Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

36DEL 2 – PROCESSENDet är vanligt att sätta fokus på väsentliga drivkrafterför utvecklingen och på kedjor av händelser.Scenarier är ofta användbara för att skapa förberedelseför att kunna hantera olika utvecklingsriktningar iomvärlden. De stimulerar diskussionen om framtidenoch därmed om vilka frågor som är viktigast och börprioriteras. Scenarier handlar oftast om kvalitativa beskrivningarav framtiden.SCENARIOARBETETScenarioarbetet inleddes vintern 1993–1994. Som konsulterför arbetet knöts Bert Levin och Dag Norén vidSifo Management Group (SMG). Dessa hade tidigareerfarenhet av scenarioarbete från olika tillfällen. Blandannat hade kontoret medverkat i det nationella scenarioarbetetSVIR – Sverige i rekonstruktion – som SIFOgivit ut 1993. En viss erfarenhet av tekniken fanns således.Arbetet inleddes med studier i scenarioarbete ochscenarioteknik. Fram till sommaren 1994 pågick parallelltfaktainsamling inom ett antal kunskapsområden:•Värderingar, politik• Utbildning, FoU•Ekonomi, näringsliv, arbetsmarknad• Befolkning, bostadsmarknad, sociala förhållanden•Miljö, ekologi•Resande, transporterFör varje område belystes den hittillsvarande utvecklingenoch nuläget. Drivkrafter och händelser som påverkarutvecklingen inom olika områden var särskiltviktiga att analysera.Under hösten 1994 kompletterades kunskapsunderlagetmed scenarioansatser på olika områden. Kontoretanlitade konsulter för att ta fram dessa rapporter. Medarbetarnavar dock ännu relativt oerfarna av beställarrollenoch resultatet blev inte alltid användbart ellerlämpligt att publicera. Med tiden skulle kontoret dockutveckla beställarrollen.Under 1994 genomfördes ett antal lunchmöten medinbjudna debattörer. Det var Sten Westerberg, f.d. statssekreterare,Hans Bergström, DN, Lars Bern, Det NaturligaSteget, Svante Beckman, Linköpings universitetoch Ulf Adelsohn, landshövding. Mötena var öppna fördeltagare även från nämnden och kommunerna. Vid tvåsamrådsmöten inbjöds deltagare från kommunerna,staten, och en rad intresseorganisationer för att bli informeradeom scenariearbetet.I juli 1994 vann Regionplan 1991 laga kraft genomregeringens beslut. Valet i september 1994 innebar attden borgerliga majoriteten föll och ersattes av socialdemokraterna,med stöd av vänsterpartiet och miljöpartiet.Ny ordförande i nämnden blev ånyo Claes Ånstrand(s). I samband med budgetdiskussionen i landstingethösten 1994 uttalade den nytillträdda socialdemokratiskamajoriteten att arbetet på en ny regionplanskulle fortsätta. Regionplaneringen angavs som ett instrumentför att styra utvecklingen i rätt riktning. Någraområden pekades ut:• Segregationen borde minskas och det borde studerashur den regionala planeringen kunde bidra till detta.• En bred samverkan skulle krävas för att skapa enekologiskt hållbar utveckling. En överenskommelseborde därför åstadkommas mellan de politiskapartierna och andra parter om hur miljöproblemenlångsiktigt borde lösas.• Det framtida transportsystemet behövde vidareenligt majoriteten utredas och diskuteras. Särskildamedel skulle anvisas för studier om framtida kollektivtrafiksystemoch trafikförnyelse.Det fanns nu ett politiskt stöd för att ta fram en ny regionplan,men kontoret var i full färd med att arbetamed scenarioskriften och var ännu långt ifrån att arbetafram en ny regionplan. Kanske var det så att den politiskaviljan att ta fram en ny regionplan var starkare än