Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

REGIONAL UTVECKLINGSPLAN – SAMRÅDSUNDERLAG69erna skulle möjliggöra att tänkbara alternativ inomregionplaneringen skulle kunna prövas mot olika omvärldsförutsättningar.Scenarierna skulle utgöra en gemensamreferensram för arbetet med såväl regionplanensom inom de övriga programområdena som varresultatet av den regionala strategin.En viktig skillnad jämfört med scenarierna från 1995var att dessa även hade behandlat händelser och politiskabeslut inom regionen. Sådana inslag skulle ju tasupp i den nya regionplanen och skulle därför inte behandlasi scenarierna, som mer renodlat skulle handlaom omvärlden.Arbetet med att identifiera scenariovariabler och attskissera tänkbara variabelalternativ skedde genom enserie interna arbetsmöten på Regionplane- och trafikkontoret.När ett tillräckligt underlag hade tagits framutnyttjades konsulthjälp från Lennart Nordfors, SMGConsulting, för att skissera några trovärdiga scenarioskelettsom så långt som möjligt byggde på det framtagnaunderlaget. Lennart Fridén och Siv Schéele frånInregia AB fick i uppgift att granska kvantitativa uppgifterom demografi och ekonomi samt relatera dem på ettkonsistent sätt till varandra och till scenarioberättelserna.Medarbetare på Regionplane- och trafikkontoretkompletterade scenarioskeletten framförallt med avseendepå utvecklingen för Stockholmsregionen. Entredje konsult, Lena Norberg, fick ansvaret för den redaktionellabearbetningen. Successivt redovisades arbeteti de olika referensgrupperna som var knutna till kontoret.Därigenom fick vi nya impulser och en test på hurtrovärdiga de ansatser var som prövades. Hela processentog cirka fyra månader under hösten 1998.Arbetet resulterade i fyra radikalt olika omvärldsscenarier.8 De beskrev kvalitativa omvärldsförutsättningarmen också ett antal kvantitativa variabler. Befolkningsmässigtskiljde de sig åt kraftigt – från 1,8 till2,4 miljoner invånare år 2030. Två av scenarierna motsvaradebefolkningsmässigt Scenario Bas och ett varderaScenario Hög och Scenario Låg.FRÅN STRATEGISK TILL GENOMFÖRANDEINRIKTAD PLANAmbitionen med att ta fram dessa scenarier tidigt i planprocessenvar god. Trots detta visade det sig att de intefullt ut kom till användning i det fortsatta arbetet på detsätt som varit avsett. Successivt kom det strategiska förhållningssättetmer och mer att tunnas ut. RUFS 2001kan knappast sägas vara mer strategisk än tidigare regionplanermed avseende på att vara robust, att tåla förändringari omvärldsförutsättningarna. En bidragandeorsak till detta var synen på regionplanens roll och attmer och mer intresse kom att koncentreras till genomförandet.Den ursprungliga tanken bakom regionplaneinstitutetenligt PBL var att regionplanen skulle fungera somen strategisk plan, att skapa en beredskap för vad someventuellt skulle behövas. Avsikten var inte att regionplanenegentligen skulle genomföras med detta synsätt,endast skapa beredskap för eventuella behov.Genom regionplanens svaga rättsliga roll var dettainte tillräckligt för att motivera ett stort antal av regionensaktörer att engagera sig i planprocessen. Det storaengagemanget i regionen kom istället fram eftersom detstod klart för många aktörer att ett stort antal strategisktviktiga frågor måste lösas, och det till stor del genast elleri alla fall mycket nära i tiden. Därför var det nödvändigtatt framförallt se regionplanen som en plan som isin helhet, eller i varje fall till väsentliga delar, ocksåskulle genomföras. En plan som syftar till att genomföraskan inte samtidigt vara strategisk, i den meningenatt så länge som möjligt undvika att fatta låsande beslut.Det var den syn som aktörerna i regionen omfattadesom i stor utsträckning var orsaken till tyngdpunktsförskjutningenfrån en regionplan som ska ge beredskap införeventuella behov till en regionplan som ska peka ut