Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

244DEL 4 – NÅGRA SAKFRÅGORSkanstullsbron.utretts tidigare. Brommagrenen var den förbindelsesom oftast diskuterats som alternativ till Västerleden.För att motivera Essingeledens Brommagren skulle betydandekapacitetsförstärkningar behöva ske också påEssingeleden och på infarterna. Fördelen med Brommagrenenskulle vara en lägre kostnad och att den skulle dratill sig mer trafik. Även Brommagrenen skulle avlasta innerstadenfrån trafik. Tiden talade dock allt mindre tillBrommagrenens fördel. När regionens befolkning växeroch tyngdpunkten flyttas längre ut i regionen får enyttre tvärled i Västerledens läge allt större fördelar. Attdiskutera olika alternativ för Västerleden, med marginelltolika sträckningar skulle knappast vara av centraltintresse för regionplaneringen.I den nya regionplanen skulle också den flerkärnigastrukturen få en central roll. De nya yttre kärnor somdiskuterades låg nästan alla i omedelbar närhet till Yttretvärleden. För att stärka utvecklingen av de yttre kärnorna,kanske särskilt för Flemingsberg och Haninge,var förbättrad tillgänglighet i tvärled en nödvändig förutsättning.En utbyggnad av infarterna och Essingeledens Brommagrenskulle däremot direkt stärka regionkärnan påde yttre kärnornas bekostnad. Även från miljösynpunktskulle det vara negativt att dra in mer biltrafik i regioncentrum.Redan nu är problemen tydliga, med överskridandenav miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i innerstadenoch på infarterna. Vi såg alltså inte Brommagrenensom ett realistiskt alternativ för den nya regionplanen.Under våren 1999 utfördes ett antal översiktligatrafikanalyser med de nya scenarioantagandena om utvecklingav befolkning och bebyggelse. Resultatet avanalyserna visade att efterfrågan på bilresande skulle bliavsevärt större än vad nuvarande kapacitet medgav.Utan vägutbyggnad över Saltsjö-Mälarsnittet och utanvägavgifter skulle det uppstå mycket stor trängsel ochextremt långa restider. Tendensen till splittring av regioneni en nordlig och en sydlig del skulle därmed förstärkasäven om kollektivtrafikens kapacitet ökade.I de första trafikanalyserna som redovisades i Skiss 99fanns det bara ett alternativ för utbyggnad av vägnätet,där såväl Västerleden som Österleden ingick. För markanvändningenoch för kollektivtrafiken redovisades tvåalternativ, K, med en mer koncentrerad fördelning avbebyggelsen, och P, med en mer perifer fördelning. Defortsatta analyserna skulle visa om det var motiverat attvariera vägnätet beroende på markanvändningsalternativeller ej. Den måttliga skillnaden i markanvändningenvar inte avgörande för om det ena eller andratrafiknätet är lämpligast. Om olika trafiknät skall diskuterasmåste det också finnas andra motiv för detta.INRE TVÄRLEDEN PÅ NYTT?Under hösten 1999 gav vi ett uppdrag till en konsultgruppsom förutsättningslöst skulle belysa förutsätt-