Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

262DEL 4 – NÅGRA SAKFRÅGORtidigare underlag. Av redan befintliga flygplatser ellertidigare studerade lägen avvisade utredningen Barkarby,Täby och Norrtälje. Flygplatserna i Vängsö (norr omGnesta) och i Strängnäs samt flygplatsläget vid Ytterenhörnapå 5–8 mils avstånd avvisades alla på grund av alltförstort avstånd.Därmed återstod Bromma, Skå-Edeby, Tullinge/F18,Tullinge/Getaren och Ekerö/Rastaborg. Vid Ekerö varmarkområdena otillräckliga. Även om markutrymmetvid Skå-Edeby var större bedömde utredningen attinget av dessa relativt svårtillgängliga flygplatslägen varatt föredra framför Bromma eller Tullinge/Getaren.Tullinge/F18 hade tidigare avförts av huvudsakligentvå skäl, dels konflikterna med det militära flyget, delskostnaderna för att åstadkomma hinderfrihet enligt denormer som skulle gälla för klass II och III. Förutsättningarnahade förändrats sedan riksdagen 1982 beslutatatt jaktflygdivisionen vid F18 skulle avvecklas senast1985. Den militära verksamheten skulle i framtiden inskränkastill övningar cirka tio dagar per år. Ombyggnadskostnadenskulle eventuellt kunna begränsas genomtillämpning av nya flygplatsnormer. Tullinge/Getarenhade lanserats av KSL-utredningen. Områdethade av SAU-utredningen bedömts som det lämpligasteläget i Stockholmsregionen. Några svårlösta anläggningsproblembedömdes inte föreligga.Utredningen presenterade sin rapport redan i maj1983 (LUFS 1). Man kom där fram till att det behövs tvåtrafikflygplatser för Stockholmsregionen, att Brommaoch Arlanda för överskådlig tid tillgodoser behovet ochatt Bromma ur luftfartens synpunkt bör behållas sålänge som möjligt 9 . Dock innebar koncessionsvillkorenbegränsningar för verksamheten på Bromma.De militära restriktionerna på Södertörn och i densödra skärgården skulle omöjliggöra en civil trafikflygplatsvid Tullinge/Getaren. Därför var Tullinge/F18 detenda realistiska alternativet till Bromma som den andratrafikflygplatsen.LUFS 2 GER FÖRORD FÖR TULLINGE/F18I juni 1983 kom företrädare för kommunikationsdepartementet,Stockholms läns landsting och Stockholmsstad överens om fortsatt kompletterande utredningsarbetemed den hypotetiska förutsättningen att Brommaflygplats skulle upphöra med utgången av 1996. Utredningengenomfördes av Luftfartsverket i samarbetemed landstingets Regionplanekontor och Trafikkontor.Stockholms stad genomförde samtidigt en studie av dekommunalekonomiska konsekvenserna av en exploateringav Bromma för bebyggelseändamål. I den kompletteranderapporten (LUFS 2) 10 konstaterades blandannat att markreservationen för Tullinge/Getaren i regionplanentorde kunna utgå, eftersom det var möjligtatt anlägga en lång bana för tung trafik vid Tullinge/F18för att på sikt avlasta Arlanda. Markreservat för regionenstredje bana för tung trafik måste emellertid tills vidarefinnas både på Arlanda och Tullinge/F18. Ett tidigtbeslut vore angeläget även om flyttningen från Brommatill Tullinge kunde dröja.TULLINGEUTREDNINGEN 1986I januari 1984 fick Luftfartsverket regeringens uppdragatt förhandla med Stockholms läns landsting och Stockholmsstad om den långsiktiga flygplatskapaciteten iStockholmsregionen. En förhandlingsgrupp bildadesmed representanter även för Botkyrka kommun. Förhandlingarnaledde fram till ett avtal mellan Luftfartsverket,Stockholms läns landsting samt kommunernaStockholm, Botkyrka, Haninge, Nynäshamn, Salem,Södertälje och Tyresö. Parterna kom överens om attbilda ett flygplatsbolag, Tullinge Flygplats AB, medkommunerna som ägare, för byggande och drift av encivil flygplats vid Tullinge/F18, som ersättning förBromma flygplats och med möjligheter att trafikerasmed flyg i linjetrafik som alternativ till fortsatta utbyggnaderpå Arlanda. I juni 1984 förklarade sig Botkyrka