Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

88DEL 2 – PROCESSENFlertalet remissinstanser instämde tvärtom helt ellerdelvis i inriktningen i RUFS. De flesta var både positivatill det breda perspektivet och till försöket att ge enhelhetssyn på utvecklingen. De kritiska synpunkternagällde att vissa sakområden inte behandlats eller fått ettför litet utrymme i RUFS. Givetvis fanns det förståsockså nu en grupp remissinstanser som var kritiska tilltrafikförslagen.Remissinstansernas synpunkter redovisades successivtför nämnden. Redan vid sammanträdet i decembergjordes muntligt en första översiktlig redovisning av inkomnasvar. Vid nämndsammanträdena i januari 2001gavs sedan en mer ingående redovisning av synpunkternasinriktning och i februari 2001 redovisade vi ocksåmuntligt hur kontoret ställde sig till synpunkterna. Allainkomna yttranden lästes av lektörer, yttrandena sammanfattadesoch synpunkterna sorterades ämnesvis.Kontoret anlitade åter Björn Alfredsson som huvudredaktörför den samrådsredogörelse som utarbetades 6 .SLUTLIG BEARBETNINGMed utgångspunkt i de synpunkter som framfördes undersamrådet lade kontoret i sitt tjänsteutlåtande den1 mars 2001 fram förslag till direktiv för hur samrådsunderlagetskulle ändras och kompletteras till ett färdigtförslag till regional utvecklingsplan.Mot bakgrund av det omfattande stöd som förslagetfått under samrådet bedömde kontoret att det fortsattaplanarbetet borde inriktas på att färdigställa den regionalautvecklingsplanen inom ramen för den gällandetidplanen. Kontoret föreslog därför att Regionplaneochtrafiknämnden skulle besluta att uppdra åt kontoretatt snarast utarbeta ett förslag till Regional utvecklingsplanför Stockholmsregionen i enlighet med vad somangavs i kontorets tjänsteutlåtande för utställning enligtPlan- och bygglagens regler om regionplan.Remissynpunkterna gav enligt kontoret anledningtill att utveckla olika delar av utvecklingsplanen. Defunktionella sambanden med omgivande kommuneroch län borde till exempel redovisas tydligare än isamrådsunderlaget. Visionen om en långsiktigt hållbarsamhällsutveckling i Stockholmsregionen samt möjligaoch för regionplaneringen relevanta åtgärder för attuppnå målen borde beskrivas tydligare. Likaså bordenationella och regionala miljömål redovisas liksom möjlighetenatt genom regionplaneringen bidra till attnärma sig dem. Frågan om miljökvalitetsnormer ochregionplaneringens roll i detta sammanhang behövdeutvecklas, liksom beskrivningarna kring trafikens miljöochhälsopåverkan.Den strategiska inriktningen borde enligt kontoret isak ligga fast. De olika delstrategierna från samrådsdokumentenbehövde dock integreras och sammanfattasi en sammanhållen skrift för att vinna ökad tydlighet.Sedan befolkningsscenarierna togs fram hade förutsättningarnaförändrats genom att såväl befolkning somsysselsättning ökat snabbare än enligt scenario Hög. Deborde därför ses över mot bakgrund av aktuella nationellabedömningar och läggas till grund för utvecklingsplanen.Fördelningen av bostadsbyggande mellan kommunernaborde också anpassas till vad kommunernaangett, så långt detta var möjligt.Inriktningen mot en flerkärnig region borde behållas.Det fanns ett starkt stöd bland remissinstanserna fördetta. Däremot skiljde sig uppfattningarna något, närdet gällde vilka potentiella kärnor som borde pekas ut.De båda kärnalternativen i samrådsunderlaget skulledärför behöva smältas samman. Vi gjorde bedömningenatt ett alternativ som innehöll flertalet kärnor frånP-alternativet och även inkluderade Södertälje som enkärna skulle ha bäst förutsättningar att få ett brett stöd.Kollektivtrafiknätet borde ges ungefär samma omfattningoch innehåll för år 2030 som i samrådsunderlagetmedan det för 2015 även kunde redovisas ett merresursanpassat nät. På vissa punkter gav remissvaren entydigasvar om hur det slutgiltiga trafiknätet borde se ut.