Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

228DEL 4 – NÅGRA SAKFRÅGORI en liten skrift om Sammanbindningsbanan dåden var ny 1871 omtalas det att det tagit hela15 år att förverkliga det stora järnvägsprojekt somförband södra delen av Stockholm med den norra.I sexton tablåer illustreras hela sträckningen från Södra stationen till Centralen.SMEDSUDDSLINJENFrågan om järnvägstrafiken i Stockholm var livligt diskuteradunder lång tid. En alternativ sträckning som föreslogsredan 1903 var den så kallade Smedsuddslinjensom via Långholmen och Smedsudden skulle föra järnvägstrafikentill en ny centralstation vid Fridhemsplan,alternativt in mot Centralstation från väster. I 1923 årsbangårdsavtal mellan staten och Stockholms stad beslutadesockså att hålla ett reservat öppet för detta alternativ.Redan i 1928 års generalplan avvisades dock detta alternativeftersom den restidskänsliga lokaltrafiken integärna kunde tåla omläggningen. Även godstrafikenmellan rangerbangårdarna och hamnarna var betydande.Detta motiverade att sammanbindningsbananskulle få ligga kvar genom stadens centrum ”ännu entid”. Lokaltrafiken borde dock enligt generalplanen separerasfrån SJ:s trafik och få egna spår i tunnel underSödermalm, bro över Söderström och tunnel underNorrström. Därmed kunde man enligt generalplanenför all framtid undvika att bygga ut något tredje spår.Diskussionerna ledde så småningom fram till beslutetatt bygga tunnelbanan.TUNNELBANAN BYGGSTunnelbaneplaneringen ledde efter kriget till att järnvägenfick en ny bro längre västerut och en ny bro förtunnelbanan byggdes i ungefär det läge som järnvägsbrontidigare hade haft. Planerna utarbetades 1945. Dennya järnvägsbron öppnades 1953. Centralbron byggdesöver Söderström 1959 och över Norrström 1967. Dessautbyggnader var från stadsbildssynpunkt givetvis förödande.De allvarligaste ingreppen utgjordes av Centralbronoch den breda sluttande tunnelbanebron. Kanalenmellan Riddarholmen och Gamla stan som tidigarevarit omgiven av kajer och lummiga träd täcktes tillstor del över av trafiklederna. Flyttningen av järnvägeninnebar att spåren passerar Riddarholmen i en kort tunnelunder det Hessensteinska huset från 1630.Inom Järnvägsstyrelsen ansågs att det behövdes högrekapacitet för den växande förortstrafiken efter kriget.Därför ville man bygga ytterligare två spår mellan Södertäljeoch Centralen. År 1947 fick man därför enligtavtal med staden rätt att bygga ytterligare ett tredje ochett fjärde spår i ett läge väster om tunnelbanan och Centralbron.Spåren skulle passera längre in under Hessensteinskahuset, men dessutom innebära allvarliga ingreppi Hebbeska huset vid Riddarholmens södra delsamt Riksarkivet och Norstedts i dess norra del. Eftersomavtalet väckte viss uppståndelse försågs det 1949med ett tillägg om att staden inom 15 år inte fick förhindrade nya spåren och kom alltså att formellt gälla till1964.Under 1950- och 1960-talen ökade bilismen kraftigt.