10.07.2015 Views

Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

256DEL 4 – NÅGRA SAKFRÅGORflygplatsen, som fick namnet Arlanda, öppnades för trafiki januari 1960. Två år senare flyttade all utrikestrafikmed jetplan från Bromma till Arlanda. Den kvarvarandeutrikestrafiken flyttade dit fem år senare. Arlanda ficktvå korsande banor med en längd av 3 300 respektive2 500 m. År 2003 har en tredje bana om 2 500 m, parallellmed den befintliga nord-sydliga banan, färdigställts<strong>och</strong> tagits i bruk.MILITÄRA FLYGFÄLT – TULLINGE OCH BARKARBYderade i sitt betänkande i januari 1957 Skå-Edeby, sombedömdes vara överlägset Halmsjön på flera sätt. Kommitténhade än en gång gått igenom ett 15-tal alternativsom redovisats i tidigare sammanhang samt något ytterligareläge.I april 1957, medan januariförslaget var under remissbehandling,tillsattes ytterligare en kommitté, meddir. E. Nelander som ordförande för att studera mark<strong>och</strong>grundförhållanden vid Skå-Edeby <strong>och</strong> Halmsjön.Markförhållandena i Skå-Edeby visade sig inte varalämpliga på grund av tjocka lerlager.SAS hade beställt en serie DC-8:or som skulle börjalevereras i slutet av 1959. Från flygets synpunkt var detdärför ett starkt önskemål att den nya flygplatsen skullekunna öppnas 1960, <strong>och</strong> tiden började nu rinna ut. SASföreslog att Bromma skulle byggas ut som ett provisoriummedan ÖB förde fram att Tullinge eller Barkarbyeventuellt skulle kunna byggas ut för trafik med DC-8. Ioktober 1957 ändrade Luftfartsverket uppfattning <strong>och</strong>förordade Halmsjöalternativet. En dryg vecka senarelade regeringen fram proposition till riksdagen, som redani december 1957 beslutade att den nya storflygplatsenskulle byggas vid Halmsjön.Den tidigare anlagda banan byggdes om <strong>och</strong> den nyaDe militära flygfälten har successivt, när den militäraverksamheten minskat, kommit att utgöra en tillgångäven för det civila flyget. <strong>Stockholm</strong>s militära luftförsvarhar disponerat tre flygbaser, sjöflygstationen F2,Kungliga Roslagens Flygflottilj vid Hägernäs, som inrättadesför marinens flygväsende 1919, samt de landbaseradebaserna F8 vid Barkarby <strong>och</strong> F18 vid Tullinge.De senare flygfälten har båda diskuterats att användasför civilflyg.Flygfältet vid Barkarby anlades redan 1918 för Flygkompaniet.Det var sedan ända fram till 1936 <strong>Stockholm</strong>senda flygfält, <strong>och</strong> användes även för visst postflygtill kontinenten. En jaktflottilj sattes upp där 1938,främst avsedd för försvar av <strong>Stockholm</strong>. Flottiljen benämndesF8 – Kungliga Svea Flygflottilj. F8 lades ned år1963. Därefter fanns annan flygvapenverksamhet stationeraddär i form av Kungliga Svea Flygkår fram till1973. Flygfältet användes därefter endast som krigsbasmed ett par övningar om året fram till dess att Järfällakommun köpte marken av staten under 1990-talet föratt bygga bostäder. I avvaktan på att så sker användsflygfältet dock för visst allmänflyg. Flygfältet har en asfaltbelagdbana om 2 000 m, varav flygklubben disponerar990 m.Flygfältet vid Riksten, nära Tullinge söder om <strong>Stockholm</strong>,anlades 1943 som krigsflygfält. JaktflygflottiljenF18 – Kungliga Södertörns Flygflottilj – sattes upp där1946 enligt 1942 års försvarsbeslut, <strong>och</strong> lades ned på

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!