Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

HAR REGIONEN ENATS?293områden på kortare och längre avstånd från bostaden.Arbetet fortsattes med ”Storstockholms gröna bälte”1990 och ”Storstockholms gröna kilar” 1992. De olikaplaneringsunderlagen låg bakom den regionala grönstruktursom lades fast i Regionplan 1991.Rapporten om de gröna kilarna remissbehandladesbland länets kommuner och andra organisationer. MedBerit Pettersson som projektledare fördjupades ochsammanfattades de olika grönstrukturstudierna 1996 irapporten ”Grönstrukturen i Stockholmsregionen” 9 .Den regionala grönstrukturen etablerades som begreppgenom Regionplane- och trafikkontorets arbeteoch lades fast på nytt i RUFS 2001. En av slutsatserna iRUFS var att planeringsunderlaget som beskrev grönstrukturenytterligare behövde fördjupas och förbättras,för att grönstrukturens värden och funktioner skullekunna beaktas och bevaras tillfredsställande i planeringen.Kajsa Bernergård på Regionplane- och trafikkontorettog därför initiativ till att fördjupa kunskaperna pågrönstrukturens sociala värden.Arbetet som genomfördes med Bette Lundh Malmrosvid Regionplane- och trafikkontoret som projektledareinleddes redan under den pågående RUFS-processen.I rapporten ”Upplevelsevärden” 10 lanserades enmodell för att beskriva de sociala värdena i den regionalagrönstrukturen. Rapporten följdes upp med att de tioregionala grönkilarna ingående inventerades enligt denutvecklade modellen. Det arbetet har ännu inte avslutats,men avsikten var att ge underlag för en mera ingåendesammanfattande beskrivning av den regionalagrönstrukturen. Den ska kunna användas av kommunernai översikts- och detaljplaneringen, men också ge underlagför en eventuell revidering av RUFS längre fram.När länsstyrelsen fick uppdraget att peka ut skyddsvärdaområden inom de tätortsnära naturområdenafanns det redan ett långt gånget planeringsunderlag påRegionplane- och trafikkontoret att tillgå. En inriktningi RUFS var dessutom att ge värdefulla områdeninom den regionala grönstrukturen ett varaktigt skyddmed förordnanden enligt Miljöbalken. Länsstyrelsensuppdrag låg således både i linje med RUFS och underlagetfanns till stor del att hämta på Regionplane- ochtrafikkontoret.I den rapport 11 som länsstyrelsen och Regionplaneochtrafikkontoret tillsammans remitterade under 2003föreslogs att drygt 70 nya reservat skulle inrättas underde närmaste tio åren, varav ett 20-tal statliga och ett 50-tal kommunala. Uppdraget om tätortsnära natur är ettbra exempel på att RUFS-arbetet fått ett snabbt genomslagpå ett angeläget område.REGIONALT MILJÖHANDLINGSPROGRAMMånga av de frågor som behandlas i den regionalautvecklingsplaneringen har stark koppling till människorshälsa och livskvalitet, regionens miljö samt enlångsiktig förvaltning av natur- och kulturresurser.Dessa behöver hanteras gemensamt över sektors- ochadministrativa gränser inom länet och ur MälardalsochÖstersjöperspektiv. Landstinget har som regionplaneorganen viktig roll att, utifrån ett helhetsperspektiv,driva på, påverka och aktivt delta inom ramen förolika regionala genomförandeprocesser. Transporternasmiljö- och hälsopåverkan, vatten- och avloppsfrågor,den regionala grönstrukturens betydelse för välbefinnandeoch hälsa, kust och skärgård samt luftkvalitet äraktuella områden där regional samordning och samverkansker på frivillig grund.Landstinget är en viktig part i det regionala miljöarbetet.Regionplane- och trafikkontoret arbetar medmiljöfrågor kopplat till den regionala planeringen ochdeltar också aktivt i olika regionala uppdrag som löpanderiktas till länsstyrelsen från regeringen.Ett frivilligt, regionalt miljöhandlingsprogram föråren 2004–2008 tas fram i samarbete mellan landstingetgenom Regionplane- och trafikkontoret, länsstyrelsenoch Kommunförbundet i Stockholms län (KSL).