Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

250DEL 4 – NÅGRA SAKFRÅGORantalet alternativ reduceras. I slutet av 2003 avsåg Vägverketatt rekommendera att en av korridorerna byggdesut samt gå vidare med regeringsprövning och vid tilllåtlighetäven arbetsplan och övriga tillstånd.Under våren 2003 presenterade Vägverket ytterligareett alternativ, Diagonal Ulvsunda, som innebar en förbindelseunder Mälaren med anslutningar såväl motSödra länken som mot E4 söderut och norrut. Avsiktenvar att ställa detta alternativ mot Ålstensleden och endastlåta ett av dem ingå i den kommande vägutredningenoch där ställas mot Förbifart Stockholm. EnligtVägverkets bedömning visade Diagonal Ulvsunda sammantagetnågot bättre måluppfyllelse än Ålstensleden.År 2007 kan vägen börja byggas och stå färdig tidigast2013 eller 2014 enligt projektledaren Johan Södermanpå Vägverket. Det vill säga om vägen kan finansieras. Idecember 2002 kunde man läsa i pressen att protesternai Bromma och Hägersten börjat höras, sedan Vägverketbörjat informera allmänheten. Invånarna började oroasig för alternativ, som aldrig skulle ha tagits fram ominte väglagen krävde det. Alternativ som ingen egentligentror kommer att förverkligas utan bara kommerstanna på utredningsstadiet.Mot bakgrund av den kunskap som efter många årsutredande redan finns om effekterna av de olika alternativen,vore det synnerligen förvånande om Vägverketskulle rekommendera något annat alternativ än FörbifartStockholm, som också är det enda alternativ somredovisas i den nyligen antagna regionplanen. För Ålstensledenframkom inget som helst stöd i regionenunder samrådet, och mycket obetydligt för Brommagrenen,och i vissa fall endast som komplement tillFörbifart Stockholm.En regionplan ska, sedan den vunnit laga kraft, tjänatill ledning för beslut om översiktsplaner, detaljplaneroch områdesbestämmelser. För Ålstensleden och förBrommagrenen finns inte några reservat. Dock har länsstyrelseni sitt granskningsyttrande framfört att handlingsfrihetenför alternativa väglösningar borde finnaskvar och behandlas i regionplanen.Om Vägverket, av något skäl, i strid med regionplaneni stället skulle rekommendera ett av dessa alternativ,kan en besvärlig situation uppstå, speciellt om landstingetmed regionplanen som grund fortsätter att hävdaatt det är Förbifart Stockholm som bör byggas. Länsstyrelsenborde då på grund av bristande mellankommunalsamordning med regionplanen som grund avstyrkaVägverkets förslag. Men med granskningsyttrandetsom grund har länsstyrelsen möjligheten kvar attacceptera något av de andra alternativen.FYRA RESERVAT FÖR NORD-SYDLIGA FÖRBINDELSERI praktiken finns det alltså fyra reservat i regionplanenför nord-sydliga förbindelser – Förbifart Stockholm,Ålstensleden och Brommagrenen samt Österleden. DiagonalUlvsunda förefaller snarast vara en variant av Ålstensleden.Samtliga leder har funnits med i planeringeni decennier – Österleden sedan 1928 och Brommagrenensedan 1949. Förbifart Stockholm och Ålstensledenhar diskuterats sedan 1966. På grund av brist påinvesteringsmedel och politisk oenighet har inte någonav lederna byggts. Trots mångårigt utredande och samrådhar antalet alternativ inte kunnat reduceras. Förregionplaneringens trovärdighet är detta att beklaga.Den utredning som ska se över plan- och bygglagstiftningenborde överväga om inte en regionplan sedanden vunnit laga kraft inte bara ska tjäna till ledning förbeslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelserutan också för vägutredningar. Dessutomborde länsstyrelsens roll förtydligas. Annars kan manifrågasätta meningsfullheten med regionplaneringen.Den viktigaste förutsättningen är naturligtvis att detfinns en långsiktig och stabil politisk vilja på alla nivåer.