Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

REGIONAL UTVECKLINGSPLAN – SAMRÅDSUNDERLAG71muner genom valet i september 1998. Vilka tjänstemänsom besvarade enkäten kan naturligtvis också ha haftbetydelse för resultatet, särskilt i de större kommunerna.Enkäten gick ut till de tjänstemän som av kommunernaanmälts som kontaktpersoner för regionplaneringen,men kan i vissa fall ha besvarats av andra, kanskesärskilt kompetenta i just dessa frågor.De svar som kommunerna lämnade svarade motläget våren 1998. Den måttliga bostadsefterfrågan i regionenkan ha påverkat Södertörnskommunernas försiktigasvar. Några år senare var efterfrågan på bostäderhög i alla kommuner i länet. Vår bedömning var ändå attenkäten gav ett värdefullt underlag för att det skulle varamöjligt att ta fram planalternativ från kommunala utgångspunkter.ARBETSPLAN FÖR REGIONPLAN 2000I december 1998 preciserades den interna arbetsplanenför det fortsatta arbetet med Regionplan 2000. Arbetetmed scenarier, alternativskisser och att förbereda konsekvensanalyserskulle vara klart under det första kvartalet1999. Under andra kvartalet 1999 skulle arbetevidta med konsekvensanalyser av olika strukturalternativmed avseende på miljö, sociala konsekvenser ochekonomi. Trafikanalyser var en del av underlaget fördetta. Under våren 1999 skulle också huvuddelen av deplaneringsunderlag som behövdes tas fram på olika områden.Under hösten 1999 vidtog arbetet med att göra ensyntes av det underlag som hade tagits fram under våren1999, att göra alternativval och ställa samman underlagtill den slutliga redovisningen i ett plandokument. Underdenna period behövde också avstämningar görasmellan olika områden.Inriktningen, att utforma underlaget för samrådetsom separata skrifter som tillsammans ger underlag fören regional utvecklingsplan, växte successivt fram. Nyaperspektiv och synsätt hade motiverat utarbetande aven samlad regional strategi. Vi såg regionplaneringensom ett viktigt verktyg i genomförandet av denna strategi.Men även arbetet med de tre programmen för ekonomiskutveckling, förnyelse och integration, kompetensutvecklingoch forskning samt samarbetet inomÖstersjöområdet var delar i det fortsatta strategiarbetet.Vid årsskiftet 1998/1999 räknade vi därför med att resultatetav arbetet inom de fyra programområdenaskulle ingå i remisshandlingarna och tillsammans bidratill att ge en helhetsbild på regionens utveckling. Vi uttrycktedet dock ännu inte som ett underlag för en sammanhållenutvecklingsplan.På olika sakområden behövde underlag för regionplanentas fram. Områden som pekades ut i arbetsplanenvar bland andra boende och verksamheter, integration,utbildning, detaljhandel, tekniska försörjningssystemoch transporter. På de olika områdena behövdeunderlaget beskriva nuläge och utvecklingstendenser,formulera problem, mål och inriktning, ge förslag på åtgärderoch hur redovisningen borde se ut i regionplanen.Vidare behövde konsekvenserna belysas och behovav fördjupade analyser pekas ut. I ett första steg skulleunderlagspromemorior tas fram redan under programskedet,för att identifiera och avgränsa problemområdena.ALTERNATIV I REGIONPLANEARBETETUnder december 1998 och januari 1999 diskuteradesprinciperna för hur alternativ kunde genereras. Dettaarbete kunde välja några olika utgångspunkter.Scenarierna, som utarbetats under hösten, angav alternativatillväxtnivåer med kvantitativa uppgifter förregionen som helhet om bland annat befolkning, sysselsättningoch ekonomi. Alternativ behövde utarbetas förmarkanvändningen, som dels angav fördelningen av befolkningoch sysselsättning på delområden, dels vilkamarkområden som skulle användas för bebyggelse. Vidarebehövde alternativ beskrivas för transportsyste-