Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

76DEL 2 – PROCESSENlig del skulle därmed förstärkas även om kollektivtrafikenskapacitet ökade.PLANERINGSUNDERLAG TAS FRAMDet tyngsta arbetet med samrådsunderlaget handladeom att ta fram förslag på markanvändning och på trafiknätsamt att redovisa konsekvenserna med avseende påförändring av resande och tillgänglighet.Sedan de första skisserna presenterats i juni 1999 iSkiss 99 återstod tre kvarts år till dess att samrådsunderlagetskulle vara klart våren 2000. Denna tid skulle användastill att bedöma och utvärdera konsekvenserna avSkiss 99 och göra nödvändiga förändringar. Nästa stegvar att göra ett mer detaljerat förslag till markanvändning.Därför behövde vi bryta ned siffrorna för bostäderoch lokalyta samt boende och sysselsatta i olika delar avregionen så att mer detaljerade trafikanalyser skulle varamöjliga att göra.Så snart de översiktliga markanvändningsalternativeni Skiss 99 tagits fram under våren 1999 fortsattearbetet med att göra mera detaljerade markanvändningsalternativsom underlag för mer noggranna trafikanalyser.Arbetet bedrevs under slutet av våren och börjanav hösten 1999. Under oktober skulle de mer detaljeradetrafikanalyserna inledas.En fråga som diskuterades med stort intresse var hurstor skillnad som egentligen kunde motiveras mellanolika markanvändningsförslag. Befolkningsökningen2000–2030 skulle kunna utgöra 30 procent, men eftersomalla kommuner rimligtvis måste svara för en vissbefolkningstillväxt, kan skillnaden mellan alternativenhögst handla om hur 10–15 procent av befolkningen fördelarsig i regionen år 2030. Frågan var om skillnadernamellan alternativen skulle bli tillräckligt tydliga för attdet skulle vara meningsfullt att gå ut på samråd medflera alternativ.Magnus Carle menade att den högst måttliga skillnadeni markanvändning inte kunde motivera olika trafiknät,som var lämpligast för respektive alternativ. Omolika trafiknät ska diskuteras måste det också finnas andramotiv för detta.K-alternativet var det som bäst motsvarade såvälkommunernas syn på utvecklingen och bäst uppfylldemiljömålen. Om ett enda samrådsalternativ borde väljasborde det likna K-alternativet. Om skillnaderna mellanalternativen i stället skulle markeras tydligare skulle debli mer extrema och mindre realistiska?Göran Johnson ansåg att flera alternativ i samrådetändå var att föredra eftersom det skulle ge bättre underlagför diskussion under det kommande samrådet. Debåda alternativen borde göras tillräckligt åtskilda för atttillgodose det kravet. Vi borde också beskriva två alternativavägnät för att stimulera samrådet. Om det intekunde motiveras från trafiksynpunkt kanske det kundemotiveras av andra skäl.Diskussionen om ett eller två planalternativ redovisadesi styrgruppen. Styrgruppen förordade att vi bordegå fram med alternativa förslag och undvika låsningar idetta skede. Så blev också vårt beslut. Däremot diskuteradevi inte vid denna tidpunkt hur trafiknäten i så fallskulle se ut. Det borde vi kanske ha gjort.MILJÖALTERNATIV?I september 1999 skrev Naturskyddsföreningen i Stockholmslän till ledamöterna i Regionplane- och trafiknämnden14 . I skrivelsen ville föreningen uppmärksammanämndens ledamöter på att uppläggningen avregionplanearbetet, såvitt föreningen kunde förstå, intemotsvarade nämndens ambitioner att utnyttja planensom ett redskap i det regionala miljöarbetet. Regionplanearbetethade enligt skrivelsen kommit att fokuseraspå åtgärder för att nå ekonomisk tillväxt och kompetenshöjningmedan miljöfrågorna mer och mer behandladessom en restpost.Vi kunde inte riktigt förstå att Naturskyddsföreningenredan i detta relativt tidiga skede kunde dra så-