Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

212DEL 4 – NÅGRA SAKFRÅGORplatskapaciteten i Stockholmsregionen, dels om trängselavgifter.Vid regeringssammanträdet den 1 mars 2001fick beredningen i uppdrag att ge förslag på hur flygplatskapaciteteni Stockholmsregionen kan tillgodosesvid befintliga flygplatser. En särskild förhandlare skulleutses inom kommittén med uppdrag att finna en godhantering av det civilrättsliga avtal om framtida utbyggnadav Stockholm-Arlanda flygplats som ingåtts mellanstaten och Sigtuna kommun. Regeringen uppdrog åtden moderata riksdagsledamoten Catharina Elmsäter-Svärd att förhandla med Sigtuna kommun om avtalet.Avsikten var att det avtal som staten via Luftfartsverkethade ingått 1991 med Sigtuna kommun om Sigtunas”vetomöjligheter” vad gällde byggandet av fler rullbanorpå Arlanda skulle ”förhandlas bort”. Sedan regeringensagt nej till en ny flygplats på Södertörn var detenda realistiska alternativet en fortsatt utbyggnad av enfjärde och på sikt femte landningsbana på Arlanda.Vid regeringssammanträdet den 14 mars 2002 gavsStockholmsberedningen i uppdrag att utreda frågan omhur användningen av trängselavgifter i trafiken kunde genomföras.Uppdraget skulle redovisas senast den 1 juni2003. En delredovisning skulle lämnas den 31 december2002.SKILLNADER MELLAN DENNISOCH STOCKHOLMSBEREDNINGEN?Det finns betydande likheter mellan Dennisöverenskommelsenoch Stockholmsberedningens förslag omman studerar vilka projekt som ingick i de båda ”överenskommelserna”.Men det finns också skillnader somtill exempel att Stockholmsberedningen förslag intebara omfattar Stockholms län utan hela Mälardalen.Finansieringen var inte heller avklarad i Stockholmsberedningensförslag, men skulle redovisas senare.Om man ser till de förslag som Stockholmsberedningenlagt fram kan man konstatera att det fanns enbetydande kontinuitet från Dennispaketet. Samtliga devägar och kollektivtrafikprojekt som fanns i Dennis, ochännu inte hunnit genomföras, återfanns nu i Stockholmsberedningensbetänkande.När man jämför de olika planer i vilka trafikprojekteningår från början av 1990-talet till början av 2000-taletär det påfallande vilken kontinuitet som framträder.Om vi jämför Dennisöverenskommelsen, Regionplan1991, RUFS 2001, Stockholmsberedningens förslag ochförslagen till länsplan för Stockholms län, nationellbanhållningsplan och nationell väghållningsplan, förstärksbilden.Såväl tillsättandet av Stockholmsberedningen somMats Hellströms bostadsuppdrag kan ses som en kopplingtill RUFS-arbetet. I mycket är dessa uppdrag enfortsättning, ett genomförande, av de förslag som tagitsfram i RUFS. Detsamma gällde på sin tid för Dennisöverenskommelsensom i huvudsak baserades på regionplaneringen.FÖRVÄNTNINGAR PÅ STOCKHOLMSBEREDNINGENDet fanns från många håll stora förväntningar närStockholmsberedningen tillsattes. Alla insåg att denhandlingsförlamning som länge rått vad gäller trafikbesluti Stockholmsregionen måste brytas och nödvändiga,i många fall kontroversiella, beslut måste tas.Men en del, till exempel moderaten Elwe Nilsson,trodde att det rörde sig om en ”förseningsberedning”som inte skulle kunna lösa problemen utan snarare fördröjadem. Denna uppfattning ändrade han snabbt närhan blev ledamot i beredningen. Samarbetet mellanhonom och ordföranden Bosse Sundling blev mycketfruktbart.I samband med att beredningen överlämnade sitt förstadelbetänkande till näringsministern i juni 2001 uttrycktesåväl ordföranden Bosse Sundling som näringsministerBjörn Rosengren sin stora belåtenhet över attdet var en enig beredning som stod bakom. Att nå enighetom problemanalysen och målbilden var givetvis