Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

FRÅN ETT REGIONCENTRUM TILL FLERKÄRNIGHET191nätet för svagt kommer regionen att förlora fördelar,storlek och mångfald. Potentiella skalfördelar kommerinte att kunna utnyttjas och den därmed förknippademångfalden kan därför inte realiseras med välfärdsförlustersom följd.Med en starkt koncentrerad bebyggelse kan interaktionenklaras utan ett lika omfattande transportnät. Mendå blir det å andra sidan trångt, dvs. ett högt markutnyttjande,som leder till höga mark-, boende- och lokalpriser,det vill säga samma nackdelar som redan Kristenssonhade pekat på. Även om trängseln kan tvingafram höga kollektivtrafikandelar, ger stillastående bilköerstora utsläpp och andra negativa effekter. Köernainnebär också avsevärda kostnader. I bästa fall kunde vihitta en balans mellan utspridning och koncentration.Den alternativa väg ur konflikten mellan koncentrationoch utspridning som vi i stället ville pröva var vadsom skulle kunna kallas koncentrerad utspridning. Enflerkärnig strategi för bebyggelse och markanvändningskulle innebära en bättre avvägning mellan utrymmesbehov,markpriser, transportinvesteringar och interaktionsmöjligheterän de möjligheter som erbjuds meden enda regionkärna. Hypotesen var att planen skullekunna innehålla ett stort centrum och flera mindreregionkärnor. En sådan struktur skulle också innebärafördelar från miljösynpunkt.Men hur stor behöver en regionkärna vara för att blibärkraftig och uthållig? Hur många regionkärnor börplanen innehålla och var bör de lämpligen lokaliseras?Konsulterna visade hur arbetsplatser och bostäderborde fördelas för att summan av produktionskostnader,pendlingskostnader och trängselkostnader skullebli så liten som möjligt.Analysen visade att en enkärnig region ibland ger densamhällsekonomiskt bästa lösningen och en flerkärnigregion i andra fall. Vilket utfallet blir beror på folkmängden,transportkostnaderna, skalfördelarnas storlek ochhur hushållen värderar trängsel. Flerkärniga regionerRapporten ”Flera kärnor”belyser drivkrafter ochmotiv för att utveckla yttrekärnor i Stockholmsregionen.blir mer sannolika ju större en regionen är.Hårsman-Strömquist drog slutsatsen att om de yttrekärnorna lokaliseras lämpligt så ger en flerkärnig bebyggelsestrukturen högre välfärd än om regionen förblirenkärnig. Vidare visade de att en yttre regionkärnabör lokaliseras längre ut om regionen växer, om pendlingskostnadenär hög och bebyggelsen gles. Ju närmarecitykärnan en yttre kärna planeras, desto sannolikare ärdet att den kan förverkligas. Om den yttre kärnan planerasför långt från city kommer företagen i stället att sökasig till centrala lägen. Det beror både på företagens kommunikationskostnaderoch på företagens samlokaliseringsfördelar.DRIVKRAFTERNA FÖR FLERKÄRNIGHETKoncentration av arbetsplatser ger produktivitetsfördelarför företagen av två slag – interna och externa skalfördelar.Interna skalfördelar i företag innebär att kostnadenper producerad enhet faller med växande produktion.Externa skalfördelar uppkommer då företag samlokaliserasi en mer eller mindre tät miljö av likartadeeller kompletterande företag och kallas därför oftastsamlokaliseringsfördelar.I princip finns det tre olika förklaringar till uppkomstenav externa skalfördelar:• Omgivningsföretag•Specialiserade arbetsmarknader•Kunskapsspridning