Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

290DEL 5 – RESULTATETatt hela Mälardalen bör vara en utgångspunkt för diskussionen,med Strängnäs, Eskilstuna och Västerås”.Ola Andersson fick utveckla sin kritik mot de regionalakärnorna i tidskriften Arkitektur, som ägnadehuvuddelen av sitt aprilnummer 2002 åt Stockholmsregionplan.”VEM VÄRNAR TÄTORTERNAS NATUR?”De gröna frågorna i RUFS togs upp i Naturvårdsverketstidskrift Miljöaktuellt i mars 2002 under rubriken ”Vemvärnar tätorternas natur?” Enligt Miljöaktuellt öppnarplanen för ”en betydande exploatering i Stockholmsgröna kilar”. ”Den riktigt storskaliga exploateringen kommerförmodligen i nästa skede” skrev Miljöaktuellt i en storrubrik.Ingen tidigare regionplan har så konsekvent somRUFS 2001 drivit inriktningen att inte bebygga naturmarken.I planen anges att den redan bebyggda markenbör återanvändas och få ett högre markutnyttjande, attgrönstrukturen bör värnas och att delar av den bör gesskydd enligt Miljöbalken. Hur kunde då Miljöaktuelltkomma till den motsatta slutsatsen?Miljöaktuellt byggde framförallt sina slutsatser påuppgifter från miljöpartiet och Naturskyddsföreningen.Magnus Nilsson från Naturskyddsföreningen menadeenligt tidskriften att syftet med de nya vägarna var attöppna för storskalig exploatering och att regionplanendärför inte föreslog något skydd för de gröna kilarna.Det som Miljöaktuellt saknade var alltså konkreta förslagom naturreservat.Regionplane- och trafikkontorets tidigare studierhade definierat begreppet ”den regionala grönstrukturen”genom en lång rad rapporter som En skogsbackei handen (1985), Storstockholms gröna bälte (1990),Storstockholms gröna kilar (1992), Grönstrukturen iStockholms län (1996) och Upplevelsevärden, socialakvaliteter i den regionala grönstrukturen (2001). Samtidigtsom utställningsförslaget togs fram påbörjades ettprojekt för att enligt inriktningen i den regionala utvecklingsplanengöra en fördjupad kartläggning av desociala värdena för att kunna behålla och utveckla värdetav den tätortsnära naturen. Det arbetet blev sedanett av underlagen för det förslag om skydd av drygt70 områden som Länsstyrelsen i samarbete med Regionplane-och trafikkontoret tog fram under 2002–2003.Naturligtvis hade både Dagens Nyheter och andratidningar artiklar som också behandlade RUFS på ettseriöst och sakligt sätt. Men med tanke på att så liteskrevs totalt sett, är det lätt att särskilt minnas de tendensiösaoch osakliga inslagen.Media brukar ju uppmärksamma när politiska opinionerställs mot varandra. Men de politiska partier somställde sig bakom RUFS var mycket återhållsamma i debatten.Ingen av de politiska grupperna i landstingshusetgick till exempel ut med pressmeddelanden underprocessen, varken till stöd för eller mot RUFS.GENOMSLAG I ANDRA PROCESSERVilket genomslag har då RUFS 2001 och den planeringsprocessgenom vilken den tillkommit fått på andraprocesser? Formellt ska enligt PBL en regionplan,som ju RUFS 2001 är, ”tjäna till ledning för beslut omöversiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser”.Redan nu kan man konstatera att kommunerna påolika sätt arbetar med att förverkliga delar av RUFS: Ettexempel är den flerkärniga strukturen, som alla berördakommuner nu arbetar vidare med, delvis i mellankommunaltsamarbete. Vi tror också att den bredareutvecklingsplanering som RUFS 2001 representerarkommer att inspirera många kommande översiktsplaneri länet under de närmaste åren. Man kan ocksåkonstatera att RUFS fått genomslag i en rad andra processer.