Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

FRÅN SAMRÅDSUNDERLAG TILL RUFS 200187mot underkännandet av den strategiska miljöbedömningen.Verket hade haft en egen representant i den referensgruppsom hade följt detta arbete och hade där intealls framfört den kritik som verket nu gav uttryck för,utan hade tvärtom framhållit att kontorets arbete varitbåde seriöst och omfattande. Det var också den slutsatsman kunde dra av den dokumentation som senare gjordesi det så kallade SAMS-projektet, som bedrevs i samarbetemed bland annat Naturvårdsverket.Vi hade också en helt annan syn än Naturvårdsverketpå orsakssambanden mellan trafiksystem och miljöeffekter.Verket ansåg att trafiklösningarna i Regionplan2000 skulle medföra ökade utsläpp när de i stället skulle behövaminska. Enligt vår syn skulle utsläppen öka oavsetthur trafiksystemet utformades på grund av det växanderesbehovet som framförallt beror på befolkningsutvecklingenoch den ekonomiska tillväxten. Det enda verkningsfullamedlet att minska utsläppen skulle därför vara attställa hårda krav på fordonens miljöegenskaper, någotsom tydligt framgick, både av samrådsunderlaget och avrapporten Kan Stockholms trafiksystem bli miljömässigtuthålligt? 3 . Sådana åtgärder ligger dock utanför regionplaneringensräckvidd, men faller på Naturvårdsverketseget ansvarsområde. Naturvårdsverket kändenaturligtvis mycket väl till detta, eftersom de följt arbetetingående.HANDELSKAMMAREN SVARAR SNFDet var inte bara vi på Regionplane- och trafikkontoretsom reagerade på Naturvårdsverkets yttrande. Det gjordeäven Stockholms Handelskammare. I ett öppet brev 4från biträdande direktören Anna Wersäll till Naturvårdsverketsgeneraldirektör Lars-Erik Liljelund ifrågasatteHandelskammaren det lämpliga i att ett statligtverk ägnade sig åt lobbying och pamflettskrivande. Verketframförde enligt Handelskammaren ”idéer som brukarförespråkas av mindre serösa organisationer, såsomutbyggnad av cykelbanor och miljöstyrande bilavgiftersom bot på Stockholms trafikproblem”. Enligt Handelskammarenvisade Naturvårdsverkets påståendenatt verket inte hade tagit del av Regionplanekontoretsmaterial, som konstaterat att bilavgifter skulle ha enmycket marginell inverkan på trafikmängderna. Handelskammarenefterlyste ”ett större mått av seriositetfrån ett statligt verk, i synnerhet när det gäller att svarapå en remiss som behandlar utvecklingen i landets viktigastetillväxtregion”.Lars-Erik Liljelund, som för övrigt tidigare varit anställdsom naturvårdschef på Naturskyddsföreningen,svarade Handelskammaren en månad senare 5 , med attdet ingick i verkets instruktion att vara pådrivande imiljöarbetet och han stod fast vid verkets synpunkterfrån remissyttrandet.I den politiska slutbehandlingen i kommunerna vardebatten ibland het. Vänsterpartiet i Stockholms stadgick vid årsskiftet 2000/2001 ut med ett pressmeddelandesom totalt dömde ut regionplanen. ”Den nu framtagnaregionplanen kommer att omöjliggöra att de nationellamiljömålen nås. I princip kan ett antagande avplanen tolkas som ett trots mot ett fattat riksdagsbeslutoch ett brott mot Miljöbalken” skrev Margareta Olofsson(v) i pressmeddelandet.HELHETSINTRYCKET POSITIVTNär remisstiden gick ut hade det kommit in 174 remisssvar.Naturvårdsverkets och Naturskyddsföreningensansträngningar fick inte något större genomslag i remissyttrandenfrån andra organisationer. Visserligenägnades frågan om bilavgifter visst intresse bland en delremissinstanser. Men man kan knappast säga att förslagetfick stöd bland de tyngre remissinstanserna och inteen enda kommun förordade avgifter. Nästan samtligakommuner i länet och en lång rad andra organisationerställde sig bakom Yttre tvärleden och Förbifart Stockholm.