Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

260DEL 4 – NÅGRA SAKFRÅGORytterligare flygplatser skulle kräva fortsatt utredning.Regionplanens markreservationer höll öppet möjligheternaför ett större flygfält vid Tullinge/Getaren, vidSkå-Edeby eller på Ekerö. Tullinge, Barkarby, Norrtälje,Skå-Edeby, Rydbo, Hägernäs och Ekerö pekades ut somlägen för mindre allmänflygplatser. Flygbullerzoner redovisadesliksom i Regionplan 1970 vid de befintligaoch eventuella lägena för de större flygplatserna samtför Berga helikopterbas.ULF-UTREDNINGEN 1974 PEKAR UT TULLINGE/GETARENÅr 1972 gavs tillstånd att använda Fokker RF-28 påBromma mot Stockholms stads avvikande uppfattning ifrågan. Som skäl för att avslå de besvär som hade restsmot tillståndet för Fokker anfördes den begränsade tidsom flygverksamheten skulle vara kvar på Bromma.Samtidigt tillsatte regeringen en ny utredning om alternativtill Bromma. Utredningen tog sig namnet Utredningenför lokalisering av flygverksamheten i Stockholmsområdet,ULF. Generaldirektör Sven-Göran Olhedevar ordförande i utredningen där även representanterför Stockholms läns landsting och Stockholmsstad ingick. Enligt direktiven skulle flygverksamhetenpå Bromma avvecklas senast 1978.Under 1973 och 1974 avslog riksdagen motioner omtilläggsdirektiv till ULF att även pröva möjligheten attbehålla Bromma flygplats. Trafikutskottet förutsatteemellertid att den frågan skulle prövas under remissbehandlingenav ULF.ULF-utredningen kom 1974 fram till att det fanns tvåalternativ för inrikesflygets lokalisering om Brommaskulle avvecklas senast 1978. Antingen kunde inrikesflygetflyttas till en ny flygplats vid sjön Getaren nära Tullinge/F18,nära tre mil söder om Stockholm (Tullinge/Getaren) eller till Arlanda. För allmänflygets del föreslogsen fortsatt utredning så snart statsmakterna hadetagit ställning till lokaliseringen av inrikesflyget 6 .Om inrikesflyget skulle flyttas till Arlanda skulledetta kräva en ny bana där senast vid mitten av 1980-talet.Det skulle också vara nödvändigt att bygga en nyflygplats, eventuellt Tullinge/Getaren, för allmänflygetsbehov vid Brommas nedläggning, det vill säga senast1979. Också om inrikesflyget skulle flyttas till Tullinge/Getaren skulle en ny flygplats behövas för allmänflygetnågon gång under 1980-talet. Genom att rusta upp Skå-Edeby kunde man skjuta upp byggandet av en ny allmänflygplatstill 1990. Eventuellt kunde den nya allmänflygplatsenbyggas intill inrikesflygplatsen vid Tullinge/Getaren.Botkyrka kommun ansåg att ett antal frågor behövdeutredas innan kommunen kunde ta ställning i frågan,bland annat buller, trafikvolym och eventuella kommunalakostnader. Stockholms stad avstyrkte i principTullinge/Getarenalternativet. Luftfartsverket såg storafördelar i att samla trafiken på en flygplats men var negativtmot Tullinge/Getaren. Överbefälhavaren hade invändningarmot att det militära övningsområdet påSödertörn inskränktes.SAU- OCH BRU-UTREDNINGARNA 1977 – BROMMA KVAR?År 1975 tillsatte regeringen Stockholmsregionens allmänflygutredning(SAU), med generaldirektören StigSwanstein som ordförande, för att utreda den framtidalokaliseringen av allmänflyget. I september 1976 förloradesocialdemokraterna riksdagsvalet och en borgerligkoalitionsregering tillträdde under ledning av statsministerThorbjörn Fälldin. I november samma år gav regeringentilläggsdirektiv till SAU att även överväga omBromma kunde vara ett alternativ för allmänflyget.Samtidigt fick JK Ingvar Gullnäs i uppdrag att utredaom Bromma flygplats i någon form kunde vara kvar.Utredningen gavs namnet Brommautredningen (BRU).Efter en genomgång av tänkbara lägen kom SAU i sittbetänkande 1977 fram till att Barkarby, Bromma ochTullinge/Getaren var huvudalternativen för allmänflyget7 . Tullinge/Getaren skulle kosta för mycket att an-