Stockholm - SLL Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR ...

BOSTADSBYGGANDET181des skäl för regler för att bryta upp dominerande företag.Denna slutsats borde kunna omprövas.ÄR BRUKSVÄRDESSYSTEMET ETT HINDER?Ombyggda terrasslägenheter med fantastisk utsikt.Bruksvärdessystemet ger både restriktioner och osäkerhetom hyresintäkterna för potentiella byggare av hyreslägenheter.Åtminstone de stora kommunala företagenhar dock haft en tillräcklig likviditet för att bidra till bostadsbyggandet,även om det måste ske genom att äldrebostäder får finansiera nyare. Att stora kommunala bostadsföretagmed god likviditet ändå inte byggt nya bostäderhar till stor del varit politiskt betingat.För att inhämta synpunkter om vad som skulle krävasför att öka bostadsbyggandet, förde landshövdingensamtal med bostadsbolag, byggmästare, fastighetsägareoch Hyresgästföreningen. Under hösten 2002 träffadeMats Hellström representanter för SABO och från deolika HSB-distrikten i Stockholmregionen. Frågor somdiskuterades var möjligheterna att bygga billigare bostäderoch vad som är en rimlig kostnadsnivå för nyproduktionen.Vidare hade vid överläggningar med HyresgästföreningenRegion Stockholm diskuterats blandannat bruksvärdessystemet, kostnads- och hyresnivåersamt den ökande segregationen.Hyresgästföreningen framhöll det som värdefullt attbevara bruksvärdessystemet. Man såg också med oro påhur produktionen av dyra hyreslägenheter i centralalägen driver upp hyresnivån. Byggföretag och Byggmästareföreningenframförde dock samstämmigt attbruksvärdessystemet utgör ett hinder för att bygga hyreslägenheter.Det efterlystes en större differentiering avhyrorna beroende på läge, både geografiskt och i huset,samt kvalitet. Hyresgästernas Riksorganisation, FastighetsägarnaSverige och SABO har nyligen föreslagit förändringari syfte att ge realistiska möjligheter att byggaoch hyra ut nya hyresbostäder.De reglerade hyresnivåerna i Stockholmsregionen ärinte något unikt internationellt sett. Tvärtom förekommerstörre eller mindre inslag av reglerade hyresnivåeri de flesta storstadsregioner. Prisnivån för bostäder iStockholm avviker inte markant från dem i andra storstadsregioner.Priserna på hyresrätter är dock relativtlåga i centrala lägen, men höga i perifera lägen jämförtmed i andra storstäder 17 .Eftersom en så stor del av bostadsmarknaden i attraktivalägen är reglerad skulle marknadsprissättning av hyresmarknadenpressa priserna på bostadsrätter. Ävenom fler hyreslägenheter kunde byggas i attraktiva lägenskulle knappast byggandet där öka totalt sett. I dessalägen är det snarare de långa planprocesserna som ärflaskhalsen. Marknadsprissättning av hyreslägenheter imindre attraktiva lägen skulle snarare innebära en prissänkning,som skulle bromsa nybyggandet. Ett ökatinslag av marknadshyror i Stockholm är således ingenpatentlösning för att öka bostadsbyggandet.SKATTEUTJÄMNINGDen mellankommunala skatteutjämningen ger intekommunerna incitament för att bygga bostäder för enväxande befolkning, eftersom de kommunala utgifternagenast ökar samtidigt som skatteintäkterna släpar efter.Trots skatteutjämningen förefaller de flesta kommunerändå vilja planera för fler bostäder.Ett antal kommuner ansåg dock i överläggningarnamed landshövdingen att den statliga skatteutjämningenvar en fråga som måste lösas för att de skulle vara be-