Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

REGIONAL UTVECKLINGSPLAN – SAMRÅDSUNDERLAG75kunde dyka upp snarare än någon hade anat. Exempelpå detta är den omvärdering av Kista som ägde rum ibörjan av 1990-talet. Såväl Regionplan 1991 som Stockholmsstads egen Översiktsplan 99 betraktade Kistasom färdigbyggt. När förtätningsplanerna tog form pågrund av IT-sektorns expansion och ökad efterfrågan påbostäder, visade det sig att bebyggelsevolymen i områdetnästintill kunde fördubblas.En annan orsak var att den nya planen skulle inriktasmer på omvandling och förtätning av redan bebyggdmark än på nyexploatering. Därför måste den nya regionplanenbehandla den redan utbyggda staden på ettnyanserat sätt. I Skiss 99 presenterades markanvändningenuppdelad på mark som på lång sikt bedömdeskomma att användas för permanent bebyggelse och därförborde planläggas för detta, mark som i första handborde användas för bebyggelse och därför ges ett högtmarkutnyttjande på grund av dess värde från regionalsynpunkt samt mark som kan utvecklas till regionalastadskärnor och därför borde ges särskilt högt markutnyttjande.Vidare borde mark redovisas som främst borde användasför terminaler och störande verksamheter samt sådanasom är beroende av tunga och störande transporter.Liksom i tidigare regionplaner borde mark redovisassom ej borde bebyggas på grund av dess regionala bevarandevärde,till exempel den regionala grönstrukturen.Regionala vägar och spår borde också redovisas liksomi alla tidigare regionplaner.DE FÖRSTA TRAFIKANALYSERNAI Skiss 99 redovisades också ett antal översiktliga analyser,som beskrev konsekvenser avseende arbetsresor ochlokalisering av bostäder och arbetsplatser – för ett givetscenario för hela länet och för alternativa framtida trafiknätoch markanvändning. Analyserna gjordes medden så kallade IMREL-modellen 13 , ett program somfrån ett givet trafiksystem beräknar färdmedelsval,Det andra planalternativet i samrådsunderlaget. Planstruktur 2030,den centrala delen, alternativ P. Ur Regionplan 2000.destinationsval och val av lokalisering för boende ocharbetsplatser. Modellen är översiktlig och därför lämpligatt använda i ett tidigt skede i en planeringsprocess.Totalt analyserades elva scenarier med IMREL-modellen,varav ett utgjorde resandet i nuläget år 1997 och deövriga tio framtidsscenarier för 2030, som skilde sig åtbland annat med avseende på fördelningen av befolkningoch av sysselsättning, vägutbyggnader och kollektivtrafikutbud.Av analyserna drog vi slutsatserna att befolkningsochsysselsättningsutvecklingen totalt i länet skulle fåstor betydelse för antalet arbetsresor och att den ekonomiskautvecklingen har stor betydelse för fördelningenpå färdmedel och reslängder. Kapaciteten skulle behövaöka med upp till cirka 50 procent över Saltsjö-Mälarsnittetför biltrafiken och med upp till 30 procent förkollektivtrafiken vid en 40-procentig ökning av befolkningoch sysselsättning. Utan vägutbyggnad över Saltsjö-Mälarsnittetoch utan vägavgifter skulle det uppståmycket stor trängsel och extremt långa restider. Tendensentill splittring av regionen i en nordlig och en syd-