Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

202DEL 4 – NÅGRA SAKFRÅGORBilinnehav och trafikutveckling enligt RUFS 2001.miljöstyrande bilavgifter och trängselavgifter påpekadesså snart tillfälle gavs. Såväl vänsterpartiet som miljöpartietansåg att trängselavgifter borde införas.Men även de borgerliga partierna och socialdemokraternavar bekymrade över de sjunkande kollektivtrafikandelarna.De borgerliga avvisade alla diskussioner omavgifter. Socialdemokraterna var inte heller några oreserveradeavgiftsförespråkare. Även socialdemokraternaställde upp på de föreslagna vägutbyggnaderna utanatt föreslå några avgifter på biltrafiken.I sin reservation vid beslutet om utställningsutlåtandeti mars 2002 ville socialdemokraterna få ett tilläggtill kontorets förslag till beslut med innebörden att nödvändigautbyggnader av kollektivtrafiknätet för att andelenkollektivtrafikresenärer ska öka skulle redovisas.Reservationen bygger på föreställningen att enbart utbyggnaderav kollektivtrafiken skulle kunna öka kollektivtrafikensmarknadsandel, bara de är tillräckligt stora.Vi är inte övertygade om att så är fallet. För att närma sigmålet skulle i vart fall kollektivtrafikutbyggnader behövaske med mycket låg samhällsnytta.Vi har under lång tid haft sjunkande kollektivtrafikandelari Stockholmstrafiken. Fortfarande sker dockhela 70 procent av resorna mot innerstaden i maxtimmenmed kollektivtrafik. Men det beror till stor del påatt kapaciteten på infarterna sedan länge är fullt utnyttjadoch att fler bilar därför inte får plats. I andra relationeroch vid andra tidpunkter, när framkomligheten förbilarna är bättre, är kollektivtrafikandelen mycket lägre.Sedan 1970-talets början har kollektivtrafikandelen föralla resor minskat, medan biltrafikandelen har ökat.Idag sker 60 procent av alla resor med bil. Denna utvecklinghar skett trots att utbudet av kollektivtrafiknästintill har fördubblats under samma tid.Idag har de flesta större hushåll tillgång till bil. Avhushåll med barn och hushåll med två förvärvsarbetandehar omkring 90 procent bil. Bland de hushåll somhar möjlighet att välja transportsätt är kollektivtrafikandelenmycket låg. Orsaken är att det trots trängseln ide flesta relationer går mycket fortare att åka bil än kollektivt.Och eftersom hushållen värderar sin tid högt ärdet oftast värt den högre kostnaden att använda bilen fördem som har råd. Och alltfler har råd med bil.STYRMEDEL BEHÖVSDet är inte rimligt att låta en ökande trängsel på vägarnastyra fördelningen på trafikslag i riktning mot en ökandekollektivtrafikandel.För det första kostar trängseln oerhört mycket. Förett par år sedan beräknades vägträngseln i Stockholmslän kosta samhället 3,7 miljarder kronor per år och förseningarnainom kollektivtrafiken, såväl på spår sompå väg, cirka 3 miljarder kronor. Således en samhällskostnadpå nästan 7 miljarder kronor per år, vilket motsvarar1,5 procent av länets bruttoregionprodukt ellernärmare 4 000 kronor per invånare och år.För det andra leder den låga hastigheten till att utsläppenfrån bilarna blir flera gånger högre än vad deannars skulle vara.Därför behöver vägkapaciteten byggas ut. Framföralltbehöver kapaciteten ökas över Saltsjö-Mälarsnittet.Men även med utbyggda vägar kommer kapaciteten attvara begränsad. Vid vissa tidpunkter kommer ändåträngsel att uppstå på vissa platser. Det finns därför behovav ytterligare styrmedel.Ett effektivt styrmedel är att använda någon form av