Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

REGIONAL UTVECKLINGSPLAN – SAMRÅDSUNDERLAG77dana slutsatser. Arbetet med att utforma alternativ hadebara inletts och det var ännu långt kvar till det färdigasamrådsunderlaget. Var skrivelsen verkligen allvarligtmenad eller var det egentliga syftet att positionera Naturskyddsföreningen?Kanske var det så att man insågatt det skulle bli svårt att få gehör för ett renodlat miljöalternativi den process som kontoret hade inlett, somtill stor del byggde på att få en kommunal förankring förförslagen?Under hösten 1999 gav kontoret trots allt en konsultgruppi uppdrag att förutsättningslöst belysa möjligheternaför att uppnå ett miljömässigt uthålligt transportsystem.En av de åtgärder som gruppen rekommenderade15 var en inre tvärled i Ålstensledens läge i stället fören yttre. Den skulle bäst passa det mer koncentrerademarkanvändningsalternativet K. Vi beslöt därför attpröva inre tvärleden i det alternativet.Enligt vår arbetsplan skulle vi dessutom hinna medatt generera ett mellanalternativ innan de slutliga alternativenskulle presenteras på våren. Olika alternativ tilltrafiknät skulle prövas och konsekvenserna analyseras.Hela arbetet med att ta fram olika alternativ skulle alltså,inklusive Skiss 99, omfatta tre steg. I själva verketblev det fyra steg!TVIVEL PÅ VÄGALTERNATIVI oktober inleddes analyserna av de mera detaljeradeförslagen K och P. De skulle analyseras för såväl 2015som 2030 och med scenarierna Bas och Hög. Effekternaav bilavgifter skulle analyseras genom känslighetsanalyser.Samtidigt skulle justeringar av alternativen påbörjasinför de slutgiltiga analyserna i december.Vid besök i kommuner i nordostsektorn framfördestveksamhet om vägalternativen. Den politiska majoriteteni Täby hade nyligen ändrat uppfattning om Norrortsleden.Numera krävde samtliga sex nordostkommuneren snar utbyggnad av Norrortsleden som en delav Yttre tvärleden. Någon diskussion om Inre tvärledenhade inte förts på allvar i regionen sedan 1970-taletsbörjan. Om vi skulle föra fram det alternativet skulle viriskera att en mångårig diskussion skulle fördröja nödvändigvägutbyggnad i många år. Den bräckliga enighetsom nåtts kunde på nytt raseras.När de mer detaljerade förslagen och resultaten avtrafikanalyserna redovisades i styrgruppen för regionplanenden 25 november 1999 fördes även där starka tvivelfram om lämpligheten av att redovisa den Inre tvärledenoch även Kungsholmenbanan i samrådsförslaget.Vi borde inte ”lansera” förslag som skulle riskera attkullkasta den enighet som ändå var på väg att uppnåskring det Tredje spåret respektive Yttre tvärleden.Detta var ett bekymmer för tidplanen. Om Inre tvärledenoch eventuellt andra objekt skulle ändras i trafiknätenskulle det innebära förseningar i arbetet. I RPgruppenansåg vi att vi borde kunna föra fram olikaalternativ som diskussionsunderlag i samrådet utan attdet skulle uppfattas som ett ställningstagande. Vi beslötatt göra ett ytterligare försök att få med Inre tvärleden.Den känsliga frågan om alternativa vägnät diskuteradesvid ett morgonmöte på Rosenön i början på december1999. Närvarande var landstingsrådet Elwe Nilsson,vägdirektören Hans Rode samt Bo Malmsten ochMagnus Carle från Regionplane- och trafikkontoret.Resultatet av mötet blev att Inre tvärleden skulle utgå ursamrådsunderlaget. Båda samrådsalternativen skulle hasamma vägnät med Yttre tvärleden. Detta skulle ocksåpåverka kollektivtrafiknätet eftersom busstrafik förutsattestrafikera tvärlederna. Förändringarna av trafiknätenskulle innebära att analysresultaten skulle försenasmed två till tre veckor. Därmed skulle även arbetetmed konsekvensbedömningarna försenas i motsvarandegrad. Det skulle bli en allt snävare tidplan mot slutetav processen.För att presentera innehållet i den kommande regionplanenskrevs under jul- och nyårsuppehållet enpromemoria, där de mest strategiska frågorna lyftes