Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

FRÅN ETT REGIONCENTRUM TILL FLERKÄRNIGHET193Genomsnittlig inkomst i arbetsplatsområden på olikaavstånd från City.regionplaneringen som tänkbara för framtida regionkärnorligger lönenivån relativt högt.Lönenivåerna i lokala koncentrationer av arbetsplatserär således högre än i närmast omgivande miljöer.Områden som drar till sig högproduktiva företag harpotential att växa till större kärnor eftersom de förmårbetala högre löner och därmed attrahera arbetskraftfrån en större marknad.Slutsatsen var att analyserna stöder de tidigare redovisadeteoretiskt grundade slutsatserna om drivkrafterför flerkärnighet.livskraftiga yttre regionkärnor. Det skulle därför finnasskäl att sträva efter att utveckla regionkärnor i olikaoffentliga och privata partnerskap.STÄMMER TEORIERNA I STOCKHOLMSREGIONEN?Den teoretiska grunden för strategin mot en flerkärnigregion fanns nu. Vi visste dock inte säkert om teoriernaockså stämde för Stockholmsregionen. I en enkärnig regionborde lönerna falla med minskad tillgänglighet tillkärnan, eftersom arbetsgivare i regionens kärna måstekompensera hushållen för deras pendlingsuppoffringar.Följden av detta blir att den allmänna lönenivån fallermed växande decentralisering av arbetsplatserna.Vi gav därför Hårsman och Strömquist ett nytt uppdragför att kontrollera hur det förhöll sig med detta iStockholmsregionen. De kunde då visa att Stockholmsregionensgeografiska lönestruktur mycket tydligt präglasav vad man kan förvänta sig i en enkärnig region. Degenomsnittliga lönerna i olika arbetsplatsområden fallermed växande avstånd till city både i den norra och iden södra regiondelen.Lönerna i norra regiondelen ligger på en något högrenivå och faller brantare än den i södra regiondelen ochbåda kurvorna har distinkta toppar och dalar. Topparnautgörs av områden med en starkare koncentration av arbetsplatser.I många av de områden som pekats ut iFLERKÄRNIG STRUKTUR I RUFSMed det teoretiska underlag som hade tagits fram bedömdevi att det fanns tillräckliga motiv för att gå vidaremed strategin om flerkärnighet. Men inför arbetet medRUFS behövde vi också översätta de teoretiska modellernatill konkreta förslag på regionplanekartan. Härsaknades flera steg. Dels hade modellerna utgått från ettganska snävt perspektiv där företag, hushåll, transportkostnaderoch tillgång på mark var de enda faktorerna.Visserligen är dessa mätbara och beräkningsbara. Trafiknätetär ju traditionellt ett centralt område i regionplaneringen.Men i verkligheten finns det förstås en mängd andrafaktorer som bör spela in. Attraktiviteten i city och andragamla städer ligger också i faktorer som en god arkitekturoch stadsbild, torg och parker, tillgång på restauranger,biografer, teatrar och annan kultur samt butikeroch annan service. En annan lika viktig faktor är om detfinns byggbar mark att förtäta och om berörda kommunerär beredda att planera för detta. Det måste också finnasfastighetsbolag eller offentliga aktörer som vill investera.Utgångspunkten var givetvis den existerande bebyggelse-och transportstrukturen, eftersom alla förändringar,även under de kommande 20–30 åren, baradelvis kommer att kunna ändra denna.