10.07.2015 Views

Redovisning 2 - Liber AB

Redovisning 2 - Liber AB

Redovisning 2 - Liber AB

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

1.<strong>Redovisning</strong> avföretagetsekonomiOm du vill visa för omvärlden hur detgår för ditt företag måste du ta fram ekonomiskarapporter. För att du ska få framdessa rapporter måste alla affärshändelserregistreras i företagets redovisning. Enligtbokföringslagen ska du registrera dels i kronologisk,dels i systematisk ordning. Somhjälp i bokföringsarbetet har du företagetskontoplan som ofta är uppbyggd enligt baskontoplanensprinciper.Efter att ha läst detta kapitel ska du• känna till olika typer av affärshändelser• kunna bokföra enklare affärshändelser• känna till bokföringslagens regler ombokföring• förstå hur baskontoplanen är uppbyggd• förstå hur ett redovisningssystemfungerar1Företagets ekonomiska redovisning, kalkylering och budgete-ring bildar tillsammans företagets ekonomisystem (se nedanståendebild). Detta system omfattar då också metoder för planeringoch uppföljning av företagets lönsamhet och finansiering.FöretagetsekonomisystemVad är redovisning?➀ Den planerade verksamhetenbeskrivs i kalkyler (t ex förolika produkter) och budgetar(t ex för olika delar avföretaget och för verksamheteni sin helhet).➁ När verksamhetsåret börjarrulla i form av olika affärshändelserbeskrivs detta iföretagets redovisning.➂ Verkligheten jämförs medplanerna, dvs man analyserarvarför utfallet, enligt redovisningsrapporterna,eventuelltavviker från den budget manlade inför året.Det ekonomiska styrsystemet.11


1. <strong>Redovisning</strong> av företagets ekonomi1Hur gick det för företaget under året – och hur stabilt är det? Resultatetsammanfattas i en resultatrapport och den ekonomiska ställningen i enbalansrapport.När ett företag anskaffar resurser och säljer produkter (varor el-ler tjänster) uppstår affärshändelser. Detsamma gäller när företagetbetalar respektive får betalt. Affärshändelserna innebärförändringar av företagets ekonomiska förhållande till omvärlden.En affärshändelse leder till att sammansättningen av ellerstorleken på företagets förmögenhet ändras. Man brukar skiljamellan följande tre huvudtyper av affärshändelser:• försäljning av varor och tjänster som leder till intäkter• anskaffning av varor och tjänster som leder till kostnader• finansiella händelser, t ex när företaget betalar eller får betaltAnskaffaresurserSälja produkterBetala/få betaltHuvudtyperAffärshändelser i företagetBokföringslagen (BFL) innehåller bestämmelser om löpande bok-föring och årsbokslut för alla som yrkesmässigt driver ekonomiskverksamhet. Lagen gäller också ideella föreningar, stiftelser m flsom har tillgångar värda mer än 1,5 miljoner kr eller bedriver näringsverksamhet.För aktiebolag, ekonomiska föreningar och vissahandelsbolag gäller dessutom en årsredovisningslag (ÅRL), vilkenockså innehåller bokslutsuppställningar för alla bokslutsföretag(se kap 3).All ekonomiskverksamhetRegistrerai ordningVad säger bokföringslagen?Alla affärshändelser ska enligt bokföringslagen bokföras så attde kan presenteras i registreringsordning, vanligen i datumordning(kronologisk ordning) av företaget samt delas upp på olika typerav affärshändelser (systematisk ordning).13


1. <strong>Redovisning</strong> av företagets ekonomi1En affärshändelseberör alltid minsttvå parter, likasåverifikationen.Fakturan ärutgående förMetoda och inkommandeförSahlgrenska.Vid betalning efter förfallodagendebiteras dröjsmålsränta.Räntesats för närvarande: 15 %▼15


Block 1 Affärsredovisning• leverantörskvitto – visar att företagets inköp är betalda.• betalningsorder – visar att betalning gjorts genom företagetsbankgiro eller plusgiro till exempelvis leverantörer.• lönekvitto respektive kontantkvitto – visar att lönebetalningrespektive ägaruttag gjorts med kontanter, check eller genomöverföring från företagets bankkonto eller plusgirokonto.• kundkvitto – visar att företaget har fått betalt för försäljning.Kvittot eller kassaremsan används när kunden betalar medkontanter, kontokort, check, postväxel etc. Det är kopian somutgör verifikation, medan originalkvittot lämnas till kunden.Dagens totala försäljning kan bokföras med en gemensam verifikation.• insättningsuppgift – visar inbetalning till företagets bankkontoeller plusgirokonto, t ex från kunder, via bankgiro, plusgiro ellergenom kontantinsättning.• övriga verifikationer, t ex kvitto på räntebetalning för banklån.Här kan också nämnas s k bokföringsorder, som bl a användsnär ingen naturlig verifikation finns. Bokföringsorder användst ex för rättelser av bokföringsfel och vid omföringar i sambandmed bokslut. (Se exemplet på s 65.)AffärshändelsernakodasFyra kontotyper/Accounts/Affärshändelserna konterasGemensamt för all redovisning, oavsett om den görs manuellteller med hjälp av dator, är att alla affärshändelser kodas. Kodernaska visa hur varje affärshändelse påverkar företagets resultatrespektive ekonomiska ställning. Man kan säga att kodningen påså sätt är tvådimensionell.Kodningen innebär att man anger konton för varje affärshändelse.Kontona kan delas in i fyra kontotyper – se bilden på nästasida. Till varje kontotyp finns flera underkonton som mer detaljeratbeskriver på vilket sätt företagets ekonomi har påverkats.Förändring av företagets ekonomiska ställning registreras påkonton för tillgångar och skulder, medan förändring av resultatetregistreras på konton för inkomster och utgifter. Konton för tillgångaroch skulder kallas därför ställningskonton (balanskonton)eller finansiella konton. Konton för inkomster och utgifterkallas resultatkonton.16


Block 1 AffärsredovisningExempel 1Låt oss se på konteringen av fyra olika affärshändelser hos städföretagetCleaners <strong>AB</strong>. (Från moms bortses.)1 Faktura nr 185 för utförd städning (försäljning av tjänster) på beloppet8 000 kr skickas till en kund, Abax <strong>AB</strong>:Konto Debet KreditKundfordringar 8 000Försäljning 8 000Kommentar: Kundfordringar är ett tillgångskonto som ökar i debetoch Försäljning är ett inkomstkonto som ökar i kredit. Cleaners haralltså sålt tjänster men får inte betalt med en gång utan lämnar enviss kredittid.2 Faktura nr 128 kommer från en leverantör, Duro <strong>AB</strong>. Den gäller inköptrengöringsmedel för 15 000 kr.Konto Debet KreditMaterialinköp 15 000Leverantörsskulder 15 000Kommentar: Materialinköp är ett utgiftskonto som ökar i debet ochLeverantörsskulder är ett skuldkonto som ökar i kredit. Cleaners köperrengöringsmaterial på kredit, dvs man betalar inte kontant.3 Abax <strong>AB</strong> skickar pengar för faktura nr 185 över bankgiro, dvs till Cleanerskonto för checkräkning:Konto Debet KreditCheckräkning 8 000Kundfordringar 8 000Kommentar: Checkräkning är ett tillgångskonto som ökar i debet ochKundfordringar är ett tillgångskonto som minskar i kredit. Cleanersminskar alltså sina kundfordringar och istället ökar man summan påcheckräkningen.4 Cleaners betalar 15 000 kr över plusgiro för faktura nr 128 till Duro <strong>AB</strong>:Konto Debet KreditPlusgiro 15 000Leverantörsskulder 15 000Kommentar: Plusgiro är ett tillgångskonto som minskar i kredit ochLeverantörsskulder är ett skuldkonto som minskar i debet. Cleanersgör sig alltså av med en skuld och samtidigt minskar summan på plusgirokontot.18


Block 1 Affärsredovisning/Subsidiary ledger/ReskontraLagerbokföringHjälpbokföringDe flesta företag använder sig av en hjälpbokföring (sidoordnadbokföring) bredvid dagbok och huvudbok. De två vanligaste typernaav hjälpbokföring är reskontra och lagerbokföring.En reskontra är en specifikation av företagets ekonomiska mellanhavandenmed t ex anställda, kunder och leverantörer, dvs enreskontra är en specifikation av vissa konton i huvudboken.Följande information får man i dessa former av hjälpbokföring:Lönereskontra uppgift per anställd om utbetald lön, avdragenpersonalskatt, eventuella förskott etcKundreskontra uppgift per kund om utgående fakturor, inkommandebetalningar, aktuell kund ford ran,eventuellt utskickade betalningskrav, årsförsäljningetcLeverantörs- uppgift per leverantör om erhållna fakturorreskontra utbetalningar, aktuell skuld, årsinköp etcLagerbokföring uppgift om inlevererade artiklar, sålda varor ,aktuellt lagersaldo, beställningar, lager in ven teringaretc uppdelat på olika artiklarInventarie- uppgift om inventarier samt under året köptaförteckning och sålda inventarierTill hjälp vidavstämningHjälpbokföringen är till mycket stor hjälp vid avstämning avkonton (se kapitel 7). Med hjälp av den kan man jämföra t exsaldot på kundfordringarna i huvudboken med summan av allakunders konton ett visst datum. Om inte dessa summor stämmerLeverantörsreskontra för ett internationellt verksamt företag. Leverantörsskulderna specificerasi både ursprungslandets valuta och svenska kronor.26


1. <strong>Redovisning</strong> av företagets ekonomiManuellt ellerdatoriseratJournaleröverens finns det anledning att undersöka, om man har gjort någotbokföringsfel. På samma sätt kan kontot för leverantörsskulderjämföras med leverantörsreskontran osv.Reskontra och lagerbokföring kan göras manuellt eller medhjälp av dator. Manuellt system innebär att man lägger upp ettkort för varje anställd, kund, leverantör respektive artikel. Datorbaseratsystem innebär att varje anställd, kund, leverantör ochartikel får ett nummer. När affärshändelser registreras i hjälpbokföringenanges samtidigt detta nummer. Datorn kan sedan sorteraaffärshändelserna och skriva ut datalistor med uppgifter om varjeanställd, kund osv. Hjälpbokföringen kan också integreras medaffärsbokföringen så att registreringen till affärsbokföringen görspå samma gång.En del mindre företag använder sig av en kombination av bokföringsunderlagoch reskontra. Metoden kallas för ”löpandeförda förteckningar”. Utgående respektive inkommande fakturorskrivs in i tidsmässig ordning i en försäljningsjournal respektiveinköpsjournal. Journalerna summeras varje månad och användssom bokföringsunderlag, för registrering i dagboken. Detta underlagkan alltså bli en del av grundbokföringen. Journalernafungerar också som reskontra eftersom betalningsdagen noteras.1Utdrag ur försäljningsjournal.PärmreskontraDen vanliga reskontran kompletteras oftast i mindre företag meden pärmreskontra. Kopior på obetalda fakturor placeras i bokstavsordningefter namnet på kunden i en pärm för ”obetaldafakturor”. När fakturan är betald flyttas den till ett arkiv för”betalda fakturor”. Samtidigt antecknas betalningsdatum på fakturakopian.Rutinen är densamma för leverantörsfakturor. Pärmreskontraär ett hjälpmedel när man kräver kunder på betalningrespektive när man betalar sina leverantörsfakturor.27


BLOCK 1 AFFÄRSREDOVISNINGIASBFARSRFFASBBFN menar att det är användarens behov av redovisningsinformationsom ska styra kraven i de allmänna råden. Behoven ochnyttan måste ställas mot kostnaderna för den redovisningsskyldigeatt ta fram och presentera information.International Accounting Standards Board (IASB) ger ut rekommendationerför företag som är internationellt verksamma ochvars aktier vanligen är noterade på de större fondbörserna. IASBpublicerar sina rekommendationer under beteckningen IFRS(International Financial Reporting Standards). Dessa har somnämnts stort inflytande även på den svenska normgivningen.Även andra organisationer påverkar genom sitt arbete den svenskanormgivningen, bl a FAR (Branschföreningen för revisoreroch rådgivare) och SRF (Sveriges redovisningskonsulters förbund).FAR ger genom sitt förlag ut bl a FARs Sam lings volym, ensammanställning av lagar och övrig normgivning inom redovisningoch revision. FAR ger också ut tidningen Balans och SRF gerut tidningen <strong>Redovisning</strong>skonsulten.Financial Accounting Standards Board (FASB) utvecklar godredovisningssed i USA, benämnd GAAP – Generally AcceptedAccounting Principles. Även de amerikanska normerna har sinutgångspunkt i IFRS.Alla börsnoterade företag ska enligt en EU-förordning upprättasin koncernredovisning (se kap 8) enligt IFRS. Icke-noterade företagfår frivilligt upprätta koncernredovisning enligt IFRS (allaav EU godkända IFRS måste i så fall tillämpas). IFRS innebär attfokus flyttas i redovisningen hos svenska noterade bolag (koncerner)från försiktighetsprincipen enligt svensk redovisningstraditionmot att visa en mer rättvisande bild. Detta överensstämmerinte alltid med den svenska skattelagstiftningen, men koncernerbeskattas inte, enbart de enskilda bolagen i koncernen.Facktidskrifterför redovisare.<strong>Redovisning</strong>s-konsulten utgesav SRF ochBalans av FAR.30


– Alla kvitton lämnar jag vidare till min redovisningskonsult som tar handom den biten. Jag håller mig till det jag är bäst på, nämligen att meka ochsälja bilar.Ove Jurborn, Konsumentbilar <strong>AB</strong>


2.LöpandebokföringOm du slarvar med grundarbetet blir aldrigslutresultatet bra. Det gäller även inomredovisningen. Grunden till bra rapporterlägger du redan i bokföringsarbetet. Genomatt du bokför affärshändelserna på rätt kontonkan du vid redovisningsperiodens slutta fram rättvisande rapporter. Det är därförsom alla företag är måna om att kontera pårätt konto.Efter att ha läst kapitlet ska du kunna kontera• affärshändelser som gäller försäljningoch inköp• moms vid utlandsaffärer• momsredovisning• personalens kostnader• diverse andra affärshändelser2Handbok:BAS 2000Bokföra olika affärshändelserDe grundläggande reglerna för dubbel bokföring anger huvudprincipenför hur affärshändelser ska registreras. Inom ramen fördessa regler kan företaget välja mellan olika redovisningssätt. Ivalet har man god hjälp av de riktlinjer som beskrivs i <strong>Redovisning</strong>shandboken– en handbok med BAS 2000 Baskontoplan inklusiveinstruktioner. Ansvaret för BAS-konceptet har BAS-gruppenmed stöd av Svenskt Näringsliv.BAS-kontoplanen har fått en mycketstor spridning i svenskt näringsliv.Även de företag och branscher somhar anpassat BAS-planen till denegna verksamheten kan ha nytta avanvisningarna i handboken.I detta kapitel ska vi titta på hurman bokför några vanligt förekommandeaffärshändelser enligtBAS-planen. Fyrsiffriga kontonummeranvänds genomgående.Vi beskriver affärshändelser utifrån”problemområdena” överstpå nästa sida.<strong>Redovisning</strong>shandboken 2013 – enhandbok som uppdateras kontinuerligt.33


BLOCK 1 AFFÄRSREDOVISNING• Försäljning och kunder• Inköp och leverantörer• <strong>Redovisning</strong> av moms• Personal• Lokaler och inventarier• Övriga rörelsekostnader• FinansieringÖ M M ÖTillgångar SkulderKostnader IntäkterSom vägledning till vilken kontotyp ett konto hör, visas i dettakapitel ofta figuren här bredvid. Den kontotyp som berörs markerasi blått. Figuren visar också på vilken sida, debet eller kredit,kontotypen ökar eller minskar. För Tillgångar och Kostnader kanman utläsa att dessa kontotyper ökar (Ö) i debet och minskar (M)i kredit. För Skulder och Intäkter är det tvärtom, dvs de mins kar(M) i debet och ökar (Ö) i kredit.Hur ska försäljning redovisas?Ö M M ÖTillgångar SkulderKostnader IntäkterÖ M M ÖTillgångar SkulderKostnader IntäkterFörsäljningFörsäljningsinkomster exkl moms ska krediteras ett inkomstkontoi kontoklass 3, t ex konto 3010 Varuförsäljning Sverige. Vidförsäljning av tjänster används t ex konto 3020 Utförda arbeteneller Arvoden.Om företaget har försäljning med olika momsskattesatser kan inkomsternaregistreras var för sig på följande konton:3011 Försäljning, full moms3012 Försäljning, reducerad moms (12 %)3013 Försäljning, reducerad moms (6 %)3014 Försäljning, momsfri3030 Försäljning, export till länder utanför EU3040 Försäljning, till annat EU-landOrsaken till denna uppdelning är att det blir lättare att kontrolleraatt momsen blivit rätt redovisad.För de företag som i övrigt har varierande typer av försäljningsinkomsterger BAS-planen förslag på olika försäljningskonton.Nedan visas några exempel:3910 Hyres- och arrendeintäkter3920 Provisionsintäkter3980 Erhållna statliga, kommunala och EU-bidrag3990 Övriga ersättningar och intäkter34/Value added tax/Utgående momsDe företag som är redovisningsskyldiga för mervärdesskatt(moms) måste registrera momsen separat i bokföringen. Momsbeloppetvid försäljning krediteras något av följande konton:


2. LÖPANDE BOKFÖRINGÖ M M ÖTillgångar SkulderKostnader Intäkter/Cash sales/Ö M M ÖTillgångar SkulderKostnader Intäkter/Account card/2610 Utgående moms, oreducerad (25 %)2615 Utgående moms, oreducerad vid inköp från annat EU-land2620 Utgående moms, reducerad 1 (12 %)2630 Utgående moms, reducerad 2 (6 %)Kontant försäljningKontant försäljning innebär att företaget får betalning för en försäljningi samband med leveransen av varan eller tjänsten. Medkontant betalning menas betalning till kassa, plusgiro, bankgiroeller bankkonto. Med kontant betalning likställs också betalningmed kontokort, check eller postväxel. Bokföring sker genom debiteringav försäljningsbeloppet inklusive moms på något av följandekonton:1910 Kassa1920 Plusgiro1930 Checkräkning/bankgiro1940 Bank1970 Särskilda bankkontonKrav på kassaregisterDen som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning (ävenkontokort) måste sedan år 2010 ha ett godkänt (certifierat) kassaregisteroch säljaren måste alltid erbjuda kunden ett kassakvitto.Syftet med lagen är att skydda seriösa företagare inomkontanthandeln mot illojal konkurrens. Undantagna företag ärtaxi, distans- och hemförsäljning, automatförsäljning, torg- ochmarknadshandel samt ej skattskyldig verksamhet. De företagsom kan garantera att de har bra underlag för skattekontroll påannat sätt, kan ansöka om undantag från lagen. Ett företag har,efter ansökan, rätt till undantag om kontantförsäljningen understiger4 prisbasbelopp eller är högst 2 % av omsättningen, ellerom försäljning sker under högst 30 dagar per år.Skatteverket kan, utan att anmäla det i förväg, kontrollera attföretaget har ett kassaregister som uppfyller kraven. Verket kanoanmält göra följande kontrollåtgärder: räkna kunder, göra kontrollköp,göra kvittokontroller och göra kassainventering. Densom inte följer lagen kan få betala kontrollavgift på 10 000 kr.Försäljning mot kontokortVid försäljning mot kontokort får säljaren betala ca 1–3 % avförsäljningsbeloppet i avgift till kontokortsföretaget. De kostnadersom uppstår i samband med kontokortshantering debiteraskonto 6040 Kontokortsavgifter. Utgifter i samband med kreditupplysningoch kreditkontroll av kund debiteras konto 6060Kreditförsäljningskostnader.352


BLOCK 1 AFFÄRSREDOVISNINGExempel 1Lillys Boutique säljer ganska ofta mot kontokort. Under en dag i decembersålde Lilly för 700 000 kr inklusive moms mot betalning medkontokort. Kontokortsföretaget tar 2 % i avgift i genomsnitt. Lillygör följande notering i slutet av dagen:Konto Debet KreditNr Namn kronor kronor3010 Försäljning 560 000 ➊2610 Utgående moms 140 000 ➋6040 Kontokortsavgifter 14 000 ➌1580 Kontokortsfordringar 686 000 ➍➊ Försäljning exklusive moms ➌ Avgift = 2 % av 700 000➋ Moms = 20 % av 700 000 ➍ Fordran på kontokortsföretaget/Credit sales/Kundfaktura/Invoice/Ö M M ÖTillgångar SkulderKostnader IntäkterKreditförsäljningVid kreditförsäljning sker registrering på följande konton:1510 Kundfordringar: debiteras med hela fordringsbeloppet inkl moms3010 Varuförsäljning: krediteras med försäljningsbelopp exklusive moms2610 Utgående moms: krediteras med momsbeloppetNär kunden senare betalar debiteras kontot för likvida medel,t ex 1920 Plusgiro, och konto 1510 Kundfordringar krediteras.Underlaget för en kundfordran är en utgående faktura (kundfaktura).Kundfakturan kan avse försäljning av både varor och tjäns ter.Exempel 2Nedan visas exempel på kontering hos Happy Days <strong>AB</strong> av en kundfaktura(1) samt betalning från kunden (2).1 Konto Debet KreditNr Namn kronor kronor1510 Kundfordringar 12 000 ➊3010 Varuförsäljning 9 600 ➋2610 Utgående moms 2 400 ➌➊ Fakturabelopp inklusive moms➋ Försäljning exklusive moms➌ Moms 20 % av 12 000 kr2 Konto Debet KreditNr Namn kronor kronor1920 Plusgiro 12 000 ➊1510 Kundfordringar 12 000 ➋➊ Kunden betalar fakturan på plusgiro➋ Kundfordran försvinner36


2. LÖPANDE BOKFÖRINGKreditfaktura/Credit note/En kreditfaktura innebär en reduktion av försäljningsvärdet inklmoms på grund av t ex fel i levererad vara eller försenad leverans.När en kreditfaktura sänds till en kund sker följande kontering:3010 Varuförsäljning: debiteras med kreditfakturans summa exklusive moms2610 Utgående moms: debiteras med motsvarande momsbelopp1510 Kundfordringar: krediteras med hela summan inklusive moms2Ö M M ÖTillgångar SkulderKostnader IntäkterKassarabatt/Cash discount/Lämnade rabatterLämnade rabatter betraktas i BAS-planen inte som kostnaderutan som intäktskorrigeringar. Exempel på sådana konton är3731 Lämnade kassarabatter 3732 Lämnade mängdrabatter, bonusLämnade kassarabatter redovisas i samband med att kundengör ett avdrag vid betalningen, då följande kontering sker:1510 Kundfordringar: krediteras med det ursprungliga fordringsbeloppet3731 Lämnade kassarabatter: debiteras med kassarabatten1920 Plusgiro: debiteras med resterande inbetalning2610 Utgående moms: debiteras med ett belopp som motsvarar moms påkassarabatten** Vid bokföring av kundfordringen har konto Utgående moms krediterats på hela försäljningsbeloppet.Vid betalningen debiteras konto Utgående moms med ett belopp som motsvarar momsbeloppetför kassarabatten.Exempel 3En kund betalar en faktura på 10 000 kr och gör samtidigt avdragför kassarabatt enligt nedanstående kontering. Rabatten är 2 % avfakturabeloppet exkl moms (0,02 · 10 000 · 0,8 = 160 kr). Eftersom detinte är moms i beloppet som motsvarar kassarabatten, ska kundenäven gottgöras för momsen med 0,25 · 160 = 40 kr. Den totala rabattenblir därför 160 + 40 = 200 kr.Konto Debet KreditNr Namn kronor kronor2610 Utgående moms 401920 Plusgiro 9 800 ➊1510 Kundfordringar 10 000 ➋3731 Lämnade rabatter 160 ➌➊ Fakturabelopp 10 000 kr – rabatt 200 kr➋ Fakturabelopp 10 000 kr➌ Lämnad rabatt 2 % av 8 000 kr,dvs fakturabelopp exklusive momsMängdrabatt/Quantity discount/Mängdrabatter kan registreras på följande sätt:3010 Försäljning: krediteras med försäljningssumman exklusive moms3732 Lämnad mängdrabatt: debiteras med mängdrabatten2610 Utgående moms: krediteras med momsen, som beräknas på varuvärdetav försäljningen minskad med rabatten1510 Kundfordringar: debiteras med försäljningssumman minus rabatt37


BLOCK 1 AFFÄRSREDOVISNINGBonusÖ M M ÖTillgångar SkulderKostnader IntäkterKunder/Customers/Många företag registrerar i stället ”nettoförsäljningen” på försäljningskontot,dvs konto 3010 Försäljning krediteras med försäljningssummanexklusive moms minskad med mängdrabatten.Bonus (återbäring) är en form av mängdrabatt som erhålls i efterskottgenom att kunden får en kreditfaktura med rabatt och moms.Det totala bonusbeloppet bokförs på konto 1510 Kundfordringari kredit, bonus exkl moms på konto 3733 Lämnad återbäring idebet och momsen på konto 2610 Utgående moms i debet.FörskottFörskottsbetalningar från kunder för kommande försäljningarska registreras på skuldkontot 2420 Förskott från kunder.Exempel 4Ett förskott på 7 000 kr, varav moms 1 400 kr, från en kund har betalatsin till checkräkningen hos Åmåls Bil <strong>AB</strong>. ➊Beloppet exklusive moms, 5 600 kr, konteras som skuldökning.➋Momsen konteras som vid försäljning på kontot för utgående moms.Konteringarna visas nedan:Förskott Konto Debet KreditNr Namn kronor kronor1930 Checkräkning 7 000 ➊2610 Utgående moms 1 4002420 Förskott kund 5 600 ➋Företaget bokför senare en kundfaktura på 12 000 kr, varav moms2 400 kr, och gör då avdrag för förskottet 7 000 kr. Resterande beloppinklusive moms, 5 000 kr, konteras som kundfordran. ➌Samtidigt bokförs resten av momsen, 1 000 kr, och förskottet frånkunden förs bort i debet som en skuldminskning. ➍Försäljningen exklusive moms, 9 600 kr, krediteras konto 3010 Försäljning.➎Faktura Konto Debet KreditNr Namn kronor kronor1510 Kundfordringar 5 000 ➌2610 Utgående moms 1 0002420 Förskott kund 5 600 ➍3010 Försäljning 9 600 ➎Därefter betalar kunden resterande belopp till checkräkning ochkundfordran förs bort i kredit. ➏38


Affärsekonomi! EKONOMISTYRNING är ett utbildningsmaterialsom kopplar ihop metoder för ekonomiskplanering, kalkylering och intern/extern redovisning medaffärsmässigt tänkande. EKONOMI STYRNING består avde två läromedelspaketen <strong>Redovisning</strong> 2/<strong>Redovisning</strong>och beskattning och Finansiering och kalkylering.EKONOMISTYRNING är främst avsett för fördjupningskurser pågymnasiet och komvux, kurser inom kvalificerad yrkesutbildning (Yh)samt grundläggande kurser på hög skolan. Materialet är också lämpligtför företagsinterna utbildningar och studiecirklar samt för självstudier.<strong>Redovisning</strong> 2<strong>Redovisning</strong> och beskattningbestår av fyra block1 Affärsredovisning:– <strong>Redovisning</strong> av företagets ekonomi– Löpande bokföring– Bokslutsrutiner– Bokslutsplanering– <strong>Redovisning</strong> i olika företagsformer– Årsredovisning i aktiebolag– Revision och intern kontroll– <strong>Redovisning</strong> i koncerner– Företagsanalys2 Intern redovisning:– <strong>Redovisning</strong> i varuhandelsföretag– <strong>Redovisning</strong> i tjänsteföretag– <strong>Redovisning</strong> i tillverkande företag3 Beskattning:– Beskattning av privatpersoner– Beskattning av näringsverksamhet– Ekonomisk brottslighet4 Internationell redovisningFörutom denna Faktabok finns en Problembok med verklighetsnäratillämpningar inom varje problemområde ochett utförligt Lösningshäfte. Till hjälp vid arbetet i problembokenfinns en CD med modeller för bokslut och analys.Som studerande har du också tillgång till Visma Spcsekonomiprogram, antingen via <strong>Liber</strong>s hemsida (gå in påEkonomistyrning: <strong>Redovisning</strong> 2) eller via www.vismaspcs.se/elevlicens.Kommentarer, kursplaner, OH-underlag, extra-/provuppgifterm m finns samlade i Handledningen.Författare till <strong>Redovisning</strong>2/<strong>Redovisning</strong>och beskattning ärJan-Olof Andersson,Cege Ekström, AndersGabrielsson, EvaJansson och MonicaTengling. De två förstnämndaär lärare iekonomiska ämnenoch bedriver egenkonsultverksamhet.Anders Gabrielssonär ekonomidirektöri ÅF. Eva Jansson ärauktoriserad revisorhos KPMG. MonicaTengling är ocksålärare i ekonomiskaämnen.Best.nr 47-11034-6Tryck.nr 47-11034-6

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!