Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

GETINGMIDJAN – STOCKHOLMS PULSÅDER231I förstudien för Citybanan redovisadestre utbyggnadsprinciper: Tredje spåret,Pendeltågstunneln via Stockholms cityoch Kungsholmenbanan.Befintliga spårTredje spåretKungsholmenbananPendeltågstunnelndare borde Stockholm och Solna i samråd med Banverketoch landstinget klarlägga hur ett fjärde spårkunde lokaliseras utan att beröra Riddarholmen och huren lämplig stationsstruktur kunde utformas.I utredningen ”Spårlösningar i Stockholm 3 ” presenteradeBanverket 1992 fem nya varianter på såväl detTredje spåret, pendeltågstunnlar förbi Stockholms Centraloch Kungsholmenbanan. Banverket hade nu begränsatpåverkan på de kulturhistoriska miljöerna påRiddarholmen genom att ersätta den befintliga tunnelnmed en trespårstunnel. Banverket rekommenderadedock fortfarande att det tredje spåret skulle genomföras.Det nya förslaget om tredje spåret väckte ändå starktmotstånd bland olika organisationer men också hos tillexempel Riksantikvarieämbetet och Byggnadsstyrelsen.Våren 1993 lade Stockholms stad fram ett förslag tillplanprogram för de olika alternativen med tunnelTomteboda-Centralen-Liljeholmen-Älvsjö som alternativtill tredje spåret. Stadsbyggnadskontoret förordadeett alternativ från Tomteboda via Odenplan-City-Liljeholmen till Älvsjö. Regionplane- och trafiknämndenavvisade i sitt yttrande de olika tunnelalternativenoch förordade att tredje spåret borde byggasförbi Riddarholmen. Bland annat ansågs det djupa stationslägeti City – 40 meter under markytan – ge dåligstandard för trafikanterna. Dessutom bedömdes dettredje spåret ge tillräcklig kapacitet för de behov somkunde överblickas, det vill säga fram till år 2020. Skulleytterligare kapacitet behövas förordade kontoret fortfarandeKungsholmenbanan, men vi kunde ännu intevisa att det var nödvändigt med högre kapacitet.Det var inte med någon större entusiasm som kontoretkom fram till att trots allt förorda det tredje spåret.Vi gjorde i vårt utlåtande en längre betraktelse om hurman i stället skulle kunna se på hur detta stadsområdekunde utvecklas i ett mycket långsiktigt perspektiv. Vitog utgångspunkten i hur de olika besluten underhundra års tid successivt förvanskat Stockholms stadsbild.Varje gång hade olika delbeslut fattats där ingreppskett – från sammanbindningsbanan som öppnades