Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

188DEL 4 – NÅGRA SAKFRÅGOREtt undantag var dock den så kallade Halmsjöstaden,som senare kom att utvecklas till Märsta. Eftersom dennya storflygplatsen vid Halmsjön, det vill säga Arlanda,kom att ligga så långt bort från Stockholm behövde denförsörjas med personal som kunde bo på närmare håll.Därför föreslogs att ett samhälle skulle byggas vid stambanannära flygplatsen. Genom att också bygga andraarbetsplatser där, med behov av goda kommunikationer,skulle detta samhälle kunna utvecklas till en drabantstadmed cirka 40 000 invånare. Idag har Märstaverkligen utvecklats till ett samhälle med relativt höggrad av självständighet. Befolkningen är ännu bara35 000 invånare och pendlingsutbytet är stort med övrigaStorstockholm. Till skillnad från de flesta andraförortskommuner har Sigtuna kommun, där Märsta ochArlanda ligger, många arbetsplatser och en betydandeinpendling.En annan princip, som slogs fast i Regionplan 1958,var att det centrala arbetsområdet skulle spela sammadominerande roll i framtiden. Den expansion av cityverksamhetersom man räknade med, skulle kunna lokaliserastill innerstaden även framgent genom att industrier,som inte hade några speciella skäl att ligga kvar,skulle flytta ut. För detaljhandelns del förutsågs dock pålängre sikt ett behov av större bilorienterade regionalacentra med stort omland. Två lägen pekades ut för detta,ett vid Älvsjö i söder och ett någonstans på Järvafälteti norr. Några cityannex var det dock inte tal om.IDÉER I SKISS 66I Skiss 66 räknade man med att befolkningen skulle ökamycket snabbare än enligt Regionplan 1958. Den befolkningsom enligt regionplanen skulle uppnås först1990 räknade man nu med skulle vara uppnådd redan1970 eller 1975. I själva verket skedde det inte förränomkring 1985. I Skiss 66 räknade man med att Uppsalaganska snart skulle vara i samma situation i förhållandetill Storstockholm som Södertälje. Med starkare ellerT-banor + järnvägar.Enbart T-banor.Alternativa begyggelsestrukturer med lika restid för kollektivtransportertill stadskärnan. Illustration ur Skiss 66.svagare verkan ansåg man också att influensen skullesträcka sig till stora delar av östra Mellansverige, framförallti Mälardalen och bort till Örebro. En storregionskisserades med runt tre miljoner invånare.Storstockholm beräknades växa så att kring år 2000mer än två tredjedelar av bebyggelsen skulle vara ny.Regionplanerarna ställde sig åter frågan om inte den nyabebyggelsen i stället skulle kunna läggas i en helt nystad. Den kanske kunde ligga mellan Stockholm ochVästerås eller mellan Stockholm och Nyköping. En sådandrabantstad skulle i så fall kunna få drygt en miljoninvånare och vara lika stor som Storstockholm. Regionplanerarnakom fram till slutsatsen att eventuella fördelarpå sikt var så tvivelaktiga att de stora svårigheternaunder utbyggnadstiden inte motiverade en sådan strategi.I arbetet med Skiss 66 ägnades arbetsplatsstrukturenett stort intresse. Tankar fanns om stora regionala strategisktvalda utbyggnadsområden för arbetsplatser ochservice. Planskissen byggde på ekonomiska teorier somformulerats av professor Folke Kristensson och en gruppkring honom vid Handelshögskolan i Stockholm. Dehade bland annat studerat kontaktmönster mellan verksamheterinom näringslivet. De fann att vissa sektorervar särskilt beroende av att personliga kontakter kundeupprätthållas för att verksamheten skulle fungera bra.Vissa företag skulle också ha fördel av att finnas nära andraför att få snabb information och tillgång till gemensammaresurser, det vill säga vad vi numera brukar kalla