Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

EN REGIONAL STRATEGI53REMISSVAREN POSITIVAVi väntade oss att få ett betydande antal remissvar närsamrådstiden gick ut i den 1 mars 1998. Vid tidigareremisser hade ett stort antal av kontorets tjänstemän involveratsi det omfattande arbetet med att läsa och refereraremissvar. Den möjligheten fanns inte längre medden obetydliga personalstyrka som kontoret numerahade. I stället utnyttjades konsulthjälp för det första stegeti detta arbete med att läsa och referera synpunkterna.Jan Wiman, en tidigare medarbetare på kontoret, ficktillsammans med konsulten Björn Alfredsson huvudansvaret.Konsulterna fick först en snabbutbildning istrategin för att förstå de synpunkter som kom in ochkunna hänföra dem till rätt avsnitt. Först i nästa stegkopplades handläggarna in med att föreslå ställningstagandentill de inkomna synpunkterna. En databaslades upp där alla synpunkter lades in med olika sökmöjligheter.Detta system visade sig fungera alldeles utmärkt. Redanvid nämndens sammanträde den 3 mars 1998, tvådagar efter remisstidens utgång, kunde vissa viktigarefrågor som remissinstanserna tagit upp redovisas muntligtför nämnden. Vid nämndens sammanträde den2 april gick vi mer i detalj igenom de inkomna svaren ochgav också muntligt våra kommentarer, där vi antydningsvisgav signaler om hur kontorets förslag skullekunna se ut. Vi lade noga på minnet de synpunkter somenskilda nämndledamöter lämnade, eftersom de annonseradehur partierna kunde komma att ställa sig. Vidsammanträdet den 28 april fick nämnden så ett så gottsom färdigt koncept till samrådsredogörelse med förslagtill beslut om inriktning. När det formella inriktningsbeslutettogs den 26 maj 1998 hade således ärendet förberettsvid de tre närmast föregående nämndmötena.Omkring 140 remissvar kom in. Remissen hade alltsåinneburit en omfattande diskussion om strategiskaframtidsfrågor i kommuner, statliga organ, olika samarbets-och intresseorganisationer i hela Mälardalen.Den diskussionen var lika viktig, som det kommandestrategidokumentet. Det stora flertalet remissinstanserinstämde helt eller delvis i inriktningen i förslaget. Ettlitet antal remissinstanser var mera kritiska, till exempeltill landstingets roll, till delar i strategin eller till de föreslagnaarbetsformerna. De ganska begränsade synpunkternasom kom in på programskisserna för regionplanoch trafikplan behandlas längre fram i boken.BEHOV AV PRIORITERINGDe flesta synpunkterna behandlade de föreslagna strategisktviktiga uppgifterna. Samrådsversionen av ”Stockholmsregionensframtid” beskrev ju tio strategiskt viktigauppgifter för regionens framtid. Någon större o-enighet om inriktningen fanns knappast. Däremot pekademånga remissinstanser på behovet av preciseringaroch prioriteringar för att en kraftsamling skulle bli möjlig.Vi hade ju själva känt behovet av koncentration undersamrådet.Det som vi behövde ta ställning till var hur mångafrågor som skulle kunna lyftas fram som strategiskt viktigautan att betydelsen av dem tunnades ut för mycket.En annan var att regionplaneringens kärnfrågor måstefinnas med i tillräcklig grad för att legitimiteten för kontoretatt arbeta med strategin inte skulle gå förlorad.Även om de utpekade tio insatsområdena av de flestaansågs som viktiga, var det några områden som uppmärksammadesmer än andra. Som väntat hörde denekonomiska tillväxten och sysselsättningen, kompetens-och utbildningsfrågorna dit liksom frågor omkommunikationer och tillgänglighet.En annan fråga som betonades var integrationsfrågornaoch det inte minst av socialdemokraterna i nämnden.Satsningarna på Södertörn hade ju också skett motbakgrund av betydelsen att motverka segregationen.Också detta bedömdes som en strategiskt viktig fråga.Internationaliseringen var en fråga som allmänt upp-