Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

258DEL 4 – NÅGRA SAKFRÅGORI Skiss 66 gjordes bedömningen att Bromma och Arlandainte skulle räcka till på lång sikt, utan att ytterligareen flygplats skulle kunna behövas. Mark för en sådanborde därför reserveras i regionplanen. För allmänflygetsdel räknade man med att ytterligare 1–2 flygplatserskulle behövas, varav en kvalificerad. Barkarbyskulle genom sitt centrala läge bli en idealisk sådan flygplats.Eftersom Skarpnäck kunde komma att läggas nedbehövde mark därför reserveras för två allmänflygplatser.KSL-UTREDNINGEN 1971 – INGA MÖJLIGA ALTERNATIVdock från statsmakternas sida angeläget att behållaBromma.I Regionplan 1958 fördes även resonemang om etteventuellt behov av fler flygplatser i regionen på längresikt. I regionplanen redovisades dock inte något reservatför en tredje trafikflygplats. De två alternativa lägen somi regionplanen bedömdes vara tänkbara var Skå-Edeby,med en befintlig flygplats med gräsbana, och Jordbro.För Jordbro ingick en ny samhällsbildning i Jordbro,medan områdena kring Skå-Edeby skulle hållas så friasom möjligt för att i framtiden inte hindra en eventuelltrafikflygplats där.Tanken var att Arlanda endast skulle användas för interkontinentaltrafik. Eftersom SAS av ekonomiska skälinte kunde splittra sin internationella trafik flyttades allreguljär utrikestrafik dit 1962, medan inrikesflyget tillsvidare stannade kvar på Bromma.SKISS 66 – TVÅ NYA ALLMÄNFLYGPLATSER BEHÖVSVid det trafikpolitiska beslutet 1967 bestämdes att statenskulle driva flygplatser för linjefart medan flygplatserför allmänflyget var en angelägenhet för kommun,landsting eller enskild intressent. År 1983 konstateradeLuftfartsverket i skrivelse till regeringen att vad som1967 kallades linjefart numera motsvarades av inrikesflygprimärtrafik med jetflygplan. Med denna tolkningvar flygplatser med enbart sekundärtrafik samt affärsochprivatflyg fortfarande inte en angelägenhet för staten.Hösten 1968 nekades SAS av regeringen att bedrivatrafik med DC-9 på Bromma. Med anledning av riksdagsmotioneri frågan, konstaterade riksdagens trafikutskottsamma år att det var en angelägen fråga att utredaflygplatsbehovet i Stockholmsregionen, men attden frågan borde ankomma på det organ som ansvaradeför regionens markanvändningsplanering.Detta ansvar låg för tillfället, i mellanfasen mellanregionplaneförbundet och landstinget, på dåvarandeKSL, förbundet för Stockholms stads och läns regionalafrågor, som då var huvudman för regionplanekontoret.Landstinget blev huvudman för regionplanringen1 januari 1971. KSL tillsatte i januari 1969 en parlamentariskutredning för att studera alternativ till Brommaför såväl inrikes- som utrikesflyg och godsflyg. Denskulle också kunna fungera som alternativflygplats tillArlanda och även ta emot interkontinentalt flyg. Ordförandei utredningen var från 1971 landstingsrådetGunnar Hjerne (fp).Utredningsarbetet genomfördes av en expertgruppmed representanter för Regionplanekontoret, Luft-