Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

TRAFIKFRÅGORNA213värdefullt i sig, men det är när det gäller de konkreta åtgärdernaoch de olika projekten som den verkliga testenpå enighet skulle komma. Och ett sådant tillfälle uppenbaradesig redan veckan därefter då beredningen skulleavsända en skrivelse till regeringen om förslag till åtgärdersom kunde vidtas under de närmaste åren.Men i det nästa betänkandet, som överlämnades tillregeringen i januari 2002, ”Långsiktig utvecklingsstrategiför transportsystemet i Stockholm-Mälardalsregionen”,framträdde åter de gamla politiska motsättningarnafrån Dennisförhandlingarna och dessa kundeinte lösas upp trots ordförandens ansträngningar. Påena sidan stod socialdemokraterna, moderaterna, folkpartietoch kristdemokraterna, på den andra vänsterpartiet,miljöpartiet och centerpartiet. Intet nytt undersolen, om någon hade väntat det.När det gällde kollektivtrafiken fanns dock inga meningsskiljaktigheter.I frågan om en pendeltågstunnelnfrån Stockholm södra genom Stockholms centrala delarkunde ordföranden få hela beredningen bakom sig. Härhade under senare tid vänsterpartiet och i viss mån ävenmiljöpartiet vacklat och förordat alternativet med etttredje spår, vilket kan synas underligt då man tidigarevarit emot denna lösning.Representanterna för vänsterpartiet, miljöpartiet ochcenterpartiet reserverade sig mot förslagen i betänkandetvad gäller vägutbyggnader och förordade i stället attträngselavgifter införs. Andres Käärik (fp) framhöll i ettsärskilt yttrande att såväl en komplett ring runt Stockholmsinnerstad som Yttre tvärleden borde byggas. Menom det i ett senare skede skulle visa sig att dessa två lederställs mot varandra ansåg folkpartiet att Ringledenborde prioriteras före en västlig förbifart eftersom Ringenbåde skapar en ny kringfart och avlastar innerstan.INFRASTRUKTURPLANERINGENUtifrån den inriktning som riksdagen lade fast i december2001 för trafikpolitiken och de direktiv regeringengav i mars 2002 utarbetade Vägverket, Banverket ochLänsstyrelsen i Stockholms län förslag till planer 11 förstatliga investeringar i transportinfrastrukturen föråren 2004–2015. Förslagen till väghållningsplan, banhållningsplanoch länsplan remitterades våren 2003 tillmyndigheter, organisationer och andra intressenter.I förslagen avsattes till investeringar i Stockholms län10,4 miljarder kr för spår och bidrag till tåg samt15,4 miljarder kr till vägar och väganknutna åtgärder.Det motsvarade 15 procent av den nationella ramentrots att regionens befolkningsandel är 20 procent.Tyvärr svarade de presenterade planförslagen endast imycket begränsad omfattning mot de behov som regionenredovisat för att klara målen. Gapet mellan regionensbehov, såsom de redovisas i RUFS 2001 och avStockholmsberedningen, och förslagen till investeringsplanervar mycket stort. Vi tvingades konstatera att deinvesteringar som redovisades i planerna inte påtagligtskulle förbättra vare sig tillgängligheten eller miljön iregionen. Investeringarna var också långt ifrån tillräckligaför att åstadkomma en positiv regional utvecklingmed ett ökat bostadsbyggande.Regionplane- och trafiknämnden och länsstyrelsenansåg båda i sina remissvar att planerna i väsentliga avseendenborde förändras. En lång rad angelägna projektmåste tidigareläggas, till exempel Nynäsbanan, Svealandsbanan,Mälarbanan Tomteboda-Kallhäll, OstlänkenJärna-Norrköping, en del av Tvärbana Norr, tunnelbanornaOdenplan-Karolinska och Hagsätra-Älvsjö,spårförbindelser Kista-Barkarby och Älvsjö-Fruängen-Skärholmen-Kungens kurva-Masmo-Flemingsberg,ny pendeltågsgren Solna station-Täby C-Arninge, E18sträckan Hjulsta-Ulriksdal, nord-sydliga förbindelser iStockholmsområdet samt breddningar av E4 och E18.Det som var positivt var att pengar ändå avsattes förCitybanan, det projekt som framhållits som det mestangelägna för regionens utveckling. Det som var mindrepositivt var att regionen nu förutsattes vara med och