Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

24DEL 1 – FÖRUTSÄTTNINGARpolitikområden berörs är exempel på detta liksom deteuropeiska perspektivet där nationsgränserna minskari betydelse i ett konkurrenskraftigt Europa. Även detflerkärniga perspektivet ingår i båda dokumenten, omän på något olika sätt.År 2000 inrättades det så kallade ESDP-sekretariateti samarbete mellan Nutek och Boverket. Verken har förslagitatt en nationell strategi för regional utvecklingsplaneringtas fram med ESDP som vägledning. De regionalatillväxtprogrammen (RTP) med startpunkt2004, men som började planeras redan 2002, blir detförsta användningsområdet där den nationella strateginför regional utvecklingsplanering kan tillämpas.REFORMERAD PLAN- OCH BYGGLAGPlan- och byggutredningen ansåg redan i sitt betänkande1994 att den regionala samordningen behövde förbättras.Regeringen föreslogs kunna utse regionplaneorganom synnerliga skäl förelåg och frivillig mellankommunalsamordning inte tillkom. Statliga organ tillstyrktedetta förslag, medan kommunerna var emot det.Förslaget avvisades av regeringen som menade att detvisserligen krävdes en förstärkning av det regionala perspektiveti planeringen, men att detta kunde ske i frivilligsamverkan mellan kommuner. Även Regionberedningenpekade året därpå på behovet av en stärkt regionalsamordning, framförallt i de tre storstadsområdena.Beredningen föreslog att självstyrelseorganen i Skåneoch Västra Götaland skulle få samma regionplaneringsuppgiftersom Stockholms län. Regeringen motsatte sigäven detta förslag och menade att det skulle innebära attdet kommunala planmonopolet delvis inskränktes.Man kan ställa sig frågande till regeringens motiveringför detta. Att ett regionplaneorgan skulle få ansvarför samordningen av kommunernas planering innebärju strängt taget inte någon urholkning av det kommunalaplanmonopolet eftersom länsstyrelserna redan harett sådant samordningsansvar. Med ett regionplaneorganöverförs detta till en del på ett annat regionalt organ,men kommunernas ansvar inskränks ju inte. Menregeringen ansåg väl att det var lämpligt att gå kommunernatill mötes.Alltfler krav på förändringar av olika delar av Planochbygglagen har rests de senaste åren. Såväl i miljömålspropositionensom i Klimatkommitténs betänkandehar behovet av en översyn av PBL aktualiserats för attgöra den fysiska planeringen till ett starkare stöd fören hållbar utveckling. Regeringen har utsett Lars EricEricsson till ordförande för den parlamentariskt sammansattakommitté som ska se över plan- och bygglagstiftningen(PBL-kommittén).Direktiven för översynen, som presenterades i juni2002, går även in på frågor som berör regional samverkanoch översiktlig planering. Kommittén ska undersökahur PBL kan anpassas till regeringens syn på denregionala utvecklingen och stimulera till en ökad kommunaloch regional samverkan. Den bör även söka finnametoder för att förena den fysiska planeringen med övrigsamhällsplanering som växer fram, bland annat igenomförandet av EU:s planerings- och utvecklingssamarbete,det vill säga ESDP-perspektivet. Kommittén