Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

NOTER333planering för Stockholms län, Regionplane- och trafikkontoretPM 11/1999.7. Skiss 99, Regionplane- och trafikkontoret PM 18/1999.8. Långtidsutredningen 1999/2000, SOU 2000:7 samtbilaga 1 till denna Sveriges ekonomi – scenarier fram tillår 2015 (Konjunkturinstitutet).9. Sveriges framtida befolkning, framskrivning för åren1994–2050, SCB 1994.10. Regionalt Analys och Prognos System består av regionalaoch flerregionala modeller, och ger detaljerade utdata förbland annat befolkning indelad efter ålder, utbildning,födelseland och kön.11. Scenarier för Stockholms län år 2030, indata till ISP2000, Regionplane- och trafikkontoret PM 5/2001.Kapitel 4.2Bostadsbyggandet1. En mer ingående beskrivning av de inomregionalaolikheterna finns i rapporten ”Regionala skillnader iStockholms län”, Regionplane- och trafikkontoret,Rapport 5/1999.2. Svensk bostadsmarknad i internationell belysning,Boverket, 1993.3. Nio gånger i livet, Förstudie om flyttningar inom Stockholmslän, Regionplane- och trafikkontoret, Rapport1/1997, i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län,Stockholms Stadsbyggnadskontor och KommunförbundetStockholms län.4. Lokala bostadsmarknader i Stockholms län 1998–2000,Regionplane- och trafikkontoret, Promemoria 6/2002.5. Rörlighetens värde, flyttningar i Stockholms län,Regionplane- och trafikkontoret Rapport 1/1998 ochNio gånger i livet, Regionplane- och trafikkontoretRapport 1/1997, i samarbete med Boverket, Länsstyrelseni Stockholms län, Stockholms Stadsbyggnadskontor ochKommunförbundet Stockholms län.6. I varje fall kunde detta inte konstateras utifrån ungdomarnasmantalsskrivningsadresser. Det var mycketmöjligt att deras bostadsförhållanden på andra sätt hadeförsämrats.7. Senare studier har visat att ungdomar faktiskt har fått detsvårare att etablera sig på bostadsmarknaden, men det haralltså skett först sedan de outhyrda lägenheterna tagit slutoch priserna ökat under flera år.8. När socialdemokraterna väl kom till makten efter valettvå år senare ville de i stället bygga mycket mer i Stockholm.9. Vägskäl för bostadsbristen. Trafikinfrastruktur öppnar för56 000 bostäder i Stockholms län. Redovisning av MatsHellströms bostadsuppdrag april 2003.10. Regeringens direktiv till Mats Hellström den 24 januari2002.11. Skrivelse i november 2002, ”Ramöverenskommelsestaten – Södertörnskommunerna” undertecknad avsamtliga kommunstyrelseordföranden på Södertörn.12. Det angivna bostadstillskottet i RUFS är inte helt jämförbartmed bostadsbyggandet som det anges i landshövdingensbostadsuppdrag. Dels avser RUFS en längretidsperiod, dels kan det erforderliga bostadstillskottet iRUFS även tillgodoses genom permanentning av fritidshus.I kommuner som Värmdö och Norrtälje har dettapåtaglig betydelse.13. Investeringsstöd till visst bostadsbyggande, Fi2002/4722.14. Benchmarking av Stockholms bostadsmarknad, Temaplan2003.15. Byggkommissionens betänkande ”Skärpning gubbar!Om konkurrensen, kvaliteten, kostnaderna och kompetenseni byggsektorn”, SOU 2002:115.16. Slutbetänkande från Kartellbekämpningsutredningen”Kartellbekämpning 2 – övriga frågor” (SOU 2001:94).17. Benchmarking av Stockholms bostadsmarknad, Temaplan2003.Kapitel 4.3Från ett regioncentrum till flerkärnighet1. Flera kärnor, Regionplane- och trafikkontoret, Rapport1/2003.