Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

TRAFIKFRÅGORNA207regionen skulle utformas så att det är ekonomiskt, ekologisktoch socialt uthålligt. Trafikplaneringen bordevara inriktad på att effektivisera transporterna och reduceraderas negativa effekter. Trafikökningen skullekomma att ställa krav på utökad kapacitet i väg-, järnvägs-,tunnelbane- och lokaltågsnäten samt i hamnaroch på flygplatser. Särskilt angavs den bristande kapaciteteni Saltsjö-Mälarsnittet. Behovet av brett förankradelösningar poängterades också.Inriktningen i den regionala strategin präglade detfortsatta arbetet med RUFS. Från början hade vi tänktoss att en särskild plan för trafikfrågorna, Trafikplan2000, skulle tas fram och antas i särskild ordning, dockutan att formellt tillhöra regionplanen. Redan underprogramarbetet beslöts dock att integrera trafikplanen iregionplanen – den regionala utvecklingsplanen RUFS2001.Arbetet med trafikfrågorna fokuserades inledningsvispå frågor om att effektivisera transportnätet, trafikinformatikoch prissättning, om att minska behovet avrörlighet samt om trafikens negativa effekter. Behovetatt bygga ut trafiksystemets kapacitet fokuserades starktpå Saltsjö-Mälarsnittet för både väg- och järnvägstrafik.Samtidigt menade vi att utvecklingen skulle leda till attresandet skulle spridas över en större del av dygnet. Detskulle innebära att behovet av ytterligare vägutbyggnaderförutom dem som nu var aktuella skulle minska,dock utan att det totala trafikarbetet för den skull skulleminska.Vid den här tidpunkten hade vi ännu inte gjort någraanalyser av de resbehov som skulle bli följden av en betydandebefolkningstillväxt ända fram till år 2030. Deanalyser som gjorts tidigare avsåg en långsammare befolkningstillväxtoch andra tidpunkter. I samband medRegionplan 1991 gjordes analyser till 2020, men medbefolkningsantaganden som senare visade sig vara kraftigtunderskattade. De mest aktuella trafikanalysernasom gjordes inför kontrollstationen i samband meduppföljningen av Dennispaketet i oktober 1996 avsågendast år 2010. Vi hade därför ännu bara vaga föreställningarom vilka behov som skulle komma fram underdet kommande planarbetet. Att kapacitetsbehovet överSaltsjö-Mälarsnittet behövde förstärkas var emellertidtydligt även med de redan gjorda analyserna. I själva verketborde de ha varit genomförda redan med dagens trafikmängder.Under arbetet med samrådsunderlaget till RUFSprövades alternativa trafiknät med fler vägar och spåröver Saltsjö-Mälarsnittet, men också med fler tvärförbindelser.Fler vägar innebär att biltrafiken får möjlighetatt växa, men detta skulle också kunna vara förenligtmed ett miljöanpassat och resurssnålt trafiksystem.Möjligheter skulle nämligen enligt programmet ocksåredovisas att utveckla finansieringssystemet så att bättrebalans uppnås mellan utbud och efterfrågan. Ett sådantfinansieringssystem måste naturligtvis innebära att biltrafikenpå ett eller annat sätt beläggs med avgifter.Även om motivet för detta helt och hållet skulle vara finansieringenav infrastrukturen skulle ju effekternasamtidigt vara att biltrafikens tillväxt skulle kunna begränsas.ALTERNATIVA TRAFIKNÄTVi ansåg det önskvärt att flera alternativa transportnätborde föras fram under samrådet, eftersom det skulle gebättre underlag för diskussionen. För kollektivtrafikenbyggde samrådsunderlaget på att utveckla tåg- och tunnelbanetrafikeni de centrala delarna av regionen, alternativtatt i högre grad utveckla tåg- och spårvägstrafikeni ytterområdena. Olika alternativ prövades för vägtrafiken,som omfattade såväl Yttre tvärleden inklusiveVästerleden, Ringen inklusive Österleden och Norralänken samt en del andra vägutbyggnader. Som alternativtill Yttre tvärleden prövades Inre tvärleden och somalternativ till en pendeltågstunnel prövades Tredje spåreti kombination med Kungsholmenbanan.