Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

70DEL 2 – PROCESSENakuta åtgärder för att tillfredsställa redan befintliga ochtydliggjorda behov.FÖRANKRING I KOMMUNERNAS PLANERINGInför uppgiften att generera realistiska och genomförbaramarkanvändningsalternativ behövde vi skaffa ossen bild av de olika kommunernas möjligheter och begränsningarför att växa och utvecklas. Genom våra geografiskadatabaser kunde vi själva analysera den faktiskamarkanvändningen och möjligheterna att förändra den.Vi skulle också inleda ett utvecklingsarbete för att utnyttjaGIS för regionplaneringen. Men ungefär 85 procentav länets markyta är obebyggd. Det var till en ganskaliten del en fråga om att analysera de rent fysiskamöjligheterna att bebygga olika områden. Kommunernasuppfattningar skulle bli mer avgörande, eftersomdessa genom sitt planmonopol var ytterst ansvariga föratt genomföra regionplanen.Vår tanke var att den regionala planeringen bordefungera i samspel med planeringen i länets kommuner.Alternativa regionala utvecklingsscenarier borde så långtmöjligt stämmas av mot kommunernas långsiktiga planer.Regionplane- och trafikkontoret inledde därför våren1998 en dialog med tjänstemännen i kommunernaom de kommunala utgångspunkterna för regionens planeringoch utveckling. En promemoria togs fram somredovisade några olika räkneexempel på en tänkbar utvecklingav befolkning och befolkningsstruktur på långsikt fram till år 2030 9 . Kalkylerna hade på kontoretsuppdrag utförts av Anders Alvarsson och Eje Hedmanvid A-A Utvecklings AB. Anders Alvarsson hade självsom planeringschef i Haninge kommun lång erfarenhetav kommunal planering och även av regionplaneringen,sett från det kommunala perspektivet. Vi bedömde därföratt han skulle kunna bidra till att skapa förtroendeför regionplaneringen, och för att den skulle bygga påkommunernas skilda förutsättningar.Som underlag för kalkylerna användes två av de alternativabefolkningscenarier för år 2030 som Regionplane-och trafikkontoret redan hade tagit fram, Bas ochHög, samt en så kallad nollframskrivning som endastbyggde på en naturlig befolkningsutveckling inom respektivekommun utan flyttningar. Alternativ Bas innebaren årlig total befolkningsökning på cirka 10 000 personeroch alternativ Hög en nästan dubbelt så snabbbefolkningsökning, cirka 20 000 personer per år. Nollframskrivningeninnebar en långsam och avtagandebefolkningsökning för hela länet, som mot slutet avperioden övergår i en svag befolkningsminskning. Detmotsvarade på ett ungefär det tredje befolkningsscenariot,Låg. Konsekvenserna redovisades för varje kommunuppdelat på åldersgrupper och fördelat över tiden.Genom en enkät till kommunernas planerare ochförvaltningar insamlades deras reaktioner på det regionalakalkylunderlaget. Hur mycket ville kommunernaväxa och fanns det i så fall tillräckligt med lämplig mark?Och vilka skulle de ekonomiska, sociala och miljömässigakonsekvenserna bli för kommunerna av olika tillväxtalternativ?KOMMUNALA SYNPUNKTERKommunernas svar kom in under sommaren och hösten1998 och redovisades under vintern 1998/1999 10 . Kommunernassvar pekade på att det fanns en beredskap fören tillväxt på lång sikt som låg över scenario Bas, meninte skulle räcka till för att motsvara scenario Hög. Demest expansiva kommunerna fanns framförallt i länetsnorra och östra delar, men flera av de centrala kommunernahade också beredskap för snabb befolkningstillväxt.I den södra länsdelen var kommunerna däremoti allmänhet mer återhållsamma i synen på tillväxt.Det fanns flera skäl att reservera sig mot tillförlitligheteni enkäten. Kommunernas svar lämnades avtjänstemän och motsvarade inte med säkerhet vad ettpolitiskt förankrat svar skulle ha inneburit. Dessutomförändrades den politiska majoriteten i en del kom-