Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

242DEL 4 – NÅGRA SAKFRÅGORreutvecklades till det förslag till Regionplan 1970, somaldrig kom att antas. Perspektivplanen för år 2000 hadeungefär samma vägnät som i Skiss 66, medan markreservationsplanenför 1985 endast redovisade Brommagrenen,Kungshattsleden och Österleden. Ålstensledenoch Mälaröleden fick av resursskäl skjutas fram i tiden.Skiss 66 och Regionplan 1970 utgick från myckethöga tillväxtantaganden – som det visade sig orealistiskthöga – för utvecklingen till år 2000. Den regionplansom senare antogs, Regionplan 1973, behandlade endastperioden fram till 1985. Både den och nästa plan, Regionplan1978, utgick från en mycket måttlig befolkningstillväxt.TVÄRLEDERNA LYFTS UTI Regionplan 1973 saknades nya vägförbindelser överSaltsjö-Mälarsnittet. Regionplan 1973 angav visserligenfortfarande att man skulle ”hålla möjligheter öppna för”Brommagrenen, Västerleden och Österleden. För Västerledenangavs att de lägen som hittills studerats i regionplanearbetetskulle undersökas ingående, liksomvarianter av dessa lägen och de lägen som anges i den såkallade ”VITOM-planen 2 ”. På en karta redovisadessamtliga lägen från Regionplan 1958, Skiss 66 och Regionplan1970. Dessutom redovisades några ytterligarelägen, bland annat över Kärsön och Fågelön, mellanVårby Gård och Gällstaö, mellan Slagsta och Ekerö samtöver Färingsö till Järfälla.I Stockholms trafikprogram från 1973 och Trafikplan1975 tonades behovet av nyinvesteringar ned ytterligare.I Trafikplan 1977 med 15 års perspektiv, var ävenBrommagrenen borta.I Regionplan 1978 hade lederna försvunnit helt –föralltid trodde man. Inte heller några reservat för att hållamöjligheterna öppna angavs, varken för Brommagrenen,Västerleden eller Österleden. Regionplan 1978föreslog i stället en breddad Klarastrandsled, vilkendock inte skulle erbjuda någon ökad kapacitet över Saltsjö-Mälarsnittet.Inte heller Stockholms stads Trafikplan1977 räknade med några nya vägförbindelser överSaltsjö-Mälarsnittet.VÄSTERLEDEN OCH ÖSTERLEDEN IN OCH UT IGENNär regionplanearbetet fortsatte med Skiss 85 var tidsperspektivetpå nytt mera långsiktigt, till 2020. Befolkningstillväxtenökade också och behovet av att förstärkakapaciteten över Saltsjö-Mälarsnittet uppmärksammadespå nytt. I de båda planalternativen ingick Österleden,respektive Västerleden. Kontoret ansåg varken attdet var motiverat eller ekonomiskt möjligt att räknamed båda vägarna. I det mer koncentrerade planalternativet,Trend, ingick Österleden, med huvudfunktionenatt minska trafiktrycket i innerstaden. I Skissalternativetvar huvudtanken att utveckla områden längreut, till exempel Flemingsberg. Där skulle Västerledenvara mer funktionell.I samrådsunderlaget Regionplan 90 redovisadesVästerleden för utbyggnad på sikt, men även reservat fören eventuell utbyggnad av Österleden. Sträckningen förden västliga förbifarten var dock inte självklar. En radolika alternativa sträckningar prövades i planarbetet ilägen från ett läge över Kärsön och Fågelön i öster till ettläge över Färingsö till Järfälla i väster. Flera olika sträckningaröver Lovön prövades, liksom sträckningar frånsåväl Slagsta som över Kungshatt. Som de två huvudalternativenutkristalliserades dock en sträckning frånSkärholmen över Kungshatt och en sträckning frånSlagsta över Gällstaö. Alla alternativ redovisades dock iden utställda regionplanen. Flertalet alternativ hade redanpekats ut i Regionplan 1973 som lägen som bordeutredas vidare. Jämfört med Regionplan 1973 redovisadesdock varken Ålstensleden eller Mälaröleden och inteheller Brommagrenen. Inget av dessa alternativ skullenämligen fylla den regionala funktion som var avsiktenmed en västlig förbifart.I den plan som sedan kom att antas, Regionplan 1991,