Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

192DEL 4 – NÅGRA SAKFRÅGORSkalfördelar är tillsammans med transport- eller kommunikationskostnadergrundläggande för uppkomstoch existens av geografiska kärnor. Den ekonomiskautvecklingskraften ligger i att företag med skalfördelarsöker sig till regionkärnan och när fler företag söker sigdit ökar fördelarna vilket drar ytterligare företag dit.Fler företag ger ett större behov av arbetskraft, som ledertill att regionen växer. Det ger högre pendlingskostnadervilket leder till ökande löner som minskarföretagens skalfördelar av att ligga i regionens kärna.Växande löner och markpriser leder därför till attföretag flyttar från kärnan till arbetsplatsområden iytterområden, där avståndet till kärnan begränsar konkurrensenom arbetskraften från företag i regionkrnan.På visst avstånd från regionkärnan kan det då uppstå nyakoncentrationer av företag i lägen som har hög tillgänglighet.De kan så småningom utvecklas till mer och mersjälvständiga yttre regionkärnor omgivna av egna lokalaarbetsmarknader.Hårsman-Strömquist bedömde att Stockholmsregionenbörjar bli tillräckligt stor för att både företag ochhushåll ska gynnas av nya yttre regionkärnor. Sedan slutetav åttiotalet tycks den tidigare utspridningen av företagoch arbetsställen ha bromsats. Ju mer regionen ochpendlingskostnaderna fortsätter växa, desto större blirpotentialen för nya kärnbildningar. Eftersom de externaskalfördelarna tycks växa talar detta för att nya kärnbildningarskulle gynna regionens ekonomiska utveckling.HUR BÖR VI PLANERA FÖR FLERKÄRNIGHET?Goda kvaliteter i yttre regionkärnor, som kan påverkasmed regionplanering, är framför allt hög tillgänglighettill både företag och hushåll. Det ideala är att tillgänglighetenblir så hög att sådana kärnor kan ge samlokaliseringsfördelarför breda kluster av företag.När de preliminära resultaten presenterades fördesolika invändningar fram från kommunala planerare. Eninvändning var att gamla befintliga städer redan utgjordesådana regionkärnor som vi ville stimulera, meni mer eller mindre helt nya lägen. Vi bad därför konsulternasärskilt bedöma om till exempel städer som Södertälje,Norrtälje eller Nynäshamn kunde få en renässansoch utgöra regionkärnor i en växande flerkärnig storstadsregion.Samtliga är ju redan i dag betydelsefullatätorter och det var därför naturligt att fråga sig om inteden kommande utvecklingen kunde stärka dessa tätorterskonkurrensposition så att de utvecklas till yttreregionkärnor som kompletterar regioncentrum. Konsulternabedömde dock att så knappast var fallet. Debedömdes ligga för långt ut från regioncentrum för atterbjuda reella alternativ för företag som överväger enextern lokalisering. Dessutom finns praktiskt taget helamarknadspotentialen i regionen mellan respektive ortoch regioncentrum. De relativt tunna marknaderna utanfördessa tätorter motverkar eventuella ambitioneratt utveckla dessa tätorter till med regioncentrum konkurrerandealternativ.En annan aspekt var vilka effekter en inre och en yttretvärled, som båda diskuterades i regionplanearbetet,skulle få med avseende på kärnbildning. Båda skullesänka kostnaderna för pendling och transporter ochdärmed skapa ett större spelrum för utspridande krafter.Konsulternas bedömning var ganska entydig. Deninre tvärleden skulle framförallt öka tillgängligheten tillregioncentrum och närliggande områden. Den yttretvärleden skulle däremot stärka tillgängligheten förområden som ligger nära knutpunkter mellan yttretvärleden och radiella leder. Slutsatsen var att den inretvärleden framför allt skulle driva på en utbredning avnuvarande regioncentrum och därmed befästa den enkärnigaregionen. Den yttre tvärleden skulle däremotförbättra förutsättningarna för yttre regionkärnor ochdriva på utvecklingen av en flerkärnig region.En ytterligare slutsats var att varken offentliga insatsereller privata insatser var för sig skulle kunna skapa