Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

REGIONPLANERINGEN I DET SVENSKA PLANSYSTEMET21miljökonsekvensbeskrivning som godkänts av länsstyrelsen.Om projektet är av den omfattningen att det ska prövasenligt 17 kap. Miljöbalken är regeringens tillåtlighetsprövningenligt Miljöbalken nästa steg i processen.Till grund för prövningen överlämnar då Vägverket respektiveBanverket väg- eller järnvägsutredningen tillregeringen tillsammans med ett eget yttrande. Regeringenprövar enligt Miljöbalkens bestämmelser omprojektet är tillåtligt och om den sökta korridoren alltsåutgör det bästa alternativet.I det sista steget, som består av arbets- eller järnvägsplanen,fastställs den detaljerade sträckningen inom denutpekade korridoren. Planen ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivningsom ska godkännas av länsstyrelsen.Arbets- eller järnvägsplanen ska normalt ställas utför granskning. Det är Vägverket respektive Banverketsom centralt fastställer planen efter samråd med länsstyrelsen.Ett beslut om att fastställa planen kan ocksåhänskjutas till eller överklagas till regeringen och regeringensbeslut till Regeringsrätten.OMSTÄNDLIG PROCESSProcessen är således lång och omständlig, och innebärsom regel åratal av utredande innan spaden kan sättasi jorden, särskilt om en prövning enligt Miljöbalkenmåste ske. Flera större trafikanläggningar i Stockholmsregionenkan bli föremål för en sådan tillåtlighetsprövning.Tillåtlighetsprövningen innebär att regeringenska bedöma om verksamheten är förenlig med Miljöbalkensgrundläggande regler. Syftet med denna prövningär att i ett tidigt skede i processen få klarlagt om enanläggning kan tillåtas med en viss lokalisering ellersträckning.Lagreglerna har kritiserats för att vara en skrivbordsprodukt,som inte utgår från verkliga förhållanden somgäller i vart fall i storstadsområden. Det är ytterst sällanfrågan om att aktualisera helt nya projekt på jungfruligmark, som kanske någon gång är aktuellt ute i landet.De nya anläggningar som kan vara aktuella att bygga iStockholmsregionen har så gott som undantagslöst redangenomgått en omfattande och mångårig planerings-och utredningsprocess där olika alternativ redanprövats ingående. Deras för- och nackdelar med avseendepå måluppfyllelse och konsekvenser har ingåendeanalyserats.Lagreglerna tar inte heller hänsyn till regionplanensroll att just ge ett tidigt ställningstagande till infrastrukturobjekteni planeringsprocessen. De olika objekt somkan tänkas ingå i en regionplan prövas ingående mot deregionala strategierna och de övergripande målen. Endastsådana infrastrukturprojekt som fått ett brett stöd isamrådet av kommuner, regionala organ och organisationerkan komma att ingå i en regionplan medan alternativsom inte stödjer målen och som saknar stöd blandremissinstanserna avförs under processens gång. Regionplaneprocessenleder ju i sig fram till ett ställningstagandedär ett infrastrukturprojekt och en sträckningeller om man så vill en korridor prövas. Ändå måste sedanprocessen börja om med att på nytt utreda av allaalternativ.Ett sätt att förenkla genomförandeprocessen ochsamtidigt ge regionplanen större tyngd, skulle därförvara att låta en antagen regionplan utgöra den förstudiesom infrastrukturlagarna kräver och samrådet omregionplanen utgöra det tidiga samråd och beslut somgäller åtgärder om betydande miljöpåverkan enligtMiljöbalken. Objekt som prövats i en sådan regionplaneprocessskulle därigenom kunna genomföras snabbare.En sådan regelförändring skulle givetvis kräva attvissa krav behöver ställas på regionplanen i detta avseende.STATENS REGIONALA UTVECKLINGSPOLITIKLänsstyrelserna har sedan länge haft ansvar för regionalautvecklingsfrågor. Det tidigare länsplaneringssys-