som påwww.unt.se.iLLustration: rurik ZaitZeWsky42 accEnt fEbruari 2010


korSordnr 1 2010UPP- UPP- ETT ÖVRE MATABRUS- FOST- VISST Accent GRÄNS SPIONSANDE RAR SMYCKE- Nr 1 LITEN GRYMT-SKRIN MOROT OXE VINDFYRADÄCKADKORSFARKOSTHÄRLED-GEORGNINGRIEDELÖKÄNDABRUTALFÖREGRÄNSEFTERHÄLS-PERSON NING KYRKDEL SKARP AVGIFTSPANSKFLODFÜR SKA VI ÄR TYPELISE ALLA VILL ENHÅRD NÅGON DEL FÖR-BERGART GÅNG LORABRUKAR ÄR SKA ROS-MAN VÄL BAS HA PLATSKLÄM- SKRIV- FIRAS I HAVRE-DAGAR PAPPER FEBRUARI ARTIKELGÄLLERSUR-SOMSTRÖM-GÄL-MINGS-LANDEAROM?TILLTAL TYSK SES PÅSKRID- ÄND- FILOSOF MÅNGENSKOR STATION 1770 - KNAPPFÅRLÅT 1831ÄR RA- SANNO-KAD KIND LIKHETGÅ UPP-DÅLIGT MUNTRATI VISSA SÅ DRAGUNI- HETER ALANFORMER GLAS- MEDSENM.A.S.H.BRUKARSTRAN-PLÖJAREDADE IIBLANDBIBELNSNÄLLBUSKEMUSIK-GERFRÖDING- SNUTT TRÖTTFIGUR TON I IDEN-SKALANTITETSKRUV-DET KANVERBHÖRASKVINNO-VID BRYG-VÄLDEGORNAGAR-FUNKELKryss och foto: Anders PerstrandkorSord nr 1 2010 löSning nr 9 <strong>2009</strong>milJonlottEr att vinna. tre lotter vinner förstapristagaren,en lott vardera får de tio som därnäst har tur idragningen. skicka in lösningen till accent, Box 128 25,112 97 stockholm, senast 20 februari 2010. märk kuvertetkryss 1/2010.namnadrESSpoStadrESSvinnarE nr 9 <strong>2009</strong>förSta priS, tre miljonlotter: Barbro steen, sävedalenSidovinStEr, varsin miljonlott: mary carlsson, västertryserumsolgläntan, valdemarsvik; åke åsén, gräsåsBäckäng; oskarström, irene Larsson, vetlanda; svennygren, umeå; alvar dahlberg, söderhamn; stig Bengtsson,halmstad; Lena pettersson, Bromölla; martin persson,orsa; tage severinsson, gislaved; erik Lundgren,hultsfred. accent gratulerar!DAccent-kryss M A K A Rnr 9-<strong>2009</strong> M O L O T O VLösning R L E V ES K O R E MT L Ö R A T L ÖT R A F I K L E D L U F S A R DE V Y I L L R E V I R E T T R ÄE S K A L E R A Ä L V R O Y RT I O A M I L I B E R A L AF Y L L T A F Ö R E G I C K VD L Ö V S K O G E N S K A P TF I L E I Ö R N L Ä K A R L A GG I G B O R T A V A R O Ö G AT R A V E S T E R A T P Ä L S E NfEbruari 2010 accEnt 43


IOGT-NTO INFORMERARwww.iogt.se www.iogt.se •• www.sobernet.nu www.sobernet.nu • 08-672 08-67260 600505 • • info@iogt.se info@iogt.seUTB UAnmälnAnse hemsid sesätt, mat säMiljonlotteriet LyckohjuletIOGT-NTO har via vårt lotteri Miljonlotterietinlett ett ett spännande samarbetemed med TV3 TV3 och och TV8. Den 18 januari börjadeMiljonlotterietMiljonlotteriet Lyckohjulet att sändas iiTV3 med programledarna Hans WiklundTV3 med programledarna Hans Wiklundoch Hannah Graaf.och Hannah Graaf.Miljonlotteriet Lyckohjulet är ett frågesportprogramsom Lyckohjulet visas under är ett bästa fråge-sänd-Miljonlotterietsportprogram ningstid måndag som till visas lördag under i TV3 bästa och sändningstidTV8. Förlagan måndag är till ”Wheel lördag of Fortune”, TV3 och som iiTV8. är ett Förlagan av USA:s är absolut ”Wheel mest of framgångsrikaFortune”, somär TV-program. ett av USA:s ”Wheel absolut of mest Fortune” framgångsrika har säntsTV-program. sedan 1986. ”Wheel of Fortune” har säntssedan 1986.I Sverige är programmet att betrakta somI Sverige ett lotteri. är Det programmet innebär att att Miljonlotteriet betrakta somett möjliggör lotteri. Det att programmet innebär att Miljonlotterietgår att genomföra.IOGT-NTO att programmet hoppas på går ett att riktigt genom-bramöjliggörföra. underhållningsprogram IOGT-NTO hoppas för på hela ett svenska riktigt bra folketdär Miljonlotteriet Lyckohjuletunderhållningsprogram för hela svenskapå siktfolketkan öka intäkterna till vårt viktiga arbetemotdäralkohol-Miljonlotterietoch narkotikaproblem.Lyckohjulet på siktkan öka intäkterna till vårt viktiga arbetemot alkohol- och narkotikaproblem.Värva en ny medlemVärva Vinn en kryssning ny medlem för två!Vinn en kryssning för två!Under perioden 1 januari till 28 februaripågår tävlingen där alla som värvar en nyUnder medlem perioden har lika 1 stor januari chans till att 28 få februari åka medpågår kryssningen tävlingen där 19–21 alla mars som 2010. värvar Tre en (3) nymedlem kryssningspaket har lika stor lottas chans ut. att få åka medpå kryssningen 19–21 mars 2010. Tre (3)kryssningspaket I vinsten ingår (för lottas två ut. personer); Kryssningmed Viking Line till Helsingfors,I vinstensmörgåsbordingårpå(förutresan,två personer);trerättersmiddagKryssningpå hemresan, boende i dubbelhytt ochfrukostbuffé,med VikingsightseeingLine tilliHelsingfors,Helsingfors samtsmörgåsbord anslutningsresa på utresan, till och från trerättersmiddagStockholm.på hemresan, boende i dubbelhytt ochfrukostbuffé, Reglerna är enkla: sightseeing i Helsingfors samtanslutningsresa • Tävlingsperioden till och är 1/1–28/2 från Stockholm. 2010.• Nya medlemmar i IOGT-NTO 26 årReglerna eller äldre är enkla: räknas.• • Tävlingsperioden Medlemstalongerna är 1/1–28/2 i original ska 2010. vara• Nya kansliet medlemmar tillhanda i senast IOGT-NTO 1 mars. 26 åreller äldre räknas.• De Medlemstalongerna tre vinnarna meddelas i original personligen ska varaunder kansliet första tillhanda veckan senast i mars. 1 Frågor mars. omvärvarkampanjen kan ställas till MargaretaDe Brandt tre vinnarna 0701-90 meddelas 84 60, margareta.brandt@personligenunderiogt.se.första veckan i mars. Frågor omvärvarkampanjen kan ställas till MargaretaBrandt 44 accEnt 0701-90 fEbruari 84 60, 2010 margareta.brandt@iogt.se.Socialstyrelsen delar ut utStöd Stöd till till lokala lokalaMINsKA Mprojektmedel till till alkohol- ochKampan Kaochnarkotikaförebyggande insatserutvecklingsprojekt 2010 2010 För föreni FöinsatserFör tredje För tredje året i året rad har i rad IOGT-NTO-förbundebundetavsatt avsatt två (2) två miljoner (2) miljoner kronor kronor mang undkampanjeRegeringen har IOGT-NTO-för-har har för för 2010 2010 avsatt avsatt 15 miljoner 15 miljonermkronorkronorförförattattstärkastärkafrivilligorganisationersfrivilligorganisationers till lokalatill lokalautvecklingsprojekt.utvecklingsprojekt.Projektmedlensyftar till att lokalt stötta utveck-igDuförebyggande arbete inom narkotika- ochProjektmedlensyftar till att lokalt stötta utveck-igenom åDu väljerförebyggande arbete inom narkotika- ochalkoholområdet.alkoholområdet.lingsidéer som ligger i linje med den fastställdlingsidéermål- och som verksamhetsinriktningenligger i linje med den material fast-m19oAnslaget kan enbart sökas av ideellaställda mål- och verksamhetsinriktningen 19 februAnslaget kan enbart sökas av ideella för IOGT-NTO, där rubrikerna är:20orga-nisationer – lokala, regionala eller för IOGT-NTO, där rubrikerna är:orga-nisationer – lokala, regionala eller • IOGT-NTO är en stark folkrörelse 20 febru 12riksorganisationer.riksorganisationer.• IOGT-NTO • IOGT-NTO är välkänt är en stark folkrörelse 12 mars, 13Insatserna ska huvudsakligen riktas till • IOGT-NTO • IOGT-NTO är en är aktiv välkänt samhällsaktör 13 mars, Kobarn, Insatserna ungdomar ska huvudsakligen och unga vuxna riktas i linje till med • IOGT-NTO • IOGT-NTO bidrar är till en minskad aktiv samhällsaktör Kostnad:de barn, nationella ungdomar handlingsplanerna och unga vuxna och i kommunernasde nationella alkohol- handlingsplanerna och narkotikapolicy. och kom-alkoholkonsumtionPROjEKT Frlinje med alkoholkonsumtion• IOGT-NTO bidrar till minskad PR• IOGT-NTO har synliga och ändamålsenligalokalermunernas alkohol- och narkotikapolicy.• IOGT-NTO har synliga och ändamålsenligalokaler är självfinansieratFramgån prStödet ska främst utgå till organisationerprojekt, Häsom Stödet avser ska att främst inleda utgå ny eller till utveckla organisationer befintligsom verksamhet. avser att Medel inleda kan ny eller också utveckla beviljas befint-för • IOGT-NTO är självfinansierat• IOGT-NTOHär är ku prprojektledOmatt lig sprida verksamhet. erfarenheter Medel av kan framgångsrikt också beviljas och Under <strong>2009</strong> fick ca 115 lokala utvecklingsprojektförfruväl Om att vaattdokumenteratsprida erfarenheterarbete.av framgångsrikt och Understöd<strong>2009</strong>från IOGT-NTO-förbundetsfick ca 115 lokala utvecklingsprojektstöd från IOGT-NTO-förbundets stiro”tvåmiljonerspott”.frustreranväl dokumenterat arbete.Fördelningen av anslaget ska utgå från vad ”tvåmiljonerspott”.roligt. Att12den dokumenterade kunskapen säger om Ansökningstiden är löpande mellan den stimuleranFördelningen av anslaget ska utgå från vad 1 februari och den 30 september 2010.(sivilka förebyggande metoder som är effektivaAnsökningstiden är löpande mellan 12–13 den mden dokumenterade kunskapen säger om Distrikt kan ej söka ur denna pott. Vi prioriteraratt stötta många små projekt framförKooch fungerar bra. Anslaget även kunna1 februari och den 30 september 2010. (sista anmanvändas vilka förebyggande att satsa på metoder mer oprövade som är effektivaDistrikt kan ej söka ur denna pott. Vi Kostnad:metoder och fungerar och områden, bra. Anslaget som därigenom ska även kunna kan några få stora. Ansökningar behandlas prioriterarfyra veckor att stötta från många det att de små kommit projekt framfördokumenteras användas för vetenskapligt. att satsa på mer oprövade inommetoder och områden, som därigenom kan förbundet några tillhanda. få stora. Ansökningar Beslut fattas av behandlasSista dokumenteras ansökningsdag vetenskapligt. är 22 februari 2010. generalsekreteraren.inom fyra veckor från det att de kommitförbundet tillhanda. Beslut fattas avMer Sista information ansökningsdag och ansökningsblankettär 22 februari 2010.Mer generalsekreteraren.information finns på www.iogt.se/finns på www.socialstyrelsen.se eller på projektbidrag eller på www.sobernet.nu, FebruAwww.sobernet.nu ”AktuelltMer information – och Aktuellt ansökningsblanketti IOGT-NTO. Mer information i IOGT-NTO”. finns Använd på www.iogt.se/ gärnajan–febavseddfinns på www.socialstyrelsen.se eller på projektbidrag ansökningsblankett, eller på www.sobernet.nu,som kan fyllasi elektroniskt5www.sobernet.nu – Aktuellt i IOGT-NTO. ”Aktuelltochi IOGT-NTO”.mejlas in direkt.AnvändBlankettenkan också beställas hos IOGT-NTO,gärnaavsedd ansökningsblankett, som kan fyllas08-672 60 05 eller info@iogt.se. 5–7i elektroniskt och mejlas in direkt. Blankettendu frågor, kan ring också eller beställas mejla Elisabeth hos IOGT-NTO,5–19Har 6Bergström, 08-6720733-72 60 05 eller 62 44 info@iogt.se. ellerelisabeth.bergstrom@iogt.se.6–7Har du frågor, ring eller mejla ElisabethBergström, 0733-72 62 44 eller6–7elisabeth.bergstrom@iogt.se. 1111–1212IOGT-NTO Lotterierbyter namnKKAIOGT-NTO:sIOGT-NTOförbundsstyrelseLotterierbeslöt vidsitt sammanträde 6–7 november <strong>2009</strong>13att IOGT-NTO byter namn Lotterier byter namn till 19Miljonlotteriet.20IOGT-NTO:s förbundsstyrelse beslöt vidMArSsitt sammanträde 6–7 november <strong>2009</strong>att IOGT-NTO Lotterier byter namnmar–matillMiljonlotteriet.812


UTBILDNINGAR 2010 2010AnmälningarAnmälningartill allatillutbildningaralla utbildningargörsgörspå hemsidanpå hemsidanwww.iogt.se.www.iogt.se.VillVillduduvetavetamermeromominnehålletinnehållet ellerellerharharandraandrafrågor,frågor,se hemsidan, se hemsidan, mejla mejla info@iogt.se info@iogt.se eller eller ring ring 08-672 08-672 60 05. 60 05. I kurskostnaden I kurskostnaden ingår ingår (om (om inget inget annat annat anges) resa med billigaste färdsätt,samt mat övernattning samt övernattning i dubbelrum i dubbelrum om kursen om kursen är flerdagars. ärfärdsätt,mat flerdagars.MINsKA MINsKA ALKOVåLDET! ALKOVåLDET!sOcIALT sOcIALT FORUM FORUMKampanjutbildningKampanjutbildningOch Och LEDARUTBILDNING I I hUsKURENFör 10föreningar För föreningar och distrikt och distrikt som vill som delta vill delta i i Upptäck Upptäck – Utveckla – Utveckla – Upplev – Upplev – – Utmana.kampanjen kampanjen och/eller och/eller genomföra genomföra arrangemangunderarrangemangFör människor För människor i alla i alla åldrar åldrar som som deltar deltar i i-förorFolknykterhetensunder Folknykterhetensveckavecka2010.2010.ellerellervill vetavill vetamermeromomIOGT-NTO:sIOGT-NTO:ssocialasocialaDu väljer den ort som är närmast dig. Vi går verksamhet. Med bland annat familjeaktiviteter,seminarier, t ex socialt företagande,t- Du väljer den ort som är närmast dig. Vi går verksamhet. Med bland annat familjeaktiviteter,seminarier, t ex socialt företagande,igenom årets kampanj Minska alkovåldetsveck-igenom årets kampanj Minska alkovåldetsmaterial och praktiska delar.hantverk, projektarbete, familje-läger,material fast-ingen 19 februari, 20 februari, Öjebyn Växjö (sista (sista anmälan anmälan 8/2) 8/2) Huskuren, föreningen. erfar-enhetsutbyte, drog-policy i19ochfebruari,praktiskaÖjebyndelar.(sista anmälan 8/2)hantverk,Huskuren,projektarbete,erfar-enhetsutbyte,familje-läger,drog-policy i20 februari, 12 mars, Växjö Stockholm (sista anmälan (sista anmälan 8/2) 1/3) föreningen. 23–25 april, Arboga (sista anmälan 6/4)lse 12 mars, 13 Stockholm mars, Sundsvall (sista (sista anmälan anmälan 1/3) 1/3) 23–25 Kostnad: april, Vuxna Arboga 1 000 (sista kr, anmälan ungdomar 6/4)13 mars, Kostnad: Sundsvall 200 kr (sista anmälan 1/3) Kostnad: 12–18 Vuxna år 5001 kr, 000 barn kr, tom ungdomar 12 år gratis.saktör Kostnad: 200 kr12–18 Varje år familj 500 kr, betalar barn max tom 212500 år kr. gratis.PROjEKTLEDARUTBILDNING Varje familj betalar max 2 500 kr.-PROjEKTLEDARUTBILDNINGFramgångsfaktorer för att lyckas med NARKOTIKA äR FARLIGT FöR ATTFramgångsfaktorer projekt, projektledarrollenför att lyckas med NARKOTIKA MAMMA äR säGER FARLIGT DET FöR ATTamåls-projekt, Här projektledarrollenär kursen för dig som är eller ska vara MAMMA För dig säGER som vill DET lära dig mer om narkotikafrågan.som Grundläggande vill lära dig mer kurs om med narkotika-erfarenHär är kursen projektledare för dig i små som och är eller stora ska projekt. vara För dig-projektledare Om attivarasmåprojektledareoch stora projekt.som kan vara frågan.föreläsareGrundläggandeom narkotikakursochmeddesserfarenkonsekvenserför samhället.frustrerande, svårt eller alldeles fantastisktOm att vara projektledare som kan vara föreläsare om narkotika och dess konsekvenserför samhället.cklings-undets stimulerande om man har kontroll.Kostnad: 200 krroligt. Att ha många bollar i luften kan vara 21 maj, Stockholm (sista anmälan 10/5)frustrerande, svårt eller alldeles fantastisktroligt. Att ha många bollar i luften kan vara 21 maj, Stockholm (sista anmälan 10/5)12–13 mars, Mölnlyckestimulerande om man har kontroll.Kostnad: 200 kr(sista anmälan 19/2)an 12–13 den mars, Mölnlycke- Kostnad: 1 000 kr(sista 010. anmälan 19/2)rVi Kostnad: prioframför1 000 krlasmitKALENDARIUM 2010KALENDARIUM FebruAri 2010jan–feb Kryssningschansen – individuell värvarkampanjFebruAri 5 IOGT-NTO-rörelsens MedlemsAdministration.se/ jan–feb Kryssningschansen– användarutbildning,– individuellTollarevärvarkampanjt.nu, 5–7 Finansiera din projektidé, Wendelsberg5 IOGT-NTO-rörelsens MedlemsAdministrationärna 5–19 Utbildningsresa för <strong>2009</strong> års storvärvare, Tanzania, – användarutbildning, Tollaren fyllas 6 Bygg lokala hemsidor på iogt.se – grund,5–7 Finansiera din projektidé, Wendelsberglan-Stockholm – INSTÄLLD5–19 Utbildningsresa för <strong>2009</strong> års storvärvare, TanzaniaT-NTO, 6–7 Mentorprogram <strong>2009</strong>, träff 2, Tollare6 6–7 Bygg lokala Mentorprogram hemsidor på 2010, iogt.se träff – 1, grund, Tollare11 Stockholm Sista – manusstopp INSTÄLLD Accent 2/10 (ute 5/3)6–7 Mentorprogram <strong>2009</strong>, träff 2, Tollarebeth 11–12 Lärgemenskap för social verksamhet, träff 1, Tollare6–7 12 Mentorprogram Alkokoll i stort 2010, och träff smått 1, Tollare – grundläggande kurs,11 Sista manusstopp Stockholm Accent 2/10 (ute 5/3)11–12 13 Lärgemenskap Idébytardag för familjeläger, social verksamhet, Stockholm träff 1, Tollare12 19 Alkokoll Minska i stort alkovåldet! och smått Kampanjutbildning, – grundläggande kurs, Piteå20 Stockholm Minska alkovåldet! Kampanjutbildning, Växjö13 MArS Idébytardag familjeläger, Stockholm19mar–majMinskaVårkampenalkovåldet!–Kampanjutbildning,distriktsvärvarkampanjPiteå8 Internationella kvinnodagen20 Minska alkovåldet! Kampanjutbildning, Växjölöt vid 12 Minska alkovåldet! Kampanjutbildning,MArS09Stockholmnmar–majtillVårkampen – distriktsvärvarkampanj8 Internationella kvinnodagen12 Minska alkovåldet! Kampanjutbildning,StockholmALKOKOLL I sTORT Och sMåTTGrundläggande kursFör För dig dig som behövergrundkunskap omalkoholalkoholochochIOGT-NTO:sIOGT-NTO:såsikter. Här får du läraåsikter. Här får du läradig grundläggandedig grundläggandefakta om forskning runtfaktaalkohol,omIOGT-NTO:sforskning runtalkohol, ställningstaganden IOGT-NTO:s iställningstaganden alkoholfrågan utifrån ialkoholfrågan politik, förebyggande utifrånpolitik, och opinionsbildning.förebyggandeoch 22 maj, opinionsbildning.Stockholm (sista anmälan 10/5)22 Kostnad: maj, Stockholm 200 kr (sista anmälan 10/5)Kostnad: 200 krOm du vill delta på båda kurserna denOm 21 och du vill 22 maj delta Narkotika på båda är kurserna farligt för att den21 mamma och 22 säger maj det Narkotika och Alkokoll är farligt i stort för och attmammasmått, grundläggandesäger det ochkurs,Alkokollså ordnari stortviochboende åt dig över natten.smått, grundläggande kurs, så ordnar viboende åt dig över natten.Om du vill veta mer om aktiviteterna i kalendariet kan du gå in påwww.iogt.se/kalendarium, eller kontakta IOGT-NTO, 08-672 60 05 eller info@iogt.se.Om du vill veta mer om aktiviteterna i kalendariet kan du gå in påwww.iogt.se/kalendarium,12–13 Framgångsfaktorereller kontakta IOGT-NTO,för att08-672lyckas60med05projekt,eller info@iogt.se.projektledarrollen, Wendelsberg12–13 13 Framgångsfaktorer Minska alkovåldet! för Kampanjutbildning, att lyckas med projekt, Sundsvall16projektledarrollen,Sista manusstoppWendelsbergAccent 3/10 (ute 9/4)Distriktsårsmöten13 Minska alkovåldet! Kampanjutbildning, SundsvallApriL16 Sista manusstopp Accent 3/10 (ute 9/4)Distriktsårsmötenmar–majDistriktsårsmötenVårkampen – distriktsvärvarkampanjApriL 14 Bygg lokala hemsidor på iogt.se – fortsättning,DistriktsårsmötenStockholm – INSTÄLLDmar–maj 14 Vårkampen Sista manusstopp – distriktsvärvarkampanjAccent 4/10 (ute 7/5)1419 Bygg Sista lokala dag för hemsidor att beställa på iogt.se material – till fortsättning, Folknykterhe-Stockholm tens vecka – på INSTÄLLD info@iogt.se1422–23 Sista Lärgemenskap manusstopp för Accent social verksamhet, 4/10 (ute 7/5) träff 2, Arboga1923–25 Sista Socialt dag Forum, för att Arboga beställa material till Folknykterhe-23–25 tens Huskuren vecka på – Ledarutbildning info@iogt.se som utvecklar22–23 Lärgemenskap familjekommunikationen, för social verksamhet, Arboga träff 2, Arboga23–25 26–30 Socialt Valborg, Forum, Schyst Arboga vuxen-kampanj23–2528–30HuskurenVåra Gårdars– Ledarutbildningfilmdagar, Leksandsom utvecklarfamiljekommunikationen, Arboga26–30 Valborg, Schyst vuxen-kampanj28–30 Våra Gårdars filmdagar, LeksandfEbruari 2010 accEnt 45


Stipendier att sökaThyra och Ture EWesterbergs stipendiefondn Stipendium ur fonden kan tilldelas medlemi IOGT-NTO som utbildar sig till läkareeller tandläkare. Den sökande ska ha varitmedlem i rörelsen minst tre år samt varaicke-rökare. Beslut om stipendium ur fondensker under hösten 2010.Ange i ansökan sökandes namn, adress,telefonnummer och konto.Ansökan ska sändas till Thyra och Ture EWesterbergs stipendiefond, IOGT-NTO, ToreAndersson, Box 12825, 112 97 Stockholm,senast den 31 maj 2010.Strandmanfondenn delar varje år ut ett eller flera stipendier.Stipendier utdelas till unga medlemmar iIOGT-NTO-rörelsen, manliga eller kvinnliga,för fortsatt utbildning i något praktiskt yrkesåsom jordbruk, trädgårdsskötsel, hantverk,verkstadsarbete eller liknande för genomgåendeav fortsättningskurs, företagandeav studieresa eller dylikt eller som hjälp vidgrundandet av egen självständig verksamheteller för fortsatta studier vid universiteteller högskola, seminarium eller annanliknande teoretisk utbildningsanstalt.Villkor för stipendiet är:• minst tre års oavbrutet väl vitsordatoch vid ansökningstillfället kvarståendemedlemskap av lokal förening inom IOGT-NTO-rörelsen• vitsord om vårdat uppträdande och iövrigt hedrande vandel• vitsord om fallenhet och intresse för detvalda yrket eller de bedrivna studiernasamt• intyg om behov av stipendietAnge i ansökan sökandes namn, adress,telefonnummer och konto.Ansökan ska vara Strandmanfonden,IOGT-NTO, Tore Andersson, Box 12825,112 97 Stockholm, tillhanda senast den30 april 2010.IOGT-NTO:sUngdomsstiftelsen Delar ut stipendium under 2010.Enligt beslut kan ansökan om medel urIOGT-NTO:s Ungdomsstiftelse sökas till:• aktiviteter och utbildning som bedrivsinom IOGT-NTO-rörelsen som indirekteller direkt stimulerar till aktiviteter blandungdom• som bidrag till studerande ungdom. Särskildvikt läggs vid ansökningar från studerandeninom områdena socialt arbete,media, sjukvård och polisväsende.• som bidrag till fritidsanläggningar, kursgårdaroch dylikt för ungdomStiftelsen ser gärna ansökningar somgynnar ungdomsverksamhet i IOGT-NTOrörelsensägda lokaler och anläggningar.Ange i ansökan sökandes namn, adress,telefonnummer och konto.Ansökan ska vara IOGT-NTO:s Ungdomsstiftelse,IOGT-NTO, Tore Andersson,Box 12825, 112 97 Stockholm, tillhandasenast 31 maj 2010.Oscar Olssons och Roine Rydman-Olssonsfondn Fördelning av stipendier ur fonden skerunder våren 2010.Stipendier/bidrag kan tilldelas medlemmari IOGT-NTO-rörelsen för:• planerad eller pågående utbildning förbarns och ungdoms fostran• ledarutbildning för medverkan i ideelltföreningsarbete för barn- och ungdomsverksamhet• utbildning för och arbete bland flyktingochinvandrarbarn och dito ungdomar• utbildning för barn- och ungdomsverksamhetmed anknytning till IOGT-NTOrörelsensolika projektländer.Föreningar inom IOGT-NTO-rörelsen kantilldelas bidrag för:• arrangemang för att engagera invandrarfamiljeri IOGT-NTO-rörelsens föreningsarbete• förenings direkta medverkan i IOGTs internationellaarbete.Ange i ansökan sökandes namn, adress,telefonnummer och konto.Ansökan ska vara Oscar Olssons och RoineRydman-Olssons fond, IOGT-NTO, ToreAndersson, Box 12825, 112 97 Stockholm,tillhanda senast den 30 april 2010.Stiftelsen Oskar Franzéns Stipendiefondn Delar varje år ut ett eller flera stipendier.Fonden instiftades 1975. Oskar Franzén varunder sin levnad en av förgrundsgestalternai svensk nykterhetsrörelse och visade i sinverksamhet på många sätt sin vilja att stödjautbildningen för den helnyktra sektorn.Fondens ändamål är därför att ge hjälptill utbildning för helnyktra ungdomar somär medlemmar i IOGT-NTO-rörelsen och somkan förväntas att i framtiden förbli aktiva idenna rörelse. Utdelning av avkastning avdisponibla medel sker på Oskar Franzénsfödelsedag den 5 oktober.För att vara berättigad att söka stipendiumska sökanden:• vara under 25 år• vara aktiv medlem i IOGT-NTO-rörelsen• kunna ange ett definierat utbildningsändamåltill vilket stipendiet skall användas• efter genomgången utbildning dokumenteradensammaÅlder och den aktiva gärningen som medlemi rörelsen skall skriftligen styrkas.Ansökningshandlingarna ska vara kansliettillhanda senast den 31 augusti 2010 påansökningsblankett som rekvireras på nedanståendeadress:Stiftelsen Oskar Franzéns Stipendiefond,IOGT-NTO, Elisabeth Larsson, IOGT-NTO,Box 12825, 112 97 Stockholm.IOGT-NTO-rörelsens Kurs- ochsamlingslokalfondn IOGT-NTO-rörelsens Kurs- och samlingslokalfondutlyser för tjugofjärde året förIOGT-NTO-rörelsens prioriterade kursgårdarmöjlighet att erhålla bidrag eller lån.Fonden har bildats för att främja bevarandeav och stödja upprustning av centraltoch av distrikt ägda kursgårdar. Fördelningenavser i detta fall de prioriteradekursgårdarna.Beslut om fördelning av bidrag och lånsker i maj. Ansökan ska vara Riksstyrelsen,IOGT-NTO-rörelsen, Elisabeth Larsson,Box 12825, 112 97 Stockholm, tillhandasenast 31 mars 2010.Eventuella frågor besvaras avStefan Bergh eller Tore Andersson,tfn 08-672 60 00.46 accEnt fEbruari 2010


nÄSta nummErom föreningen går i konkursintErvJunr 2 2010 • ute 5 marsi rörElSE när iogt centro i göteborg gick i konkurs hotades såväl den tidigare som dennya ordföranden av stora betalningskrav och i förlängningen av personlig konkurs. accentreder ut vilket ansvar man egentligen tar på sig som ledamot i en föreningsstyrelse.SjälvbiografiskaserierintErvJu malin Biller växte uppmed en pappa som var periodare.nu kommer ”om någonvrålar i skogen”, en seriebok ommissbruk och utanförskap.rEportagESydeuropa harnyktrat tillHelvetet från två hållintErvJu Jonathan satt fast i drogmissbruk i mer än tio år. han söp, rökte hasch och provade alladroger han kom över. mamma maja insåg först inte att sonen knarkade. sådant händer inte hennesbarn, trodde hon. men mardrömmen hade blivit verklighet. i ett unikt dokument får vi samma historiaberättad från två håll.alkohol i italien och andraländer i sydeuropa dricker manbetydligt oftare och mer än isverige. eller? sanningen är atti italien har alkoholkonsumtionenminskat från 25 liter perperson och år till dryga 10 literper person, alltså nästan sammanivå som i sverige. <strong>accents</strong>reporter maria Zaitzewsky harbesökt rom och berättar varförkonsumtionen har minskat sådrastiskt.Läs de senastenyheterna påwww.accentmagasin.sefEbruari 2010 accEnt 47


posttidning baccent, Box 12825112 97 stockholmA8710002:1 0905Vet du om att din försäkringär med och minskar alkovåldet?Du vet väl om att vårt samarbetsavtal har ett värdefullt innehåll både för dig ochrörelsen. Till exempel, när du tecknar en ny försäkring går 5 % av din försäkringspremiedirekt till projektet Minska alkovåldet. Det är ett samarbete somgör många till vinnare!Gå in på www.salusansvar.se/iogtntoeller ring 0200-87 60 50. Välkommen!SalusAnsvar har under nästan 70 år haft förtroendet att fåsamarbeta med nykterhetsrörelsen. Vi har under hela tiden stöttdet ständigt pågående arbetet inom alkohol- och narkotikafrågor.i samarbete medSalusAnsvar — En del av

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!